Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av avtal rörande försäljning av vissa Djäknehytter otar nas skifteslag tillhöriga samfällda områden i Avesta stad i vad angår vissa allmänna hemman

1934-01-26 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:67, Angående godkännande av avtal rörande försäljning av vissa Djäknehytter otar nas skifteslag tillhöriga samfällda områden i Avesta stad i vad angår vissa allmänna hemman

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 67.

1

Nr 67.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av

avtal rörande försäljning av vissa Djäknehytter otar nas skifteslag

tillhöriga samfällda områden i Avesta stad i vad angår

vissa allmänna hemman; given Stockholms slott den 26

januari 1934.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26 januari

1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandlek, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med t. f. chefen för ecklesiastikdepartementet

anför chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld:

Jämlikt 7 § lagen den 13 juni 1921 örn förvaltning av hysamfälligheter

och därmed jämförliga samfällda ägor och rättigheter beslöto delägarna

i Djäknehytterotarnas skifteslag, Avesta stad, å sammanträde den 1

mars 1930 att avhända sig vissa vid det år 1871 fastställda laga skiftet

ä skifteslaget såsom samfällda redovisade områden enligt ett den 14 november

1929 upprättat köpeavtal, som försetts med godkännande av geBihang

lill riksdagens protokoll 1934. 1 sand. Nr 67.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majda proposition nr 67.

neralkonsuln Axel Ax:son Johnson, Avesta järnverksaktiebolag, Avesta

sulfat- och trävaruaktiebolag i likvidation samt Norbergs elektriska

aktiebolag och som jämväl godkänts av stadsfullmäktige i Avesta stad

och å kyrkostämma med Avesta församling.

I skrivelse till länsstyrelsen i Kopparbergs län den 10 maj 1930 hava

Hjalmar Berglöw m. fl. såsom utsedda ombud för skifteslaget — med förmälan

att vissa allmänna hemman ägde del i förenämnda samfällda områden

— anhållit, att genom länsstyrelsens försorg måtte jämlikt 7 §

tredje stycket bysamfällighetslagen inhämtas sådant tillstånd, att beslutet

kunde träda i verkställighet.

I skrivelsen uppgåvos de allmänna hemman, som ägde del i Djäknehytterotarnas

samfälligheter, vara följande:

5 skillingar

6.4

runstycken under nr

1

litt.

A

12 »

2.4

»

» »

40

»

F

5 »

11.7

»

» »

41

»

Fa

11 »

5.9

»

» »

92

»

K

16 »

1.6

»

» »

93

»

L

eller tillhopa 51 skillingar 4 runstycken. Hemmanen litt. A., litt. K och

litt. L uppgåvos ingå i Bjurfors kronopark; litt. F och litt. Fa skulle

utgöra ecklesiastika boställen, till huvudsaklig del försålda till Avesta

stad.

Efter det länsstyrelsen inhämtat yttranden av överlantmätaren i

Kopparbergs län, Avesta kyrkoråd, vederbörande landsfiskal, domkapitlet

i Västerås samt vederbörande skogsstatstjänstemän, överlämnade

länsstyrelsen med skrivelse den 18 december 1930 ärendet till Kungl.

Maj:ts prövning.

Innehållet av köpeavtalet den 14 november 1929.

Enligt förberörda köpeavtal försålde, med Avesta stads och Avesta

församlings godkännande, delägarna i Djäknehytterotarnas skifteslag

(vari Avesta järnverksaktiebolag är den största delägaren) till generalkonsuln

Axel Ax:son Johnson vissa närmare angivna gemensamma

mark- och vattenområden inom skifteslaget — nämligen enligt

kartan och delningsheskrivningen till det år 1871 fastställda laga skiftet

följande ägofigurer: av 22, av 23, 47, 55, 56, 57, 58, 86, 87—100, 106,

107, av 108, 237, 238, 292, av 347, av 348, av 349, 379, 379 14, av 116, av

119, av 158, 240, 154, 157, 155, 243, 245, 246, 247, 248, 343 14, av 4360, av 4375

