Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av mark från vissa kronoegendomar m. m

1934-01-03 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:30, Angående försäljning av mark från vissa kronoegendomar m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 30.

1

Nr 30.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående försäljning av

mark från vissa kronoegendomar m. m.; given Stockholms slott

den 3 januari 1934.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt under punkterna l:o—3:o.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari

1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anhåller att få underställa

Kungl. Maj:ts prövning vissa ärenden angående försäljning av

mark från kronoegendomar m. m., vilka ärenden synts böra föranleda

framställning till riksdagen, samt anför härom följande:

l:o.

Kronoparken Borstatorp i Kronobergs län.

Sedan fråga uppstått örn försäljning av lägenheterna Kvarnen, Stekaremåla

och Rosenfors under kronoparken Borstatorp i Algutsboda socken av

Kronobergs län, hava på domänstyrelsens föranstaltande uppskattningsförrättningar

hållits i vederbörlig ordning.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 30.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

Av handlingarna i ärendet, däribland vid förrättningarna förda protokoll

och en av distriktslantmätaren Axel K. Östgren 1932 upprättad karta

jämte avstyckningshandlingar, inhämtas i huvudsak följande.

Salulotterna, som numera avstyckats, hava i jordregistret betecknats

Stekaremåla l3, l4 och l2. De bilda ett sammanhängande område, beläget

invid allmän väg, 30 kilometer från Nybro stad och 11 kilometer från

Skruvs järnvägsstation.

Lägenheten Kvarnen (Stekaremåla l3).

Arealen omfattar 7.an hektar, därav omkring 0.77 hektar åker, O.80 hek faläng

samt 5.74 hektar skogsmark.

I salulotten ingår Stekaremåla vattenfall med damm och dämningsrätt

till viss höjd. Lägenheten har ansetts vara jordbruksegnahemslägenhet.

Å lägenheten finnas boningshus, ladugårdsbyggnad, kvarn- och sågbyggnad,

virkesskjul samt källare, samtliga tillhöriga brukaren. Åkerjorden

är av medelgod och ängen av dålig beskaffenhet. Hävden är god.

Virkesförrådet har uppskattats till 358 kubikmeter.

Lägenheten är för tiden till den 14 mars 1934 utarrenderad till J. G. Magnusson

mot en årlig avgift av 500 kronor. Lägenheten Kvarnen utgjorde

en del av arrendelotten Stekaremåla till 1920, då den utbröts för att bilda

en särskild arrendelott, Magnusson och före honom medlemmar av hans

släkt hava brukat lägenheten Stekaremåla med Kvarnen sedan 1889. Vid

lägenhetens delning 1920 behöll Magnusson arrendet av Kvarnen. Lägenheten

har städse skötts väl.

Saluvärdet har uppskattats till 10,100 kronor, varav omkring 8,135 kronor

belöpa å vattenfall, tomt och dämningsrätt samt 970 kronor å skog.

Värdering av vattenfallet m. m. har verkställts av statens flottledsingenjör.

Arrendevärdet har beräknats utgöra 500 kronor. Av domänverket

förskotterade kostnader för avstyckning utgöra 32 kronor.

Lägenheten Stekaremåla (Stekaremåla l4).

Arealen omfattar 37.047 hektar, därav omkring 4.86 hektar åker, 3.05 hektar

äng,

Lägenheten anses vara jordbruksegnahemslägenhet. Å lägenheten befintliga

byggnader tillhöra kronan. De äro i stort sett i dåligt skick men för

lägenhetens behov tillräckliga. Åkerjorden är av medelgod och ängen av

dålig beskaffenhet. Hävden är god. Virkesförrådet har uppskattats till

1,608 kubikmeter.

Lägenheten är för tiden till den 14 mars 1935 utarrenderad till Johan

Karlsson mot en årlig avgift av 325 kronor. Karlsson har brukat lägenheten

sedan 1920. Den har städse skötts väl.

Saluvärdet har uppskattats till 10,500 kronor, varav omkring 5.800 kronor

belöpa å skogsmark och skog. Arrendevärdet har beräknats utgöra 300

kronor. Av domänverket förskotterade kostnader för avstyckning utgöra

115 kronor.

Lägenheten Rosenfors (Stekaremåla l2).

