Sök i Ratio Lex

Angående upplåtelse av rätt till bearbetande av icke inmutning sbara miner alf yndigheter å kronojord

1934-01-03 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:34, Angående upplåtelse av rätt till bearbetande av icke inmutning sbara miner alf yndigheter å kronojord

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

5

Nr 34.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående upplåtelse av rätt

till bearbetande av icke inmutning sbara miner alf yndigheter å

kronojord; given Stockholms slott den 3 januari 1934.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över bandelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Fritjof Ekman.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ekman, anför efter gemensam

beredning med chefen för jordbruksdepartementet:

Med anledning av en av Kungl. Maj:t avlåten proposition, nr 161, medgav

1909 års riksdag i skrivelse den 12 maj samma år, nr 133, att för de

fall, beträffande vilka icke i annan ordning särskilda bestämmelser med

riksdagens medverkan träffats, för tiden intill den 15 maj 1910 Kungl.

Maj:t skulle äga

ej mindre åt svenska män bevilja tillstånd att mot den årliga avgäld

och under de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t bestämde, å kronojord inom

visst å marken utstakat område under en tid för varje gång av högst tio

år med andras uteslutande med arbete belägga och sig tillgodogöra mineralfyndigheter

av andra slag, än som enligt 1 § gruvestadgan kunde utgöra

föremål för inmutning, med rätt för koncessionsinnehavaren att,

därest vid upplåtelsetidens utgång dylik upplåtelse fortfarande bleve av

riksdagen medgiven, äga företräde till överenskommelse örn fortsatt arbete

med fyndighetens tillgodogörande på de villkor, Kungl. Maj:t då på

grund av sig företeende omständigheter kunde finna gott bestämma,

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. Nr 33—34.

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

6 Kungl. May.ts proposition nr 34.

än även åt sådan koncessionsinnehavare för den tid, varunder koncessionen

beviljats, upplåta erforderlig mark för vägar samt för anläggning

av verkstäder och arbetarbostäder med skyldighet för koncessionsinnehavaren

att för sålunda åt honom upplåtna förmåner gälda visst årligt

arrende, som skulle bestämmas genom särskild uppskattning före upplåtelsens

medgivande.

Medgivande av enahanda innebörd har sedermera, på därom av Kungl.

Maj:t gjorda framställningar, lämnats av varje års riksdag, senast av

1933 års riksdag enligt dess skrivelse nr 81. Den tid, för vilken bemyndigandet

givits, har alltsedan år 1912 omfattat ett år räknat från och med

den 1 juli i stället för den 15 maj.

Framställning torde nu böra göras hos riksdagen örn bemyndigande för

ytterligare ett år åt Kungl. Majit att upplåta rätt till bearbetande av

icke inmutningsbara mineralfyndigheter å kronojord.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte i proposition föreslå riksdagen

att för de fall, beträffande vilka icke i annan ordning särskilda bestämmelser

med riksdagens medverkan träffats, medgiva, att Kungl. Majit

för tiden intill den 1 juli 1935 må äga att

dels åt svenska medborgare bevilja tillstånd att, mot den årliga avgäld

och under de villkor i övrigt Kungl. Majit bestämmer, å kronojord

inom visst å marken utstakat område under en tid för varje gång av högst

tio år med andras uteslutande med arbete belägga och tillgodogöra sig

mineralfyndigheter av andra slag, än som enligt 1 § gruvestadgan kunna

utgöra föremål för inmutning, med rätt för koncessionsinnehavaren att,

därest vid upplåtelsetidens utgång dylik upplåtelse fortfarande är av

riksdagen medgiven, äga företräde till överenskommelse örn fortsatt arbete

med fyndighetens tillgodogörande på de villkor, Kungl. Maj it då på grund

av sig företeende omständigheter kan finna gott bestämma,

dels ock åt sådan koncessionsinnehavare för den tid, varunder koncessionen

beviljats, upplåta erforderlig mark för vägar samt för anläggning

av verkstäder och arbetarbostäder, med skyldighet för koncessionsinnehavaren

att för sålunda åt honom upplåtna förmåner gälda visst årligt

arrende, som bestämmes genom särskild uppskattning före upplåtelsens

medgivande.

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,

däri statsrådets övriga ledamöter instämma, bifaller

Hans Majit Konungen samt förordnar, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet!

N. Tolstoy.

332927. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:80 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ''upplåtelse av rätt till bearbetande av icke inmutning sbara miner alfyndighet er å k a1 i texten
  2. SU 1934:31 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse av rätt till bearbetande av icke inmutning sbara mineral fyndigheter å kronojord. s. 4 i texten