8437, 8418, med undantag för till järnväg exproprierad mark — samt till

Avesta järnverksaktiebolag den i skifteslaget ingående delen av Dalälven

jämte inom samma del av älven varande holmar, grund och fiske,

dock med undantag av holmar, grund, vatten och fiske utanför stränderna

till dels a) det järnverksaktiebolaget tillhörande hemmanet nr

116 litt. U örn 40 skillingar 9.2 runstycken skatt och Avesta bruk, dels

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 67.

b) den från samma hemman avsöndrade lägenheten Avesta sågverk samt

från denna avsöndrade lägenheten Avesta sulfatfabrik nr 1, dels ock c)

den från lägenheten Avesta sågverk jämväl avsöndrade lägenheten

Avesta Lillfors.

Det ålåge envar av delägarna att ansvara för de inteckningar, som,

uttagna i respektive delägares skattetal, belastade hans andel i de försålda

områdena. Tillträdet av dessa skulle ske, så snart betalningsskyldighet

inträtt enligt punkt 9 av tilläggsbestämmelserna i avtalet.

(För innehållet av denna punkt redogöres i det följande.)

Skiftesdelägarna erkände, att de under a), b) och c) avsedda delarna

av Dalälven med holmar, vatten, grund och fiske helt och hållet ägdes

a) av järnverksaktiebolaget, b) av Avesta sulfat- och trävaruaktiebolag

i likvidation och c) av Norbergs elektriska aktiebolag. Därjämte avstode

till järnverksaktiebolagets förmån övriga delägare i skifteslaget

utan vederlag från alla anspråk på ägofigurerna 8419—8424 (kanalen

till sågen), 8425—8433 (kanalen till järnverket), 8434 (sågviken), 8435 (kanalen

vid garmakeriet), 8436 (damm), och förbunde de sig att, i den omfattning

järnverksaktiebolaget så påfordrade, utfärda överlåtelsehandling

å samma ägofigurer.

Avsikten med köpeavtalet vore, att järnverksaktiebolaget skulle slutligen

ensamt bliva ägare av allt vatten och all mark med vissa närmare

angivna undantag — ägofigurerna 242, del av 244 och del av 243

(kyrkogård), del av 244 (kyrkogatan) samt 1 och 2 (brobacke) — norrom

Södra Dalarnas järnväg, såvitt marken nu vore gemensam för delägarna

i skifteslaget, varför dessa, örn någon ägofigur blivit i avtalet

bortglömd, skulle till järnverksaktiebolaget eller person, som av bolaget

anvisades, utfärda särskild överlåtelsehandling på dylik ägofigur.

För att överflytta äganderätten på järnverksaktiebolaget och möjliggöra,

att bolaget erhölle lagfart i största möjliga utsträckning å de

genom köpeavtalet försålda områdena, skulle (enligt punkt 6 av tilläggsbestämmelserna

i avtalet) Avesta stad söka fastställelse å sådan ändring

av den för staden gällande stadsplan ävensom sådan tomtindelning,

att områdena norr örn Södra Dalarnas järnväg indelades i industri- och

bostadstomter enligt vissa vid köpeavtalet fogade förslag. De staden

oller järnverksaktiebolaget icke tillhöriga områden inom de sålunda indelade

industritomterna (således även de genom avtalet till generalkonsuln

Johnson försålda områdena, såvitt de inginge i samma tomter),

skulle staden, så snart ske kunde, expropriera jämlikt 1 kap. 18 § lagen

örn fastighetsbildning i stad samt skyndsammast lagfara och försälja

till järnverksaktiebolaget för samma belopp som expropriationssumman.

