Sök i Ratio Lex

Angående anslag till socialstyrelsen m. m

1934-01-12 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:41, Angående anslag till socialstyrelsen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 41.

1

Nr 41.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

till socialstyrelsen m. m.; given Stockholms slott den

12 januari 1934.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.]

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 12 januari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Departementschefen, statsrådet Möller anför:

Kostnaderna för socialstyrelsen bestridas sedan åtskilliga år från två särskilda

förslagsanslag, nämligen ett ordinarie anslag med rubriken socialstyrelsen

och ett extra anslag, rubricerat socialstyrelsens verksamhet. Angående

dessa två anslag ber jag först få lämna de uppgifter, vilka innefattas i

följande tablå.

Det ordinarie anslaget Det extra anslaget

Budgetåi Anslag Nettoutgifter Anslag Nettoutgift

1932/1933 .......................... 331,600 331,587 192,000 181,114

1933/1934 ........................... 330,600 — 182,000

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 41.

80 »4

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 41.

Viel behandlingen i årets statsverksproposition av frågan om anslag till

socialstyrelsen (V p. 2) anförde jag, att inom socialdepartementet förbereddes

framläggande för innevarande års riksdag av förslag rörande arbetslöshetsförsäkring

och därav föranledd utvidgning av den offentliga arbetsförmedlingen,

vilka förslags genomförande skulle komma att medföra ökade kostnader

bland annat för socialstyrelsen, samt att större delen av berörda kostnader

för socialstyrelsen, i främsta rummet de kostnader, som föranleddes av förslaget

rörande den offentliga arbetsförmedlingen, syntes böra bestridas från

det extra anslaget till socialstyrelsens verksamhet.

Vidare yttrade jag i nämnda statsverksproposition (V p. 2 och 4), att för

gäldande av de huvudsakliga utgifterna för genomförande av förslaget rörande

arbetslöshetsförsäkring torde få beräknas ett särskilt anslag till vissa

kostnader för arbetslöshetsförsäkringens organisation m. m.

I överensstämmelse med min därom gjorda hemställan föreslog Kungl.

Majit i statsverkspropositionen (V p. 2, 3 och 4) riksdagen att i avbidan på

särskild proposition i ämnet dels i riksstaten för budgetåret 1934/1935 beräkna

det ordinarie förslagsanslaget till socialstyrelsen till oförändrat belopp

330,600 kronor, dels till socialstyrelsens verksamhet för nämnda budgetår

beräkna ett extra förslagsanslag av 217,000 kronor, dels oele till vissa kostnader

för arbetslöshetsförsäkringens organisation m. m. för samma budgetår

beräkna ett extra förslagsanslag av 50,000 kronor.

Sedan Kungl. Majit numera beslutit för riksdagen framlägga dels förslag

angående arbetslöshetsförsäkring (proposition nr 38), dels ock förslag till

lag örn offentlig arbetsförmedling m. m. (proposition nr 40), anhåller jag

att få upptaga förevarande anslagsfrågor till närmare prövning.

Vad först angår det ordinarie förslagsanslaget till socialstyrelsen,

framgår av det nyss anförda, att detta anslag för närvarande är i riksstaten

upptaget till 330,600 kronor, å vilket belopp jämväl den ordinarie

staten för socialstyrelsen slutar. Socialstyrelsen har icke beträffande detta

anslag ifrågasatt någon ändring för nästa budgetår. Ej heller påkallas dylik

ändring av de omförmälda förslagen till lagstiftning angående arbetslöshetsförsäkring

och offentlig arbetsförmedling.

Med anledning därav torde det ordinarie anslaget till socialstyrelsen i

enlighet med den i statsverkspropositionen gjorda beräkningen böra i riksstaten

för budgetåret 1934/1935 upptagasmed oförändrat belopp 330,600kronor.

Jag övergår härefter till närmare behandling av frågan örn beräkningen

av det extra anslaget till socialstyrelsens verksamhet.

Härvid torde jag närmast få till granskning upptaga frågan örn behov av

ökad personal för genomförande av arbetslöshetsförsäkringen

och för utvidgning av den offentliga arbetsförmedlingen.

Såväl enligt fjolårets förslag som enligt de nu framlagda förslagen skall

den centrala handläggningen av ärendena rörande arbetslöshetsförsäkringen

och arbetsförmedlingen åvila socialstyrelsen. Det är emellertid att märka,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 41.

att medan enligt fjolårets proposition angående offentlig arbetsförmedling

förslaget till lag örn dylik förmedling var avsett att antagas, allenast därest lagstiftning

angående arbetslöshetsförsäkring komme till stånd, det i den nu

framlagda arbetsförmedlingspropositionen förutsättes, att den offentliga arbetsförmedlingen

under alla omständigheter bör i lag regleras. Medan förra

årets förslag skulle träda i kraft den 1 januari 1934, äro de nu framlagda

förslagen avsedda att träda i kraft den 1 januari 1935.

Kostnaderna för den personalökning inom styrelsen, som föranledes av

de nya förslagen, torde kunna uppskattas med ledning av de beräkningar i

ämnet, vilka förra året framlades i proposition nr 214 angående anslag till

socialstyrelsen m. m. och till vilka jag hänvisar. Härvid är dock att märka,

att —- i anslutning till ett i fjol framlagt förslag rörande grunderna för statsbidrag

till kommunala understöd vid arbetslöshet — i propositionen nr 214

förutsattes, att från statens arbetslöshetskommission skulle till socialstyrelsen

överflyttas handläggningen av ärenden rörande dylika statsbidrag, under det

att nu icke för nästa budgetår ifrågasättes någon dylik överflyttning. Detta

medför givetvis, att personalbehovet blir något mindre än det, varmed räknades

år 1933. Vidare bör beaktas att, därest lag örn offentlig arbetsförmedling

skulle genomföras utan samband med arbetslöshetsförsäkring, personalbehovet

blir avsevärt mindre än örn samtidigt beslut fattas örn dylik

försäkring.

