Sök i Ratio Lex

Angående anslag för särskild kolonisationsverksamhet inom Norrbottens län

1934-01-26 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:64, Angående anslag för särskild kolonisationsverksamhet inom Norrbottens län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 64.

1

Nr 64.

Kungl. Majits proposition till riksdagen angående anslag för särskild

kolonisationsverksamhet inom Norrbottens län; given

Stockkolms slott den 26 januari 1934.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26 januari

1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Ekman, Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:

Under punkten 103 i nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition

i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, för särskild kolonisationsverksamhet

inom Norrbottens län beräkna för budetåret 1934/1935 ett

extra reservationsanslag av 25,000 kronor. Sedan beredningen av ärendet

numera slutförts, torde jag få underställa frågan Kungl. Maj:ts prövning.

I skrivelse den 6 december 1933 har Norrbottens läns hushållningssällskaps

egnahemsnämnd hemställt örn ett årligt statsanslag av 37,000 kro
Bihang

lill riksdagens protokoll 1931. 1 sami. Nr 65.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 64.

nor till kostnaderna för nämndens jordanskaffningsverksamhet i egen

regi. Nämnden har framhållit, att förhållandena inom Norrbottens län

med bristande arbetstillgång och växande befolkning gjorde det nödvändigt,

att länets resurser på jordbrukets område på allt sätt utnyttjades

och tillvaratoges. Egnahemsnämnden hade därför sedan ett flertal år

utövat jordanskaffning i egen regi. För närvarande hade nämnden sex

jordförmedlingsföretag med en total areal av 6,846 hektar i gång. Då de

inköpta markerna från början till väsentlig del varit impediment, som

krävde odling m. m. till betydande kostnader, hade nämnden av ekonomiska

skäl måst framgå med viss försiktighet. De synliga resultaten

vore därför ännu blygsamma. Verksamheten hade dock varit förenad

med betydande penningutlägg. För att kunna uppehålla denna jordanskaffningsverksamhet

erfordrades förenämnda statsbidrag. Nämnden

har meddelat följande tabellariska uppställning örn förevarande jordanskaffningsföretag.

Jordförmedlingsföretag

Före-

taget

började

år

Kolonisationsområ- dets areal

Antalet egnahems- lotter

Beräknade,

på nämn- den

fallande

utgifter

under år

1934

kronor

total a

arealen

hektar

därav

odlings-

bart

hektar

hittills

upplåtna

beräk- nade att

ytterli- gare upp- låtas

Kassa, Pajala s:n ......................

1924

2,900

1,200

11

30

22,000

Tärendö, Tärendö s:n ..................

1928

646

300

—

10

4,000

Näsbyn, Nederkalix s:n ...............

1932

91

5

7

19

—

Salt- och Fetmyran, Arvidsjaurs s:n

1932

2,260

1,400

—

100

120,000

Skogshult, Arvidsjaurs s:n ............

1933

271

10

—

—

3,000

Kivijärvi, Korpilombolo s:n............

1933

678

100

—

8

4,000

Summa

6,846

3,015

18

167

153,000

Rörande de särskilda företagen inhämtas av nämndens skrivelse huvudsakligen

följande.

Kassa jordförmedlingsföretag. Kolonisationsområdet är beläget cirka

18 kilometer söder örn Pajala kyrkoby. Sedan vederbörlig lantmäteriförrättning

för områdets uppdelning i egnahemslotter avslutats 1926, hade

åtgärder vidtagits för torrläggning av cirka 500 hektar välbelägen odlingsmark

av god beskaffenhet. Torrläggningsföretaget — enligt lantbruksingenjörens

förslag upptagande krondiken till en sammanlagd

längd av 30 kilometer och kostnadsberäknat till 95,000 kronor — hade

under nämndens regi fullbordats i slutet av 1931 med hjälp av bidrag

från statens avdikningsanslag. Ytterligare hade i anslutning till av

skogsvårdsstyrelsen uppgjord plan utdikats 122 hektar skogs- och myrmark.

Skogsdikenas längd utgjorde 7,609 meter. Dessa hade under

1932 slutförts med hjälp av bidrag från anslaget till understödjande

av vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder. Under 1933 hade nämn
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj-.ts proposition nr 64.

den igångsatt ett nytt skogsdikningsföretag på liknande grunder som

det sistnämnda, omfattande 23,351 sträckmeter och kostnadsberäknat till

23,631 kronor. Efter dess slutförande komme ytterligare cirka 425 hektar

skogsmark och myrmark att bliva torrlagda.

