Sök i Ratio Lex

Angående åtgärder till sockerbetsodlingens uppehållande

1934-01-26 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:78, Angående åtgärder till sockerbetsodlingens uppehållande

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj;ts proposition nt 78.

1

Nr 78.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående åtgärder till sockerbetsodlingens

uppehållande; given Stockholms slott den 26

januari 1934.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26 januari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Ekman, Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:

Statsmakterna hava under de senaste åren vidtagit extra ordinära åtgärder,

utöver gällande tullskydd, till stödjande av sockerbetsodlingen.

Under åren 1930 och 1931 hade dessa stödåtgärder formen av direkt subvention.

Genom sockerfabriksaktiebolagens förmedling utbetalades under

vissa villkor ur för ändamålet å riksstaten uppförda extra förslagsanslag

tillägg till det betpris, som utgick enligt ett mellan bolagen och betodlarna

för femårsperioden 1927—1931 ingånget betodlingskontrakt. År 1932

övergavs emellertid denna direkta subvention, och man övergick i enlighet

med av riksdagen fattat beslut (prop. nr 76; bevilln.-utsk. betänkande

nr 10; R. skr. nr 4G) till en annan form för stödåtgärder åt sockerbetsodlingen.

I huvudsak innebar denna nya ordning, att de båda socker
Blhang

till riksdagens protokoll 193b. 1 sami. Nr 7S.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

fabriksaktiebolagen, svenska sockerfabriksaktiebolaget och mellersta Sveriges

sockerfabriksaktiebolag, för tiden 23 februari 1932—28 februari 1933

tillförsäkrats ensamrätt till införsel av socker mot det att bolagen enligt

närmare bestämmelser i kontrakt den 22 februari 1932 med staten

förbundit sig att vid inköp av betor och försäljning av socker tillämpa

vissa närmare angivna priser och bestämmelser.

Efter Kungl. Maj:ts förslag har 1933 års riksdag (prop. nr 75; bevilln.- utsk. betänkande nr 6; R. skr. nr 53) beslutat, att den genom 1932 års riksdagsbeslut

antagna formen för stödåtgärder åt sockerbetsodlingen även

skulle komma till tillämpning under tiden 1 mars 1933—28 februari 1934.

Av statsmakterna 1933 beslutade åtgärder till sockerbetsodlingens stödjande.

1933 års stödåtgärder innebära i huvudsak följande. Giltigheten av förordningen

den 22 februari 1932 (nr 30) angående reglering av införsel av

socker, vilken förordning trädde i kraft den 23 februari 1932 och skulle

gälla till och med den 28 februari 1933, har utsträckts till och med den 28

februari 1934 (Sv. förf. sami. nr 50/1933). Enligt förordningen nr 30/1932

får socker (tulltaxenummer 119 och 120) icke till riket införas av annan

än staten eller den, åt vilken Kungl. Majit överlåter sådan rätt. Detta

stadgande har dock icke avseende å transitering, uppläggning å tullager

och under visst villkor provianteringsfrilager, egentlig gränstrafik samt

viss tullfri införsel. Den, åt vilken Kungl. Majit överlåter införselrätt,

äger att lämna annan tillstånd till införsel av vara, som avses i förordningen.

Vara, som på grund av bestämmelserna i förordningen icke får

införas, må, därest densamma icke är att enligt lagen örn straff för olovlig

varuinförsel anse såsom olovligen införd, åter utföras under de villkor och

i den ordning, som tullstadgan föreskriver.

Med de håda sockerfabriksaktiebolagen hava träffats nya kontrakt. Det

nya kontraktet med svenska sockerfabriksaktiebolaget. vilket undertecknats

den 21 februari 1933, är av följande lydelsei

»Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan svenska sockerfabriksaktiebolaget,

i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse

träffad.

1 §•

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 7 § omförmälda tid, att annan

än bolaget och mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag ej skall äga

laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,

retur förtull ning eller uppläggning å tullager eller provianteringsfrilager

av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager upplagd

sådan vara endast efter av Kungl. Majit för varje särskilt fall meddelat

tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven

ordning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes

i egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för

varan åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än

den under s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

I avseende å införsel av socker, örn vars inköp i fast räkning avtal träffats

före den 2 februari 1932 och varom anmälan senast den 15 mars 1932

blivit gjord hos statens sockernämnd, skola bestämmelserna i 7 § andra

stycket av kontraktet den 22 februari 1932 mellan staten och bolaget äga

tillämpning.

2 §.

Bolaget förbinder sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående

sockerbetsodling under år 1933 i enlighet med mellan bolaget och Skånes

betodlares centralförening överenskomna grunder samt under iakttagande

tillika, att grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt

icke må understiga 2 kronor 25 öre. Denna bolagets förbindelse

medför icke förpliktelse för bolaget att motaga teckning av högre sockerbetsareal

än sammanlagt 38.000 hektar.

3 §.

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser,

som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning

till leveransdagens pris. Bolaget skall bedriva, sin verksamhet på ett lojalt

sätt och så att icke annans intresse obehörigen skadas.

4 §-

Svenska sockerfabriksaktiebolagets pr iskuran tp ris å krossmelis (K 5)

skall vara normerande för priskurantpriserna å övriga av bolaget saluförda

sockersorter på så sätt, att en ökning eller minskning av priset å

K 5 åtföljes av samma ökning eller minskning av priserna å övriga sockersorter.

Priset å K 5 bestämmes enligt samma grunder som hittills efter

läget å världsmarknaden, varvid dock gäller, att lägre pris än 30 öre

per kilogram ej behöver av bolaget för sagda sockersort tillämpas med

rätt likväl för bolaget att under tiden 1 mars—31 maj 1933 tillämpa ett

lägsta pris av 31 öre per kilogram krossmelis.

5

Bolagets verksamhet, i vad den beröres av detta kontrakt, skall vara

underkastad fortlöpande kontroll av en utav Kungl. Maj:t tillsatt nämnd

av tre opartiska och sakkunniga personer (statens sockernämnd).

Av bolaget fattat beslut angående priserna å socker skall ofördröjligen

meddelas nämnden. Då denna finner av bolaget tillämpade priser icke

stå i överensstämmelse med vad i 4 § sägs, bär den att meddela bolaget

detta samt, örn rättelse ej ernås, själv efter det bolaget beretts tillfälle

yttra sig besluta angående priserna å socker. Dylikt av nämnden fattat

beslut skall omedelbart lända till efterrättelse. Det åligger bolaget att,

vid anfordran, till nämnden lämna de uppgifter, som denna anser erforderliga

för kontrollens utövande.

Rörande nämndens verksamhet i övrigt äger Kungl. Majit meddela närmare

föreskrifter.

6 §.

Bolagets åtagande enligt detta kontrakt gäller under förutsättning, att

inga ändringar under avtalstiden vidtagas beträffande gällande tullsatser

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

å raffinerat eller oraffinerat socker eller å melass, samt att sådana åtgärder

under nämnda tid icke vidtagas beträffande användning av melass

vid tillverkning av brännvin, varigenom bolagets möjligheter att vinna

avsättning för melass väsentligen inskränkas.

7 §.

Detta kontrakt gäller från oell med den 1 mars 1933 till och med den 28

februari 1934.»

Kontraktet mellan staten oell mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag,

vilket undertecknats den 22 februari 1933, är av i allt väsentligt samma

innehåll, som det nu återgivna.

