Sök i Ratio Lex

Angående nedsättning av räntan för egnahemslån till statens järnvägars personal vid Notviken och Ulriksdal

1934-01-26 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:74, Angående nedsättning av räntan för egnahemslån till statens järnvägars personal vid Notviken och Ulriksdal

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 74.

I

tfr 74.

Kungl. Majus proposition till riksdagen angående nedsättning

av räntan för egnahemslån till statens järnvägars

personal vid Notviken och Ulriksdal; given

Stockholms slott den 26 januari 1934.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF;

Henning Leo.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 26 januari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Ekman, Sköld.

Departementschefen, statsrådet Leo anför:

Med bifall till Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen (utgifter för kapitalökning,

bil. 1, punkt 39) framlagda förslag i ämnet medgav 1920 års riksdag

(skrivelse nr 391 A, punkt 43), dels att tomter finge av statens järnvägar med

tomträtt upplåtas från det statens järnvägar tillhöriga, för egnahemsbyggnader

avsedda område vid Notviken, dels ock att av statens järnvägars förlagsmedel

finge, i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet

över civilärenden för den 7 januari 1920 angivna grunder, till vid statens

järnvägar fast anställd person, åt vilken dylik tomt upplätes, utlämnas

lån till ett sammanlagt belopp av 200,000 kronor ävensom att med nämnda

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 74—76. «io 84

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majus proposition nr 74.

förlagsmedel finge bestridas ersättning för byggnad eller annan å tomt verkställd

anläggning, då sådan skulle av statens järnvägar från tomtinnehavare

lösas.

Vidare medgav 1923 års riksdag (skrivelse nr 140) i enlighet med Kungl.

Maj:ts i proposition, nr 194, därom gjorda framställning, dels att tomter finge

av statens järnvägar med tomträtt upplåtas från de av nämnda järnvägar till

egnahemsbyggnader avsedda områden vid Ulriksdal, dels att det belopp av

200,000 kronor av statens järnvägars förlagsmedel, som jämlikt 1920 års riksdags

beslut finge användas för utlämnande av lån till egnahemsbyggande vid

Notviken, finge disponeras jämväl för utlämnande av lån till vid staten»

järnvägar fast anställd person, åt vilken tomt vid Ulriksdal sålunda upplätes,

ävensom att med nämnda förlagsmedel finge bestridas ersättning för byggnad

eller annan å dylik tomt vid Ulriksdal verkställd anläggning, då sådan skulle

av statens järnvägar från tomtinnehavare lösas, dels och att ifrågavarande lån

för egnahemsbyggande vid Notviken och Ulriksdal finge utlämnas i huvudsaklig

överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

den 16 mars 1923 angivna grunder.

Slutligen har 1925 års riksdag (skrivelse nr 98 i anledning av proposition

nr 71) medgivit, att för utlämnande i huvudsaklig överensstämmelse med de

i statsrådsprotokollet över kommunikation särenden den 27 februari 1925

angivna grunder av lån till egnahemsbyggnader å tomter inom de av statens

järnvägar till sådant bebyggande avsedda områden vid Notviken och Ulriksdal

finge användas — utöver tidigare medgivna belopp av 200,000 kronor av statens

järnvägars förlagsmedel — ytterligare ett belopp av högst 1,000,000

kronor av nämnda järnvägars rörelsekapital ävensom att därmed jämväl finge

bestridas ersättning för byggnad eller annan å dylik tomt verkställd anläggning,

då sådan skulle av statens järnvägar från tomtinnehavare lösas.

Med avseende å de år 1923 av statsmakterna godkända grunderna för utlämnande

av ifrågavarande lån må framhållas att, såsom framgår av förenämnda

statsrådsprotokoll den 16 mars 1923 — dessförinnan hade inga lån

utlämnats — departementschefen, vilkens i propositionen framförda förslag

godtogs av riksdagen, i huvudsak anslöt sig till vad järnvägsstyrelsen därutinnan

förordat, dock att departementschefen i fråga örn räntebestämmelserna

anförde följande:

Yad räntan för byggnadslånen beträffar, har järnvägsstyrelsen föreslagit,

att denna beträffande såväl Notviken som Ulriksdal skulle beräknas efter

den procent, som komme att för tiden från och med den 1 januari 1923 fastställas

för lån från statens bostadslånefond. Ifrågavarande egnahemsbyggande

vid Notviken och Ulriksdal synes dock närmast vara att jämställa med den

egnahemsbyggnadsverksamhet, som främjas med lån från statens egnahemslånefond.

