Angående försäljning av mark från vissa kronoegendomar m. m
1934-01-03 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1934:30, Angående försäljning av mark från vissa kronoegendomar m. m
Dokumentets text
Kungl. Majlis proposition nr 30.
1
Nr 30.
Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående försäljning av
mark från vissa kronoegendomar m. m.; given Stockholms slott
den 3 januari 1934.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt under punkterna l:o—3:o.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1934.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anhåller att få underställa
Kungl. Maj:ts prövning vissa ärenden angående försäljning av
mark från kronoegendomar m. m., vilka ärenden synts böra föranleda
framställning till riksdagen, samt anför härom följande:
l:o.
Kronoparken Borstatorp i Kronobergs län.
Sedan fråga uppstått örn försäljning av lägenheterna Kvarnen, Stekaremåla
och Rosenfors under kronoparken Borstatorp i Algutsboda socken av
Kronobergs län, hava på domänstyrelsens föranstaltande uppskattningsförrättningar
hållits i vederbörlig ordning.
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 30.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 30.
Av handlingarna i ärendet, däribland vid förrättningarna förda protokoll
och en av distriktslantmätaren Axel K. Östgren 1932 upprättad karta
jämte avstyckningshandlingar, inhämtas i huvudsak följande.
Salulotterna, som numera avstyckats, hava i jordregistret betecknats
Stekaremåla l3, l4 och l2. De bilda ett sammanhängande område, beläget
invid allmän väg, 30 kilometer från Nybro stad och 11 kilometer från
Skruvs järnvägsstation.
Lägenheten Kvarnen (Stekaremåla l3).
Arealen omfattar 7.an hektar, därav omkring 0.77 hektar åker, O.80 hek faläng
samt 5.74 hektar skogsmark.
I salulotten ingår Stekaremåla vattenfall med damm och dämningsrätt
till viss höjd. Lägenheten har ansetts vara jordbruksegnahemslägenhet.
Å lägenheten finnas boningshus, ladugårdsbyggnad, kvarn- och sågbyggnad,
virkesskjul samt källare, samtliga tillhöriga brukaren. Åkerjorden
är av medelgod och ängen av dålig beskaffenhet. Hävden är god.
Virkesförrådet har uppskattats till 358 kubikmeter.
Lägenheten är för tiden till den 14 mars 1934 utarrenderad till J. G. Magnusson
mot en årlig avgift av 500 kronor. Lägenheten Kvarnen utgjorde
en del av arrendelotten Stekaremåla till 1920, då den utbröts för att bilda
en särskild arrendelott, Magnusson och före honom medlemmar av hans
släkt hava brukat lägenheten Stekaremåla med Kvarnen sedan 1889. Vid
lägenhetens delning 1920 behöll Magnusson arrendet av Kvarnen. Lägenheten
har städse skötts väl.
Saluvärdet har uppskattats till 10,100 kronor, varav omkring 8,135 kronor
belöpa å vattenfall, tomt och dämningsrätt samt 970 kronor å skog.
Värdering av vattenfallet m. m. har verkställts av statens flottledsingenjör.
Arrendevärdet har beräknats utgöra 500 kronor. Av domänverket
förskotterade kostnader för avstyckning utgöra 32 kronor.
Lägenheten Stekaremåla (Stekaremåla l4).
Arealen omfattar 37.047 hektar, därav omkring 4.86 hektar åker, 3.05 hektar
äng,
Lägenheten anses vara jordbruksegnahemslägenhet. Å lägenheten befintliga
byggnader tillhöra kronan. De äro i stort sett i dåligt skick men för
lägenhetens behov tillräckliga. Åkerjorden är av medelgod och ängen av
dålig beskaffenhet. Hävden är god. Virkesförrådet har uppskattats till
1,608 kubikmeter.
Lägenheten är för tiden till den 14 mars 1935 utarrenderad till Johan
Karlsson mot en årlig avgift av 325 kronor. Karlsson har brukat lägenheten
sedan 1920. Den har städse skötts väl.
Saluvärdet har uppskattats till 10,500 kronor, varav omkring 5.800 kronor
belöpa å skogsmark och skog. Arrendevärdet har beräknats utgöra 300
kronor. Av domänverket förskotterade kostnader för avstyckning utgöra
115 kronor.
Lägenheten Rosenfors (Stekaremåla l2).
