Sök i Ratio Lex

Angående läroverksadjunkten E. B. Wendins tjänstår sier åkning

1934-02-01 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:85, Angående läroverksadjunkten E. B. Wendins tjänstår sier åkning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis -proposition Nr 85.

1

Nr 85.

Kungl. Marits proposition till riksdagen angående läroverksadjunkten

E. B. Wendins tjänstår sier åkning; given Stockholms

slott den 1 februari 1934.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1

februari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Möller,

Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Departementschefen, statsrådet Engberg anför härefter:

Den grundläggande bestämmelsen ifråga örn tjänstårsberäkning för ålderstillägg

återfinnes i kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 373) med ändrade

bestämmelser angående ålderstillägg för civila befattningshavare i statens

tjänst, klär föreskrives, att örn den, som från icke-ordinarie befattning

vunne befordran till ordinarie tjänst, innehade sådan anställning i statens

tjänst, som i avseende å tjänstgöringens art och omfattning funnes svara

mot, vara jämförbar med eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten,

finge för bestämmandet av hans rätt till ålderstillägg vid denna tjänst

Bihang till riksdagens -protokoll 1934. 1 sami. Nr 85. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts proposition Nr 85.

tillgodoräknas honom den tid utöver tre år, under vilken han efter fyllda 18

år i en följd innehaft dylik anställning. Efter riksdagens hörande hava sedermera

härtill fogats vissa tillägg, vilka föreligga i kungörelsen den 28 juli 1932

(nr 379) örn ändring i vissa delar av 1922 års nyssnämnda kungörelse. I denna

kungörelse av år 1932 föreskrives, att för lärare vid statens under skolöverstyrelsens

inseende ställda läroanstalter sådant avbrott i tjänstgöringen, som föranletts

av bland annat tjänstgöring vid under överstyrelsens inseende ställd

enskild eller kommunal läroanstalt, icke finge utesluta rätt att för erhållande

av ålderstillägg tillgodoräkna dessförinnan fullgjord tjänstgöring i statens

tjänst. Denna bestämmelse skall enligt kungörelsen äga tillämpning från

och med den 1 juli 1932, dock att vad anginge beräkning av tid för ålderstillägg,

skulle så anses, som om bestämmelsen varit gällande under tiden

från och med den 1 juli 1922. Vidare stadgas i kungörelsen, att för lärare

vid statens under skolöverstyrelsens inseende ställda läroanstalter, vilken avlagt

teologie eller filosofie licentiatexamen, sådant avbrott i tjänstgöringen

intill högst ett år, varunder han avlagt disputationsprov, icke finge utesluta

rätt att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna dessförinnan fullgjord

tjänstgöring i statens tjänst. Denna bestämmelse trädde enligt kungörelsen

i kraft den 1 januari 1933.

Hos Kungl. Majit har nu adjunkten vid högre allmänna läroverket i

Landskrona Erik Birger (Andersson) Wendin, med förmälan att han under

läsåret 1923—1924 åtnjutit tjänstledighet såsom extra ordinarie lärare för

avläggande av filosofie licentiatexamen m. m., anhållit att för uppbyttning

i högre lönegrad få tillgodoräkna sig även åren före avbrottet i tjänstgöringen.

Av handlingarna i äi’endet inhämtas, att Wendin tjänstgjort såsom extra

ordinarie lärare från och med höstterminen 1917 intill den 1 maj 1931, då

han tillträdde sin adjunktsbefattning. Sökanden hade emellertid avbrutit

sin anställning under läsåret 1923—1924, då han vid Uppsala universitet

idkade studier för avläggande av dels filosofie licentiatexamen — denna

examen avlades den 3 november 1923 — dels efterprövning i filosofisk ämbetsexamen

— sådan efterprövning avlades den 28 maj 1925 efter tentamen

bland annat den 22 maj 1924. Med undantag för detta avbrott hade tjänstgöringen

fullgjorts i oavbruten följd, om hänsyn icke foges till tiden den

2—den 7 oktober 1918, då sökanden var entledigad på grund av sjukdom.

Provårstjänstgöring hade fullgjorts redan före anställningen såsom extra

ordinarie lärare under läsåret 1916—1917.

Genom ovannämnda avbrott i tjänstgöringen, anför Wendin, hade han

förlorat rätten att tillgodoräkna de sex åren före avbrottet för erhållande av

ålderstillägg. Verkan härav hade blivit, att han, i stället för att den 1 januari

1932 komma upp i tredje lönegraden, först den 1 januari 1933 uppflyttats

i andra lönegraden. I detta hänseende hade han alltså blivit betydligt

tillbakasatt i förhållande till de kolleger, som samtidigt med honom

inträtt på läroverkslärarbanan men sedan icke offrat tid och pengar på fortsatt

utbildning. Då ifrågavarande studier varit till gagn för den följande

lärarverksamheten och föranletts lika mycket av önskan att förvärva bättre

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 85.

meriter för tjänsten som av lust för studier i och för sig, torde enligt sökandens

mening nyssnämnda konsekvens vara en obillig och icke avsedd

verkan av gällande bestämmelser i ämnet.

Skolöverstyrelsen, som yttrat sig den 7 oktober 1933, anför bland annat

följande:

Då det med hänsyn till sökandens provårsutbildning och bans långa sammanhängande

tjänstgöring såsom extra ordinarie lärare vore uppenbart, att

sökanden ämnade varaktigt ägna sig åt lärarbanan och att han med sitt studieavbrott

under läsåret 1923—1924 endast avsåg att höja sin reella kompetens

för lärarkallet, funne överstyrelsen det icke förenligt med billighetens krav,

att detta avbrott skulle medföra så ogynnsamma verkningar i ekonomiskt

avseende som här på grund av bestämmelsernas ordalydelse blivit fallet.

