Sök i Ratio Lex

Med underställande av beslut om viss tilläggstull

1934-01-03 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:33, Med underställande av beslut om viss tilläggstull

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 33.

1

Nr 33.

Kungl. Majits proposition till riksdagen med underställande av

beslut om viss tilläggstull; given Stockholms slott den 3 januari

1934.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över bandelsärenden för denna dag, underställa riksdagen

det beslut av Kungl. Majit, om vars hänskjutande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Fritjof Ekman.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1934.

Närvarandei

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Eliman, anmäler efter gemensam

beredning med chefen för finansdepartementet fråga örn hänskjutande

till riksdagen av beslut örn införande av viss tilläggstull samt

anför följande.

Med bifall till Kungl. Majits proposition den 17 mars 1933 (nr 218) antog

riksdagen, enligt dess skrivelse den 20 mars 1933 (nr 100), förslag till

vissa tillägg till gällande tulltaxa. I överensstämmelse härmed utfärdade

Kungl. Majit den 21 mars 1933 förordning med ytterligare tillägg till gällande

tulltaxa (svensk författningssamling nr 88), varigenom vissa tillläggstullar

åsattes ett antal varuslag att utgå utöver den tull, som stadgas

i tulltaxan.

Bihang till riksdagens protokoll 193i. 1 sami. Nr 33—34. I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 33.

Genom sagda förordning blevo bland annat till tulltaxenummer 605 och

606 liänförliga kläder oell andra sömnadsarbeten pålagda en tilläggstull

av 150 procent av tullen å den spånadsvara, av vilken artiklarna framställts,

varemot kläder och sömnadsarbeten hänförliga till tulltaxenummer

607 icke belädes med tilläggstull.

Anmärkas må, att nämnda tre tulltaxenummer 605, 606 och 607 omfatta

i huvudsak damkonfektionsartiklar av yllevävnad, därav nummer 605 och

606 avse sådana artiklar, som äro försedda med broderier eller spetsar,

antingen silke däri ingår eller ej, eller eljest till någon del bestå av vara,

i vilken silke ingår, samt nummer 607 inbegriper annan damkonfektion

av ylle.

I skrivelse den 25 juli 1933 hemställde aktiebolaget J. A. Wettergren

& Co. med flera svenska firmor inom konfektionsindustrien, att åtgärd

måtte vidtagas i syfte att den sålunda införda tilläggstullen av 150 procent

av vävnadstullen, avseende kläder och sömnadsarbeten hänförliga

till tulltaxenummer 605 och 606, måtte utsträckas att gälla även beträffande

till tulltaxenummer 607 hänförliga kläder och sömnadsarbeten. Såsom

motivering härför anfördes, att det förhållandet, att tullen å sidenfodrade

kläder höjts med 150 procent av vävnadstullen, utan att motsvarande

höjning vidtagits i avseende å tullen å ofodrade kläder, i praktiken

föranlett ett kringgående av den för sidenfodrade kläder fastställda

högre tullsatsen, i det att importen härav alltmera börjat ske på sådant

sätt, att ifrågavarande artiklar — huvudsakligen damkappor — försändes

ofodrade, under det att de därtill hörande sidenfodren infördes särskilt

för sig.

Över framställningen hördes kommerskollegium och generaltullstyrelsen.

Kommerskollegium förordade, att åtgärder snarast möjligt måtte vidtagas

i det av sökandena angivna syftet, samt anförde vidare:

Lika med sökandena ansåge kollegium, att detta borde ske genom införande

av en tilläggstull jämväl för varor, hänförliga till tulltaxenummer

607. I överensstämmelse med vad som gällde i fråga örn varor, hänförliga

till tulltaxenummer 605 och 606, ansåge kollegium tilläggstullen

ifråga böra bestämmas till 150 procent av tullen å den spånadsvara, av

vilken artiklarna vore framställda.

Då åtgärden uteslutande avsåge att förhindra ett kringgående av statsmakternas

beslut i fråga örn hithörande varors tullbeskattning, finge

kollegium föreslå, att förordnande örn författningsändring av Kungl.

Majit måtte utfärdas med stöd av förordningen den 17 juni 1932 (nr 245)

angående rätt för Konungen att åsätta särskild tullavgift.