Arealen omfattar 1.833 hektar, därav omkring O.70 hektar åker och tomt,

O.37 hektar äng och 0.76 hektar skogsmark.

Lägenheten är att anse såsom bostadsegnahemslägenliet. Å lägenheten

befintliga byggnader tillhöra brukaren. De äro i stort sett i gott skick och

för lägenhetens behov tillräckliga. Åkerjorden är av medelgod och ängen

av dålig beskaffenhet. Hävden är god. Virkesförrådet har uppskattats till

48 kubikmeter.

Lägenheten är för tiden till den 14 mars 1935 utarrenderad till Carl Nils
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

son mot en årlig avgift av 60 kronor. Nilsson Ilar brukat lägenheten sedan

år 1904. Den har städse skötts väl.

Saluvärdet har uppskattats till 700 kronor, varav omkring 200 kronor

belöpa å skogsmark och skog. Arrendevärdet har beräknats utgöra 30

kronor. Av domänverket förskotterade kostnader för avstyckning utgöra

16 kronor.

Uppskattningsnämnden har föreslagit, att lägenheterna måtte försäljas

enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) med tillträdesrätt för köpare

den 14 mars 1933 och med hembudsrätt jämlikt 9 § i förordningen för arrendatorn

J. G. Magnusson till lägenheten Kvarnen och för arrendatorn Johan

Karlsson till lägenheten Stekaremåla samt jämlikt 10 § i förordningen

för arrendatorn Carl Nilsson till lägenheten Rosenfors. Enligt nämndens

mening borde lägenheten Kvarnen anses såsom jordbrukslägenhet, oaktat

dess karaktär av industriell lägenhet vore framträdande. Då arrendatorn

Johan Karlsson emellertid meddelat, att han på grund av hög ålder avstode

från sin hembudsrätt till lägenheten Stekaremåla, borde densamma

säljas med hembudsrätt för arrendatorn av stomhemmanet Getasjö Stom i

Algutsboda socken, Gunnar Magnusson, vilken genom sin far, förutnämnde

J. G. Magnusson, gjort framställning därom. Såsom skäl härför har

nämnden anfört, att Gunnar Magnusson gjort sig känd som en driftig

jordbrukare, att J. G. Magnusson och medlemmar av hans släkt under åren

1889—1920 brukat lägenheten Stekaremåla samt att J. G. Magnusson vore

i orten ansedd som föregångsman på jordbrukets område. Därest Gunnar

Magnusson medgåves rätt att inköpa lägenheten, vöre överensskommelse

avsedd att träffas med arrendatorn Johan Karlsson örn överlåtelse av

arrendekontraktet för att försäljning skulle kunna ske med tillträdesrätt

före arrendetidens utgång. Anledning förelåge icke att vid försäljningarna

föreskriva särskilda villkor angående lägenheternas användning samt

återköpsrätt. Skulle likväl föreskrifter härutinnan anses böra ifrågakomma,

borde saluvärdena minskas med 10 procent. Då jakträtten å kronoparken

Borstatorp vore utarrenderad till den 16 maj 1934 genom ett den

31 juli 1928 upprättat avtal, borde köparna vara skyldiga respektera sagda

avtal.

Arrendatorer^ av lägenheterna Kvarnen och Rosenfors hava förklarat

sig villiga inköpa respektive lägenheter på föreslagna villkor. Icke heller

Gunnar Magnusson har haft något att erinra beträffande köpevillkoren

för lägenheten Stekaremåla. Skriftlig överenskommelse har numera träffats

mellan Johan Karlsson och Gunnar Magnusson angående överlåtelse å

Magnusson av arrendet av lägenheten Stekaremåla.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare hava tillstyrkt försäljningarna.

Jägmästaren har dock beträffande lägenheten Kvarnen framhållit,

att den av statens flottledsingenjör verkställda värderingen av vattenfallet

avsåge endast den utbyggda övre delen saint att intet värde beräknats

för den nedre, outbyggda delen och ej heller för befintligt ålfiske,

ävensom beträffande samtliga tre lägenheter föreslagit förbehåll örn

vågrätt för kronan, överjägmästaren har anfört, att enligt flottledsingenjörens

utredning den outbyggda delen av fallet vore av mindre värde, att

värdet av ålfisket kunde uppskattas till omkring 200 kronor och att kronan

borde förbehållas av jägmästaren föreslagen vågrätt, som dock ifråga

örn lägenheten Rosenfors vore av mindre betydelse.