Arealen omfattar 1.833 hektar, därav omkring O.70 hektar åker och tomt,
O.37 hektar äng och 0.76 hektar skogsmark.
Lägenheten är att anse såsom bostadsegnahemslägenliet. Å lägenheten
befintliga byggnader tillhöra brukaren. De äro i stort sett i gott skick och
för lägenhetens behov tillräckliga. Åkerjorden är av medelgod och ängen
av dålig beskaffenhet. Hävden är god. Virkesförrådet har uppskattats till
48 kubikmeter.
Lägenheten är för tiden till den 14 mars 1935 utarrenderad till Carl Nils
-
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 30.
son mot en årlig avgift av 60 kronor. Nilsson Ilar brukat lägenheten sedan
år 1904. Den har städse skötts väl.
Saluvärdet har uppskattats till 700 kronor, varav omkring 200 kronor
belöpa å skogsmark och skog. Arrendevärdet har beräknats utgöra 30
kronor. Av domänverket förskotterade kostnader för avstyckning utgöra
16 kronor.
Uppskattningsnämnden har föreslagit, att lägenheterna måtte försäljas
enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) med tillträdesrätt för köpare
den 14 mars 1933 och med hembudsrätt jämlikt 9 § i förordningen för arrendatorn
J. G. Magnusson till lägenheten Kvarnen och för arrendatorn Johan
Karlsson till lägenheten Stekaremåla samt jämlikt 10 § i förordningen
för arrendatorn Carl Nilsson till lägenheten Rosenfors. Enligt nämndens
mening borde lägenheten Kvarnen anses såsom jordbrukslägenhet, oaktat
dess karaktär av industriell lägenhet vore framträdande. Då arrendatorn
Johan Karlsson emellertid meddelat, att han på grund av hög ålder avstode
från sin hembudsrätt till lägenheten Stekaremåla, borde densamma
säljas med hembudsrätt för arrendatorn av stomhemmanet Getasjö Stom i
Algutsboda socken, Gunnar Magnusson, vilken genom sin far, förutnämnde
J. G. Magnusson, gjort framställning därom. Såsom skäl härför har
nämnden anfört, att Gunnar Magnusson gjort sig känd som en driftig
jordbrukare, att J. G. Magnusson och medlemmar av hans släkt under åren
1889—1920 brukat lägenheten Stekaremåla samt att J. G. Magnusson vore
i orten ansedd som föregångsman på jordbrukets område. Därest Gunnar
Magnusson medgåves rätt att inköpa lägenheten, vöre överensskommelse
avsedd att träffas med arrendatorn Johan Karlsson örn överlåtelse av
arrendekontraktet för att försäljning skulle kunna ske med tillträdesrätt
före arrendetidens utgång. Anledning förelåge icke att vid försäljningarna
föreskriva särskilda villkor angående lägenheternas användning samt
återköpsrätt. Skulle likväl föreskrifter härutinnan anses böra ifrågakomma,
borde saluvärdena minskas med 10 procent. Då jakträtten å kronoparken
Borstatorp vore utarrenderad till den 16 maj 1934 genom ett den
31 juli 1928 upprättat avtal, borde köparna vara skyldiga respektera sagda
avtal.
Arrendatorer^ av lägenheterna Kvarnen och Rosenfors hava förklarat
sig villiga inköpa respektive lägenheter på föreslagna villkor. Icke heller
Gunnar Magnusson har haft något att erinra beträffande köpevillkoren
för lägenheten Stekaremåla. Skriftlig överenskommelse har numera träffats
mellan Johan Karlsson och Gunnar Magnusson angående överlåtelse å
Magnusson av arrendet av lägenheten Stekaremåla.
Vederbörande jägmästare och Överjägmästare hava tillstyrkt försäljningarna.
Jägmästaren har dock beträffande lägenheten Kvarnen framhållit,
att den av statens flottledsingenjör verkställda värderingen av vattenfallet
avsåge endast den utbyggda övre delen saint att intet värde beräknats
för den nedre, outbyggda delen och ej heller för befintligt ålfiske,
ävensom beträffande samtliga tre lägenheter föreslagit förbehåll örn
vågrätt för kronan, överjägmästaren har anfört, att enligt flottledsingenjörens
utredning den outbyggda delen av fallet vore av mindre värde, att
värdet av ålfisket kunde uppskattas till omkring 200 kronor och att kronan
borde förbehållas av jägmästaren föreslagen vågrätt, som dock ifråga
örn lägenheten Rosenfors vore av mindre betydelse.