Enligt det förslag till ändrade bestämmelser för statens verksamhet

för egnahemsbildningen, som Kungl. Majit beslutit förelägga 1923

års riksdag, skulle ränta å lån från egnahemslånefonden till och med femte

kalenderåret efter utgången av det år, varunder lånet utbekommits, utgå efter

4 procent samt från och med det sjätte kalenderåret, då amorteringsskyldighet

inträder, med 43/4 procent. Det synes mig lämpligt, att motsvarande^

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74. 3

räntebestämmelser givas tillämpning i avseende å nu förevarande egnahemslån.

I anslutning till de av statsmakterna godkända grunderna för utlämnande

av ifrågavarande egnahemslån har järnvägsstyrelsen fastställt följande bestämmelser

i ämnet:

Egnahemslån utlämnas endast till vid statens järnvägar fast anställd

person för uppförande av bostadsbyggnad å tomt, som av statens järnvägar

upplåtits med tomträtt.

Lånen beviljas med belopp, som högst uppgår till 9 tiondelar av den av

järnvägsstyrelsen fastställda byggnadskostnaden eller, där fråga är örn redan

uppförda byggnader, 9 tiondelar av värdet härav med iakttagande dock, att

i intetdera fallet värde över 20,000 kronor får tagas i beräkning vid bestämmandet

av lånets storlek.

I byggnadskostnaden, respektive värdet av uppförda byggnaderna, må

inräknas kostnaden för ledningar inom tomten samt nödigt stängsel (i Notviken

jämväl planering av tomten).

Lånen förräntas och amorteras på följande sätt: Till och med femte kalenderåret

närmast efter det, under vilket lånet eller första delen därav utbekommits,

erlägges ränta efter en räntefot av 4 %, varefter från och med

sjätte kalenderåret räntefoten utgör 4.7 5 %. Från och med tredje kalenderåret

närmast efter det, under vilket lånet eller första delen därav utbekommits,

erlägges årligen under femton år förutom ränta enligt gällande räntefot

en amortering av 7 % å halva lånet. Under vart och ett av de därpå

följande tio åren erlägges såsom annuitet (amortering och ränta) samma

belopp som det, vartill annuiteten uppgick för det sista av de nyssnämnda

femton åren. Under det därpå följande året slutbetalas lånet.

Till säkerhet för lån skall till statens järnvägar lämnas inteckning i vederbörande

tomträtt, gällande med bästa förmånsrätt.

Innan beviljat lån må av låntagaren uppbäras, skall lånekontrakt upprättas

i två exemplar.

Från järnvägsstyrelsen har jag inhämtat följande uppgifter rörande utestående

egnahemslån inom ifrågavarande egnahemsområden vid Ulriksdal

och Notviken:

lr, under vilket lånen eller

första delen därav utbekominits

Antal lån

Lånens totala

belopp

kronor

Av lånen återstår

oamorterat

kronor

Ränta erlägges

under år 1934

efter

Ulriksdal.

1925.....................................

34

484,351

95

383,789

82

1926......................................

7

99,900

—

82,417

50

1927..................................

6

84,600

—

73.530

—

> 4.75 %

1928......................................

2

27,200

—

24,344

—

\

1929...........................

r.

65,600

—

60,171

—

\

1930.............................

2

24,300

—

23,449

50

1931.........

2

27,300

—

27,300

—

> 4 %

1932.....................

4

44,300

—

44,300

—

1933.......................................

3

39,000

—

39.000

—

)

Summa

65

896,551

95

758,301

82

Notviken.

1928.......................................

10

151,625

—

142,584

23

4 75 %

1930.......................................

2

33.840

—

38.247

80

\ , „

1931.......................................

1

12.500

—

12,500

—

f 4 %

Summa

13

197,965

—

188,332

03

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Departements
chefen.

Kungl. Majus proposition nr 7i.