Jag torde här först få uppskatta personalbehovet under förutsättning av

bifall till förslagen om arbetslöshetsförsäkring och örn arbetsförmedling.

På grund av de nya arbetsuppgifter, vilka enligt dessa förslag äro avsedda

att tillföras socialstyrelsen, torde därstädes böra inrättas en gemensam byrå

för handläggning av på styrelsen efter omläggningen ankommande ärenden

rörande arbetslöshetsförsäkring och arbetsförmedling. Chefen för denna

byrå synes böra till sin hjälp erhålla två byrådirektörer, vilka böra hava

till uppgift att under byråchefens överinseende utöva den närmaste ledningen

av var sin av byråns två verksamhetsgrenar. Byråchefen lärer böra

placeras i lönegraden B 30 och byrådirektörerna i lönegraden B 28. Förutom

byråchefen och byrådirektörerna torde, såvitt nu kan bedömas, av personal

i högre grad erfordras, för försäkringsverksamheten två tjänstemän i lönegraden

B 24 och en tjänsteman i lönegraden B 21 samt för arbetsförmedlingen

en tjänsteman i lönegraden B 24 och en tjänsteman i lönegraden B 21.

Vidare räknar jag med ett ytterligare personalbehov för byrån av omkring

sex amanuenser och tio biträden ■— därav förslagsvis tre amanuenser och

fem biträden för försäkringsverksamheten samt tre amanuenser och fem

biträden för arbetsförmedlingen. Byrån torde dessutom böra förses med en

expeditionsvakt.

Den personal, som sålunda angivits, skulle enligt mina beräkningar erfordras,

efter det den nya lagstiftningen trätt i tillämpning och den däri

avsedda organisationen blivit till fullo utvecklad. De årliga kostnaderna

för avlöning till denna personal skulle inklusive dyrtidstillägg uppgå till

omkring 120,000 kronor. Jag har därvid utgått från att befattningarna från

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majus proposition nr 41.

oell med byråchefen till och med tjänstemännen i lönegraden B 21 skulle

uppföras å extra stat samt att övriga befattningshavare skulle bliva extra

ordinarie tjänstemän. För samtliga befattningshavare har räknats med begynnelselöner.

Yid sidan av lönekostnaderna måste man även räkna med

vissa andra kostnader, såsom utgifter för resor, expenser och hyror.

Vid uppgörande av denna kalkyl har jag utgått från att den hos socialstyrelsen

anställde byråassistenten för arbetsförmedlings- och arbetsmarknadsfrågor

samt den för handläggning av dylika frågor avsedde biträdande

tjänstemannen hos styrelsen, vilka befattningshavare för närvarande båda

avlönas från det extra förslagsanslaget till offentlig arbetsförmedling och

vilka uppbära, den förre ett årsarvode av 6,660 kronor och den senare ett

årsarvode av 4,000 kronor, skola kunna med utgången av innevarande budgetår

indragas, i det att deras göromål i huvudsak skola övertagas av den

nu föreslagna byrån.

Aven därest lag örn arbetsförmedling genomföres utan samband med

arbetslöshetsförsäkring, erfordras, såsom redan antytts, en viss mindre förstärkning

av socialstyrelsens arbetskrafter. Det måste nämligen beaktas,

att också under dylika omständigheter socialstyrelsens medverkan kommer

att påkallas i olika avseenden. Här må endast påpekas, att nya reglementen

måste antagas för de olika förmedlingsanstalterna, att åtskilliga personfrågor

komma att kräva behandling inom styrelsen, att avgöranden skola

träffas angående statsbidragens storlek enligt de nya reglerna samt att

förhandlingar i stor utsträckning torde komma att föras mellan socialstyrelsen

och vederbörande anstaltsstyrelser. Därjämte är det synnerligen önskvärt,

att socialstyrelsen kan mycket aktivt medverka till förmedlingsväsendets utbyggnad

och effektivisering i olika hänseenden.

Efter samråd i ämnet med socialstyrelsens chef beräknar jag den personal,

som under senast angivna förutsättning skulle erfordras inom styrelsen

för handläggning av arbetsförmedlingsärendena, till en byrådirektör i

lönegraden B 28, en tjänsteman i lönegraden B 24, en amanuens och ett

extra ordinarie biträde. Av dessa tjänster skulle allenast byrådirektörstjänsten

och biträdestjänsten bliva i egentlig mening nya tjänster. De andra

tjänsterna skulle nämligen kunna erhållas genom ombildning av förut omförmälda,

för närvarande från anslaget till offentlig arbetsförmedling avlönade

två tjänster. De årliga kostnaderna för avlöning av dessa fyra befattningshavare

torde jämte vissa resekostnader kunna beräknas till omkring

25,000 kronor.

Vidkommande härefter frågan örn de kostnader, vilka för nästa budgetår

föranledas av den ifrågasatta utvidgningen av socialstyrelsens verksamhet,

möta av naturliga skäl vissa svårigheter att nu bedöma storleken av desamma.