Genom de nya kontrakten har det garanterade minimipriset å krossmelis,

som i 1932 års kontrakt var 31 öre per kilogram, sänkts till 30 öre

från och med den 1 juni 1933. Även det garanterade minimipriset å sockerbetor

har sänkts, nämligen från 2 kronor 30 öre till 2 kronor 25 öre

per deciton sextonprocentiga betor.

Båda bolagen hava förklarat, att bestämmelsen i 6 § rörande melassanvändning

finge så tolkas, att åtgärder till viss begränsning av brännvinstillverkningen

i samband med pressjästberedningen kunde av statsmakterna

vidtagas.

I avseende å betarbetarlönerna framhöll jag i fjolårets proposition i huvudsak

följande. Betpriset hade så bestämts, att det kunde begäras, att

de odlare, som använde lejd arbetskraft för betskötseln och betupptagningen

under år 1933, icke komme att tillämpa försämrade lönevillkor för

detta arbete. Under erinran, att Skånes betodlares centralförening våren

1932 bringat gällande avtal örn ackordslönerna vid betskötseln till samtliga

föreningsmedlemmars kännedom och uppmanat dem att följa avtalet,

förutsatte jag vidare, att från betodlareföreningens sida även under år

1933 komme att göras vad göras kunde för att bringa avtalet till vidaste

kännedom och tillämpning. Med hänsyn härtill syntes kunna förutsättas,

att lägre lön ej i Skåne betalades än som motsvarade avtalet, varför juridiskt

bindande förpliktelse i detta avseende syntes kunna undvaras i betodlingskontrakten.

Men fråga örn införande av dylik bestämmelse uppkomme

givetvis, därest förutsättningen för bestämmelsens undvarande i

kontrakten till äventyrs icke ginge i uppfyllelse och statens fortsatta medverkan

till betodlingens uppehållande komme under övervägande. Beträffande

betskötarlönerna i de utanför Skåne belägna distrikten fann jag det

vara önskvärt, att lönerna höjdes. Då emellertid här icke förelåge något

kollektivavtal och arbetets besvärlighet m. m. vore något växlande inom

de skilda distrikten, vore det svårt att finna en för varje distrikt lämplig

måttstock. I allt fall förutsatte jag, att inom de utanför Skåne belägna

betodlingsdistrikten ej under år 1933 tillämpades lägre löner för skötseln

och upptagningen av sockerbetor än år 1932.

Rörande detaljhandelspriset yttrade jag i propositionen, att det förväntades,

att sockerfabriksaktiebolagen under den nya avtalstiden liksom un
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

der den tidigare matte söka att i den mån så vore möjligt förverkliga av

1932 års riksdag uttalat önskemål om en utjämning av detaljhandelsmarginalen

å socker, varjämte jag i anslutning till ett av 1932 års riksdag gjort

uttalande erinrade därom, att det tillika förväntades, att bolagen under

avtalstiden medgåve envar, som tidigare importerat socker, inköpsrätt hos

bolagen på i motsvarande fall sedvanliga villkor.

I övrigt må i avseende å innebörden av 1932 års statliga stödåtgärder

hänvisas till propositionen 75/1933.

Genom brev den 24 februari 1933 till generaltullstyrelsen angående åtgärder

till sockerbetsodlingens stödjande (Sv. förf. sami. nr 51) tillkännagav

Kungl. Majit, att Kungl. Majit genom nämnda kontrakt å de två

sockerfabriksaktiebolagen överlåtit sådan införselrätt, som omförmäles i

förordningen nr 30/1932, och förordnades tillika genom nämnda hrev, att

vad i Kungl. Majits instruktion för statens sockernämnd den 22 februari

1932 (nr 32) förmäldes örn de äldre kontrakten med bolagen skulle i tilllämpliga

delar gälla de nya kontrakten.

Jag övergår nu att lämna följande uppgifter örn utfallet av 1933 års

sockerreglering.

Sockerbetsodlingen 1933.

I enlighet med de, på sätt förut angivits, bestämda villkoren för 1933

års betodling ingicks under förliden vår odlingskontrakt mellan sockerfabriksaktiebolagen

och betodlarna. Den på grund härav erhållna betarealen

utgjorde beträffande den till svenska sockerfabriksaktiebolaget hörande

odlingen 46,106 hektar och beträffande det mellansvenska bolagets

odling 4,466 hektar eller tillhopa 50,572 hektar. Till jämförelse må meddelas,

att rikets soekerbetsareal under de fem åren 1928—1932 uppgått till

respektive 42,760, 27,409, 36,718, 35,107 och 40,650 hektar. Fjolårets betareal

översteg alltså med ungefär 25 procent den under 1932 odlade arealen.

Fjolårets betskörd per hektar blev särskilt för södra Sverige synnerligen

hög. Medan en normal avkastning i södra Sverige plägar uppskattas

till 278 deciton per hektar, steg hektarskörden 1933 till 372 deciton för den

till svenska sockerfabriksaktiebolaget hörande odlingen. Motsvarande

siffror för 1931, ett för betodlingen dåligt skördeår, samt för 1932, ett exceptionellt

gott år, voro 254 och 386 deciton. 1933 års totala betskörd har

blivit rekordartad och utgör 1,715,000 ton för det större bolaget och 123,000

ton för det mindre bolaget eller sammanlagt 1,838,000 ton. Totala betskörden

uppgick 1930 till 3.209,778 ton, 3931 till allenast S72,043 ton och 3932

till 1,547,834 ton.

Sockerhalten i betorna var under 1933 i medeltal 18.15 procent för det

större bolagets del, d. v. s. högre än den som normal ansedda sockerhalten

av 17.2 procent.

Den av fjolårets osedvanligt höga betskörd erhållna råsockermängden

uppskattas till i runt tal 305,000 ton, vilken myckenhet vid nuvarande soc
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

kerkonsumtion med ungefär 40,000 ton torde överstiga landets soekerbehov

under ett konsumtionsår.

Betpriset kar, tack vare den statliga stödanordningen, utgjort 2 kronor

25 öre per deciton sextonprocentiga betor. Till sagda pris kommer tillägg

för högre sockerkalt än 16 procent, utgörande för svenska sockerfabriksaktiebolagets

vidkommande i genomsnitt 30.23 öre. I följande sammanställning

meddelas uppgifter örn betpriset under de senaste sex åren beträffande

svenska sockerfabriksaktiebolagets odling.

Betpris i öre per deciton

Kampanjår

grandpris

tillägg för

sockerhalt

summa

1927/1928............................

....................... 281.66

6.4 6

288.12

1928/1929...........................

........................ 244.23

7.41

251.64

1929/1930 .........................

........................ 211.61

16.89

228.50

1930 1931

........................ 245.oo

12.21

267.21

1931 1932

....................... 209.57

21.88

231.45

1932/1933...........................

....................... 230.oo

14.66

244.66

1933/1934............................

........................ 225.oo

30.23

255.23

Sockerpriset samt sockerbolagens försäljning av raffinad.

Enligt kontrakten mellan staten ock sockerfabriksaktiebolagen kar bolagens

priskurantpris å ett kilogram krossmelis under tiden 1 mars—31

maj 1933 utgjort 31 öre; ock sänktes priset den 1 juni 1933 till 30 öre.