Överstyrelsen ville också erinra om att 1933 års riksdag i två likartade

fall bifallit propositioner om rätt för adjunkter att för erhållande av ålderstiHägg

tillgodoräkna tidigare tjänstgöring utan hinder av visst mellanliggande

avbrott, förorsakat av tjänstledighet för studier. Sålunda medgav

riksdagen i skrivelse den 16 maj 1933 (nr 202) beträffande adjunkten vid

högre allmänna läroverket i Gävle F. V. Arfvidsson, att den omständigheten,

att han vårterminen 1929 tjänstgjort som timlärare med partiell tjänstgöring,

icke skulle utesluta rätt för honom att för erhållande av ålderstilllägg

tillgodoräkna sin före sagda vårtermin fullgjorda tjänstgöring i statens

tjänst, och i skrivelse samma dag (nr 203) beträffande adjunkten vid Vasa

realskola i Stockholm A. B. E. Rosén, att den omständigheten, att han

under vårterminen 1930 åtnjutit ledighet från sitt förordnande såsom extra

ordinarie lektor vid folkskoleseminariet i Linköping under tiden den 3

mars—den 15 april 1930 för idkande av studier, icke skulle utesluta rätt

för honom att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sin före sagda

ledighet fullgjorda tjänstgöring i statens tjänst.

Överstyrelsen ansåge icke, att dessa fall borde åberopas såsom en anledning

att lämna liknande individuella medgivanden i alla de fall, då en

extra ordinarie lärare åtnjutit en tids ledighet för studier. Men här föreliggande

fall ägde enligt överstyrelsens mening och av de skäl, som ovan

blivit anförda, så stora beröringspunkter med de nämnda, att anledning

bär syntes föreligga för ett analogt medgivande.

Överstyrelsen hade visserligen hyst någon tvekan, huruvida överstyrelsen

enligt bestämmelserna i mom. 5 av kungörelsen den 28 juli 1932 (nr 379)

icke utan vidare hade rätt att i här förevarande syfte tillgodoräkna sökanden

hans tjänstgöring även under åren 1917-—1923. Under läsåret 1923

—1924 hade sökanden nämligen, vid sidan av sina studier, partiell tjänstgöring

vid enskild under överstyrelsens inseende stående läroanstalt (Fjellstedtska

skolan i Uppsala). Då avbrottet i hans statliga anställning emellertid

icke torde kunna anses föranlett av denna tjänstgöring, hade överstyrelsen

icke ansett den ifrågavarande bestämmelsen tillämplig i detta fall.

Då sökanden icke syntes böra för tiden före den 1 juli 1932 komma i

åtnjutande av avlöning i högre lönegrad än den, vartill då gällande bestämmelser

berättigade, syntes en hänvisning böra göras till bestämmelserna i

kungörelsen den 28 juli 1932 (nr 379).

Överstyrelsen hemställer, att Kungl. Majit täcktes vidtaga åtgärder för

att sökanden måtte tillerkännas rätt att i och för erhållande av ålderstillägg

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 85.

såsom adjunkt enligt i kungörelsen den 28 juli 1932 (nr 379) angivna

grunder, tillgodoräkna sig den tid utöver tre år, varunder han under tiden

höstterminen 1917 till den 30 april 1931 varit anställd som extra ordinarie lärare,

eller 9 år 10 månader, utan hinder därav, att sådant avbrott i anställningen

förelegat under läsåret 1923—1924, som föranletts av akademiska studier.

Statskontoret har i utlåtande den 8 november 1933 instämt i vad skolöverstyrelsen

i ärendet anfört och hemställt.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd framhåller i utlåtande den 13 januari

1934, att det enligt lönenämndens mening skulle vara obilligt, örn

sökandens avbrott i tjänstgöringen för studier under läsåret 1923—1924

skulle föranleda, att hans tjänstgöring dessförinnan, uppgående till nära

sex år, icke finge tillgodoräknas i löneturshänseende. Redan före nämnda

läsår hade han förvärvat adjunktskompetens och under läsåret ifråga hade

han bestritt viss undervisning vid enskild, under skolöverstyrelsens inseende

stående läroanstalt. Lönenämnden erinrade, att lönenämnden förordat,

att särskild lönetursrätt utverkades av riksdagen åt de båda läroverksadjunkter,

örn vilka skolöverstyrelsen erinrat, och ansåge sig även böra tillstyrka

bifall till förevarande framställning. I likhet med skolöverstyrelsen

ansåge även lönenämnden, att sökanden icke borde komma i åtnjutande

av avlöning i högre lönegrad från och med tidigare tidpunkt än vad som

skulle hava blivit fallet, därest han enligt bestämmelserna i kungörelsen nr

379/1932 fått tillgodoräkna sin tjänstgöring före nämnda läsår.

I enlighet med myndigheternas förslag hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den omständigheten, att adjunkten vid

högre allmänna läroverket i Landskrona Erik Birger Wendin

under läsåret 1923—1924 på grund av studier icke innehaft

anställning vid statligt läroverk, icke må utesluta rätt för

honom att — med tillämpning i vederbörliga delar av de i

kungörelsen den 28 juli 1932 (nr 379) angivna grunder — för

erhållande av ålderstillägg såsom adjunkt räkna sig till godo

sin före sagda läsår fullgjorda tjänstgöring i statens tjänst.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Majit Konungen lämna bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lars Tunberg.

Stockholm 1934, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

340199

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:105 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring av tiden för avskrivning av prästerskapets till statsverket indragna tionde fr s. 1 i texten
  2. SU 1934:40 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående läroverksadjunkten E. B. Wendina tjänstårsberäkning. s. 1 i texten