V ad beträffar kostnaderna, i vad de föranledas av den föreslagna lagstiftningen

rörande arbetslöshetsförsäkring, sammanhänga de nästan helt och

hållet med det förberedande arbetet för försäkringens anordnande, medan

det löpande arbetet med den nya lagstiftningens tillämpning tills vidare

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majus proposition nr 41.

torde bliva av mycket ringa omfattning. För bestridande av de styrelsens

kostnader för personal m. m., som under nästa budgetår bliva nödvändiga

för arbetet med försäkringens organisation, torde böra anvisas ett särskilt

anslag, rubricerat vissa kostnader för arbetslöshetsförsäkringens organisation

m. m.

Till beräkningen av detta anslag återkommer jag i det följande.

I fråga örn socialstyrelsens arbetsuppgifter under nästa budgetår med

avseende å arbetsförmedlingen är att märka, att dessa komma att bestå dels

i löpande arbete av i huvudsak hittillsvarande omfattning dels ock i ett betydande

organisatoriskt arbete. Beträffande denna verksamhetsgren synes

mig under nästa budgetår komma att föreligga behov av den personal, vilken

jag för nämnda gren beräknat komma att erfordras vid fullt utbyggd

organisation, därvid jag dock förutsätter, att sagda personal skall kunna i

viss utsträckning biträda vid det med arbetslöshetsförsäkringens organiserande

förenade arbetet. Det synes mig vidare lämpligt, att ledaren för den

nya byrån i socialstyrelsen kan tillsättas redan från och med ingången av

nästa budgetår.

Under hänvisning till vad jag förut anfört i personalfrågan anser jag därför,

att — med utgångspunkt från förslagen i arbetslöshetsförsäkrings- och

arbetsförmedlingsfrågorna — medel här böra beräknas till avlönande av

följande personal, nämligen en byråchef (B 30), en byrådirektör (B 28), en befattningshavare

i lönegraden B 24 och en befattningshavare i lönegraden B 21,

samtliga uppförda å extra stat, samt tre amanuenser, fem extra ordinarie biträden

jämte en extra ordinarie expeditionsvakt. För ändamålet torde för nästa

budgetår erfordras ett belopp av omkring 57,000 kronor, vilket belopp lärer

få utgå från anslaget till socialstyrelsens verksamhet. I detta belopp ingå

icke utgifter för dyrtidstillägg eller provisoriskt dyrortstillägg till den angivna

personalen. Dessa tillägg torde böra bestridas från de under femte huvudtiteln

upptagna anslagen för sagda ändamål, vilka anslag, då de äro av förslagsanslags

natur, icke av detta skäl torde behöva höjas.

Förutom lönekostnaderna är, såsom förut antytts, även att räkna med

vissa andra utgifter. Av dessa utgifter torde under nästa budgetår utgifterna

för expenser böra, liksom socialstyrelsens expenser i övrigt, gäldas

från det under femte huvudtiteln upptagna förslagsanslaget till skrivmaterialier

och expenser, ved m. m. Vidare torde möjligen uppkommande hyresutgifter

få utgå från det under sjätte huvudtiteln uppförda anslaget till hyreskostnader.

Vad slutligen beträffar de av de nya arbetsuppgifterna föranledda

resekostnaderna torde dessa böra bestridas från anslaget till socialstyrelsens

verksamhet. För ändamålet torde böra få beräknas ett belopp av förslagsvis

3,000 kronor.

Enligt dessa beräkningar skulle i anledning av socialstyrelsens uppgifter

beträffande arbetsförmedlingen under budgetåret 1934/1935 uppkomma en

merutgift å anslaget till socialstyrelsens verksamhet å (57,000 + 3,000) 60,000

kronor. Därest förslaget om arbetslöshetsförsäkring icke bifalles, torde

merutgiften å förevarande anslag — vilken då uteslutande kommer att hänföra

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majus proposition nr 41.

sig till den för arbetsförmedlingen erforderliga personalen — kunna begränsas

till 25,000 kronor, därav 23,000 kronor skulle erfordras för avlöningar och

2.000 kronor för resekostnader.

Sedan jag sålunda berört den föreslagna nya lagstiftningens inverkan å

anslaget till socialstyrelsens verksamhet för nästa budgetår, vill jag redogöra

för de övriga omständigheter, som äro ägnade att öva inflytande

på beräkningen av anslaget.

Till en början ber jag då få nämna, att en höjning av anslaget lärer bliva

erforderlig i följd av den dyrortsgruppering, som under den närmaste tiden

bör verkställas av socialstyrelsen. I detta hänseende är att märka, att enligt

48 § 1 mom. i 1928 års kommunalskattelag dyrortsgruppering för bestämmande

av ortsavdragen enligt denna lag skall av socialstyrelsen fastställas

för en tid av fem år i sänder samt att, då den nuvarande grupperingen

avser åren 1930—1934, ny dyrortsgruppering måste fastställas för

åren 1935—1939.

I skrivelse den 30 september 1933 har socialstyrelsen hemställt örn anvisande

av medel för bestridande av styrelsens extra kostnader för verkställande

av den nya dyrortsgrupperingen. Styrelsen har däri anfört i huvudsak

följande.

För utförandet av den av styrelsen år 1929 verkställda dyrortsgrupperingen

hade beräknats dels extra amanuensarbete i cirka 18 arbetsmånader och dels

extra arbete för räknebiträden i ungefär 80 arbetsmånader. Ledningen för

grupperingsarbetet hade då handhafts av en av styrelsens ordinarie arbetskrafter.