Vattenfallsstyrelsen, som avgivit yttrande beträffande försäljning
av lägenheten Kvarnen, har meddelat, att styrelsen icke hade någon
erinran att göra mot försäljning av den vattenrätt i Lyckebyån, var
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 30.
Departements
chefen.
om nu vore fråga, samt att styrelsen ansåge den av statens flottledsingenjör
verkställda värderingen av dammbyggnaderna och den hittills utnyttjade
vattenkraften i vattenfallet vara skälig. Enligt vattenfallsstyrelsens
mening måste emellertid även den nedre delen av fallet hava visst värde,
som kunde uppskattas till högst 300 kronor.
Med skrivelse den 1 juni 1933 har domänstyrelsen överlämnat ärendet till
Kungl. Majit samt därvid anfört i huvudsak följande.
Lägenheterna borde säljas med hembudsrätt för av uppskattningsnämnden
därtill föreslagna personer. Då lägenheten Kvarnen knappast kunde
anses utgöra en jordbrukslägenhet, torde emellertid arrendatorn icke vara
berättigad till hembud enligt 1929 års upplåtelsegrunder. Ärendet syntes
därför böra underställas riksdagens prövning. Vid försäljning med hembud
borde tillträdesdagen bestämmas till den 14 mars 1934 för samtliga
lotter. Då gällande jaktkontrakt upphörde att gälla den 16 maj 1934, syntes
förbehåll örn skyldighet för köpare att respektera sagda kontrakt icke
vara erforderligt. Vågrätt syntes böra förbehållas kronan på sätt jägmästaren
föreslagit. I övrigt hade styrelsen icke något att erinra mot uppskattningsnämndens
förslag. Någon ökning av saluvärdet av lägenheten Kvarnen
horde ej verkställas med hänsyn till att den nedre delen av vattenfallet
icke kunde tillgodogöras utan dryga kostnader och därför torde komma att
bliva outnyttjad under lång tid och då värdena av sagda del av vattenfallet
ävensom av ålfisket vore förhållandevis små.
Jag har intet att erinra mot domänstyrelsens förslag. För att arrendatorn
av lägenheten Kvarnen må kunna förvärva denna lägenhet med hembud,
erfordras riksdagens godkännande. I betraktande härav synes ärendet
i dess helhet lämpligen böra underställas riksdagen.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att av kronoparken Borstatorp i Algutsboda socken
av Kronobergs län må under iakttagande av bestämmelserna
i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. och
följande särskilda villkor försäljas
a) lägenheten Kvarnen (Stekaremåla l3) till arrendatorn
J. G. Magnusson med tillträdesrätt den 14 mars
1934 mot en köpeskilling av 10,100 kronor att erläggas
enligt bestämmelserna i 21 § och 22 § A i förenämnda
förordning;
h) lägenheten Stekaremåla (Stekaremåla l4) med tillträdesrätt
för köpare den 14 mars 1935 och med ett saluvärde
av 10,500 kronor, samt — under förutsättning att
arrendatorn Johan Karlsson överlåter sin hembuds- och
arrenderätt till lägenheten å arrendatorn av stomhemmanet
Getasjö Stom, Gunnar Magnusson — med hembudsrätt
jämlikt 9 § förordningen för Magnusson, vilken,
därest han hegagnar sig av hembudsrätten, skall
5
Kungl. May.ts proposition nr 30.
tillträda lägenheten den 14 mars 1934, därvid det rörande
lägenheten nn gällande avtal skall upphöra att
gälla; samt
c) lägenheten Rosenfors (Stekaremåla l2) med tillträdesrätt
för köpare den 14 mars 1935 med ett saluvärde
av 700 kronor samt med hemhudsrätt jämlikt 10 § i förordningen
för arrendatorn Carl Nilsson, vilken, därest
han begagnar sig av hembudsrätten, skall tillträda lägenheten
den 14 mars 1934, därvid det rörande lägenheten
nu gällande avtal skall upphöra att gälla;
skolande vid försäljningarna i övrigt iakttagas, att
lägenheterna överlåtas i det skick, vari de vid tillträdet
befinnas, att i köpen ej ingå enskilda tillhöriga, å lägenheterna
eventuellt befintliga byggnader och anläggningar,
att kronan förbehålles rätt att använda å
lägenheterna befintliga vägar, samt att köparna betala
av kronan förskotterad kostnad för avstyckning av
lägenheterna med 32 kronor för Kvarnen, 115 kronor
för Stekaremåla och 16 kronor för Rosenfors.
