Angående nedsättning av räntan för egnahemslån till statens järnvägars personal vid Notviken och Ulriksdal
1934-01-26 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1934:74, Angående nedsättning av räntan för egnahemslån till statens järnvägars personal vid Notviken och Ulriksdal
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Majus proposition nr 74.
I
tfr 74.
Kungl. Majus proposition till riksdagen angående nedsättning
av räntan för egnahemslån till statens järnvägars
personal vid Notviken och Ulriksdal; given
Stockholms slott den 26 januari 1934.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF;
Henning Leo.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 26 januari 1934.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,
Ekman, Sköld.
Departementschefen, statsrådet Leo anför:
Med bifall till Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen (utgifter för kapitalökning,
bil. 1, punkt 39) framlagda förslag i ämnet medgav 1920 års riksdag
(skrivelse nr 391 A, punkt 43), dels att tomter finge av statens järnvägar med
tomträtt upplåtas från det statens järnvägar tillhöriga, för egnahemsbyggnader
avsedda område vid Notviken, dels ock att av statens järnvägars förlagsmedel
finge, i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet
över civilärenden för den 7 januari 1920 angivna grunder, till vid statens
järnvägar fast anställd person, åt vilken dylik tomt upplätes, utlämnas
lån till ett sammanlagt belopp av 200,000 kronor ävensom att med nämnda
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 74—76. «io 84
2
Kungl. Majus proposition nr 74.
förlagsmedel finge bestridas ersättning för byggnad eller annan å tomt verkställd
anläggning, då sådan skulle av statens järnvägar från tomtinnehavare
lösas.
Vidare medgav 1923 års riksdag (skrivelse nr 140) i enlighet med Kungl.
Maj:ts i proposition, nr 194, därom gjorda framställning, dels att tomter finge
av statens järnvägar med tomträtt upplåtas från de av nämnda järnvägar till
egnahemsbyggnader avsedda områden vid Ulriksdal, dels att det belopp av
200,000 kronor av statens järnvägars förlagsmedel, som jämlikt 1920 års riksdags
beslut finge användas för utlämnande av lån till egnahemsbyggande vid
Notviken, finge disponeras jämväl för utlämnande av lån till vid staten»
järnvägar fast anställd person, åt vilken tomt vid Ulriksdal sålunda upplätes,
ävensom att med nämnda förlagsmedel finge bestridas ersättning för byggnad
eller annan å dylik tomt vid Ulriksdal verkställd anläggning, då sådan skulle
av statens järnvägar från tomtinnehavare lösas, dels och att ifrågavarande lån
för egnahemsbyggande vid Notviken och Ulriksdal finge utlämnas i huvudsaklig
överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
den 16 mars 1923 angivna grunder.
Slutligen har 1925 års riksdag (skrivelse nr 98 i anledning av proposition
nr 71) medgivit, att för utlämnande i huvudsaklig överensstämmelse med de
i statsrådsprotokollet över kommunikation särenden den 27 februari 1925
angivna grunder av lån till egnahemsbyggnader å tomter inom de av statens
järnvägar till sådant bebyggande avsedda områden vid Notviken och Ulriksdal
finge användas — utöver tidigare medgivna belopp av 200,000 kronor av statens
järnvägars förlagsmedel — ytterligare ett belopp av högst 1,000,000
kronor av nämnda järnvägars rörelsekapital ävensom att därmed jämväl finge
bestridas ersättning för byggnad eller annan å dylik tomt verkställd anläggning,
då sådan skulle av statens järnvägar från tomtinnehavare lösas.
Med avseende å de år 1923 av statsmakterna godkända grunderna för utlämnande
av ifrågavarande lån må framhållas att, såsom framgår av förenämnda
statsrådsprotokoll den 16 mars 1923 — dessförinnan hade inga lån
utlämnats — departementschefen, vilkens i propositionen framförda förslag
godtogs av riksdagen, i huvudsak anslöt sig till vad järnvägsstyrelsen därutinnan
förordat, dock att departementschefen i fråga örn räntebestämmelserna
anförde följande:
Yad räntan för byggnadslånen beträffar, har järnvägsstyrelsen föreslagit,
att denna beträffande såväl Notviken som Ulriksdal skulle beräknas efter
den procent, som komme att för tiden från och med den 1 januari 1923 fastställas
för lån från statens bostadslånefond. Ifrågavarande egnahemsbyggande
vid Notviken och Ulriksdal synes dock närmast vara att jämställa med den
egnahemsbyggnadsverksamhet, som främjas med lån från statens egnahemslånefond.