Aven vid den nu förestående dyrortsgrupperingen syntes ledningen av

arbetet kunna ombesörjas av tillgänglig arbetskraft inom styrelsen. Extra

amanuens- och biträdesarbete torde däremot krävas i minst samma omfattning

som vid 1929 års gruppering. Yad särskilt amanuensarbetet beträffade

syntes en utökning till 20 arbetsmånader böra beräknas på grund av det

arbete, som föranleddes av den allmänheten och de kommunala myndigheterna

medgivna rätten att granska styrelsens ändringar av inkomna uppgifter.

Kostnaderna för ifrågavarande extra amanuens- och biträdesarbete kunde

beräknas till omkring 19,000 kronor, vartill komrne cirka 800 kronor för

resekostnader vid inspektionsresor, företagna av styrelsens ombud, eller tillsammans

i runt tal cirka 20,000 kronor. Dessa kostnader kunde med hänsyn

till den inom styrelsen samtidigt pågående levnadskostnadsundersökningen,

ej till någon del bestridas av andra, till styrelsens förfogande stående

medel. För innevarande budgetår erfordrades av nämnda belopp omkring

10.000 kronor och för tiden från och med den 1 juli 1934 återstående 10,000

kronor. Styrelsen hade därvid förutsatt, att utgifter för expenser och tryckning

ävensom för lokalhyra skulle komma att bestridas i annan ordning.

Under åberopande av det anförda har styrelsen hemställt, att för verkställande

av ny dyrortsgruppering måtte ställas till styrelsens förfogande

ett belopp av 20,000 kronor, därav 10,000 kronor för löpande budgetår och

10,000 kronor för nästa budgetår, att användas till avlönande av extra arbetskrafter

hos styrelsen samt till bestridande av kostnaderna för inspektionsresor

av styrelsens ombud.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majus proposition nr 41.

Såsom nämnts ankommer det på socialstyrelsen att verkställa ny dyrorts.

gruppering, avsedd att gälla för tiden 1935-1939. Då arbetet härmed är förenat

med betydande kostnader, torde särskilda medel böra ställas till styrelsens

förfogande för arbetets utförande. Det belopp, som i sådant hänseende

kan anses erforderligt för löpande budgetår, synes kunna bestridas

av medel, vilka eljest stå till Kungl. Maj:ts disposition. För nästa budgetår

torde för ifrågavarande ändamål under anslaget till socialstyrelsens verksamhet

böra beräknas ett belopp av 10,000 kronor.

I enlighet med vad jag i statsverkspropositionen rörande anslaget till

socialstyrelsens verksamhet beräknade kan anslaget nedsättas dels med

9.000 kronor, utgörande en engångskostnad under nu löpande budgetår för

verkställande av en med dyrortsgrupperingen sammanhängande hyresråkning)

dels ock med 16,000 kronor för överflyttning av socialstyrelsens värmetelniska

avdelning till byggnadsstyrelsen, varom Kungl Majit i statsverkspropositionen

(VI p. 38) framlagt förslag.

I statsverkspropositionen utgick jag vidare från att viss nedsättning av

de medel, som under ifrågavarande anslag beräknats för förstärkning av

styrelsens arbetskrafter för den nya sjukkassereformens genomförande, skulle

vara möjlig.

Beträffande denna fråga torde jag först få erinra, att den år 1931 beslutade

sjukkasselagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 1932 men att därvid

bestämdes en övergångstid av tre år, under vilken de äldre bestämmelserna

i viss utsträckning alltjämt skulle äga tillämpning. För att täcka kostnaderna

för den personalförstärkning å styrelsens sjukkassebyrå, vilken beräknades

bliva erforderlig i anledning av styrelsens arbete för genomförande av deli

nya lagstiftningen, beräknades under ifrågavarande anslag för budgetåret

1931/1932 ett belopp av 47,000 kronor. Av detta belopp skulle omkring

22.000 kronor användas till avlöning — frånsett dyrtidstillägg åt tre nya

befattningshavare å extra stat, därav en i lönegraden B 28, en i lönegraden

B 24 och en i lönegraden B 21, medan ett belopp av 25,000 kronor avsågs

för arvoden och ersättningar till befattningshavare i övrigt, till experter

och mera tillfälliga sakkunniga ävensom till vissa andra utgifter. Det för

ifrågavarande ändamål avsedda beloppet nedsattes för budgetåret 1932/1933

till 42,000 kronor och för budgetåret 1933/1934 till 37,000 kronor. Nedsättningen

sammanhänger med det minskade behovet av medel för ersättningar

till experter. Under det att av de anvisade medlen 10,000 kronor beräknades

till dylika ersättningar för budgetåret 1931/1932 och 5,000 kronor

för budgetåret 1932/1933, har något belopp för löpande budgetår icke ansetts

erforderligt för sådant ändamål.

I skrivelse den 30 september 1933 har socialstyrelsen närmare ingått pa

frågan örn behovet av personalförstärkning å sjukkassebyrån under budgetåret

1934/1935.

Styrelsen har härvid till en början meddelat, att styrelsen vid beräkningen

år 1931 av personalförstärkningen utgått ifrån att denna beräkning

Departements
chefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 41.

skulle avse närmast tiden för övergången till den nya sjukkasseorganisationen,

d. v. s. tiden till den 1 januari 1935, oell att först därefter skulle till prövning

upptagas frågan om den stadigvarande förstärkning av arbetskrafterna

å sjukkassebyrån, som krävdes av de väsentligt ökade arbetsuppgifter, vilka

skulle åligga styrelsen såsom tillsynsmyndighet över erkända sjukkassor.