Mod don överlåtelse av äganderätt, som skedde genom köpeavtalet,

töljde (enligt punkt 7 av tilläggsbestämmelserna i avtalet), att järnverksaktiebolaget

och blivande ägare av hemmanet nr 116 litt. U ensamma

iigde att tillgodogöra sig vattenkraften i hela det område av Dalälven,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 67.

som folie inom skifteslagets gränser, med undantag av vad som tillhörde

Norbergs elektriska aktiebolag (lägenheten Avesta Lillfors) samt Avesta

sulfat- och trävaruaktiebolag i likvidation (lägenheterna Avesta sågverk

och Avesta sulfatfabrik nr 1), samt för sådant ändamål anlägga

och bibehålla dammar i och över Dalälven, mot laglig ersättning för

dämningsskada uppdämma vattnet till den höjd, som i laga ordning bestämdes,

avleda vattnet ur älven, framdraga och bibehålla kanaler, tuber

och elektriska ledningar samt anlägga och bibehålla kraftstationer

på de områden, som järnverksaktiebolaget genom köpeavtalet förvärvat.

Så snart Avesta stad i enlighet med berörda åtagande i punkt 6 av tilläggsbestämmelserna

låtit verkställa expropriation och överlåtit de exproprierade

områdena till järnverksaktiebolaget, skulle det åligga bolaget

att till delägarna i skifteslaget betala 100,000 kronor. Därav skulle

betalning av 40,000 kronor anses fullgjord därigenom, att järnverksaktiebolaget

till skifteslagets förmån å likviddagen avstode från sina anspråk

på en enligt köpeavhandling den 10 mars 1917 (upprättad för i huvudsak

enahanda ändamål som nu ifrågavarande köpeavtal) av bolaget betalad

fond å 40,000 kronor. Av återstående 60,000 kronor skulle 5,000 kronor

betalas kontant och återstoden medelst bolagets med rederiaktiebolaget

Nordstjärnans borgen försedd revers, löpande med 5 procent årlig ränta

och förfallen till betalning med 5,000 kronor första gången ett år efter

reversens utfärdande och därefter årligen med samma belopp, tills reversen

slutbetalts. Det belopp, delägarna sålunda bekomme, skulle bilda en

fond under förvaltning av den person eller den styrelse, som lagligen utsåges

att förvalta skifteslagets samhälligheter. Avkastningen av fonden

skulle användas till gators och allmänna vägars inom Avesta stad förbättrande

och underhåll i enlighet med de bestämmelser, som skifteslaget

lämnade å allmänt sammanträde (punkt 9 av tilläggsbestämmelserna).

Järnverksaktiebolaget förbunde sig att ersätta skifteslagets kostnader

för pågående rättegång (angående ställande av skifteslagets samfälligheter

under särskild förvaltning) och för avtalet med intill 2,500 kronor

ävensom för ett sammanträde med skifteslaget för godkännande av avtalet

(punkt 12 av tilläggsbestämmelserna).

Köpeavtalet har den 17 oktober 1932 försetts med påskrift av generalkonsuln

Johnson, järnverksaktiebolaget, Avesta sulfat- och trävaruaktiebolag

i likvidation och Norbergs elektriska aktiebolag ävensom av ombud

för Avesta stad, Avesta församling och skifteslaget, att, sedan skiftesdelägarnas

den 1 mars 1930 fattade beslut vunnit laga kraft och blivit fastställt

av häradsrätten, det träffade avtalet ånyo bekräftades.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 67.

Skrivelse den 17 oktober 1932 från ombud för Djäknehytt erot ar nets

skifteslag.

I skrivelse till Kungl. Majit den 17 oktober 1932 hava Hjalmar Berglöv

m. fl. såsom utsedda ombud för skifteslaget närmare utvecklat betydelsen

av det av delägarna den 1 mars 1930 fattade beslutet. Ombuden

hava i detta avseende sammanfattningsvis anfört följande.

Redan före avslutandet av ifrågavarande köpeavtal ägde järnverksaktiebolaget

vattenområdet i Dalälven utmed stranden av litt. U i Djäknehytterotarnas

skifteslag med undantag av vattenområdena utanför avsöndrade

lägenheterna Avesta sågverk och Avesta sulfatfabrik nr 1, tillhöriga

Avesta sulfat- och trävaruaktiebolag i likvidation, och Avesta

Lillfors, tillhörig Norbergs elektriska aktiebolag, på grund av följande

förhållanden. Järnverksaktiebolaget hade genom laga köp förvärvat

hemmanet nr 116 litt. U inom skifteslaget, vartill hörde Avesta järnbruk

med åbyggnader, verkstäder, vattenfall, kvarn och övriga till bruket

hörande lägenheter. Detta motsvarade vad Kungl. Majit och kronan år

1777 upplåtit till Bergslaget och sedermera av Bergslaget försålts år

1872. Järnverksaktiebolaget förvärvade fastigheterna genom köpebrev

den 31 oktober 1883 och fick lagfart å detta fång den 5 december 1883 samt

kunde alltså åberopa skyddet av 20-årig hävd.