I skrivelse den 3 oktober 1933 har järnvägsstyrelsen meddelat, att sedan

1933 års riksdag medgivit nedsättning för år 1933 av räntan å viss del av

bostadslån från egnahemslånefonden till 3.8 procent, låntagarna å egnahemsområdet

vid Ulriksdal gjort framställning örn räntesänkning, motsvarande

den som medgivits för berörda lån från egnahemslånefonden. I de fall, anför

styrelsen, då räntan utginge med 4 procent, syntes någon sänkning icke böra

ifrågakomma. Däremot ansåge sig styrelsen kunna tillstyrka, att de låntagare,

vilka erlade ränta efter den högre räntesatsen eller 43/t procent —

dessa uppginge vid Ulriksdal till ett 50-tal, medan vid Notviken, där verksamheten

börjat först år 1928, samtliga lån ännu förräntades med 4 procent

— finge komma i åtnjutande av samma räntesänkning, som medgivits för

lån med motsvarande räntesats ur egnahemslånefonden och som innebure,

att räntan å halva det ursprungliga lånebeloppet för år 1933 nedsattes till

3.8 procent.

Järnvägsstyrelsen har därför hemställt örn medgivande till en dylik räntesänkning.

Den av järnvägsstyrelsen omnämnda räntesänkningen för år 1933 å den

efter amorteringsskyldighetens inträde stående delen av bostadslån från

egnahemslånefonden ingick, såsom närmare framgår av Kungl. Maj:ts proposition

nr 140 till 1933 års riksdag, som ett led bland åtgärder för underlättande

av egnahemslåntagarnas ekonomiska svårigheter. Sålunda framhöll

chefen för jordbruksdepartementet vid föredragningen av ärendet, att även

bostadslåntagarnas möjligheter till förvärvsarbete minskat och att deras betalningsförmåga

till följd härav nedgått samt att en tillfällig lättnad i lånevillkoren

för nämnda låntagare, i anslutning till den som tidigare medgivits

innehavare av jordbrukslån, syntes motiverad; såsom ytterligare skäl härför

kunde framhållas, att stödlån ej mera skulle utgå till bostadslåntagare.

De skäl, som sålunda lågo till grund för berörda tillfälliga räntesänkning,

syntes vid tiden för avlåtandet av förenämnda proposition icke kunna anses

äga giltighet för de hos statens järnvägar anställda egnahemslåntagama vid

Ulriksdal; vid Notviken hade ännu ej någon låntagare innehaft lån så länge,

att den högre räntefoten kommit i tillämpning. Ej heller nu anser jag mig

kunna tillstyrka en dylik, av järnvägsstyrelsen i dess förenämnda skrivelse

föreslagen räntesänkning för år 1933.

Däremot synes det mig skäligt, att fortsatt samband mellan de allmänna

räntebestämmelserna för lånen från egnahemslånefonden och dem för ifrågavarande

egnahemslån upprätthålles. I proposition den 12 januari 1934, nr

42, har Kungl. Majit på framställning av chefen för jordbruksdepartementet

framlagt förslag till riksdagen örn vissa ändrade bestämmelser för lån från

egnahemslånefonden, innebärande bland annat, att räntan å bostadslån efter

amorteringstidens inträde nedsättes till 4.5 procent, medan räntefoten dessförinnan

för samma lån skall, liksom hittills, vara 4 procent. Detta förslag

har sitt motiv huvudsakligen i den på senare tid inträdda sänkningen av

räntan å statens upplånade medel.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majus proposition nr 74.

Med hänsyn till vad sålunda föreslagits finner jag mig kunna förorda,

att räntefoten för statens järnvägars egnahemslån till personal vid Notviken

och Ulriksdal bestämmes att från och med sjätte kalenderåret närmast efter

det, under vilket lånet eller första delen därav utbekommits, vara 472 procent,

innebärande en räntesänkning med en fjärdedels procent. Denna

räntefot torde böra tillämpas räknat från och med den 1 januari 1934.

Under tiden till och med femte kalenderåret torde räntefoten böra fortfarande

vara 4 procent.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att, med tillämpning från och med år 1934, räntefoten för

egnahemslån, som av statens järnvägar utlämnats eller utlämnas

till hos nämnda järnvägar fast anställd person för uppförande

av bostadsbyggnad å tomt, som av samma järnvägar

upplåtits med tomträtt vid Notviken eller Ulriksdal, må från

och med sjätte kalenderåret närmast efter det, under vilket

lånet eller första delen därav utbekommits, utgöra fyra och en

halv procent.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:210 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående nedsättning av räntan för egnahemslån till statens järnvägars personal vid Notviken oc s. 5 i texten
  2. SU 1934:81 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående nedsättning av räntan för egnahemslån till statens järnvägars personal vid Notviken och Ulriksdal jä s. 6 i texten