2:o.
Kronoparken Grimmansmåla i Kronobergs län.
Kommunalfullmäktige i Emmaboda köping hava anhållit att få inköpa
visst område av kronoparken Grimmansmåla i Algutsboda socken av
Kronobergs län. I anledning härav har domänstyrelsen låtit e. o. jägmästaren
Seth Grönkvist verkställa uppskattning och värdering av området
ävensom fört förhandlingar med köpingen.
Köpingen har i skrivelse den 27 februari 1933 underställt frågan Kungl.
Maj:ts prövning. Häröver hava infordrade utlåtanden avgivits den 11
april 1933 av domänstyrelsen och den 2 juni 1933 av länsstyrelsen i Kalmar
län.
Vidare har köpingen i skrivelse till domänstyrelsen den 12 oktober 1933
hemställt, att styrelsen måtte hos statsmakterna tillstyrka, att köpingen
medgåves rätt att inköpa området på vissa i skrivelsen närmare angivna
villkor.
Med utlåtande den 26 oktober 1933 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Ma,j:ts prövning, därvid styrelsen överlämnat köpingens sistnämnda
skrivelse ävensom övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland
värderingsinstrument och en av distriktslantmätare!! Axel K. Östgren
år 1933 upprättad karta.
Av handlingarna i ärendet inbämtas:
6
Kungl. Maj:ts proposition nr SO.
Området är beläget å fastigheten. Grimmansmåla 11. Det angränsar
i söder Emmaboda köping i Kalmar län. Arealen omfattar 30.62 hektar,
varav 1.56 hektar äng och 29.ne hektar avrösningsjord. Ängsmarken är lågt
belägen och utgöres av dels stenbunden betesäng, dels sank kärräng eller
mad, allt av dålig beskaffenhet. Avrösningsjorden består av huvudsakligen
produktiv skogsmark av medelgod beskaffenhet. Området är bevuxet
med ett vanligen glest och olikåldrigt skogsbestånd, till övervägande
del risigt och av knappt medelgod beskaffenhet. Virkesförrådet
av träd från och med 8 centimeter vid brösthöjd har uppskattats till 1,871
kubikmeter fast mått. I sagda belopp ingår ej å området utstämplad
skog.
Köpingen, som till att börja med erbjudit ett pris av 20,000 kronor, har i
sin skrivelse den 12 oktober 1933 förklarat sig villig betala ett pris av
22,500 kronor.
Med hänsyn till områdets lämplighet för bebyggelse oell upplåtelse för
industriella eller andra ändamål har för rättning smannen ansett en köpeskilling
av 25,000 kronor vara skälig. Försäljning av området borde ske
under villkor i övrigt, att köparen bekostade områdets avstyckning, att
Emmaboda elektriska kraftaktiebolag medgåves rätt att hava en nu befintlig
kraftledning framdragen över området och att å detsamma utstämplad
skog, som är avsedd att undantagas vid försäljningen, skulle
vara avforslad till den 1 maj 1935.
Vederbörande jägmästare och Överjägmästare hava ansett det av köpingen
förut erbjudna priset, 20,000 kronor, vara för lågt.
Överlantmätaren har uttalat, att hinder ej syntes möta mot avstyckning
av området.
Domänstyrelsen har anfört: Sedan köpingen numera ökat sitt anbud
till 22,500 kronor, kunde sagda pris godtagas. Enligt styrelsens mening
funnes ej anledning att vid försäljningen föreskriva särskilda villkor
angående områdets användning samt återköpsrätt. Försäljningen borde
ske med tillträdesrätt för köpingen den 14 mars 1934. Vissa delar av
området inginge i lägenheterna Grimmansmåla och Fixalund, vilka vore
var för sig utarrenderade till nämnda dag. Den 21 januari 1932 hade styrelsen
beslutat, att med vidare åtgärder för försäljning av lägenheten
Grimmansmåla skulle tillsvidare anstå i avvaktan på ifrågasatt försäljning
till Emmaboda köping. Lägenheten Fixalund skulle jämlikt Kungl.