Styrelsen framhåller emellertid, att erfarenheten från det hittills genomförda

omorganisationsarbetet visat, att det ännu torde vara för tidigt att taga

definitiv ståndpunkt till frågan örn sjukkassebyråns framtida personalbehov.

De förhållanden med avseende på byråns arbetsuppgifter, som karakterisera

övergångstiden, komme nämligen av åtskilliga skäl att döma att göra sig

gällande även efter dennas utgång.

Styrelsen har vidare lämnat en redogörelse för det arbete för sjukkassereformens

genomförande, som styrelsen utfört sedan den 1 juli 1932, samt

för det organisationsarbete, som ännu återstode att utföra under resten av

den treårsperiod övergångstiden omfattade. I detta hänseende tillåter jag

mig hänvisa till skrivelsen. Jag vill allenast nämna, att större delen av det

återstående arbetet avser meddelande av erkännande åt lokalsjukkassor, för

vilket ändamål bland annat erfordras granskning av omfångsrika och detaljerade

stadgar, samt att styrelsen beräknar antalet kassor till 1,500—1,800.

Under hänvisning till erfarenheten från det hittills verkställda omorganisationsarbetet

uttalar styrelsen, att det komme att bliva förenat med hart när

oöverstigliga svårigheter att före den 1 januari 1935 till fullo genomföra

berörda uppgift. En förutsättning för att omorganisationsarbetet skall kunna

i sin helhet medhinnas inom den stadgade övergångstiden är emellertid

— anför styrelsen — att sjukkassebyråns arbete under tiden till den 1 januari

1935 i största möjliga grad koncentreras på detta arbete och att alla ärenden,

som icke direkt sammanhänga med sjukkasseorganisationen, så långt ske

kan undanskjutas och upptagas till behandling först efter denna tid.

Beträffande styrelsens arbete i anledning av sjukkassereformen efter övergångstidens

slut har styrelsen anfört bland annat följande.

Styrelsen ville särskilt erinra örn de frågor, som sammanhängde med begravningshjälpsverksamhetens

ordnande. 1931 års sjukkasseförordning medgåve

icke erkänd sjukkassa att meddela begravningshjälp, men på grund av

särskild bestämmelse kunde begravningshjälpsverksamhet, som kassa utövat,

fortgå under två år från antagandet till erkänd sjukkassa. Avskiljandet av

denna verksamhet, vilket vanligen skedde först efter det antagandet till erkänd

sjukkassa beviljats, kunde äga rum på olika sätt. Verksamheten kunde sålunda

överlåtas antingen på en redan bestående understödsförening eller på

ett försäkringsbolag eller ock på en för ändamålet nybildad, i nära kontakt

med sjukkassan stående begravningskassa (understödsförening). Vilkendera

vägen som än valdes, vållade avvecklingen betydande arbete för tillsynsmyndigheten.

Här vore fråga icke allenast örn själva gillandet av överlåtelsen

eller registreringen av den nya understödsföreningen. Det hade visat sig,

att vederbörande sjukkassestyrelser icke vore i stånd att upprätta för avvecklingen

nödiga handlingar, utan att styrelsen, trots att någon skyldighet

därtill icke torde få anses föreligga, i mycket stor utsträckning nödgades

tillhandagå med råd och hjälp vid upprättandet av dithörande handlingar.

Alla dessa med begravningshjälpsverksamhetens ordnande sammanhän
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 41.

9

gande uppgifter kunde givetvis icke undanskjutas till tiden efter den 31

december 1934. Men styrelsen utginge ifrån att detta komme att ske i

mycket stor utsträckning och att ett stort antal sjukkassor först efter nämnda

datum komme att avveckla sin begravningshjälpsverksamhet. Arbetskrafterna

å styrelsens sjukkassebyrå kunde därför antagas komma att i betydande

grad bliva sysselsatta med hithörande angelägenheter under de båda åren

1935 och 1936.|

Styrelsen har ock framhållit, att under nämnda båda år ett omfattande

informations- och inspektionsarbete för sjukkasseverksamhetens kontrollerande

och stabiliserande måste utövas från styrelsens sida. Beträffande

detta arbete har styrelsen uttalat sig på följande sätt.

De erkända sjukkassorna och deras styrelser vore oavlåtligt i behov av

råd och vägledning rörande icke allenast själva övergångsförfarandet och

vad därmed ägde samband, utan även och icke minst rörande den nya verksamhetens

ordnande och bedrivande, sjukkasseförordningens tolkning och

tillämpning o. s. v. Behovet av att genom inspektioner på ort och ställe

tillse, att sjukkasseförfattningarna efterlevdes och fel och misstag förebyggdes

eller rättades, hade likaledes gjort sig starkt gällande. Det krävande

inre arbetet å sjukkassebyrån hade emellertid gjort, att endast i ringa grad

uppmärksamhet kunnat ägnas åt denna viktiga gren av tillsynsverksamheten.

I den mån själva omorganisationsarbetet minskades och de nya sjukkassorna

trädde i verksamhet torde det emellertid bliva ofrånkomligt, att tjänstemännens

tid och arbetskraft i stor utsträckning toges i anspråk för inspektionsverksamhet.