Frågan örn järnverksaktiebolagets rätt till vattnet i Storforsen utanför

bruket hade, i samband nied frågan örn överbyggande av kungsådran

i Storforsen jämlikt medgivande i Kungl. Majits resolution den 24 september

1914 och uppförande av kraftverk därstädes, prövats av Folkare

häradsrätt, som genom utslag den 21 januari 1924 förklarat, att de enskilda

delägarna i skifteslaget icke styrkt, att de hade äganderätt till

Avesta Storfors, kanalerna inom bruksområdet eller till fisket därinom.

och därför givit tillstånd till de ansökta vattenverksbyggnadernas utförande.

Utslaget hade vunnit laga kraft.

För säkerhets skull hade delägarna i skifteslaget och järnverksaktiebolaget

enat sig örn att uti det den 14 november 1929 daterade köpeavtalet

intaga ett direkt erkännande från delägarna, att den del av Dalälven

med holmar, vatten, grund och fiske, som sålunda innehades av järnverksaktiebolaget,

helt och hållet ägdes av bolaget. De delar av Dalälven,

som läge utanför lägenheterna Avesta sågverk, Avesta sulfatfabrik

nr 1 och Avesta Lillfors med holmar, vatten, grund och fiske, ägdes av

ägarna till sagda lägenheter på grund av laga köp, å vilka erhållits 20- årig hävd.

Genom det den 14 november 1929 dagtecknade avtalet hade till järnverksaktiebolaget

försålts dels åtskilliga samfällda markområden, dels

ock de ovan- och nedanför litt. U och således även ovanför och nedanför

Avesta Stoj’- och Lillfors belägna delar av Dalälven, som läge inom

skifteslagets gränser.

Beslutet vid sammanträdet den 1 mars 1930, då köpeavtalet enhälligt

godkändes, vore lagligen tillkommet. Å sammanträdet hade bland

andra närvarit av domkapitlet i Västerås och av domänstyrelsen utsedda

allmänna ombud, vilka biträtt övriga delägares beslut. Oaktat

de vid sammanträdet närvarande delägarna beslutat enhälligt godkända

köpeavtalet, hade vissa delägare överklagat beslutet genom att till

Folkare häradsrätt instämma övriga delägare med yrkande, att beslutet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 67.

måtte förklaras ogiltigt. Denna talan hade häradsrätten genom utslag

den 18 januari 1932 ogillat, vilket utslag vunnit laga kraft. Sedermera

hade ifrågavarande beslut örn godkännande av köpeavtalet underställts

häradsrätten, som den 14 mars 1932 fastställde beslutet utan några inskränkningar.

Lagligheten av beslutet den 1 mars 1930 vore således konstaterad.

Beslutet finge mellertid ej träda i verkställighet, med mindre tillstånd

därtill jämlikt 7 § hysamfällighetslagen lämnades för de i skifteslaget

ingående boställen och övriga allmänna hemman.

Vid bedömande av örn sådant tillstånd borde lämnas torde hänsyn böra

tagas till, huruvida beslutet vore till fördel för skifteslaget och därmed

även för ifrågavarande allmänna hemman, samt beslutets betydelse i

allmänhet ur ekonomiska och sociala synpunkter.

På grund av den utredning och bevisning, som vid domstolen gjordes

under behandlingen av målet örn utbyggandet av Avesta Storfors och

som läge till grund för Folkare häradsrätts ovan nämnda utslag den 21

januari 1924, samt på grund av det studium i övrigt, vilket ägnats äganderätts-

och vattenkraftsförhållandena i Avesta, hade det visat sig, att

skifteslaget icke hade någon rätt till vattnet i Dalälven utanför hemmanet

nr 116 litt. U, varför medgivandet härav icke kunde vara till nackdel

för skifteslaget.