Maj:ts beslut den 10 mars 1933 försäljas med tillträdesrätt för köpare
den 14 mars 1934. I försäljningen skulle dock ej ingå de delar av lägenheten,
som vore belägna å nu förevarande saluområde. En mindre del
av saluområdet, omfattande 2,000 kvadratmeter och avsett till avstjälpningsplats
för sopor, vore till Emmaboda köping utarrenderat för tiden
från den 14 mars 1932 till den 14 mars 1942 mot ett årligt arrende av 20
kronor. Sagda kontrakt borde upphöra att gälla från och med tillträdesdagen.
I övrigt hade styrelsen icke något att i huvudsak erinra mot föreslagna
villkor för försäljningen. Ärendet torde icke kunna avgöras utan
riksdagens medverkan.
Departements- Det av domänstyrelsen framlagda försäljningsförslaget finner jag mig
chefen. kunna biträda. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen medgiva.
7
Kungl. May.ts proposition nr 30.
att av fastigheten Grimmansmåla 11 under kronoparken
Grimmansmåla i Algutsboda socken av Kronobergs
län det område, omfattande 30.62 hektar, som
finnes angivet å den av distriktslantmätaren Axel K.
Östgren år 1933 upprättade kartan, må försäljas till
Emmaboda köping mot en köpeskilling av 22,500 kronor,
att erläggas vid köpekontraktets utgivande, med
tillträdesrätt den 14 mars 1934, därvid nu gällande avtal
angående utarrendering till köpingen av visst till
avstjälpningsplats för sopor avsett område skall upphöra
att gälla, samt under villkor i övrigt, att området
överlåtes i det skick, vari det vid tillträdet befinnes,
att i köpet ej ingå å området eventuellt befintliga,
enskilda tillhöriga byggnader och anläggningar,
att Emmaboda elektriska kraftaktiebolag medgives
rätt att hava en nu befintlig kraftledning framdragen
över området, att i köpet ej ingår å lägenheten utstämplad
skog, att sagda skog må avgiftsfritt kvarstå
till den 1 maj 1935, då den skall vara avverkad och
från området bortforslad, att köparen är skyldig tåla
de jämkningar i områdets gränser och eljest, vilka
kunna komma att bestämmas vid dettas avstyckning,
samt att i tillämpliga delar skola gälla bestämmelserna
i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.
3:o.
Kronoparken Västra Jörnsmarken nr 1 i Västerbottens län.
Av 1895 års riksdag (prop. nr 52; R. skr. nr 66) medgavs, att, sedan från
kronoparken Västra Jörnsmarken nr 1 i Jörns socken av Västerbottens
län avskilts ett å en inom domänstyrelsen upprättad tomtregleringsplan
angivet, invid Jörns järnvägsstation beläget område, innefattande utom
mark till utfartsvägar 27.95 hektar, området finge, fördelat i tomter för
bebyggande, åt enskilda med äganderätt upplåtas efter vissa närmare angivna
bestämmelser. Köpeskillingarna för tomterna skulle enligt riksdagens
beslut, på samma sätt som köpeskillingarna för försålda mindre
kronoegendomar, användas till inköp för kronans räkning av skogbärande
eller till skogsbörd tjänlig mark. Berörda tomtregleringsplan — som
av Kungl. Majit godkändes den 17 maj 1895 — upptog, förutom bland
annat visst markreservat för statens järnvägar, 27 tomtplatser med omkring
en hektar ytvidd vardera, avskilda genom gator om 15 meters
8
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 30.
bredd. Enligt planen avsågos vissa av dessa tomtplatser, nämligen de å
plankartan med nr XIV, XVI och XVII betecknade, att användas till
allmän plats, torg eller park. Det med nr XIV betecknade området
samt en mellan detta och järnvägsområdet upptagen gata avsågos därjämte
att vara disponibla för järnvägens framtida utvidgning. Det å
regleringsplanen upptagna området av kronoparken ingår i det genom
Kungl. Maj:ts beslut den 24 november 1923 bildade Jörns municipalsamhälle.
För viss del av municipalsamhället, bland annat här ifrågavarande
områden, har stadsplan av Kungl. Majit fastställts den 10 maj 1929.