Styrelsen har vidare påpekat vissa andra omständigheter, ägnade att öka

styrelsens arbetsbörda i förevarande hänseende. Härutinnan har styrelsen

anfört följande.

En angelägenhet, som under de första åren efter sjukkassornas övergång till

den nya organisationen komme att kräva en oavlåtlig uppmärksamhet från

styrelsens sida, vore frågan örn avgifterna. Vid de synnerligen ingående

undersökningar, som föregått fastställandet av det avgiftssystem, som nu

tillämpades i fråga örn de erkända sjukkassorna, hade full enighet rått därom,

att detta system vore att betrakta allenast som ett provisorium och att

frågan örn avgiftsbestämningen borde upptagas till nytt övervägande, så

snart tillräcklig erfarenhet förelåge från den nya sjukkasseverksamheten.

Även örn säkra resultat i detta hänseende icke kunde väntas föreligga, förrän

den nya sjukkasseorganisationen någon tid varit i verksamhet och svårigheterna

under övergångstiden övervunnits, vore det dock tydligt, att särskilt

centralsjukkassornas verksamhet i detta hänseende redan från första början

måste följas med den allra största uppmärksamhet.

Oaktat de först erkända sjukkassorna ännu icke varit i verksamhet ett

helt år, kunde det dock redan nu förutses, att handläggningen av frågor

om statsbidrag till sjukkassorna komme att kräva ett mycket betydande

arbete. Särskilt kunde detta väntas bli förhållandet, örn sjukkassorna i

någon större grad begärde utbetalning av statsbidrag i förskott under löpande

året. En icke förutsedd omedelbar stegring i arbetet hade uppstått

därigenom, att flertalet centralsjukkassor icke avvaktat den särskilda övergångstid

— till den 1 januari 1938 — som i sjukkasseförordningen medgivits

för införande av sjukvårdsförsäkringen, utan infört denna försäkringsform

redan från antagandet eller efter endast en kortare tids förlopp. På

grund av de mera invecklade bestämmelser, som gällde rörande statsbidrag

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj-.ts proposition nr 41.

Departements
chefen.

för läkarvård m. m. (sjukvårdsbidraget), krävde beräkningen och utbetalningen

av denna del av statsbidraget avsevärt mera arbete än beräkning och utbetalning

av statsbidraget i övrigt.

En angelägenhet, som föga beaktats vid beräkningen år 1931 av personalbehovet,

hade varit utbetalningen av ersättning för utgivna

moderskapsunderstöd. För egen del hade styrelsen hyst den uppfattningen,

att denna understödsverksamhet åtminstone till en början skulle

bliva av endast ringa omfattning och att utbetalningen av ersättning till

centralsjukkassorna för utgivna understöd därför skulle kräva endast jämförelsevis

ringa arbete. Det hade emellertid visat sig, att allmänheten i

långt högre grad än som förutsatts begagnade sig av denna understödsmöjlighet.

Antalet understödsfall för budgetåret 1934/1935 kunde beräknas

till 24,000.

Under hänvisning i huvudsak till det sålunda anförda har socialstyrelsen

förklarat, att någon minskning av den extra personal, som tilldelats styrelsen

för genomförande av den nya sjukkasselagstiftningen, icke för närvarande

kunde ske utan att äventyra möjligheten för styrelsen att i behörig tid

fullgöra de styrelsen åliggande uppgifterna såsom tillsynsmyndighet över

erkända sjukkassor och andra understödsföreningar. Styrelsen har tillika

uttalat, att, såvitt nu kunde bedömas, hela den nuvarande personalen å

styrelsens sjukkassebyrå vore behövlig åtminstone för tiden intill den 1

januari 1937, då det med sjukkassereformen sammanhängande organisationsarbetet

kunde antagas vara definitivt avslutat.

Frånsett den på grund av 1931 års sjukkassereform anlitade personalen

finnas å sjukkassebyrån i socialstyrelsen för närvarande anställda följande

befattningshavare, nämligen en byråchef, en tjänsteman i lönegraden B 24,

en tjänsteman i lönegraden B 21, tre amanuenser med heltidstjänstgöring

samt en kansliskrivare, två kanslibiträden och sex andra biträden. Den sammanlagda

avlöningskostnaden för nu nämnda befattningshavare — utom

dyrtidstillägg och provisoriskt dyrortstillägg — kan i runt tal beräknas till

omkring 65,000 kronor örn året. Enligt socialstyrelsens förslag skulle de

ökade kostnader, som sjukkassereformen under den närmaste tiden efter den

stadgade övergångstidens utgång den 31 december 1934 bomme att föranleda

för styrelsen, kunna beräknas till samma årliga belopp som omorganisationen

senast krävt eller således 37,000 kronor.

Att en förstärkning av personalen även efter den 31 december 1934 är

påkallad i anledning av sjukkassereformen lärer utan vidare vara tydligt.