Upplåtelserna av egnahem, som började 1928, hade resulterat i upplåtelse

av 10 jordbrukslägenheter och 1 bostadslägenhet med en sammanlagd

areal av 708 hektar. Nybyggarna hade förvärvat sina lotter med tillhjälp

av egnahemslån och premielån, och vore deras med ifrågavarande

lån förenade skyldigheter i avseende å byggnadsarbeten o. dyl. numera

fullgjorda. För närvarande vore ytterligare 8 lotter salulediga. Det

finge anmärkas, att det här gällde bildning av egnahem på helt obebyggd

och obruten mark och av sådan storlek, att deras innehavare med tiden

borde bliva fullt besuttna jordbrukare.

Beträffande ytterligare arbeten, som erfordrades, innan särskilt de

inre delarna av området kunde tagas i anspråk för sitt åsyftade ändamål,

finge nämnas utdikning av ett par stora odlingsmyrar, belägna

längre in på området, samt anläggning av en cirka 12 kilometer lång

utfarts- och odlingsväg, som skulle genomlöpa områdets inre delar och

möjliggöra utnyttjandet av sistnämnda myrmarker, sedan desamma utdikats.

Så snart plan för arbetenas utförande blivit till nämnden överlämnad,

avsåges, att arbetena skulle hembjudas till statens arbetslöshetskommission.

Även örn kommissionen åtoge sig arbetet, finge dock

egnahemsnämnden såsom uppdragsgivare vara beredd på en hel del

ytterligare kostnader för ifrågavarande jordanskaffningsföretag.

Tärendö jordförmedlingsföretag. Området är beläget cirka 12 kilometer

söder örn Tärendö kyrkoby. Även här hade egnahemsnämnden måst

företaga vidlyftiga torrläggningsarbeten, enligt vederbörande lantbruksingenjör

plan upptagande krondiken till en sammanlagd längd av

23,728 meter och kostnadsberäknade till 66,800 kronor. Sedan nämnden

hembjudit företaget till statens arbetslöshetskommission, hade företaget

under hösten 1933 påbörjats såsom statligt reservarbete. En arbetsstyrka

örn 35 man vore för närvarande sysselsatt på området. I sin egenskap

av uppdragsgivare hade egnahemsnämnden måst svara för arbetarnas

och arbetsledningens inkvartering på arbetsplatsen, och hade för detta

ändamål på nybyggesområdet uppförts dels en större barackbyggnad

för arbetarna jämte tillhörande uthus, dels ett bostadshus för platsledaren

och hans familj. Kolonisationsområdet hade genom lantmäteriförrättning

1931 uppdelats i 6 jordbrukslotter. Ytterligare uppdelning planerades,

vadan det slutliga antalet nya jordbruksegnahem torde komma

att uppgå till cirka 10. Företaget hade under årens lopp dragit betydande

kostnader. Fråga vore, örn utgifterna komme att täckas av de penningbelopp,

som inflöte vid egnahemslotternas försäljning. Tidigast år

1935 torde några egnahemsupplåtelser kunna ske och företaget lämna inkomster

i form av köpeskillingar för försålda lägenheter.

Näsbyns jordförmedlingsföretag. Företaget innefattade vissa lägenheter

under Näsbyns, Gammelgårdens och Björknäs byar i Nederkalix

socken med en areal av drygt 90 hektar. Under sommaren 1932 hade de

närmast Kalix municipalsamhälle belägna under Näsbyns by hörande

områdena uppdelats i bostadstomter. Hittills hade 7 tomter funnit köpare.

På grund av jordens gynnsamma läge alldeles invid Kalix municipal

samhälle hyste egnahemsnämnden ingen oro för ifrågavarande jord för

medlingsföretags slutliga öde. Det vore för övrigt tiof enda av företagen,

som i ekonomiskt hänseende erbjöde full trygghet för nämnden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 64.