Vattenfallsstyrelsen, som avgivit yttrande beträffande försäljning

av lägenheten Kvarnen, har meddelat, att styrelsen icke hade någon

erinran att göra mot försäljning av den vattenrätt i Lyckebyån, var
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

Departements
chefen.

om nu vore fråga, samt att styrelsen ansåge den av statens flottledsingenjör

verkställda värderingen av dammbyggnaderna och den hittills utnyttjade

vattenkraften i vattenfallet vara skälig. Enligt vattenfallsstyrelsens

mening måste emellertid även den nedre delen av fallet hava visst värde,

som kunde uppskattas till högst 300 kronor.

Med skrivelse den 1 juni 1933 har domänstyrelsen överlämnat ärendet till

Kungl. Majit samt därvid anfört i huvudsak följande.

Lägenheterna borde säljas med hembudsrätt för av uppskattningsnämnden

därtill föreslagna personer. Då lägenheten Kvarnen knappast kunde

anses utgöra en jordbrukslägenhet, torde emellertid arrendatorn icke vara

berättigad till hembud enligt 1929 års upplåtelsegrunder. Ärendet syntes

därför böra underställas riksdagens prövning. Vid försäljning med hembud

borde tillträdesdagen bestämmas till den 14 mars 1934 för samtliga

lotter. Då gällande jaktkontrakt upphörde att gälla den 16 maj 1934, syntes

förbehåll örn skyldighet för köpare att respektera sagda kontrakt icke

vara erforderligt. Vågrätt syntes böra förbehållas kronan på sätt jägmästaren

föreslagit. I övrigt hade styrelsen icke något att erinra mot uppskattningsnämndens

förslag. Någon ökning av saluvärdet av lägenheten Kvarnen

horde ej verkställas med hänsyn till att den nedre delen av vattenfallet

icke kunde tillgodogöras utan dryga kostnader och därför torde komma att

bliva outnyttjad under lång tid och då värdena av sagda del av vattenfallet

ävensom av ålfisket vore förhållandevis små.

Jag har intet att erinra mot domänstyrelsens förslag. För att arrendatorn

av lägenheten Kvarnen må kunna förvärva denna lägenhet med hembud,

erfordras riksdagens godkännande. I betraktande härav synes ärendet

i dess helhet lämpligen böra underställas riksdagen.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoparken Borstatorp i Algutsboda socken

av Kronobergs län må under iakttagande av bestämmelserna

i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående

försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. och

följande särskilda villkor försäljas

a) lägenheten Kvarnen (Stekaremåla l3) till arrendatorn

J. G. Magnusson med tillträdesrätt den 14 mars

1934 mot en köpeskilling av 10,100 kronor att erläggas

enligt bestämmelserna i 21 § och 22 § A i förenämnda

förordning;

h) lägenheten Stekaremåla (Stekaremåla l4) med tillträdesrätt

för köpare den 14 mars 1935 och med ett saluvärde

av 10,500 kronor, samt — under förutsättning att

arrendatorn Johan Karlsson överlåter sin hembuds- och

arrenderätt till lägenheten å arrendatorn av stomhemmanet

Getasjö Stom, Gunnar Magnusson — med hembudsrätt

jämlikt 9 § förordningen för Magnusson, vilken,

därest han hegagnar sig av hembudsrätten, skall

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. May.ts proposition nr 30.

tillträda lägenheten den 14 mars 1934, därvid det rörande

lägenheten nn gällande avtal skall upphöra att

gälla; samt

c) lägenheten Rosenfors (Stekaremåla l2) med tillträdesrätt

för köpare den 14 mars 1935 med ett saluvärde

av 700 kronor samt med hemhudsrätt jämlikt 10 § i förordningen

för arrendatorn Carl Nilsson, vilken, därest

han begagnar sig av hembudsrätten, skall tillträda lägenheten

den 14 mars 1934, därvid det rörande lägenheten

nu gällande avtal skall upphöra att gälla;

skolande vid försäljningarna i övrigt iakttagas, att

lägenheterna överlåtas i det skick, vari de vid tillträdet

befinnas, att i köpen ej ingå enskilda tillhöriga, å lägenheterna

eventuellt befintliga byggnader och anläggningar,

att kronan förbehålles rätt att använda å

lägenheterna befintliga vägar, samt att köparna betala

av kronan förskotterad kostnad för avstyckning av

lägenheterna med 32 kronor för Kvarnen, 115 kronor

för Stekaremåla och 16 kronor för Rosenfors.