Enligt det förslag till ändrade bestämmelser för statens verksamhet
för egnahemsbildningen, som Kungl. Majit beslutit förelägga 1923
års riksdag, skulle ränta å lån från egnahemslånefonden till och med femte
kalenderåret efter utgången av det år, varunder lånet utbekommits, utgå efter
4 procent samt från och med det sjätte kalenderåret, då amorteringsskyldighet
inträder, med 43/4 procent. Det synes mig lämpligt, att motsvarande^
Kungl. Maj:ts proposition nr 74. 3
räntebestämmelser givas tillämpning i avseende å nu förevarande egnahemslån.
I anslutning till de av statsmakterna godkända grunderna för utlämnande
av ifrågavarande egnahemslån har järnvägsstyrelsen fastställt följande bestämmelser
i ämnet:
Egnahemslån utlämnas endast till vid statens järnvägar fast anställd
person för uppförande av bostadsbyggnad å tomt, som av statens järnvägar
upplåtits med tomträtt.
Lånen beviljas med belopp, som högst uppgår till 9 tiondelar av den av
järnvägsstyrelsen fastställda byggnadskostnaden eller, där fråga är örn redan
uppförda byggnader, 9 tiondelar av värdet härav med iakttagande dock, att
i intetdera fallet värde över 20,000 kronor får tagas i beräkning vid bestämmandet
av lånets storlek.
I byggnadskostnaden, respektive värdet av uppförda byggnaderna, må
inräknas kostnaden för ledningar inom tomten samt nödigt stängsel (i Notviken
jämväl planering av tomten).
Lånen förräntas och amorteras på följande sätt: Till och med femte kalenderåret
närmast efter det, under vilket lånet eller första delen därav utbekommits,
erlägges ränta efter en räntefot av 4 %, varefter från och med
sjätte kalenderåret räntefoten utgör 4.7 5 %. Från och med tredje kalenderåret
närmast efter det, under vilket lånet eller första delen därav utbekommits,
erlägges årligen under femton år förutom ränta enligt gällande räntefot
en amortering av 7 % å halva lånet. Under vart och ett av de därpå
följande tio åren erlägges såsom annuitet (amortering och ränta) samma
belopp som det, vartill annuiteten uppgick för det sista av de nyssnämnda
femton åren. Under det därpå följande året slutbetalas lånet.
Till säkerhet för lån skall till statens järnvägar lämnas inteckning i vederbörande
tomträtt, gällande med bästa förmånsrätt.
Innan beviljat lån må av låntagaren uppbäras, skall lånekontrakt upprättas
i två exemplar.
Från järnvägsstyrelsen har jag inhämtat följande uppgifter rörande utestående
egnahemslån inom ifrågavarande egnahemsområden vid Ulriksdal
och Notviken:
lr, under vilket lånen eller
första delen därav utbekominits
Antal lån
Lånens totala
belopp
kronor
Av lånen återstår
oamorterat
kronor
Ränta erlägges
under år 1934
efter
Ulriksdal.
1925.....................................
34
484,351
95
383,789
82
1926......................................
7
99,900
—
82,417
50
1927..................................
6
84,600
—
73.530
—
> 4.75 %
1928......................................
2
27,200
—
24,344
—
\
1929...........................
r.
65,600
—
60,171
—
\
1930.............................
2
24,300
—
23,449
50
1931.........
2
27,300
—
27,300
—
> 4 %
1932.....................
4
44,300
—
44,300
—
1933.......................................
3
39,000
—
39.000
—
)
Summa
65
896,551
95
758,301
82
Notviken.
1928.......................................
10
151,625
—
142,584
23
4 75 %
1930.......................................
2
33.840
—
38.247
80
\ , „
1931.......................................
1
12.500
—
12,500
—
f 4 %
Summa
13
197,965
—
188,332
03
4
Departements
chefen.
Kungl. Majus proposition nr 7i.