Det för delägarna i skifteslaget, således även för kronan, vid bedömandet

av köpeavtalet framförallt avgörande borde vara den ökade möjlighet,

som genom överlåtelsen till järnverksaktiebolaget av vissa mindre

markområden, dels liggande invid och dels helt omslutna av bolagets

marker inom dess industriområde, bereddes bolaget med hänsyn till

framtida utveckling av järnverket. Industriens fortbestånd och utveckling

inom samhället vore nämligen av avgörande betydelse för dess bestånd

och blomstring, enär samhällets innevånare huvudsakligast hade

sin inkomst av industrien samt markvärden och avsättningsmöjligheter

för ortens produkter även vore beroende av densamma. Så gott som alla

samhällsmedlemmars skattekraft och trygga ekonomi avhängde i största

utsträckning av järnverksaktiebolagets industriella rörelse.

Dessutom vunnes genom avtalet åtskilliga fördelar för skifteslaget. Ett

årtionden gammalt osäkerhetstillstånd inom skifteslaget och även staden

komme att försvinna. Skifteslaget och staden med dess innebyggare

bleve säkerligen för framtiden befriade från många improduktiva utgifter

för rättegångar etc. Skifteslaget finge en fonderad kapitaltillgång

på 100,000 kronor. Dessutom betalade järnverksaktiebolaget vissa

kostnader för köpeavtalets genomförande. Olägenheterna av att de

fastigheter, vilkas ägare deltagit i 1917 års köpeavtal, blivit besvärade

därigenom, att vilande lagfart meddelats å samma köp, eller intecknats

för det i samma avtal fastställda servitutet, upphävdes genom 1929 års

avtal.

Den utfästa köpeskillingen, 100,000 kronor, skulle icke betalas, förrän

Avesta stad fullgjort sina i 1929 års köpeavtal angivna expropriationsåtaganden

och överlåtit de exproprierade områdena å järnverksaktiebolaget.

Staden kunde emellertid ej igångsätta med expropriationen, innan

förutnämnda tillstånd enligt § 7 hysamfällighetslagen erhållits.

Innan expropriation genom Avesta stads försorg ägt rum och staden

överlåtit de exproprierade områdena till järnverksaktiebolaget, vore bo

laget icke heller skyldigt att återkalla ansökan örn lagfart å 1917 års

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t8 proposition nr 67. 7

köpeavtal eller att döda på grund av detsamma beviljade servitutsinteckningar.

Det vore för den skull för skifteslaget av största vikt, att kronans godkännande

av 1929 års avtal kunde snart erhållas, så att avtalet kunde

fullföljas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hava ombuden å skifteslagets

vägnar hemställt, att Kungl. Majit måtte förhjälpa dem att snarast möjligt

erhålla medgivande, att förenämnda beslut den 1 mars 1930 finge gå

i verkställighet.

Yttranden.

Kammarkollegium, som genom remiss den 29 december 1930 anbefallts

avgiva yttrande i ärendet och till vilket berörda skrivelse från skifteslagets

ombud den 26 oktober 1932 överlämnats, har, efter inhämtande av

utlåtanden av lantmäteristyrelsen och sitt advokatfiskalsämbete, den 31

januari 1933 yttrat sig i ärendet.

I yttrandet, som har avseende allenast å de till kollegiets vård och inseende

ställda fastigheter, som ingå i skifteslaget, Ilar kollegium till en

början erinrat, att dessa fastigheter, uppgivits vara dels de till avlöning

av prästerskapet i Avesta församlings pastorat anslagna boställena

»Avesta Komministerboställes Kronoskattehemman Kyrkohemmanet kallat»