Med begivande av statens sockernämnd kava bolagens krossmelispris på

grund av prisrörelsen å världsmarknaden utgjort under tiden 8 juni—8

september 1933 31 öre, under tiden 9—19 september 1933 32 öre, under tiden

20 september—22 november 1933 31 öre samt under tiden 23 november

1933—23 januari 1934 30 öre per kilogram, vilket är det enligt avtalen bestämda

lägsta priset. Från ock med den 24 januari 1934 kar krossmelispriset

utgjort 31 öre per kilogram. Under förutsättning att sist nämnda

pris bliver bestående till avtalstidens utgång den 28 februari 1934, komma

bolagens noteringar å krossmelis att i genomsnitt under avtalsåret

utgöra 30.841 öre per kilogram, vilket med 0.25 öre torde överstiga det pris å

sagda sockersort, som torde kava gällt vid fri prisbildning. Skillnaden

beror allenast därpå, att krossmelispriset vid fri prisbildning torde under

tiden 1 mars—31 maj 1933 sannolikt kava varit 30 öre, medan bolagen enligt

kontrakten med staten för sagda första del av avtalstiden ägt tillämpa

ett lägsta pris av 31 öre. Från ock med den 1 juni 1933 kava de av bolagen

tillämpade sockerpriserna följt det prisläge, som beräknas hava gällt

vid fri prisbildning.

Sockerfabriksaktiebolagens försäljningar av raffinerat socker kava under

året undergått viss stegring, såsom framgår av följande uppgifter örn

de båda bolagens tillhopatagna expedition av raffinerat socker:

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

1929/1930 214,203 ton.

1930/1931 213,801 »

1931/1932 224,594 »

1932/1933 233,000 » .

Löneförhållandena inom sockerbetsodlingen under 1933.

Liksom för 1932 har för 1933 gällt ett mellan svenska lantarbetsgivarnas

centralförening oell skånska lantmännens arbetsgivareförening, å ena sidan,

samt, å andra sidan, svenska lantarbetareförbundet och dess skånedistrikt

ingånget kollektivavtal rörande sommarskötsel och upptagning

av sockerbetor m. m. Ifrågavarande kollektivavtal, vilket är av parterna

undertecknat den 18 mars 1933, är av i allt väsentligt samma innebörd

som 1932 års avtal samt innehåller liksom det senare, utöver vissa fixa

priser för sommarskötselns olika arbetsmoment och för upptagningen, särskilda

bestämmelser örn tillägg för vid gallringen ansatt plantantal (kvalitetsersättning)

och örn kvantitetstillägg vid upptagningen. I övrigt må

angående kollektivavtalets bestämmelser omnämnas följande.

För sommarskötseln är fixerat ett grundpris (34 öre för gallringen, 20.4

öre för första backningen och 12.7 öre för varje av arbetsgivaren påfordrad

annan hackning, allt per 100 sträckfamnar), till vilket tillägg kan utgå

och från vilket avdrag kan göras med hänsyn till det plantantal, som gallringsarbetet

givit till resultat. Tillägget utgår med 1 krona per 6,400

sträckfamnar för varje 1,000-tal plantor utöver 38,000 stycken upp till

46,000 plantor. Avdrag sker per 6,400 sträckfamnar och varje 1,000-tal

plantor, dels för plantantal understigande 38,000 stycken med 1 krona

för vartdera av de tre första tusentalen och därefter med 2 kronor per

tusental, dels för plantantal överstigande 46,000 stycken med 1 krona per

1,000-tal. — För upptagning av sockerbetor utgår ersättning per 400 sträckfamnar

med 3 kronor 75 öre under oktober och 4 kronor 25 öre under november,

dock att totalersättningen örn arbetaren fullgjort upptagningen

utgör 4 kronor, vartill kommer ett s. k. kvantitetstillägg av 6 öre per 400

sträckfamnar för varje 1,000-tal kilogram per hektar, varmed skörden ä

egendomen överstiger 280 deciton betor per hektar. — I avtalet, i fråga

örn sommarskötseln, angivna 6,400 sträckfamnar motsvara vid ett radavstånd

örn 45 centimeter ett tunnland. Sistnämnda ytenhet motsvaras, då

fråga är örn upptagningen, av 16 enheter (rutor) örn 400 sträckfamnar.

Med utgångspunkt härifrån ernås vid tillämpning av kollektivavtalets

ackordspriser ungefärligen följande arbetsförtjänster. Därest sommarskötseln

omfattat fyra arbetsmoment, giver ackordet per 6,400 sträckfamnar

(= 1 tunnland) 51 kronor. Förekommer ej den tredje häcklingen, blir

ackordet för sommarskötseln 43 kronor per tunnland. Upptagningen skulle

vid ett medelpris av 4 kronor per 400 sträckfamnar betalas med 64 kronor

per 6,400 sträckfamnar. Inalles borde alltså erhållas en arbetsförtjänst

av 115 kronor per tunnland. Denna arbetsförtjänst kan dock, som

nämnts, ökas dels genom att gallringen utföres så att önskat plantantal

erhålles, dels örn skörden ökas, vilket ju 1933 varit fallet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

För belysning ay frågan om kollektivavtalets verkningar bär jag införskaffat

yttranden från svenska lantarbetsgivarnas centralförening, Skånes

betodlares centralförening och svenska lantarbetareförbundet.

Svenska lantarbetsgivarnas centraiför euin g har i yttrande den 10 januari

1934 anfört i huvudsak följande. Föreningen kunde liksom i fjol

vitsorda, att bestämmelserna örn både kvalitetsbetalning och kvantitetstiilägg

verksamt stimulerat arbetarnas intresse för arbetet och varit till

belåtenhet för både dessa och jordbrukarna. — Gallringen av betorna

hade utförts så, att arbetarna å gårdar, där plantorna räknats, utöver det

fixa priset genomsnittligt erhållit ett tillägg per 6,400 sträckfamnar (praktiskt

sett = ett tunnland) örn 5 å 6 kronor. 1933 års rika skörd hade medfört,

att för upptagningen utgått ett avsevärt tillskott utöver det fixa

priset. Detta tillskott torde i genomsnitt kunna angivas till 8.25 å 10 kronor

per tunnland. — Några tvister örn tillämpningen av avtalet hade under

året ej förekommit. Det för lösandet av tvister rörande kollektivavtalets

tillämpning avtalsenligt tillsatta förtroendeutskottet hade icke i något fall

behövt ingripa. — Örn avtalets tillämpning hos arbetsgivare, stående utanför

föreningens organisation, kunde ej göras annat mera bestämt uttalande,

än att det vore påtagligt, att kvantitetstillägg i många fall ej utgivits

hos dessa, även örn skördemängden, därest avtalet följts, skulle föranlett

sådant tillägg. Detta hade, med hänsyn till önskvärdheten av likformighet,

åstadkommit visst missnöje både hos de organiserade arbetsgivarna,

vilka till följd av bundenheten av avtalet måst påtaga sig en utgift,

vartill de oorganiserade arbetsgivarna ej haft någon motsvarighet,

och hos de senare, vilka ansett, att organisationen genom sitt avtal föranlett,

att arbetet blivit dyrare än de förmenat vara behövligt. — Som

slutomdöme kunde sägas, att avtalet varit till nytta för sockerbetsodlingen

och för av denna närmast intresserade parter.

Skånes betodlares centralförening har i yttrande den 11 januari 1934

anfört följande: Från centralföreningens sekretariat utsändes i mars 1933

ett antal tryckta exemplar av förberörda kollektivavtal till samtliga centralföreningens

lokalföreningar med anhållan örn bekantgörande av avtalets

innebörd i fråga örn sockerbetsskötseln. I föreningens tidskrift

»Skånsk Jordbrukstidskrift» infördes den 31 mars 1933 å sid. 199—200

avtalet i sin helhet. Enär det förspordes, att kvantitetstillägget vid upptagningen

missuppfattats på en del håll, infördes under kampanjen en

artikel i Skånska Dagbladet med detaljerade exempel på uträkningen av

detta tillägg. Under december och januari 1934 hade ett hundratal förfrågningar

från såväl arbetare som odlare besvarats från föreningens

sekretariat. — Nyligen hade styrelsen anmodat samtliga lokalföreningars

sekreterare att skyndsammast inkomma med så uttömmande utredning

i ärendet som tiden medgåve. Av de inkomna svaren inhämtades, att od - lare, tillhörande arbetsgivareföreningen, i detalj följt avtalsbestämmelserna.