I skrivelse den 3 oktober 1933 har järnvägsstyrelsen meddelat, att sedan
1933 års riksdag medgivit nedsättning för år 1933 av räntan å viss del av
bostadslån från egnahemslånefonden till 3.8 procent, låntagarna å egnahemsområdet
vid Ulriksdal gjort framställning örn räntesänkning, motsvarande
den som medgivits för berörda lån från egnahemslånefonden. I de fall, anför
styrelsen, då räntan utginge med 4 procent, syntes någon sänkning icke böra
ifrågakomma. Däremot ansåge sig styrelsen kunna tillstyrka, att de låntagare,
vilka erlade ränta efter den högre räntesatsen eller 43/t procent —
dessa uppginge vid Ulriksdal till ett 50-tal, medan vid Notviken, där verksamheten
börjat först år 1928, samtliga lån ännu förräntades med 4 procent
— finge komma i åtnjutande av samma räntesänkning, som medgivits för
lån med motsvarande räntesats ur egnahemslånefonden och som innebure,
att räntan å halva det ursprungliga lånebeloppet för år 1933 nedsattes till
3.8 procent.
Järnvägsstyrelsen har därför hemställt örn medgivande till en dylik räntesänkning.
Den av järnvägsstyrelsen omnämnda räntesänkningen för år 1933 å den
efter amorteringsskyldighetens inträde stående delen av bostadslån från
egnahemslånefonden ingick, såsom närmare framgår av Kungl. Maj:ts proposition
nr 140 till 1933 års riksdag, som ett led bland åtgärder för underlättande
av egnahemslåntagarnas ekonomiska svårigheter. Sålunda framhöll
chefen för jordbruksdepartementet vid föredragningen av ärendet, att även
bostadslåntagarnas möjligheter till förvärvsarbete minskat och att deras betalningsförmåga
till följd härav nedgått samt att en tillfällig lättnad i lånevillkoren
för nämnda låntagare, i anslutning till den som tidigare medgivits
innehavare av jordbrukslån, syntes motiverad; såsom ytterligare skäl härför
kunde framhållas, att stödlån ej mera skulle utgå till bostadslåntagare.
De skäl, som sålunda lågo till grund för berörda tillfälliga räntesänkning,
syntes vid tiden för avlåtandet av förenämnda proposition icke kunna anses
äga giltighet för de hos statens järnvägar anställda egnahemslåntagama vid
Ulriksdal; vid Notviken hade ännu ej någon låntagare innehaft lån så länge,
att den högre räntefoten kommit i tillämpning. Ej heller nu anser jag mig
kunna tillstyrka en dylik, av järnvägsstyrelsen i dess förenämnda skrivelse
föreslagen räntesänkning för år 1933.
Däremot synes det mig skäligt, att fortsatt samband mellan de allmänna
räntebestämmelserna för lånen från egnahemslånefonden och dem för ifrågavarande
egnahemslån upprätthålles. I proposition den 12 januari 1934, nr
42, har Kungl. Majit på framställning av chefen för jordbruksdepartementet
framlagt förslag till riksdagen örn vissa ändrade bestämmelser för lån från
egnahemslånefonden, innebärande bland annat, att räntan å bostadslån efter
amorteringstidens inträde nedsättes till 4.5 procent, medan räntefoten dessförinnan
för samma lån skall, liksom hittills, vara 4 procent. Detta förslag
har sitt motiv huvudsakligen i den på senare tid inträdda sänkningen av
räntan å statens upplånade medel.
5
Kungl. Majus proposition nr 74.
Med hänsyn till vad sålunda föreslagits finner jag mig kunna förorda,
att räntefoten för statens järnvägars egnahemslån till personal vid Notviken
och Ulriksdal bestämmes att från och med sjätte kalenderåret närmast efter
det, under vilket lånet eller första delen därav utbekommits, vara 472 procent,
innebärande en räntesänkning med en fjärdedels procent. Denna
räntefot torde böra tillämpas räknat från och med den 1 januari 1934.
Under tiden till och med femte kalenderåret torde räntefoten böra fortfarande
vara 4 procent.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att, med tillämpning från och med år 1934, räntefoten för
egnahemslån, som av statens järnvägar utlämnats eller utlämnas
till hos nämnda järnvägar fast anställd person för uppförande
av bostadsbyggnad å tomt, som av samma järnvägar
upplåtits med tomträtt vid Notviken eller Ulriksdal, må från
och med sjätte kalenderåret närmast efter det, under vilket
lånet eller första delen därav utbekommits, utgöra fyra och en
halv procent.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
A. C. F. v. Krusenstierna.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1934:210 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående nedsättning av räntan för egnahemslån till statens järnvägars personal vid Notviken oc s. 5 i texten
- SU 1934:81 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående nedsättning av räntan för egnahemslån till statens järnvägars personal vid Notviken och Ulriksdal jä s. 6 i texten