Sök i Ratio Lex

Angående befrielse för K. S. H. Hartin från viss betalningsskyldighet

1934-01-12 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:58, Angående befrielse för K. S. H. Hartin från viss betalningsskyldighet

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 58.

5

Nr 58.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående befrielse

för K. S. H. Hartin från viss betalningsskyldighet;

given Stockholms slott den 12 januari 1934.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande avbilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ivar Vennerström.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 12 januari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Departementschefen, statsrådet Vennerström anför:

Den 16 mars 1932 inträffade å den s. k. Långängsvägen inom Stocksunds

köping en sammanstötning mellan en 2. flygkåren tillhörig, av värnpliktige

Karl Sigvard Henry Hartin förd automobil och en professorn E. G.

Asplund, Långängen, tillhörig automobil. Vid sammanstötningen uppkommo

skador å båda motorfordonen, uppskattade till å Asplunds bil 329 kronor

20 öre samt å kronans bil 750 kronor. Skadorna å förstnämnda fordon ersattes

av vederbörande försäkringsbolag. På krav av bolaget utbetalade sedermera

flygstyrelsen ifrågavarande skadebelopp emot överlåtelse å kronan av

bolagets rätt gentemot Hartin.

87 34

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 58.

Efter angivelse av flygstyrelsen anställdes inför Södra Roslags domsagas

häradsrätt åtal mot Hartin för vållande till olyckshändelsen.

Häradsrätten utlät sig i utslag deu 18 oktober 1932: Enär genom Hartins

erkännande och övriga i målet förekomna omständigheter blivit utrett, att

Hartin vid olyckstillfället framfört automobil utan att iakttaga all den omsorg

och varsamhet, som till förekommande av olycksfall betingats av omständigheterna,

med påföljd att kollision med mötande automobil inträffat,

varvid båda fordonen erhållit vissa i målet närmare angivna skador, dömdes

Hartin jämlikt 2 och 16 §§ vägtrafikstadgan den 20 juni 1930 att böta 30 dagsböter

k 1 krona till kronan. Vidkommande i målet gjorda skadeståndsyrkanden,

så enär den av Hartin ådagalagda ovarsamheten icke kunde anses innefatta

grov vårdslöshet samt målsägaren i ty fall allenast yrkat utbekommande

av ersättning för skadorna å den av Hartin förda automobilen, vilket belopp

Hartin lämnat utan anmärkning, förpliktades Hartin att till Kungl. Majit

och kronan utgiva ersättning med 750 kronor. Härjämte ålåge det Hartin

att ersätta målsägarens inställelse med skäliga ansedda 20 kronor.

Häradsrättens utslag har vunnit laga kraft.

I skrivelse till Kungl. Majit den 22 april 1933 har flygstyrelsen, bland annat,

anfört.

Vidkommande frågan örn ersättande av skadan å kronobilen finge flygstyrelsen

erinra, att skadestånd i dylikt hänseende ej brukade eftergivas,

när skadan vållats av befattningshavare i statens tjänst. Vad beträffade

värnpliktiga, vore det givetvis i allmänhet icke anledning, att kronan skulle

avstå från laglig rätt till ersättning för skador, som av dem förorsakades å

kronans egendom. Men frågan ställde sig i flygstyrelsens tanke mera tveksam,

när det gällde trafikolyckor. Det torde härvid i främsta rummet böra

beaktas, att den värnpliktige icke själv åtagit sig utan blivit beordrad utöva

en verksamhet, som i sig inneslöte en avsevärd risk för olyckshändelser.

Med hänsyn härtill måste det framstå såsom en obillighet, om den värnpliktige,

låt vara på grund av en vårdslöshet av mindre grad, skulle vara

nödgad att ersätta den ofta nog betydande skadan vid en trafikolycka. För

den skadeersättning, som staten fått utgiva till utomstående vid sådan olycka,

finge staten icke hålla sig till föraren, örn denne under beordrad körning

gjort sig skyldig till vårdslöshet av endast ringa grad. Sett från den värnpliktiges

egen synpunkt förefunnes icke något vägande skäl, varför han skulle

anse sig mera skyldig att gälda skadan å det av honom förda fordonet. Det

gällde nämligen i intetdera fallet fullgörande av en förpliktelse på grund

av frivillig förbindelse. De sålunda för ett eftergivande av kronans ersättningskrav

anförda skälen vunne i styrka, i den mån skadans ersättande

syntes för den värnpliktige omöjligt eller syntes komma att vålla honom

betydande avbräck för hans framtida utkomst. Detta vore här fallet. Av

domboken framginge nämligen, att Hartin, som visserligen icke vore försörjningspliktig

mot annan, hade en inkomst av allenast 60 kronor i månaden

och saknade tillgångar. I händelse det Hartin ålagda skadeståndet efterskänktes,

ville flygstyrelsen icke ifrågasätta, att flygvapnets anslag till extra

utgifter toges i anspråk för att gottgöra vederbörligt materielanslag den lidna

förlusten, vilken med hänsyn till omständigheterna troligen komme att, även

utan fordringens efterskänkande, slutligen få bäras av statsverket, enär föga

utsikt syntes vara för handen att av Hartin utfå beloppet. Riktigare syntes

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majlis proposition nr 58.

vara att lios riksdagen äska medgivande till fordringens avskrivning. Under

anmälan, att den flygvapnet på grund av ifrågavarande materielskada tillskyndade

utgiften bestritts från ordinarie reservationsanslaget till fiygmateriel,

finge flygstyrelsen på grund av vad som anförts och då den utdömda ersättningen

för rättegångskostnad icke syntes styrelsen böra utkrävas av den

värnpliktige, hemställa, att Kungl. Majit ville föreslå riksdagen medgiva, att

Hartin måtte befrias från den skyldighet att ersätta kronan för automobilskada

och rättegångskostnad med tillhopa 770 kronor, som ålåge honom enligt

Södra Roslags domsagas häradsrätts laga kraft vunna utslag den 18

oktober 1932, samt att fordringsbeloppet finge avskrivas ur räkenskaperna.

I utlåtande den 16 maj 1933 har statskontoret anfört, att, såsom av flygstyrelsen

framhållits, föga utsikt syntes finnas att av Hartin utfå den honom

ådömda ersättningen. Då härtill komme, att Hartin, enligt vad av handlingarna

framginge, icke visat någon högre grad av vårdslöshet vid olyckstillfället,

funne sig statskontoret böra tillstyrka den gjorda framställningen

örn befrielse för Hartin från skyldighet att ersätta kronan för ifrågavarande

automobilskada m. m.; och tilläte sig statskontoret erinra örn Kungl. Maj:ts

och riksdagens beslut i ett likartat fall, avseende befrielse för banförmannen

J. Jonsson från erläggande av visst skadestånd m. m. (riksdagens skrivelse

nr 18/1931).

I likhet med flygstyrelsen och statskontoret anser jag billighetsskäl tala

för att Hartin befrias från skyldigheten att gälda förenämnda ersättningsbelopp

å tillhopa 770 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att Karl Sigvard Henry Hartin må befrias från honom jämlikt

Södra Roslags domsagas häradsrätts utslag den 18 oktober

1932 åliggande skyldighet att till kronan utgiva skadestånd med

750 kronor och ersättning för rättegångskostnader med 20 kronor,

samt

att ifrågavarande belopp må ur vederbörliga räkenskaper avskrivas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Alf Ewerlöf.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:50 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för K. S. H. Hartin från viss betalningsskyldighet. a1 i texten
  2. SU 1934:19 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående befrielse för K. S. H. Hartin från viss betalningsskyldighet. s. 1 i texten