Huruvida för ändamålet ett så pass betydande belopp, som socialstyrelsen

angivit, ovillkorligen kräves, synes mig däremot tveksamt. Såsom styrelsen

framhållit, är det ännu för tidigt att intaga någon definitiv ståndpunkt

till frågan örn storleken av sjukkassebyråns framtida medelsbehov. Enligt

min mening bör emellertid det extra belopp, som erfordras — i

varje fall försöksvis och i avbidan å vidare erfarenhet — för nästa budgetår

begränsas till 27,000 kronor eller 10,000 kronor mindre än vad som utgår

för löpande budgetär. På vad sätt denna minskning, som är lika med den

i statsverkspropositionen beräknade, skall åvägabringas, lärer få ankomma

på Kungl. Majit att bestämma längre fram, då denna fråga, särskilt med

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majus proposition nr 41.

hänsyn till organisationsarbetets läge, bättre kan bedömas. Självfallet förutsätter

jag, att det även med nu berörda begränsning av de extra medlen

skall visa sig möjligt för styrelsen att tillbörligen fullgöra de uppgifter,

som tillkomma styrelsen såsom tillsynsmyndighet över erkända sjukkassor

och andra understödsföreningar. Skulle erfarenheten ådagalägga, att trots

iakttagande av all sparsamhet ytterligare medel för detta ändamål oundgängligen

erfordras, lärer behövlig medelsförstärkning kunna beredas styrelsen

av medel, som stå till Kungl. Maj:ts disposition.

I sin omförmälda skrivelse den 30 september 1933 har socialstyrelsen i

anslutning till tidigare förslag — se propositionerna nr 260 år 1930 och nilsi

år 1931 samt riksdagens skrivelse nr 309 år 1931 — hemställt örn beviljande

av ett särskilt tilläggsarvode till byråchefen ä styrelsens sjulckassehyrå

såsom ersättning för det av sjukkassereformen föranledda, väsentligt ökade

arbetet att utgå, efter 3,000 kronor för år räknat, för tiden 1 juli 1931—31

december 1934 med tillhopa 10,500 kronor.

I nuvarande statsfinansiella läge ser jag mig förhindrad att tillstyrka en Departomentsframställning

av här förevarande slag. Med hänsyn härtill förordar jag, att chefenprövningen

av framställningen tills vidare uppskjutes. Vid sådant förhållande

behöver icke för nästa budgetår beräknas något belopp för sagda ändamål.

Till sist får jag anmäla, att socialstyrelsen i skrivelsen den 30 september

1933 jämväl gjort framställning örn viss förstärkning av arbetskrafterna å styrelsens

byrå för arbetarskyddsärenden. Socialstyrelsen har i denna fråga till

en början erinrat örn att styrelsen i sitt i skrivelse den 17 december 1931

framlagda förslag rörande yrkesinspektionens effektivisering uttalat, att det

tekniska utredningsarbetet på nämnda byrå sedan mångå år tillbaka mött

stora svårigheter på grund av bristande arbetskrafter samt att styrelsen på

den grund i skrivelsen föreslagit inrättande å byrån av en ny förste byråingenjörstjänst.

Styrelsen anför härefter i sin nu ingivna skrivelse bland

annat följande.

Under de senast förflutna åren hade berörda svårigheter än ytterligare

ökats. De större utredningsarbetena hade liksom förut i beklaglig utsträckning

måst eftersättas till stort men för arbetarskyddet på skilda områden.

Dessutom hade förseningen i fråga örn ärendenas handläggning numera i

stor omfattning även drabbat den stora mängden på byrån förekommande

löpande ärenden rörande den tekniskt-praktiska tillämpningen av skyddslagstiftningen.

Det förtjänade påpekas, att förseningen i fråga örn båda

kategorierna av ärenden även medförde stora olägenheter för industrien,

och att klagomål dåratinnan vid upprepade tillfällen framställts till styrelsen.

Det syntes styrelsen med hänsyn till det anförda ofrånkomligt, att en

förstärkning av arbetarskyddsbyråns arbetskrafter på ifrågavarande arbetsområde

snarast bomme till stånd. Som en provisorisk anordning därvidlag

och för att icke föregripa ett blivande ställningstagande till styrelsens organisationsförslag

i övrigt ville styrelsen nöja sig med att föreslå inrättande

av en byråingenjörsbefattning på extra stat med placering i 21 :a lönegraden.

Ehuru skäl synas tala för en förstärkning av den tekniska personalen å Depurtemcntssocialstyrelsens

byrå för arbetarskyddsärenden, kan jag likväl icke, i friimsta chofen
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 41.

rummet av budgetära hänsyn, nu förorda den av styrelsen gjorda framställningen.

Det förefaller mig jämväl kunna ifrågasättas, huruvida icke prövningen

av detta spörsmål bör anstå, till dess de ekonomiska förhållandena

medgiva ett upptagande till granskning av förslaget rörande yrkesinspektionens

effektivisering överhuvud.

Enligt mina i det föregående framlagda beräkningar skulle anslaget till

socialstyrelsens verksamhet, som för löpande budgetår är upptaget till

182,000 kronor, för nästa budgetår behöva höjas med dels 60,000 kronor för

personalförstärkning i anledning av förslag rörande den offentliga arbetsförmedlingen

m. m., dels 10,000 kronor i anledning av styrelsens arbete med

förestående dyrortsgruppering. Å andra sidan torde anslaget kunna nedsättas

med dels 9,000 kronor på grund av nu bortfallande kostnad för hyresräkning,

dels 16,000 kronor såsom följd av den värmetekniska avdelningens överflyttning

från socialstyrelsen till byggnadsstyrelsen, dels och 10,000 kronor på

grund av minskade utgifter för personalen å sjukkassebvrån. Anslaget skulle

i följd härav kunna för nästa budgetår upptagas till (182,000 + 60,000 +

+ 10,000 — 9,000 — 16,000 — 10,000) 217,000 kronor.