(Litt. F.) och »Avesta komministergård Johansbo» (Litt. Fa) samt

»Avesta nya komministergård» (av Litt. H och J) dels ock det såsom klockar-

och organistboställe i Avesta församling disponerade »Avesta församlings

Klockare-, Orgelnist- och Skollärareboställe» (Litt. T). Kollegium

har vidare framhållit, att av lantmäteristyrelsens utlåtande, mot

vilket kollegiet saknade anledning till erinran, framginge, att alla de

till generalkonsuln Johnson försålda områdena och rättigheterna vore

skifteslagets tillhörighet, samt att de till järnverksaktiebolaget sålda

mark- och vattenområdena inom skifteslaget vore, i den mån de icke

utgjordes av lägenheter såsom Avesta Sulfatfabrik (med Storforsen)

och Avesta Lillfors, vartill enskilda delägare kunde visa bättre rätt, att

anse såsom för skifteslaget samfällda. Skäligheten av den i uppgörelsen

överenskomna köpeskillingen borde därför bedömas, som örn densamma

avsåge förvärv av skifteslagets hela rätt i nu förevarande hänseende.

Äganderätten till de förut omförmälda ägofigurerna 8419—24, 8425—33,

8434, 8435 och 8436 torde tillhöra järnverksaktiebolaget.

I utlåtandet har kollegium på anförda skäl hemställt, att Kungl. Majit

måtte under förutsättning, att den avtalade köpeskillingen befunnes skälig,

godkänna det slutna köpeavtalet, i vad det anginge de fastigheter, som

vore anslagna för prästerskapets samt klockarens och organistens i Avesta

församling avlöning. I anledning av härutinnan utav advokatfiskalsämbetet

framställt förslag syntes böra såsom särskilt villkor för godkännande

föreskrivas, att Avesta järnverksaktiebolag förbunde sig att — utan

hinder av punkt 12 i köpeavtalets tilläggsbestämmelser — ersätta kost
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 67.

naderna (cirka 500 kronor) för kronoombudets inställelser i den vid Folkärn

häradsrätt pågående rättegången mellan järnverksaktiebolaget.

Avesta sulfat- och trävaruaktiebolag i likvidation och Norbergs elektriska

aktiebolag, kärande, samt övriga delägare i Djäknehytterotarnas

skifteslag, svarande, angående klander av ett den 5 november 1927 vid

sammanträde enligt bysamfällighetslagen med skiftesdelägarna fattat

beslut örn samfälligheternas ställande under förvaltning enligt samma

lag.

Vid kammarkollegiets yttrande har fogats en av förenämnda ombud för

Djäknehytterotarnas skifteslag till kollegium ingiven skrift. I berörda

skrift har bland annat framhållits, att i det belopp, som i köpeavtalet angåves

som köpeskilling, inginge ett flertal ersättningar för prestationer

och medgivanden från Avesta stads sida — icke såsom delägare i skifteslaget

utan fullt fristående — gjorda uteslutande för åstadkommande av

en slutgiltig uppgörelse i en gammal och meningslös tvist. Staden hade

icke velat vedervåga resultatet genom att framställa särskilda krav på

ersättning för sina åtaganden utan avstått från dem till förmån för fonden

(köpeskillingen), trots att staden såsom relativt ringa delägare i skifteslaget

finge ytterst litet att säga till om beträffande avkastningens användning.

Domänstyrelsen har i ett den 7 april 1933 avgivet remissutlåtande anfört

följande.

Kronoparken Bjurfors inginge i Djäknehytterotarnas skifteslag med

följande skattetal för nedanstående fastigheter, nämligen för

Nr 1 litt. A 5 skillingar 6.4 runstycken

Nr 92 » K 11 » 5.9 »

Nr 93 » L 16 » 1.6 »

Summa 32 skillingar 13.9 runstycken eller 33 skillingar

1.9 runstycken.

Enligt lantmäteristyrelsens i ärendet avgivna yttrande hade hela skifteslaget

ett skattetal av 7 riksdaler 10 skillingar 8 runstycken. Kronoparken

Bjurfors inginge alltså i skifteslagets skattetal med 9.56490 procent.

Av den överenskomna köpeskillingen, 100,000 kronor, skulle alltså på

kronoparken Bjurfors belöpa 9,564 kronor 90 öre.