Jörns municipalsamhälle har i skrivelse den 20 april 1931 anhållit, att
de å nämnda regleringsplan med nr XIV, XVI och XVII betecknade tomterna,
omfattande cirka 3.os hektar, jämte all gatumark, cirka 12.50 hektar,
måtte till samhället kostnadsfritt överlämnas ävensom att den i planen under
nr XXVI angivna tomten örn cirka 1 hektar samt vissa med litt. a
och a1 betecknade områden örn tillhopa O.os hektar måtte få föi’värvas till
av jägmästaren i Västra Jörns revir E. Holm i värderingsinstrument av
den 16 oktober 1930 föreslagna ersättningsbelopp av, för tomten nr XXVI
77 kronor 56 öre och för områdena litt. a och a1 230 kronor 78 öre eller
för tillhopa 308 kronor 34 öre.
I ärendet hava yttranden avgivits av följande myndigheter.
Över jägmästaren har erinrat, att tomterna nr XVI och XVII ävensom
tomt nr XIV, i den mån statens järnvägar ej hade anspråk därå, vore
avsedda till torg och park. De borde utan vederlag vad själva marken
anginge överlåtas till samhället, medan befintlig skog, som för gatornas
och platsernas tillgodogörande avverkades, torde böra försäljas och
medlen användas på sätt beträffande köpeskillingarna för tomterna föreskrivits.
I fråga örn tomt nr XXVI och de med litt a och a1 betecknade
områdena har överjägmästaren tillstyrkt försäljning till det föreslagna
och av samhället erbjudna priset av 308 kronor 34 öre.
Överlantmätaren har yttrat följande: Verkställd undersökning hade
givit vid handen, att de i ansökningen till förvärv avsedda områdena utgjordes
av vad som återstode av den inom samhället belägna delen av
kronoparken, sedan därifrån frångått dels områden, som tagits i anspråk
för statens järnvägar, dels tidigare avsöndrade tomter. Till närmare
upplysning härutinnan hänvisades till en skrivelsen vidfogad, av överlantmätaren
1932 upprättad karta å kalkerväv, å vilken de ansökta områdena
angivits med ljusröd kantfärg. Den för municipalsamhället den
10 maj 1929 fastställda stadsplanen avveke i vissa delar väsentligt från
den tidigare regleringsplanen och, enär de tidigare upplåtelserna anslutit
sig till regleringsplanen, således även från den bestående fastighetsindelningen.
Därest samhället medgåves förvärv av de ifrågasatta områdena,
erfordrades för lagfart å förvärvet, att områdena avskildes från
kronoparken genom avstyckning. För avstyckning inom Jörns municipalsamhälle
gällde 19 kap. jorddelningslagen. Enligt 13 § i nämnda kapitel
finge avstyckning inom område, för vilket funnes fastställd stadsplan,
ej så verkställas, att stadsplanens genomförande eller kvarterens lämpliga
indelning i tomter därigenom försvårades. Visserligen ansigte sig
områdena icke till den gällande stadsplanen, men de enda nya fastighets
-
Kungl. Majlis proposition nr 30.
9
gränser, som uppkomme genom avstyckningen, vore sådana som sammanfölle
med gränser för samhället. En avstyckning omfattande de nu
ifrågavarande områdena i sin helhet torde på grund härav icke kunna
anses strida mot berörda föreskrift.
För det successiva genomförandet av stadsplanen syntes det lämpligast,
att samhället bleve ägare till de områden, som härav berördes, i
främsta rummet gatumarken och till allmänna platser och planteringar
avsedda områden. Häruti borde givetvis inbegripas den enligt den tidigare
regleringsplanen avsedda gatumarken, även örn delar av densamma
skulle enligt nu gällande stadsplan ingå i kvartersmark. Härigenom
komme samhället att få friare händer med genomförandet av den
nya stadsplanen. Med avseende å den för bebyggande avsedda kvartersmarken
torde det icke vara någon fördel för kronan att själv handhava
försäljning av tomter till enskilda. Att från upplåtelse till samhället
undantaga sistnämnda mark skulle med hänsyn till att kronan fortfarande
vore ägare till endast spridda sådana områden vara ägnat att i
hög grad tillkrångla avstyckningarna, vilka i så fall icke torde kunna
genomföras annorledes än i anslutning till gällande stadsplan. På grund
härav tillstyrkte överlantmätaren, att samhället erhölle upplåtelse å
samtliga återstående kronan tillhöriga inom samhället belägna områden
under kronoparken.
Länsstyrelsen har förordat bifall till ansökningen.