2:o.

Kronoparken Grimmansmåla i Kronobergs län.

Kommunalfullmäktige i Emmaboda köping hava anhållit att få inköpa

visst område av kronoparken Grimmansmåla i Algutsboda socken av

Kronobergs län. I anledning härav har domänstyrelsen låtit e. o. jägmästaren

Seth Grönkvist verkställa uppskattning och värdering av området

ävensom fört förhandlingar med köpingen.

Köpingen har i skrivelse den 27 februari 1933 underställt frågan Kungl.

Maj:ts prövning. Häröver hava infordrade utlåtanden avgivits den 11

april 1933 av domänstyrelsen och den 2 juni 1933 av länsstyrelsen i Kalmar

län.

Vidare har köpingen i skrivelse till domänstyrelsen den 12 oktober 1933

hemställt, att styrelsen måtte hos statsmakterna tillstyrka, att köpingen

medgåves rätt att inköpa området på vissa i skrivelsen närmare angivna

villkor.

Med utlåtande den 26 oktober 1933 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Ma,j:ts prövning, därvid styrelsen överlämnat köpingens sistnämnda

skrivelse ävensom övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland

värderingsinstrument och en av distriktslantmätare!! Axel K. Östgren

år 1933 upprättad karta.

Av handlingarna i ärendet inbämtas:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr SO.

Området är beläget å fastigheten. Grimmansmåla 11. Det angränsar

i söder Emmaboda köping i Kalmar län. Arealen omfattar 30.62 hektar,

varav 1.56 hektar äng och 29.ne hektar avrösningsjord. Ängsmarken är lågt

belägen och utgöres av dels stenbunden betesäng, dels sank kärräng eller

mad, allt av dålig beskaffenhet. Avrösningsjorden består av huvudsakligen

produktiv skogsmark av medelgod beskaffenhet. Området är bevuxet

med ett vanligen glest och olikåldrigt skogsbestånd, till övervägande

del risigt och av knappt medelgod beskaffenhet. Virkesförrådet

av träd från och med 8 centimeter vid brösthöjd har uppskattats till 1,871

kubikmeter fast mått. I sagda belopp ingår ej å området utstämplad

skog.

Köpingen, som till att börja med erbjudit ett pris av 20,000 kronor, har i

sin skrivelse den 12 oktober 1933 förklarat sig villig betala ett pris av

22,500 kronor.

Med hänsyn till områdets lämplighet för bebyggelse oell upplåtelse för

industriella eller andra ändamål har för rättning smannen ansett en köpeskilling

av 25,000 kronor vara skälig. Försäljning av området borde ske

under villkor i övrigt, att köparen bekostade områdets avstyckning, att

Emmaboda elektriska kraftaktiebolag medgåves rätt att hava en nu befintlig

kraftledning framdragen över området och att å detsamma utstämplad

skog, som är avsedd att undantagas vid försäljningen, skulle

vara avforslad till den 1 maj 1935.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare hava ansett det av köpingen

förut erbjudna priset, 20,000 kronor, vara för lågt.

Överlantmätaren har uttalat, att hinder ej syntes möta mot avstyckning

av området.

Domänstyrelsen har anfört: Sedan köpingen numera ökat sitt anbud

till 22,500 kronor, kunde sagda pris godtagas. Enligt styrelsens mening

funnes ej anledning att vid försäljningen föreskriva särskilda villkor

angående områdets användning samt återköpsrätt. Försäljningen borde

ske med tillträdesrätt för köpingen den 14 mars 1934. Vissa delar av

området inginge i lägenheterna Grimmansmåla och Fixalund, vilka vore

var för sig utarrenderade till nämnda dag. Den 21 januari 1932 hade styrelsen

beslutat, att med vidare åtgärder för försäljning av lägenheten

Grimmansmåla skulle tillsvidare anstå i avvaktan på ifrågasatt försäljning

till Emmaboda köping. Lägenheten Fixalund skulle jämlikt Kungl.