Av övriga odlare syntes ett större antal än under fjolåret övergått

till att följa avtalet även i fråga örn tilläggs- och avdragsbestämmelserna.

Särskilda avtal i ett flertal olika former hade dock förekommit,

sannolikt beroende på att tilläggs- och avdragsbestämmelserna under

sommaren verkat avskräckande ej minst på arbetareparten. Exempel

funnes, där man redan vid arbetets början överenskommit om en höjning

av grundpriset till 125 kronor per tunnland och slopat alla tilläggsbestämmelser.

Andra hade kompenserat eventuellt berättigade tillägg

med skjutsar, fria resor, jordkörslor eller naturaförmåner av det ena

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majlis ''proposition nr 78.

eller andra slaget. En kategori syntes hava höjt priset för upptagningen

till 4 kronor 50 öre kronor per ruta för att undvika trassel vid kvantitetsberäkningen

etc., etc. — Så vitt kunnat utrönas, hade arbetarna erhållit

betalning för sitt arbete, så fort detta varit utfört, med respektive

grundpris. Tillägget på sommaren, örn sådant förekommit, hade utbetalts

efter sista hackningen. Kvantitetstillägget hade eftersänts till arbetarna,

så fort hektarskörderesultatet kunnat fastställas. Från en del

håll hade framhållits, att överenskommelse träffats, att tillägget skulle

utbetalas, så fort odlarna erhölle sin hos sockerbolaget innestående slutlikvid.

— Till sist kunde meddelas, att i en hel del fall till centralföreningen

anmälts, att betskötarna, sedan skörderesultatet blev bekant,

trots ingångna avtal efter andra grunder utöver grundpriset Ilo kronor,

rest krav på kvantitetstillägg. Överenskommelse hade i samtliga dessa

fall genom föreningens sekreterares medling kunnat åstadkommas på så

sätt, att redan erhållna förmåner värderats, och avdrag därmed skett på

det uträknade kvantitetstillägget. Odlarna hade emellertid därvid uttalat,

att de för framtiden ej tänkte medgiva några särbestämmelser utöver

kollektivavtalet. —• Av vad som sålunda rapporterats och på annat

sätt erfarits kunde som slutomdöme framhållas, att kollektivavtalet 1933

syntes hava omfattats med betydligt större intresse från båda parter än

föregående år, även av dem, som ej vore anslutna till respektive arbetare-

eller arbetsgivareorganisationer, samt att i stort sett betalats, utom

ett grundpris av minst 115 kronor per tunnland, kvantitetstillägg eller

däremot svarande andra förmåner.

Svenska lantarbetareförbundet har i skrivelse den 22 januari 1934 meddelat,

att förbundet sökt inskaffa uppgifter från omkring 60 av sina avdelningar

i Skånedistriktet. Då svar erhållits från allenast 31 avdelningar,

vore uppgifterna mindre tillförlitliga. Av erhållna uppgifter, i den mån

de varit så fullständiga att de kunnat användas, hade uppgjorts ett sammandrag,

varav framginge följande:

Sommar skötseln av socker- och foderbetor. Odlingsarealen

hade utgjort 6,113 hektar. 221 arbetsgivare hade tillämpat avtalet; 90 hade

betalat lägre lön än avtalet föreskreve. Antalet hektar, varför betalats

tillägg till grundpriset, hade utgjort 1,511, och hade tillägget i genomsnitt

per hektar uppgått till 5 kronor 47 öre. Avdrag hade gjorts för 319 hektar

med ett genomsnittligt avdrag per hektar av 4 kronor 62 öre. Svårighetstillägg

hade utgått för 51 hektar. Av odlingsarealen i fråga, 6,113 hektar,

hade 2,595 hektar skötts av på gårdarna bosatta arbetare och återstoden,

3,518 hektar, av tillresande säsongarbetare.

Upptagning av sockerbetor. Grundpriset enligt avtalet bade

betalats av 265 arbetsgivare, under det 46 hade betalat lägre lön än avtalet

stipulerade. Kvantitetstillägg hade betalats för 1,904 hektar, därvid

tillägget i genomsnitt utgjort 16 kronor 40 öre per hektar. Av en

areal av 5,651 hektar hade upptagningen på 2,115 hektar verkställts av

gårdarnas egna arbetare och på 3,536 hektar av säsongarbetare.

Framhållas må, att Malmöhus läns småbrukareförbund i skrivelse den

6 januari 1934 vädjat till mig, att de mindre jordbruken, som ej odlade melån

3 hektar sockerbetor, sluppe arealreducering beträffande 1934 års sockerbetsodling.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

Läget å den internationella sockermarknaden.

New-Yorknoteringen å råsocker kar under det gångna året varit föremål

för starka växlingar. Efter att i början av februari 1933 varit nere i O.e»

cent för skålpund steg sålunda noteringen under inflytande av dollarns

sänkta guldvärde samt osäkerbeten av Förenta Staternas valutapolitik,

vilket föranledde en omfattande spekulation, oavbrutet under månaderna

februari—maj och utgjorde vid ingången av juni månad nära l.eo cent

På denna nivå förblev noteringen fram till mitten av september, varefter

ett prisfall inträdde, som varade till årets slut. En viss återhämtning har

sedan dess ägt rum, och noteringen utgör för närvarande cirka 1.40 cent

för skålpund eller 11.8 öre för kilogram. Även priset å konsumtionssocker

i den internationella handeln bar under året växlat men bar dock på det

bela taget visat en fast tendens. Noteringen f. o. b. Hamburg å tjeckoslovakiskt

»Feinkorn», vilken under normala förhållanden är prisbestämmande

jämväl å den svenska marknaden, uppgick sålunda vid innevarande

års ingång till cirka 15 öre för kilogram mot 13.5 öre vid näst föregående

årsskifte.

Produktionen under tillverkningsåret 1 september 1932—31 augusti 1933

utvisade en minskning av cirka 8 procent i jämförelse med nästföregående

år. Då konsumtionen under senaste året torde överstigit produktionen med

inemot 500,000 ton, bar en motsvarande minskning av de synliga lagren

skett. De tidigare bysta förhoppningarna, att produktionsunderskottet

skulle närma sig 2,000,000 ton, hava sålunda ej infriats. Sockerkonsumtionen

bar starkt beskurits under trycket av den fortsatta ekonomiska krisen

med därav föranledd ökad arbetslöshet.