I det föregående har jag anfört, att för bestridande av de socialstyrelsens

kostnader för personal m. m., som under nästa budgetår bliva nödvändiga för

arbetet med arbetslöshetsförsäkringens organisation, syntes böra anvisas ett

särskilt anslag till vissa lcostnader för arbetslöshetsförsäkringens organisation

m. m. Jag vill nu närmare redogöra för detta anslag.

Av det tidigare anförda framgår, att jag beräknat, att personalen å socialstyrelsens

avdelning för arbetslöshetsförsäkring skulle vid fullt utbyggd organisation

komma att utgöras av en byrådirektör i lönegraden B 28, två befattningshavare

i lönegraden B 24 samt en befattningshavare i lönegraden

B 21, vilka befattningshavare samtliga skulle uppföras å extra stat, ävensom

av tre amanuenser och fem extra ordinarie biträden. Under förutsättning

att för alla befattningshavarna räknas med begynnelselöner, torde de årliga

kostnaderna för avlönande av nämnda personal —- frånsett dyrtidstillägg och

provisoriskt dyrortstillägg — kunna uppskattas till omkring 55,000 kronor.

Så som lagstiftningsförslaget rörande arbetslöshetsförsäkringen är lagt, kan

försäkringsverksamheten först småningom väntas träda i funktion och vinna

större omfattning. Det är därför klart att, ehuru förslaget är avsett att

träda i kraft den 1 januari 1935, socialstyrelsens befattning med denna verksamhet

under nästa budgetår praktiskt taget icke kan komma att bestå av

sådant löpande arbete, som i en framtid kommer att åvila styrelsen. Däremot är

under budgetåret att räkna med ett betydande arbete från styrelsens sida för

förberedande och organiserande av arbetslöshetsförsäkringen. Med hänsyn härtill

synes det mig nödvändigt att för styrelsens arbetslöshetsförsäkringsverksamliet

för budgetåret 1934/1935 räkna med nära nog samma anslagsbehov

som det, vilket, enligt vad förut nämnts, beräknats för verksamheten efter

helt genomförd organisation. Medan jag förut under anslaget till socialstyrelsens

verksamhet beräknat medel för bestridande av styrelsens perso
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 41.

nalkostnader m. m. för styrelsens arbete med arbetsförmedlingen, har jag

icke vid bestämmandet av nämnda anslag tagit hänsyn till behovet av medel

till styrelsens utgifter för den omförmälda avdelningen för försäkringsverksamhet,

detta av det skäl att jag ansett medel härför lämpligen böra, såsom

varande av engångskostnads natur, anvisas från ett särskilt anslag till

vissa kostnader för arbetslöshetsförsäkringens organisation m. m. Under

detta anslag torde på grund av vad jag nyss anfört böra beräknas ett belopp

av 50,000 kronor för avlönande av den för organisationsverksamheten

erforderliga personalen. Vid beräkningen av detta belopp har jag, såsom

redan nämnts, utgått från att personalen på den nya byrån skall i viss utsträckning

kunna biträda med organisationsarbetet för försäkringen.

Vad angår de resekostnader, vilka föranledas av försäkringens organisa

tion, ävensom erforderliga utgifter till dyrtidstillägg och provisoriska dyrortstillägg

till ifrågavarande personal samt av försäkringen föranledda kostnader

för expenser och hyror, anser jag mig icke behöva beräkna några särskilda

medel härför, då dylika utgifter, i den mån de uppkomma, torde böra bestridas

av samma anslag som socialstyrelsens utgifter i allmänhet för motsvarande

ändamål. Då utgifterna icke torde komma att uppgå till några

större belopp och samtliga avsedda anslag äro av förslagsanslags natur,

synes någon höjning av de åsyftade anslagen icke av här angiven anledning

behöva äga rum. Det behövliga organisationsanslaget skulle enligt dessa

beräkningar kunna uppskattas till 50,000 kronor.

I detta sammanhang vill jag erinra, att enligt de grunder för statsbidrag

till arbetslöshetsförsäkringen, vilka förordats i propositionen nr 38, det icke

är helt uteslutet, att statsbidrag till försäkringen kan komma att belasta nästa

budgetårs riksstat. Med anledning därav har jag i nämnda proposition anfört,

att medgivande från riksdagen torde böra inhämtas att eventuellt använda

anslag för ändamålet. I anslutning härtill får jag föreslå, att det

statsbidrag, som enligt nämnda grunder må utgå under nästa budgetår, skall

få bestridas från det här ifrågasatta organisationsanslaget. Någon anledning

att av denna orsak höja anslaget utöver det nyss beräknade beloppet synes

mig så mycket mindre föreligga, som anslaget under alla förhållanden torde

böra erhålla karaktär av förslagsanslag.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

dels uppföra det ordinarie förslagsanslaget till socialstyrelsen

med oförändrat belopp av 330,600 kronor;

dels till socialstyrelsens verksamhet för budgetåret 1934/1935

anvisa ett extra förslagsanslag av 217,000 kronor;

dels till vissa kostnader för arbetslöshetsförsäkringens organisation

m. m. för berörda budgetår anvisa ett extra förslagsanslag

av 50,000 kronor;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 41.

dels ock godkänna av mig i det föregående omförmälda grunder

för användningen av sistnämnda anslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

B. Spångberg.

Stockholm 19114. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:383 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till socialstyrelsen m. m. jämte en i ämnet väckt motion. s. 2 i texten
  2. SU 1934:165 Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition angående anslag till socialstyrelsen m. m. jämte en i ämnet väckt motion. s. 4 i texten