Maj:ts beslut den 10 mars 1933 försäljas med tillträdesrätt för köpare

den 14 mars 1934. I försäljningen skulle dock ej ingå de delar av lägenheten,

som vore belägna å nu förevarande saluområde. En mindre del

av saluområdet, omfattande 2,000 kvadratmeter och avsett till avstjälpningsplats

för sopor, vore till Emmaboda köping utarrenderat för tiden

från den 14 mars 1932 till den 14 mars 1942 mot ett årligt arrende av 20

kronor. Sagda kontrakt borde upphöra att gälla från och med tillträdesdagen.

I övrigt hade styrelsen icke något att i huvudsak erinra mot föreslagna

villkor för försäljningen. Ärendet torde icke kunna avgöras utan

riksdagens medverkan.

Departements- Det av domänstyrelsen framlagda försäljningsförslaget finner jag mig

chefen. kunna biträda. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen medgiva.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. May.ts proposition nr 30.

att av fastigheten Grimmansmåla 11 under kronoparken

Grimmansmåla i Algutsboda socken av Kronobergs

län det område, omfattande 30.62 hektar, som

finnes angivet å den av distriktslantmätaren Axel K.

Östgren år 1933 upprättade kartan, må försäljas till

Emmaboda köping mot en köpeskilling av 22,500 kronor,

att erläggas vid köpekontraktets utgivande, med

tillträdesrätt den 14 mars 1934, därvid nu gällande avtal

angående utarrendering till köpingen av visst till

avstjälpningsplats för sopor avsett område skall upphöra

att gälla, samt under villkor i övrigt, att området

överlåtes i det skick, vari det vid tillträdet befinnes,

att i köpet ej ingå å området eventuellt befintliga,

enskilda tillhöriga byggnader och anläggningar,

att Emmaboda elektriska kraftaktiebolag medgives

rätt att hava en nu befintlig kraftledning framdragen

över området, att i köpet ej ingår å lägenheten utstämplad

skog, att sagda skog må avgiftsfritt kvarstå

till den 1 maj 1935, då den skall vara avverkad och

från området bortforslad, att köparen är skyldig tåla

de jämkningar i områdets gränser och eljest, vilka

kunna komma att bestämmas vid dettas avstyckning,

samt att i tillämpliga delar skola gälla bestämmelserna

i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående

försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.

3:o.

Kronoparken Västra Jörnsmarken nr 1 i Västerbottens län.

Av 1895 års riksdag (prop. nr 52; R. skr. nr 66) medgavs, att, sedan från

kronoparken Västra Jörnsmarken nr 1 i Jörns socken av Västerbottens

län avskilts ett å en inom domänstyrelsen upprättad tomtregleringsplan

angivet, invid Jörns järnvägsstation beläget område, innefattande utom

mark till utfartsvägar 27.95 hektar, området finge, fördelat i tomter för

bebyggande, åt enskilda med äganderätt upplåtas efter vissa närmare angivna

bestämmelser. Köpeskillingarna för tomterna skulle enligt riksdagens

beslut, på samma sätt som köpeskillingarna för försålda mindre

kronoegendomar, användas till inköp för kronans räkning av skogbärande

eller till skogsbörd tjänlig mark. Berörda tomtregleringsplan — som

av Kungl. Majit godkändes den 17 maj 1895 — upptog, förutom bland

annat visst markreservat för statens järnvägar, 27 tomtplatser med omkring

en hektar ytvidd vardera, avskilda genom gator om 15 meters

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 30.

bredd. Enligt planen avsågos vissa av dessa tomtplatser, nämligen de å

plankartan med nr XIV, XVI och XVII betecknade, att användas till

allmän plats, torg eller park. Det med nr XIV betecknade området

samt en mellan detta och järnvägsområdet upptagen gata avsågos därjämte

att vara disponibla för järnvägens framtida utvidgning. Det å

regleringsplanen upptagna området av kronoparken ingår i det genom

Kungl. Maj:ts beslut den 24 november 1923 bildade Jörns municipalsamhälle.

För viss del av municipalsamhället, bland annat här ifrågavarande

områden, har stadsplan av Kungl. Majit fastställts den 10 maj 1929.