Generaltullstyrelsen anförde till en början följande:

De vävnader, av vilka här ifrågavarande artiklar framställdes, vore

i de flesta fall hänförliga till tulltaxenummer 485 med en tull av 2 kronor

25 öre för kilogram. Tullbeloppet för berörda artiklar, inklusive

tilläggstull, komme följaktligen i regel, örn de vore hänförliga till tulltaxenummer

605 och 606, att uppgå till 10 kronor 91 öre respektive 8 kro
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 33.

nor 89 öre för kilogram samt, örn de vore hänförliga till tulltaxenummer

607, till 3 kronor 94 öre för kilogram. Generaltullstyrelsen vitsordade, att

en stor del av den damkonfektion, som vore avsedd att försäljas med sidenfoder,

infördes i ofodrat skick. I följd härav komme de ofodrade persedlarna

— vilka i fullständigt skick skulle hava hänförts till tulltaxenummer

605 med en tull av 10 kronor 91 öre för kilogram — att, såvitt

de icke vore försedda med broderier eller spetsar, draga en tull av endast

3 kronor 94 öre för kilogram. För fodret, som oftast bestode av halvsiden,

uppginge tullsatsen, då fodret vore hopsytt, till 13 kronor och, då det

endast vore tillklippt, till 11 kronor för kilogram. Med hänsyn till fodrets

ringa vikt i förhållande till övertygets bleve införseln av damkonfektion

på här ifrågavarande sätt — särskilt örn artiklarna icke vore försedda

med sådan utsmyckning, att de, utan sidenfoder, folie under tulltaxenummer

606 — förenad med avsevärd ekonomisk fördel.

Med avseende å den ifrågasatta tullförhöjningens omfattning erinrade

generaltullstyrelsen, att tullen för damregnkappor, hänförliga till tulltaxenummer

607 (stat. nr 1170), vore bunden vid nuvarande belopp genom

handelsavtalet med Storbritannien och Norra Irland den 15 maj 1933, i

följd varav dylika kappor finge undantagas vid en eventuell höjning av

tullen. Något vägande skäl att göra undantag för någon annan under

stat. nr 1170 fallande artikel ansåge styrelsen icke föreligga. Ur tullteknisk

synpunkt framstode det tvärtom såsom önskvärt, att rubriken ifråga

uppdelades endast i den utsträckning, som förhållandena oundgängligen

krävde.

Generaltullstyrelsen tillstyrkte sålunda åtgärder för en minskning av

marginalen mellan tullen vid, å ena sidan, tulltaxenummer 605 och, å

andra sidan, tulltaxenummer 607 genom införande jämväl vid sistnämnda

nummer av tilläggstull, motsvarande 150 procent av tullen å den spånadsvara,

av vilken artiklarna framställts, varvid dock av skäl, som

förut anförts, damregnkappor syntes böra undantagas från den nya tillläggstullens

tillämpning.

Vid frågans anmälan för Kungl. Majit den 10 november 1933 anförde

jag bland annat följande:

I likhet med de i ärendet hörda myndigheterna ansåge jag åtgärder

påkallade för att förhindra kringgående av statsmakternas beslut i fråga

örn tullbeskattningen av kläder och andra sömnadsarbeten. I sådant syfte

tillstyrkte jag i enlighet med generaltullstyrelsens förslag införande av

en tilläggstull för varor, hänförliga till tulltaxenummer 607, med undantag

av damregnkappor, motsvarande 150 procent av tullen å den spånadsvara,

av vilken ifrågavarande varor framställts.

På sätt kommerskollegium gjort gällande syntes erforderliga författningsbestämmelser

kunna utfärdas med stöd av förordningen den 17 juni

1932 (nr 245) angående rätt för Konungen att åsätta särskild tullavgift.

Bestämmelsen örn tilläggstullen syntes böra träda i kraft snarast möjligt,

förslagsvis den 13 november 1933.

Efter hemställan i enlighet härmed utfärdade Kungl. Majit, med stöd

av förenämnda förordning angående rätt för Konungen att åsätta siir
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 33.

skild tullavgift, den 10 november 1933 kungörelse med ytterligare tillägg

till gällande tulltaxa (svensk författningssamling nr 611). Genom denna

kungörelse, som trädde i kraft den 13 november 1933, förordnades, att för

kläder och andra sömnadsarbeten, hänförliga till tulltaxenummer 607,

med undantag av damregnkappor, skulle utöver enligt tulltaxan stadgad

tull utgå tilläggstull av 150 procent av tullen å den spånadsvara, av vilken

artiklarna framställts.

Erinras må, att enligt nyssnämnda förordning beslut örn införande av

särskild tullavgift skall underställas näst sammanträdande riksdag inom

tio dagar efter riksdagens öppnande samt gälla, där riksdagen icke godkänner

beslutet oförändrat, högst tio dagar efter det riksdagen fattat sitt

beslut i frågan.

Under åberopande av vad sålunda förekommit hemställer jag, att Kungl.

Hajd, i enlighet med föreskrift i förordningen den 17 juni 1932 angående

rätt för Konungen att åsätta särskild tullavgift, måtte underställa riksdagen

den genom kungörelsen den 10 november 1933 med ytterligare tilllägg

till gällande tulltaxa (nr 611) beslutade tilläggstullen å till tulltaxenummer

607 hörande varor med undantag av damregnkappor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

N. Tolstoy.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:14 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition örn gillande av den riksbanken meddelade befrielsen från skyldigheten att inlösa av banken utgi a1 i texten
  2. BevU 1934:1 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med underställande av beslut om viss tilläggstull. s. 1 i texten