Hur utvecklingen kommer att gestalta sig under 1934 är givetvis svårt

att redan nu bedöma. Det statistiska läget å den europeiska sockermarknaden

uppgives emellertid vara tillfredsställande, trots att en ökning i sockerproduktionen

därstädes med cirka 350,000 ton lär vara att emotse. Årets

produktion jämte ingående lager anses nämligen tämligen väl motsvara

konsumtionen. Ett visst osäkerhetsmoment erbjuder dock alltjämt läget i

Sovjetunionen. Javas produktion 1933/1934 beräknas bliva ungefär 800,000

ton mindre än under föregående år. I Förenta Staterna och dess besittningar

väntas däremot en ökning av omkring 500,000 ton. Läget å den

.internationella sockermarknaden influeras emellertid för närvarande alldeles

särskilt av de ovissa förhållandena å Kuba. Man saknar kännedom

örn verkningarna av de skador, som under de politiska oroligbeterna därstädes

förra hösten tillfogats sockerrörsfälten och sockerfabrikerna. Ej

heller bar man sig något närmare bekant örn den produktionspolitik, som

Kuba kommer att föra. Landets synliga förråd av socker beräknas för

närvarande till cirka 1,500,000 ton. Sockerproduktionen under förra året

var emellertid begränsad till 2,000,000 ton. En intensiv propaganda lär

dock pågå för att produktionen i fortsättningen ej skall begränsas. Av

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

allt att döma torde likväl någon nämnvärd ökning av fjolårskvantiteten

ej komma till stånd under innevarande skördeår. Sammanfattningsvis synes

man sålunda kunna säga, att produktionen innevarande tillverkningsår

sannolikt blir av ungefär samma omfattning som under senaste, året.

Hur konsumtionen kommer att utvecklas är däremot synnerligen ovisst.

Såvitt av tillgängliga uppgifter kan bedömas, är utvecklingen av läget Departements - å den internationella sockermarknaden fortfarande oviss. Sockerpriset å

världsmarknaden är visserligen något högre i år än vid motsvarande tid

i fjol. Prisförhållandena äro emellertid icke sådana, att utan fortsatt ingripande

från statens sida en med hänsyn till arhetstillgången önskvärd

sockerbetsodling kan påräknas. Då de omständigheter, som under de senaste

åren föranlett statsmakterna att medverka till sockerbetsodlingens

uppehållande, följaktligen alltjämt äro för handen, förordar jag vidtagande

av åtgärder i enahanda syfte i avseende å 1934 års betskörd. Såsom

framgår av den lämnade redogörelsen, hava konsumenternas uppoffringar

för socker regleringen under det gångna året inskränkt sig till den blygsamma

summan av högst 600,000 kronor. Att priset å socker över huvud

taget legat över den nivå, som skulle inställt sig, örn regleringen ej förefunnits,

beror helt därpå, att under nästföregående år såsom en övergång

stadgades ett minimipris av 31 öre per kilogram krossmelis för månaderna

mars till och med maj. Beträffande den form, varunder statens medverkan

bör lämnas, finner jag mig — i anslutning till de av mig härom i fjol anförda

synpunkter — böra tillstyrka en förlängning av det nu tillämpade

systemet med reglering av sockerimporten jämte avtal med sockerfabriksaktiebolagen

örn betpris och sockerpris. För bestämmelsernas utformning

och vad härmed sammanhänger har jag bedrivit förhandlingar med svenska

sockerfabriksaktiebolaget, mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag,

styrelsen för Skånes betodlares centralförening samt ombud för betodlareföreningarna

i Blekinge, Halland. Östergötland, på Gotland och på Öland.

Beträffande betpriset framhöll jag i fjol, att det med hänsyn till angelägenheten

av att lönerna för betskötsel och betupptagning icke sänktes

vore skäligt, att betpriset ej sattes lägre än 2 kronor 25 öre per 100 kilogram

sextonprocentiga betor. I anslutning härtill och i betraktande av de

förhållanden, varunder jordbruket nu arbetar, förordar jag bibehållande

av sagda pris såsom garanterat minimipris för betor av årets skörd. Betodlarnas

representanter hava funnit priset acceptabelt. Vad angår betodlingsvillkoren

i övrigt har mellan svenska sockerfabriksaktiebolaget och

Skånes betodlares centralförening träffats direkt uppgörelse, innebärande

i huvudsak samma villkor som de för 1932 och 1933 års odlingar tillämpade.

Medan svenska sockerfabriksaktiebolaget enligt gällande kontrakt med

staten haft rätt att begränsa teckningsarealen till 38,000 hektar — något

som bolaget dock ej begagnat sig av — har bolaget medgivit, att berörda

arealsiffra finge beträffande 1934 års betodling ändras till 40,000 hektar.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

Vid eventuell reducei''ing av tecknad areal 1934 har bolaget, utan erinran

från betodlarrepresentanternas sida, uppgivit sig ämna tillämpa i huvudsak

följande grunder och synpunkter.

Först och främst komme bolaget naturligtvis icke att företaga någon

minskning av de arealer, som för varje odlingsenhet plägat återkomma år

efter år och som således så att säga representerade den fasta odlingsstocken.

— Nya odlingar komme i princip icke att mottagas, såvitt icke för något

särskilt fall alldeles särskilda omständigheter skulle tala därför. — Beduceringen

borde tydligen i första hand ske på jordar, som icke lämpade sig

för betodling och visat sig lämna påfallande dåliga resultat. — Viss hänsyn

finge tydligen också tagas till odlingens avstånd från fabriken, dä

fraktkostnaden spelade en mycket betydande roll. — Slutligen måste bolaget

vid arealreduceringen taga hänsyn till vederbörande fabriks behov

av betor. — Att snävt binda arealreduceringen vid viss eller vissa principer

vore emellertid icke gärna möjligt, eller väl ens önskvärt. Men det

vore tydligt, att bolagets ledning vid handhavandet av denna fråga komme

att förfara med ali nödig varsamhet.

Då betpriset och betodlingsvillkoren i övrigt bestämts på sätt av det anförda

framgår, har det synts mig vara synnerligen angeläget, att de odlare,

som använda lejd arbetskraft för betornas skötsel eller upptagning, under

året tillämpa skäliga lönevillkor för detta arbete. Såsom framgår av den

lämnade redogörelsen åtog sig styrelsen för Skånes betodlares centralförening

vid de inför mig förra året förda förhandlingarna att bringa gällande

kollektivavtal örn betarbetarlönerna till sina medlemmars kännedom och

uppmana dem, som ej tillhörde lantarbetsgivareföreningen, att följa avtalets

bestämmelser. Trots att centralföreningen, så vitt jag kunnat finna,

fullt ut infriat sitt åtagande samt nedlagt ett intresserat arbete för lönefrågans

ordnande, hava emellertid här och var — enligt uppgift huvudsakligen

utanför centralföreningens organisation — förekommit sådana

fall av underbetalning till betarbetare, att ett upprepande härav icke bör

få förekomma jämsides med att odlaren ifråga tillgodogör sig statens prisgaranti.

Jag har därför funnit det villkoret böra uppställas för erhållande

1934 av det garanterade betpriset av 2 kronor 25 öre per deciton, att varje

odlare vid tecknandet eller övertagandet av betodlingskontrakt avlämnar

en särskild, till statens sockernämnd ställd förbindelse angående betarbetarlönerna.