Jörns municipalsamhälle har i skrivelse den 20 april 1931 anhållit, att

de å nämnda regleringsplan med nr XIV, XVI och XVII betecknade tomterna,

omfattande cirka 3.os hektar, jämte all gatumark, cirka 12.50 hektar,

måtte till samhället kostnadsfritt överlämnas ävensom att den i planen under

nr XXVI angivna tomten örn cirka 1 hektar samt vissa med litt. a

och a1 betecknade områden örn tillhopa O.os hektar måtte få föi’värvas till

av jägmästaren i Västra Jörns revir E. Holm i värderingsinstrument av

den 16 oktober 1930 föreslagna ersättningsbelopp av, för tomten nr XXVI

77 kronor 56 öre och för områdena litt. a och a1 230 kronor 78 öre eller

för tillhopa 308 kronor 34 öre.

I ärendet hava yttranden avgivits av följande myndigheter.

Över jägmästaren har erinrat, att tomterna nr XVI och XVII ävensom

tomt nr XIV, i den mån statens järnvägar ej hade anspråk därå, vore

avsedda till torg och park. De borde utan vederlag vad själva marken

anginge överlåtas till samhället, medan befintlig skog, som för gatornas

och platsernas tillgodogörande avverkades, torde böra försäljas och

medlen användas på sätt beträffande köpeskillingarna för tomterna föreskrivits.

I fråga örn tomt nr XXVI och de med litt a och a1 betecknade

områdena har överjägmästaren tillstyrkt försäljning till det föreslagna

och av samhället erbjudna priset av 308 kronor 34 öre.

Överlantmätaren har yttrat följande: Verkställd undersökning hade

givit vid handen, att de i ansökningen till förvärv avsedda områdena utgjordes

av vad som återstode av den inom samhället belägna delen av

kronoparken, sedan därifrån frångått dels områden, som tagits i anspråk

för statens järnvägar, dels tidigare avsöndrade tomter. Till närmare

upplysning härutinnan hänvisades till en skrivelsen vidfogad, av överlantmätaren

1932 upprättad karta å kalkerväv, å vilken de ansökta områdena

angivits med ljusröd kantfärg. Den för municipalsamhället den

10 maj 1929 fastställda stadsplanen avveke i vissa delar väsentligt från

den tidigare regleringsplanen och, enär de tidigare upplåtelserna anslutit

sig till regleringsplanen, således även från den bestående fastighetsindelningen.

Därest samhället medgåves förvärv av de ifrågasatta områdena,

erfordrades för lagfart å förvärvet, att områdena avskildes från

kronoparken genom avstyckning. För avstyckning inom Jörns municipalsamhälle

gällde 19 kap. jorddelningslagen. Enligt 13 § i nämnda kapitel

finge avstyckning inom område, för vilket funnes fastställd stadsplan,

ej så verkställas, att stadsplanens genomförande eller kvarterens lämpliga

indelning i tomter därigenom försvårades. Visserligen ansigte sig

områdena icke till den gällande stadsplanen, men de enda nya fastighets
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 30.

9

gränser, som uppkomme genom avstyckningen, vore sådana som sammanfölle

med gränser för samhället. En avstyckning omfattande de nu

ifrågavarande områdena i sin helhet torde på grund härav icke kunna

anses strida mot berörda föreskrift.

För det successiva genomförandet av stadsplanen syntes det lämpligast,

att samhället bleve ägare till de områden, som härav berördes, i

främsta rummet gatumarken och till allmänna platser och planteringar

avsedda områden. Häruti borde givetvis inbegripas den enligt den tidigare

regleringsplanen avsedda gatumarken, även örn delar av densamma

skulle enligt nu gällande stadsplan ingå i kvartersmark. Härigenom

komme samhället att få friare händer med genomförandet av den

nya stadsplanen. Med avseende å den för bebyggande avsedda kvartersmarken

torde det icke vara någon fördel för kronan att själv handhava

försäljning av tomter till enskilda. Att från upplåtelse till samhället

undantaga sistnämnda mark skulle med hänsyn till att kronan fortfarande

vore ägare till endast spridda sådana områden vara ägnat att i

hög grad tillkrångla avstyckningarna, vilka i så fall icke torde kunna

genomföras annorledes än i anslutning till gällande stadsplan. På grund

härav tillstyrkte överlantmätaren, att samhället erhölle upplåtelse å

samtliga återstående kronan tillhöriga inom samhället belägna områden

under kronoparken.