Domänstyrelsen har icke haft något att erinra mot bifall till framställningen
på sätt överjägmästaren föreslagit.
Byggnadsstyrelsen har anfört: Den av överlantmätaren upprättade
kartan visade vid jämförelse med 1895 års regleringsplan, att de hittills
avsöndrade områdena i huvudsak motsvarades av de å regleringsplanen
upptagna tomtplatserna nr I—XIII, XV, XVIII—XXV och XXVII. Det
framginge även, att den å regleringsplanen upptagna gatan invid områdesgränsen
på norra sidan av tomtplatsen nr XIX avsöndrats i samband
med denna tomtplats och inginge i Västra Jörnsmarken l3. Vidare borde
framhållas, att statens järnvägars område omfattade bland annat del
av den gatumark i regleringsplanen, som enligt sagda plan avsågs att
vara disponibel för järnvägens framtida utvidgning. Såsom kartan vidare
utvisade, inginge viss del av den i 1895 års regleringsplan upptagna
gatu- och allmänna platsmarken i den nu gällande stadsplanen såsom
kvartersmark. I allmänhet bestode denna kvartersmark av smala markremsor,
vilka uppkommit genom att gatorna i den nu gällande stadsplanen
erhållit mindre bredd eller att tidigare fastställda gator utgått. Viss
i regleringsplanen upptagen allmän platsmark bildade emellertid i stadsplanen
även större sammanhängande kvartersområden. Detta vore exempelvis
fallet beträffande området nr XVII samt södra delen av området nr XIV.
— I ett till byggnadsstyrelsen avgivet yttrande den 6 oktober 1933 hade järnvägsstyrelsen
anfört, att för statens järnvägar icke förefunnes något behov
av mark vid Jörns station utöver vad den år 1929 fastställda stadsplanen
angåve, samt att från järnvägsstyrelsens sida intet vore att erinra
mot överlåtandet till Jörns municipalsamhälle såväl av det med nr XIV
betecknade området som don mellan detta område och järnvägsområdet
ursprungligen till gata avsedda marken, med undantag för de delar
av områdena, som redan tagits i anspråk av statens järnvägar.
—• Med hänsyn härtill ävensom till vad domänstyrelsen i ärendet
anfört, hade byggnadsstyrelsen för sin del icke något att erinra mot att
Bihang lill riksdagens protokoll 193b. 1 sami. Nr 30.
2
Departements
chefen.
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 30.
de till förvärv ifrågasatta områdena upplätes till Jörns municipalsamhälle
liksom ej heller mot det för vissa delar av områdena av domänstyrelsen
förordade ersättningsbeloppet.
Lika med samtliga hörda myndigheter förordar jag bifall till ansökningen
i vad den avser kostnadsfri överlåtelse av däri angivna områden.
Jag vill i detta sammanhang erinra, att fjolårets riksdag på förslag av
Kungl. Majit (prop. nr 126; K. skr. nr 118) medgivit, att vissa gator och
allmänna platser inom Kiruna municipalsamhälle finge till samhället
upplåtas med äganderätt utan lösen. Mot samhällets förvärv till erbjudet
pris av övriga i ansökningen angivna områden har jag icke heller
något att erinra. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen medgiva,
att av kronan tillhöriga, inom Jörns municipalsamhälle
i Västerbottens län belägna områden av
kronoparken Västra Jörnsmarken nr 1 må till municipalsamhället
upplåtas
dels förberörda med litt. a och a1 betecknade områden
ävensom tomten nr XXVI mot en köpeskilling av
308 kronor 34 öre, att kontant erläggas till länsstyrelsen
i länet, som äger bestämma dagen för tillträdet samt att
å de försålda områdena utfärda köpebrev,
dels ock återstående till torg, park och gator enligt
1929 års stadsplan avsatta områden med äganderätt
utan lösen, dock att därå befintlig skog, som för gators
och allmänna platsers tillgodogörande avverkas, ej
ingår i upplåtelsen.
Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt
i de under lio—3io härovan antecknade ärenden.
Hans Majit Konungen lämnar bifall till vad departementschefen
hemställt samt förordnar, att proposition
i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet!
Rune Thygesen.
838085. stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1934:96 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av mark från vissa kronoegendomar m. m. a1 i texten
- JoU 1934:34 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av mark från vissa kronoe g endomar m. m. s. 1 i texten