Enligt denna bör det givetvis först och främst stå odlaren fritt

att tillämpa gällande kollektivavtal örn hithörande arbete, och detta vare

sig han är direkt ansluten till avtalet eller blott frivilligt tillämpar samma

lönevillkor, som de i kollektivavtalet intagna. I annat fall bör odlaren

enligt förbindelsen åtaga sig att för lejd arbetskraft vid betornas skötsel

eller upptagning ej betala lägre ersättning än vissa bestämda ackord. Såsom

skäliga minimiackord per tunnland torde för Skåne höra fastställas:

för sommarskötseln, därest den omfattar gallring och tre hackningar, 51

kronor och, örn den tredje hackningen bortfaller, 43 kronor; samt för upptagningen

64 kronor. Nu angivna ackord motsvara de i förenämnda av
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

tal upptagna gruudpriserna. Då betarbetarlönerna i Östergötland och

Västergötland hittills i regel väsentligen överensstämt med de i det skånska

kollektivavtalet angivna, böra nyssangivna minimiackord avse även

odlare i sagda båda landskap. Beträffande sådana odlare utanför Skåne,

som leverera betor till råsockerfabrik i Skåne eller Blekinge, torde såsom

minimiackord böra fastställas: för sommarskötseln, därest den omfattar

gallring och tre hackningar, 48 kronor och, om den tredje backängen

bortfaller, 41 kronor; samt för upptagningen 59 kronor. För betodlare, som

avsätta betor till Borna eller Mörbylånga råsockerfabriker, torde motsvarande

belopp böra bestämmas till respektive 49, 41 och 56 kronor. De sålunda

för sockerbetsodlingen i Halland och Blekinge samt på Öland och Gotland

angivna minimiackorden ansluta sig i stort sett till de i dessa trakter hittills

tillämpade lönerna. Körande förbindelsens närmare utformning ber

jag att få hänvisa till den vid detta protokoll fogade bilagan Aa (§§ 1

och 3). Givet är, att fall kunna förekomma, som ej uttryckligen regleras

genom förbindelsens bestämmelser. Sålunda kommer det säkerligen understundom

att inträffa, att vissa arbetsmoment av sommarskötseln fördelas

å olika arbetare, att upptagningen endast avser del av tunnland

eller att själva lösgörandet av betorna sker genom betodlarens direkta

försorg etc. I dylika fall bör ackordsbeloppet uppenbarligen kunna få

enligt skäliga grunder jämkas efter de förhanden varande särskilda omständigheterna.

— Vid mina överläggningar i ämnet med representanter

för olika betodlarföreningar hava dessa förklarat sig ej hava erinran mot

anordningen ifråga. Jämväl sockerfabriksaktiebolagen hava åtagit sig

vad på dem må ankomma för förbindelsernas erhållande och förvarande

för sockernämndens räkning.

I nyssberörda förbindelse har (under § 2) intagits ett ytterligare åtagande

från betodlare, som önskar erhålla det garanterade minimipriset å

betor. Sålunda skulle betodlaren tillförbindas att till täckande av vissa

kostnader till statens sockernämnd erlägga en avgift, utgående för alla odlare

med lika av Kungl. Maj:t fastställt belopp, högst 2 kronor 50 öre per

uppmätt hektar av odlarens betodling 1934. De genom avgifterna erhållna

medlen, vilka genom sockerfabriksaktiebolagens försorg skulle innehållas

å odlarnas betlikvider och redovisas till nämnden, äro avsedda att enligt

närmare bestämmande av Kungl. Maj:t användas för täckande av dels

hälften av kostnaderna för sockernämnden — den andra hälften avses att

bestridas av det större och det mindre sockerfabriksaktiebolaget i proportionen

83:17 — dels ock vissa kostnader, som betodlingen i gemen kan hava

gagn av. I förstnämnda avseende har det förefallit mig rimligt, att förvaltningskostnaderna

för sockerregleringen, i likhet med vad som skett i

fråga om mjölk- oell köttregleringarna, gäldas av intressenterna själva.

Kostnaderna för sockernämnden hava för den gångna tiden uppgått till

sammanlagt ungefär 5,000 kronor och torde även i fortsättningen komma

att bliva ganska låga, trots det sannolikt något ökade arbete som må upp
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

stå till följd av förberörda förbindelser om arbetarlönerna m. in. Vad härefter

angår frågan om avgiftsmedel för vissa kostnader, som betodlingen

i gemen kan hava gagn av, har vid förhandlingarna inför mig av styrelsen

för Skånes betodlares centralförening med styrka framförts önskemålet

att genom en avgift från alla betodlare inom det geografiska området

för eentralföreningens verksamhet erhålla bidrag till kostnaderna

för föreningens kontroll vid betleveranserna, Därvid har åberopats, att

ifrågavarande kontroll komme samtliga dylika odlare till godo. Vad angår

betodlarna inom de fabriksdistrikt, som ej beröras av Skånes betodlares

centralförenings verksamhet, synas mig inflytande avgiftsmedel, i den

mån de ej enligt pro-rata-parte-regeln tagas i anspråk till täckande av

kostnaderna för sockernämnden, böra användas för att inom respektive

fabriksdistrikt främja något gemensamt intresse för betodlarna därstädes,

såsom kontroll vid betleveranser, försöksverksamhet på sockerbetodlingens

område eller dylikt. Svenska sockerfabriksaktiebolaget har för sin medverkan

uppställt det villkoret, att avgiften skall få karaktär av rent statlig

avgift att erläggas med lika belopp och i samma ordning av rikets

samtliga betodlare.

I avseende å sockerpriset böra nu gällande bestämmelser i kontrakten

mellan staten och sockerfabriksaktiebolagen tillämpas även under den

nya avtalstiden, med den skillnaden dock, att det bolagen garanterade minimipriset

å ett kilogram krossmelis, som utgjort 31 öre under tiden 1

mars—31 maj 1933 och 30 öre under tiden 1 april 1933—28 februari 1934, fastställes

till allenast 30 öre för hela perioden 1 mars 1934—28 februari 1935.

Vartdera bolaget har på mitt yrkande biträtt denna ändring ävensom borttagande

av stadgandet att bolagets åtagande enligt kontraktet med staten

gäller under förutsättning, att sådana åtgärder under avtalstiden icke vidtagas

beträffande användning av melass vid tillverkning av brännvin, varigenom

bolagets möjligheter att vinna avsättning för melass väsentligen

inskränkas. Bortfallandet av sistnämnda villkor, något som ur statens

synpunkt är av betydelse för ett ordnande av frågan örn sprittillverkningen,

innebär helt naturligt vissa uppoffringar från bolagens sida.

I enlighet med vad jag i det föregående angivit har, efter slutförda

förhandlingar med sockerfabriksaktiebolagen, upprättats förslag till för

nyade kontrakt i ämnet, vilka torde såsom bilagor få fogas till detta

protokoll. Förutom de ändringar, som framgå av det anförda, hava kontrakten

ändrats allenast däri, att i 7 §, på sockerfabriksaktiebolagens

hemställan, utsagts, att bolagens åtagande enligt kontrakten förutsätta

— icke endast, som nu, att inga ändringar under avtalstiden vidtagas beträffande

gällande tullsatser å raffinerat eller oraffinerat socker eller å

melass — utan även att accis under sagda tid ej införes å socker. Bolagen

hava förbundit sig att, under förutsättning att kontraktsförslagen

av statsmakterna oförändrat godkännas, sluta avtal med staten i

enlighet med förslagen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 78. 15

Jag förutsätter, att vad vid frågans behandling av statsmakterna i

fjol uttalades rörande sockerimportörers inköpsrätt hos sockerfabriksaktieholagen

samt rörande utjämning av detaljhandelsmarginalen skall

hava avseende jämväl å den nya avtalstiden.

För giltighet av de ifrågasatta kontrakten mellan staten och sockerfabriksaktiebolagen

erfordras riksdagens samtycke. Den föreslagna anordningen

förutsätter riksdagens beslut, att för tiden från och med den

1 mars 1934 till och med den 28 februari 1935 rätt att till riket införa

socker icke skall tillkomma annan än staten eller den, åt vilken Kungl.