En ändring i de avtalade köpevillkoren skulle säkerligen medföra, att

avtalet ginge örn intet bland annat på grund av svårigheten att på nytt

åvägabringa enighet i fråga örn försäljningen inom skifteslaget. Ett genomförande

av den nu träffade överenskommelsen måste emellertid ur

allmän synpunkt anses vara av intresse, och kronan, som hittills icke haft

några inkomster från ifrågavarande samfälligheter, kunde för sin del

knappast hava något att vinna på en särskild värdering av desamma.

Styrelsen ansåge därför, att skäl förelåge för avtalets godkännande från

kronans sida.

I överensstämmelse härmed finge domänstyrelsen hemställa, att Kungl.

Majit måtte, på av kammarkollegiet i dess utlåtande angivna villkor rörande

ersättning till kronoombud, godkänna den av delägarna i Djäknehytterotarnas

skifteslag den 1 mars 1930 beslutade försäljningen av vissa

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Martts proposition nr 67. 9

samfällda ägor, i vad försäljningen anginge under styrelsens förvaltning

stående fastigheter inom berörda skifteslag.

Vattenfallsstyrelsen har i ett den 16 maj 1933 avgivet utlåtande anfört

följande.

Vattenfallsstyrelsen, som endast torde hava att taga befattning med

ärendet i fråga örn den till försäljning föreslagna andelen i vattenområdet

i Dalälven, hade ur de synpunkter, vattenfallsstyrelsen hade att företräda,

icke något att erinra mot den föreslagna försäljningen.

För utrönandet av värdet av den vattenkraft, örn vars försäljning sålunda

vore fråga, hade vattenfallsstyrelsen, då remitterade handlingarna

därvidlag icke varit tillfyllest, från Avesta järnverksaktiebolag införskaffat

uppgifter angående den fallhöjd, varom i detta fall vore fråga.

Enligt dessa uppgifter, vilkas riktighet vattenfallsstyrelsen dock icke varit

i tillfälle kontrollera, utgjorde den till försäljning föreslagna fallhöjden

vid medelvatten omkring 0.45 meter enkel strand. Den vid Avesta

disponibla 9-månadersvattenmängden utgjorde i oreglerat skick omkring

145 kubikmeter per sekund och efter de hittills genomförda regleringarna

av Dalälven omkring 190 kubikmeter per sekund. Den häremot svarande

effekten vore i förevarande fall omkring 326 respektive 428 9-månadershästkrafter.

Den fallhöjd, örn vars försäljning nu vore fråga, vore så ringa, att densamma

med nu tillgängliga tekniska hjälpmedel icke kunde för sig utnyttjas.

Ett utnyttjande av fallhöjden kunde ske antingen genom dämning

från närmast nedan belägna vattenverk vid Näs eller i samband med

utnyttjandet av det närmast ovanför belägna vattenfallet vid Avesta

Lillfors. Den på vänstra stranden belöpande andelen i Avesta Lillfors

tillhörde Avesta järnverksaktiebolag, under det att motsatta strandens

vattenrätt tillkomme Avesta sulfat- och trävaruaktiebolag samt Norbergs

elektriska aktiebolag. I dessa båda senare bolag vore emellertid Avesta

järnverksaktiebolag enligt uppgift stor delägare.

Stiftsnämnden i Västerås har i ett den 28 juni 1933 avgivet utlåtande

förklarat sig icke hava något att erinra mot köpeavtalet.

Värdering av distriktslantmätaren E. V. Hising.

Med skrivelse den 14 maj 1933 hava representanter för skifteslaget överlämnat

instrument över en av mätningsmannen i Avesta stad, distriktslantmätaren

E. V. Hising verkställd värdering av de genom köpeavtalet

den 14 november 1929 försålda markområdena. I berörda instrument har

Hising uttalat, att på grund av köpeavtalets innehåll de jordområden, som

enligt avtalet finge anses likviderade med penningar, borde uppskattas

till ett värde av tillhopa 32,209 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, berör den försäljning av

vissa Djäknehytterotarnas skifteslog tillhöriga samfällda områden i Avesta

stad, som skett genom omförmälda den 14 november 1929 upprättade och

den 17 oktober 1932 bekräftade köpeavtal, dels vissa fastigheter, som äro

anslagna för prästerskapets samt klockarens och organistens i Avesta för
Uihany

till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 67. Si

Departements
chefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 67.

samling avlöning, dels oek tre kronan tillhöriga, i Bjurfors kronopark ingående

fastigheter. I fråga om de förra fastigheterna torde, enligt lagen

den 4 januari 1927 angående tillstånd till försäljning av kyrklig jord i

vissa fall samt till upplåtelse av sådan jord under tomträtt, det ankomma

å Kungl. Majit att ensam fatta beslut örn godkännade av försäljningen.