Länsstyrelsen har förordat bifall till ansökningen.

Domänstyrelsen har icke haft något att erinra mot bifall till framställningen

på sätt överjägmästaren föreslagit.

Byggnadsstyrelsen har anfört: Den av överlantmätaren upprättade

kartan visade vid jämförelse med 1895 års regleringsplan, att de hittills

avsöndrade områdena i huvudsak motsvarades av de å regleringsplanen

upptagna tomtplatserna nr I—XIII, XV, XVIII—XXV och XXVII. Det

framginge även, att den å regleringsplanen upptagna gatan invid områdesgränsen

på norra sidan av tomtplatsen nr XIX avsöndrats i samband

med denna tomtplats och inginge i Västra Jörnsmarken l3. Vidare borde

framhållas, att statens järnvägars område omfattade bland annat del

av den gatumark i regleringsplanen, som enligt sagda plan avsågs att

vara disponibel för järnvägens framtida utvidgning. Såsom kartan vidare

utvisade, inginge viss del av den i 1895 års regleringsplan upptagna

gatu- och allmänna platsmarken i den nu gällande stadsplanen såsom

kvartersmark. I allmänhet bestode denna kvartersmark av smala markremsor,

vilka uppkommit genom att gatorna i den nu gällande stadsplanen

erhållit mindre bredd eller att tidigare fastställda gator utgått. Viss

i regleringsplanen upptagen allmän platsmark bildade emellertid i stadsplanen

även större sammanhängande kvartersområden. Detta vore exempelvis

fallet beträffande området nr XVII samt södra delen av området nr XIV.

— I ett till byggnadsstyrelsen avgivet yttrande den 6 oktober 1933 hade järnvägsstyrelsen

anfört, att för statens järnvägar icke förefunnes något behov

av mark vid Jörns station utöver vad den år 1929 fastställda stadsplanen

angåve, samt att från järnvägsstyrelsens sida intet vore att erinra

mot överlåtandet till Jörns municipalsamhälle såväl av det med nr XIV

betecknade området som don mellan detta område och järnvägsområdet

ursprungligen till gata avsedda marken, med undantag för de delar

av områdena, som redan tagits i anspråk av statens järnvägar.

—• Med hänsyn härtill ävensom till vad domänstyrelsen i ärendet

anfört, hade byggnadsstyrelsen för sin del icke något att erinra mot att

Bihang lill riksdagens protokoll 193b. 1 sami. Nr 30.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

de till förvärv ifrågasatta områdena upplätes till Jörns municipalsamhälle

liksom ej heller mot det för vissa delar av områdena av domänstyrelsen

förordade ersättningsbeloppet.

Lika med samtliga hörda myndigheter förordar jag bifall till ansökningen

i vad den avser kostnadsfri överlåtelse av däri angivna områden.

Jag vill i detta sammanhang erinra, att fjolårets riksdag på förslag av

Kungl. Majit (prop. nr 126; K. skr. nr 118) medgivit, att vissa gator och

allmänna platser inom Kiruna municipalsamhälle finge till samhället

upplåtas med äganderätt utan lösen. Mot samhällets förvärv till erbjudet

pris av övriga i ansökningen angivna områden har jag icke heller

något att erinra. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att av kronan tillhöriga, inom Jörns municipalsamhälle

i Västerbottens län belägna områden av

kronoparken Västra Jörnsmarken nr 1 må till municipalsamhället

upplåtas

dels förberörda med litt. a och a1 betecknade områden

ävensom tomten nr XXVI mot en köpeskilling av

308 kronor 34 öre, att kontant erläggas till länsstyrelsen

i länet, som äger bestämma dagen för tillträdet samt att

å de försålda områdena utfärda köpebrev,

dels ock återstående till torg, park och gator enligt

1929 års stadsplan avsatta områden med äganderätt

utan lösen, dock att därå befintlig skog, som för gators

och allmänna platsers tillgodogörande avverkas, ej

ingår i upplåtelsen.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt

i de under lio—3io härovan antecknade ärenden.

Hans Majit Konungen lämnar bifall till vad departementschefen

hemställt samt förordnar, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet!

Rune Thygesen.

838085. stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:96 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av mark från vissa kronoegendomar m. m. a1 i texten
  2. JoU 1934:34 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av mark från vissa kronoe g endomar m. m. s. 1 i texten