Majit överlåter sådan rätt. Meddelande av erforderliga närmare föreskrifter

torde ankomma på Kungl. Majit. Därvid torde givetvis iakttagas,

att importen lämnas fri beträffande de i 1 § andra och tredje

styckena av kontrakten avsedda fall samt beträffande i sagda paragrafs

fjärde stycke avsedda fall regleras på där angivet sätt.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att för tiden från och med den 1 mars

1934 till och med den 28 februari 1935 rätt att till

riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120)

med av Kungl. Majit stadgade undantag icke skall

tillkomma annan än staten eller den, åt vilken Kungl.

Majit överlåter sådan rätt;

dels bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de närmare

föreskrifter, som må erfordras för upprätthållande

av nu angivna ensamrätt;

dels ock godkänna de såsom bilagor A och B till

detta protokoll fogade förslagen till kontrakt mellan

svenska staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget

samt mellan svenska staten och mellersta Sveriges

sockerfabriksaktiebolag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan lämnar Hans Majit Ko

nungen bifall samt förordnar, att proposition i

ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Bune Thygesen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majlis proposition nr 78.

Bilaga A.

Förslag

till

Kontrakt

mellan svenska staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget.

Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan svenska sockerfabriksaktiebolaget,

i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse

träffad.

1 i

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 8 § omförmälda tid att annan

än bolaget och mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag ej skall aga

laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxennmmer 119 och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,

returförtullning eller uppläggning å tullager eller provianteringsfrilager

av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager

upplagd sådan vara endast efter av Kungl. Maj:t för varje särskilt fall

meddelat tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i

föreskriven ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes

i egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet

för varan åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen

än den under s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

I avseende å införsel av socker, örn vars inköp i fast räkning avtal

träffats före den 2 februari 1932 och varom anmälan senast den 15 mars

1932 blivit gjord hos statens sockernämnd, skola bestämmelserna i 7 §

andra stycket av kontraktet den 22 februari 1932 mellan staten och bolaget

äga tillämpning.

2

Bolaget förbinder sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående

sockerbetsodling under år 1934 i enlighet med mellan bolaget och Skånes

betodlares centralförening överenskomna grunder samt under iakttagande

tillika, att grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent

sockerhalt icke må, med undantag som följer av bestämmelserna i 3 §

andra stycket, understiga 2 kronor 25 öre. Denna bolagets förbindelse

medför icke förpliktelse för bolaget att mottaga teckning av högre sockerbetsareal

än sammanlagt 40,000 hektar.

3 §.

Bolaget åtager sig att bestrida 41.5 procent av kostnaderna för den i 6 §

omförmälda nämnden.

Vidare förbinder sig bolaget att ej låta någon betodlare ingå eller

övertaga betodlingskontrakt för 1934, innehållande bestämmelse örn det

i 2 § angivna minimipriset av 2 kronor 25 öre, med mindre betodlaren

avlämnar en vederbörligen underskriven förbindelse, enligt bilagda for
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

mulär 1, angående betarbetarlönerna 1934 och bestridande av vissa kostnader.

Samtliga sådana underskrivna förbindelser skola av bolaget, på

anfordran, överlämnas till den i G § omförinälda nämnden.

Vad betodlare enligt § 2 i förberörda förbindelse är skyldig betala skall

bolaget innehålla å den odlaren tillkommande betlikviden. Sålunda innehållna

belopp bär bolaget att, på anfordran, redovisa till nämnden.

4 §.

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser,

som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning

till leveransdagens pris. Bolaget skall bedriva sin verksamhet på

ett lojalt sätt och så att icke annans intresse obehörigen skadas.

5 §.

Svenska sockerfabriksaktiebolagets priskurantpris å krossmelis (K 5)

skall vara normerande för priskurantpriserna å övriga av bolaget, saluförda

sockersorter på så sätt, att en ökning eller minskning av priset å

K 5 åtföljes av samma ökning eller minskning av priserna å övriga sockersorter.

Priset å K 5 bestämmes enligt samma grunder som hittills

efter läget å världsmarknaden, varvid dock gäller, att lägre pris än 30

öre per kilogram ej behöver av bolaget för sagda sockersort tillämpas.

6 §.

Bolagets verksamhet, i vad den beröres av detta kontrakt, skall vara

underkastad fortlöpande kontroll av en utav Kungl. Majit tillsatt nämnd

av tre opartiska och sakkunniga personer (statens sockernämnd).

Av bolaget fattat beslut angående priserna å socker skall ofördröjligen

meddelas nämnden. Då denna finner av bolaget tillämpade priser

icke stå i överensstämmelse med vad i 5 § sägs, har den att meddela bolaget

detta samt, örn rättelse ej ernås, själv efter det bolaget beretts tillfälle

yttra sig besluta angående priserna å socker. Dylikt av nämnden

fattat beslut skall omedelbart lända till efterrättelse. Det åligger bolaget

att, vid anfordran, till nämnden lämna de uppgifter, som denna anser erforderliga

för kontrollens utövande.

Körande nämndens verksamhet i övrigt äger Kungl. Majit meddela

närmare föreskrifter.

7 i

Bolagets åtagande enligt detta kontrakt gäller under förutsättning, att

inga ändringar under avtalstiden vidtagas beträffande gällande tullsatser

å raffinerat eller oraffinerat socker eller å melass ävensom att ej under

nämnda tid införes accis å socker.

8 §.

Detta kontrakt gäller från oell med den 1 mars 1934 till och med den

28 februari 1935.

1 Se bilaga Aa.

Milling till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 73.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majlis proposition nr 78.

Bilaga Aa.

Förbindelse

tm

statens sockernämnd

angående betarbetarlönerna 1934 och bestridande av vissa på

statens sockernämnd ankommande kostnader.

§ 1.

(Se noten

hår nedan).1

Undertecknad, här nedan kallad betodlaren, förbinder sig gent emot

statens sockernämnd att vid användning under 1934 av lejd arbetskraft för

sockerbetors skötsel eller upptagning — där ej gällande kollektivavtal

örn dylikt arbete är tillämpligt eller betarbetaren eljest av betodlaren erhåller

ersättning enligt de i kollektivavtalet stadgade bestämmelser —

iakttaga följande:

1. För sommarskötseln skall, därest denna omfattar fyra arbetsmoment

(gallring och tre hackningar), betalas ett ackord av minst 51 kronor per

tunnland. — För upptagningen skall ackordet vara minst 64 kronor per

tunnland. — Helackordet skall alltså vara minst 115 kronor per tunnland.

— Omfattar sommarskötseln blott tre arbetsmoment (d. v. s. bortfaller den

tredje hackningen), minskas ackordet för sommarskötseln liksom helackordet

med 8 kronor per tunnland.

1 I följande fall må § 1 mom. 1 i stället hava nedan angivna lydelse,

nämligen beträffande

betodlare utanför Skåne, som

tecknar betodlingskontrakt med

råsockerfabrik i Skåne eller Bledinge:
»För

sommarskötseln skall,

därest denna omfattar fyra arbetsmoment

(gallring och tre hackaingar),

betalas ett ackord av

minst 48 kronor per tunnland. —

För upptagningen skall ackordet

vara minst 59 kronor för tunnland.

—• Helackordet skall alltså vara

minst 107 kronor per tunnland.

— Omfattar sommarskötseln blott

tre arbetsmoment (d. v. s. bortfaller

den tredje hackningen), minskas

ackordet för sommarskötseln

liksom helackordet med 7 kronor

per tunnland.»

betodlare, som tecknar betodlingskontrakt

med Roma råsockerfabrik

eller med Mörbylånga

råsockerfabrik:

»För sommar skötseln skall,

därest denna omfattar fyra arbetsmoment

(gallring och tre hackningar),

betalas ett ackord av

minst 49 kronor per tunnland. —

För upptagningen skall ackordet

vara minst 56 kronor per tunnland.