Salt- och Fetmyrans jordförmedling sföretag. Å kolonisationsområdet

— för lappmarksförhållanden synnerligen viilbeläget i södra Arvidsjaur

utmed järnvägen Jörn—Arvidsjaur — hade torrläggningsarbete igångsatts

under sommaren 1932. Endast tack vare att såväl dikningsarbetet

som en hel del vägarbeten utfördes av statens arbetslöshetskommission

såsom statligt reservarbete samt det förhållandet, att bygden, representerad

av Arvidsjaurs sockens allmänningsdelägare, bidragit till företaget

med det avsevärda beloppet av tillhopa 160,000 kronor, hade det varit

nämnden möjligt att ställa sig i spetsen för detta stora företag och hittills

uppfylla därmed förenade ekonomiska förpliktelser. Myrarnas första

torrläggning, omfattande grävning av de två huvudavloppen Saltbäcken

och Fetbäcken samt ett stort antal krondiken till en sammanlagd längd

av 110,000 meter, vore kostnadsberäknad till 493,000 kronor. Kommissionens

hithörande arbeten hade fortgått utan avbrott alltsedan juli 1932 med

en avsevärd arbetsstyrka (tidtals över 300 man), vadan de för närvarande,

tidigare än beräknat, vore till väsentligare del fullgjorda. Endast beträffande

Saltbäcken och Fetbäcken återstode en del kompletteringsarbeten,

vilka beräknades bliva färdiga under loppet av 1934, då även hittills pia

nerade större vägbyggnader torde till väsentlig del utföras. Under grävningens

gång hade emellertid visat sig, att myrområdet ej bleve tillfredsställande

torrlagt enbart genom de diken, som det första dikningsförslaget

upptoge, utan erfordrades ytterligare en del krondiken. Från lantbruksingenjören

införväntat förslag till ytterligare och kompletterande

dikning på hela Saltmyran och halva Fetmyran torde komma att omfatta

cirka 80 kilometer diken. Plan till kompletterande dikning å återstående

del av Fetmyran komme att upprättas sommaren 1934. Båda planerna

avsåges skola överlämnas till arbetslöshetskommissionen. Även en del

andra produktiva, för områdets vidare utnyttjande särdeles viktiga arbeten,

såsom mindre vägbyggen (odlings- och utfartsvägar), ängsröjningar

m. m. vore planerade och komme att av nämnden under hand hembjudas

till arbetslöshetskommissionen.

Därest statliga reservarbeten å Salt- och Fetmyran komme att fortgå

som hittills, syntes nödiga grundförutsättningar hava skapats för detta

jordförmedlingsföretags vidare utveckling. Under alla förhållanden finge

dock egnahemsnämnden de närmaste åren vidkännas ansenliga utgifter

för företaget, nämligen för arbetarnas förläggning och inkvartering, upprättande

av förslag till olika arbeten, husbyggen, tillvaratagandet av ved

och virke, för lantmäteriförrättningar m. m. Icke minst kännbara bleve

nämndens, kostnader för administration, ledning och förvaltning. Å andra

sidan dröjde det, innan företaget kunde lämna några nämnvärda inkom

stei- i form av köpeskillingar för försålda egnaliemslägenheter.

Skogshalls jordförmedlingsföretag. Företaget, innefattande hemmanet

Skogshult, beläget i närheten av Salt- och Fetmyrans kolonisationsområde,

något öster därom och skilt ifrån själva kolonisationsområdet genom

Siksjöns kronopark, vore avsett att för framtiden utgöra stöd för arbetet

med utnyttjande av Salt- och Fetmyran dels på grund av hemmanets

skogstillgång och dels på grund av dess tillgång på naturliga ängar, sedan

sänkning av ett par å hemmanet belägna sjöar blivit genomförd. Statens

arbetslöshetskommission hade åtagit sig sistnämnda arbete i samband

med övriga arbeten på kolonisationsområdet. Efter verkställd sjösänkning

torde avkastningen från härigenom uppkomna naturliga ängar

komma väl till pass för de blivande nybyggarna på Salt- och Fetmyran.

Kivijärvi jordförmedlingsf öretag. Området, som innefattar två hem
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 64.

man i Kivijärvi, belägna 15 kilometer från Korpilombolo kyrkoby, Korpilombolo

socken, bade god tillgång på naturliga ängar. Såsom nybliven

ägare till detsamma hade engnahemsnämnden även blivit intressent med

en fjärdedel i ett i trakten pågående utdikningsföretag för torrläggning

av cirka 170 hektar, vilket kostnadsberäknats till 35,490 kronor. En del

husreparationer hade utförts å hemmanet, vilket tills vidare utarrenderats.

Några åtgärder för områdets utnyttjande vore ännu ej vidtagna,

men vore det nämndens avsikt att snarast möjligt uppdela området i lämpliga

egnahemsjordbruk.

Till följd av remiss har statens egnahemsstyrelse den 15 december 1933

avgivit infordrat utlåtande i ärendet samt därvid anfört i huvudsak följande.

Styrelsen hade genom egnahemsinspektörens resor i Norrbottens län erfarit,

att områdena ifråga erbjöde goda betingelser för jordbruk enligt

ortens förhållanden. Att inom Norrbotten erhålla kolonisationsområden

framstode såsom en synnerligen viktig statsangelägenhet, alldenstund därstädes

folkökningen vore jämförelsevis stark och industriens möjligheter

att sysselsätta den uppväxande ungdomen syntes avtaga. Dessutom torde

bland de industriarbetare, vilka på grund av driftsinskränkning bleve

arbetslösa, finnas de, som hade intresse för och kunde övergå till jordbruksarbete.

Enär här igångsatta kolonisationsverksamhet å mark, som

närmast vore att hänföra till ödebygd, kunde betraktas jämväl såsom ett

led i åtgärderna att motverka arbetslösheten genom åstadkommande av

arbeten utav bestående värde och till framtida gagn, syntes verksamheten

böra lämnas stöd utöver det, som genom förlagslån ur jordförmedlingsfonden

kunde ifrågakomma för den i södra och mellersta Sverige förekommande

jordanskaffningen genom styckning av befintliga i allmänhet redan

odlade jordbruksfastigheter.

I anseende till statsfinansernas läge och utan tillgång till närmare beräkning

av verksamhetens finansiering ansåge sig egnahemsstyrelsen för

det dåvarande icke kunna tillstyrka högre belopp för ändamålet än 25,000

kronor.

Till följd av anmodan att efter hörande av sökande egnahemsnämnden

inkomma med förslag till närmare användning av ett för nästa budgetår

till 25,000 kronor begränsat särskilt anslag för ändamålet har statens

egnahemsstyrelse med yttrande den 10 januari 1934 överlämnat av nämnden

i sådant avseende avgivet förslag, vilket styrelsen förordar att läggas

till grund för anslagsanvisning för ändamålet. Förslaget är av följande

utseende:

Bidrag till bestridande av kostnaderna för verksamhetens

centrala ledning och administration (utgifter för löner,

resor m. m.) ............................................ kronor 5,000

Bidrag till exploateringskostnaderna:

Kassa jordförmedlings företag:

utgifter för förläggning av arbetslöshetskommissionens

arbetare, för upprättande av förslag till diverse diknings-

och vägarbeten samt för den lokala ledningen av

företaget ............................................. » 3,000

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

6 Kungl. Martts proposition nr 64.

Tärendö jordförmedlings!öretag:

utgifter för förläggning av arbetslöshetskommissionens

arbetare och arbetsledning m. m., för lantmäteriförrättningar

och lokal ledning .............................. kronor 2,000

Salt- och Fetmyrans jordförmedlings!öretag:

utgifter för förläggning av arbetslöshetskommissionens

arbetare, för upprättande av förslag till diverse arbeten,

såsom dikningar, väg- och brobyggen, ängsröjningar

m. m., för lantmäteriförrättningar och lokal ledning » 15,000

Summa kronor 25,000.

Egnahemsnämnden har framhållit, att omständigheter kunde inträda,

som påkallade vissa mindre jämkningar i det sålunda framlagda förslaget

till medlens fördelning.

Den av Norrbottens läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd bedrivna

jordanskaffningsverksamheten ingår som ett led i strävandena att

anskaffa egnahem och bereda ökade utkomstmöjligheter för den i tillväxt

varande befolkningen inom Norrbottens län. Erinras må, att statsmakterna

i fjol beaktade angelägenheten av att stödja dylika strävanden, i

det riksdagen 1933 på Kungl. Maj:ts förslag anvisade ett anslag å 40,000

kronor för understödjande av den av G. E. Broms’ egnahemsstiftelse bedrivna

kolonisationsverksamheten inom Keräsjoki och Keräsjänkkä skifteslag

i Karl Gustafs socken. Lika med statens egnahemsstyrelse anser jag

statsbidrag böra lämnas även för den av förberörda egnahemsnämnd utövade

kolonisationsverksamheten, vilken i stor utsträckning bedrives och även

framgent avses att bedrivas i samarbete med statens arbetslöshetskommission.

Sålunda tillstyrker jag egnahemsstyrelsens förslag, att för budgetåret

1934/1935 måtte av riksdagen för ändamålet äskas ett anslag av 25,000 kronor.

Detta torde, enligt närmare bestämmelser av Kungl. Majit, få användas

i huvudsaklig överensstämmelse med den av egnahemsstyrelsen tillstyrkta

planen. Jag anser mig böra tillägga, att förevarande anslagsanvisning

icke får anses prejudicera till beviljande av anslag för ändamålet för

kommande år.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att för särskild kolonisationsverksamhet inom Norrbottens

län anvisa för budgetåret 1934/1935 under

nionde huvudtiteln ett extra reservationsanslag av

25,000 kronor.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan bifaller Hans Majit Konungen

samt förordnar, att proposition i ämnet av

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet!

Rune Thygesen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:92 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för särskild kolonisationsvensamhet inom Norrbottens län. s. 1 i texten
  2. JoU 1934:27 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag för särskild kolonisationsverksamhet inom Norrbottens län. s. 4 i texten