Beträffande däremot de senare fastigheterna lärer frågan örn köpeavtalets

godkännande böra underställas riksdagen.

I fråga örn berörda i Bjurfors kronopark ingående fastigheter är

att märka, att den å dessa fastigheter belöpande andel i köpeskillingen

enligt utredningen uppgår till 9,564 lanner 90 öre samt att enligt köpeavtalet

detta belopp ej skall erläggas till kronan utan jämte köpeskillingen

i övrigt bilda en fond, vars avkastning skall användas till gators och allmänna

vägars inom Avesta stad förbättrande och underhåll. En ändring

av köpeavtalets bestämmelser härutinnan i syfte att berörda belopp helt

eller delvis skulle utbetalas till kronan torde emellertid, såsom domänstyrelsen

framhållit, näppeligen kunna uppnås. Därest kronan såsom villkor

för avtalets godkännande uppställer en dylik fordran, måste det befaras,

att ifrågavarande försäljning ej kommer till stånd. Med hänsyn

härtill och då kronan, enligt vad domänstyrelsen uppgivit, hittills ej

haft någon inkomst från här avsedda samfälligheter samt användande

av avkastningen av berörda fond till det i köpeavtalet angivna ändamål

är ägnat att medföra viss lindring i den skattskyldighet till Avesta stad,

som kronan har att utgiva för sina inom staden belägna fastigheter, anser

jag mig kunna tillstyrka köpeavtalets godkännande beträffande de

i Bjurfors kronopark ingående fastigheterna. Jag finner ett dylikt godkännande

motiverat även därav, att ett genomförande av ifrågavarande

köpeavtal måste, såsom vissa i ärendet hörda myndigheter framhållit,

anses önskvärt från det allmännas synpunkt.

I nära överensstämmelse med vad kammarkollegium i sitt utlåtande

föreslagit, torde såsom villkor för godkännande från kronans sida av

ifrågavarande köpeavtal emellertid böra föreskrivas, att Avesta järnverksaktiebolag

förbinder sig att — utan hinder av stadgandet i punkt 12 av

köpeavtalets tilläggsbestämmelser — utgiva ersättning med högst 500 kronor

för kostnaderna för inställelser av kronoombud i en vid Folkära häradsrätt

pågående rättegång mellan järnverksaktiebolaget, Avesta sulfatoch

trävaruaktiebolag i likvidation och Norbergs elektriska aktiebolag,

kärande, samt övriga delägare i Djäknehytterotarnas skifteslag, svarande,

angående klander av ett elen 5 november 1927 vid sammanträde enligt

bysamfällighetslagen med skiftesdelägarna fattat beslut örn skifteslagets

samfälligheters ställande under förvaltning enligt samma lag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 67.

att under nyss angivna villkor godkänna förenämnda,

den 14 november 1929 upprättade och den 17 oktober

1932 bekräftade köpeavtal rörande försäljning av

vissa Djäknehytterotarnas skifteslag tillhörande samfällda

områden i Avesta stad, i vad avtalet angår

fastigheter, som ingå i Bjurfors kronopark.

Med bifall till denna av statsrådets övriga

ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans

Maj:t Konungen, att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:60 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av avtal rörande försäljning av vissa Djäknehytterotarnas skifteslag tillh a1 i texten
  2. JoU 1934:17 Utlåtande i anledning av Kungl. Mårts proposition angående godkännande av avtal rörande försäljning av vissa Djäknehytterotarnas skifteslag tillhöriga samfällda s. 1 i texten