— Helackordet skall alltså vara

minst 105 kronor per tunnland.

— Omfattar sommarskötseln blott

tre arbetsmoment (d. v. s. berrtfaller

den tredje hackningen), minskas

ackordet för sommarskötseln

liksom helackordet med 8 kronor

per tunnland.»

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

2. Erhåller betarbetaren icke ersättning enligt bestämmelserna i mom. 1,

är betodlaren pliktig att, där han ej inom viss av statens sockernämnd förelagd

tid styrker sig hava till betarbetaren betalat vad som felas, efter anmodan

av nämnden, utgiva ett belopp, motsvarande den felande ersättningen

jämte 5 procent årlig ränta därå, att av nämnden disponeras enligt av

Kungl. Majit meddelade föreskrifter.

§ 2.

Tillika förbinder sig betodlaren att till täckande av kostnader, som statens

sockernämnd bar att bestrida, till nämnden erlägga en avgift av intill

2 kronor 50 öre för varje uppmätt liektar av odlarens sockerbetsodling 1934.

Avgiften, vilkens närmare belopp fastställes av Kungl. Majit, må på nämndens

begäran innehållas å betodlaren tillkommande betlikvid. För del av

hektar reduceras avgiften i proportion till arealen.

§ 3.

Tvister örn tolkningen och tillämpningen av delina förbindelse — däri

inbegripet avgörande, huruvida och i vad mån ersättningsskyldighet enligt

§ 1 mom. 2 föreligger — skola avgöras enligt gällande lag örn skiljemän,

med iakttagande att skiljemännen skola vara tre, varav en utses av

styrelsen för Skånes betodlares centralförening och en av styrelsen för

svenska lantarbetarförbundet samt den tredje (ordföranden) av Kungl.

Majit.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

Bilaga B.

Förslag

till

Kontrakt

mellan svenska staten och mellersta Sveriges sockerfabriks
aktiebolag.

Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan mellersta Sveriges

sockerfabriksaktiebolag, i det följande benämnt bolaget, är följande

överenskommelse träffad.

1 §•

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 8 § omförmälda tid, att annan

än bolaget och svenska sockerfabriksaktiebolaget ej skall äga laglig rätt

att till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,

returförtullning eller uppläggning å tullager eller provianteringsfrilager

av nyss omförmäkl vara; dock får å provianteringsfrilager upplagd

sådan vara endast efter av Kungl. Majk för varje särskilt fall meddelat

tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven

ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes

1 egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för varan

åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än den

under s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

I avseende å införsel av socker, örn vars inköp i fast räkning avtal träffats

före den 2 februari 1932 och varom anmälan senast den 15 mars 1932

blivit gjord hos statens sockernämnd, skola bestämmelserna i 7 § andra

stycket av kontraktet den 22 februari 1932 mellan staten och bolaget äga

tillämpning.

2 §.

Bolaget förbinder sig att i kontrakt angående sockerbetsodling under år

1934 i avseende å beräkningen av betpriset intaga bland annat följande bestämmelser.

Till grund för beräkningen av betpriset lägges medelpriset å 1 kilogram

krossmelis (K 5) enligt svenska sockerfabriksaktiebolagets priskurant vid

försäljning till engrossister under tiden från och med den 1 mars 1934 till

och med den 28 februari 1935, sedan därifrån dragits den i noteringen ingående

grossistrabatten 4 procent. Det sålunda framräknade effektiva

krossmelispriset utgör grundtalet för betprisberäkningen. För 100 kilogram

sockerbetor med 16 procent sockerhalt utgör priset 7 gånger ovannämnda

grundtal (= grundpriset); dock att sagda grundpris icke må, med

undantag som följer av bestämmelserna i 3 § andra stycket, understiga

2 kronor 25 öre.

För varje Vio procent ökning eller minskning i medelsockerlialten röner

betpriset ett tillägg eller avdrag av Vien av grundpriset.

Dessutom åtager sig bolaget även beträffande 1934 års sockerbetsodling

att lämna särskilt fraktbidrag till betodlarna enligt samma grunder som

för 1931.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

3 §.

Bolaget åtager sig att bestrida 8.5 procent av kostnaderna för den i 6 §

omförmälda nämnden.

Vidare förbinder sig bolaget att ej låta någon betodlare ingå eller övertaga

betodlingskontrakt för 1934, innehållande bestämmelse om det i 2 §

angivna minimipriset av 2 kronor 25 öre, med mindre betodlaren avlämnar

en vederbörligen underskriven förbindelse, enligt bilagda formulär 1,

angående betarbetarlönerna 1934 oell bestridande av vissa kostnader. Samtliga

sådana underskrivna förbindelser skola av bolaget, på anfordran,

överlämnas till den i 6 § omförmälda nämnden.

Vad betodlare enligt § 2 i förberörda förbindelse är skyldig betala skall

bolaget innehålla å den odlaren tillkommande betlikviden. Sålunda innehållna

belopp har bolaget att, på anfordran, redovisa till nämnden.

4 §.

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser,

som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning

till leveransdagens pris. Bolaget skall bedriva sin verksamhet på ett lojalt

sätt och så att icke annans intresse obehörigen skadas.

5 §.

Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolags priskurantpris å k rossin elis

(KM) skall vara normerande för priskurantpriserna å övriga av bolaget

saluförda sockersorter på så sätt, att en ökning eller minskning av priset

å KM åtföljes av samma ökning eller minskning av priserna å övriga sockersorter.

Priset å KM bestämmes enligt samma grunder som hittills efter

läget å världsmarknaden, varvid dock gäller, att lägre pris än 30 öre per

kilogram ej behöver av bolaget för sagda sockersort tillämpas.

6 §.

Bolagets verksamhet, i vad den beröres av detta kontrakt, skall vara

underkastad fortlöpande kontroll av en utav Kungl. Majit tillsatt nämnd

av tre opartiska och sakkunniga personer (statens sockernämnd).

Av bolaget fattat beslut angående priserna å socker skall ofördröjligen

meddelas nämnden. Då denna finner av bolaget tillämpade priser icke stå

i överensstämmelse med vad i 5 § sägs, har den att meddela bolaget detta

samt, örn rättelse ej ernås, själv efter det bolaget beretts tillfälle yttra sig

besluta angående priserna å socker. Dylikt av nämnden fattat beslut skall

omedelbart lända till efterrättelse. Det åligger bolaget att, vid anfordran,

till nämnden lämna de uppgifter, som denna anser erforderliga för kontrollens

utövande.

Rörande nämndens verksamhet i övrigt äger Kungl. Majit meddela närmare

föreskrifter.

7 *.

Bolagets åtagande enligt detta kontrakt gäller under förutsättning, att

inga ändringar under avtalstiden vidtagas beträffande gällande tullsatser

å raffinerat eller oraffinerat socker eller å melass ävensom att ej under

nämnda tid införes accis å socker.

8 §.

Detta kontrakt gäller från och med den 1 mars 1934 till och med den 28

februari 1935.

1 Se bilaga Aa.

Bihang till riksdagens protokoll 1D8A. 1 sami. Nr 7H.

U

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:46 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder till sockerbetsodlingens uppehållande. a1 i texten
  2. BevU 1934:4 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder till sockerbetsodlingens uppehållande jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten