Sök i Ratio Lex

Angående ytterligare statsbidrag för undersökning rörande reglering av Lyckebyån

1934-02-01 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:87, Angående ytterligare statsbidrag för undersökning rörande reglering av Lyckebyån

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 87.

1

Nr 87.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ytterligare statsbidrag

för undersökning rörande reglering av Lyckebyån; given

Stockholms slott den 1 februari 193å.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksarenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 februari

1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Möller,

Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:

I proposition nr 99 till 1928 års riksdag hemställde Kungl. Maj:t örn

bemyndigande att av statens avdikningsanslag använda högst 14,000 kronor

för undersökning rörande reglering av Lyckebyån beträffande sträckan Fursjön—Bockebosjön

i norr och Bånga damm omkring 800 meter nedanför

Kroksmåla i söder. I propositionen framhölls, att företaget berörde omkring

260 intressenter, vilka vore småbrukare med i allmänhet svag ekonomisk

ställning, som icke medgåve dem att påtaga sig den risk, ett negativt

resultat av undersökningen skulle föra med sig. Skulle åter undersökningen

giva säkert stöd för antagandet, att företaget bleve ekonomiskt bärkraftigt,

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr S7- 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts proposition nr 87.

en sak som vore av synnerlig vikt att med största möjliga pålitlighet få

utrönt, kunde förväntas, att företaget med hänsyn till sin omfattning samt

jordens uppdelning på ett synnerligen stort antal förut svaga brukningsdelar

skulle bliva av utomordentligt stor betydelse ej endast för de särskilda

intressenterna utan för hela orten och dennas framtida utveckling. På

grund härav och då vissa omständigheter tydde på att förutsättningar förelåge

för ett bärigt företag, borde staten träda hjälpande emellan för möjliggörande

av en fullständig utredning, vilken eljest näppeligen torde komma

till stånd.

Riksdagen biföll propositionen samt underströk i sin skrivelse (nr 181)

den synnerliga vikten av att sådana åtgärder träffades, varigenom betryggande

garantier kunde vinnas för att de undersökningar, som avsåges att

med statsanslaget utföras, måtte komma att lämna ett tillförlitligt resultat.

Kungl. Majit ställde härefter den 13 september 1923 från statens avdikningsanslag

ett belopp av 14,000 kronor till länsstyrelsens i Blekinge län

förfogande för verkställande av undersökning med fullständig plan jämte

kostnadsförslag, utförd med den tillförlitlighet, att den kunde läggas till

grund för syneförrättning enligt vattenlagens föreskrifter. För statsbidragets

utgående meddelades biand andra följande särskilda bestämmelser:

Undersökningen skulle handläggas av sådan förrättningsman, som omförmäldes

i 10 kap. 32 § i vattenlagen. Uppskattning av den genom företaget

uppkommande jordförbättringens värde skulle ske med biträde av

gode män. Länsstyrelsen ägde att av ifrågavarande medel mot vederbörliga

räkningar dels utbetala gottgörelse till vederbörande förrättningsman enligt

bestämmelserna i gällande lantbruksingenjörstaxa dels ock gälda de övriga

kostnader, som vore erforderliga för den ifrågavarande undersökningens

bringande till stånd, med undantag för kostnader för hantlangning och därvid

erforderlig material. Intressenterna skulle, innan statsbidrag finge utbetalas,

till länsstyrelsen avlämna förbindelse att ansvara för sist om förmälda

kostnader. Avbrötes undersökningsarbetet genom intressenternas förvållande

innan detsamma blivit slutfört, skulle det åligga intressenterna att

till statsverket återbära, vad av ifrågavarande medel utbetalats. För infriande

av förenämnda förbindelse ävensom för berörda återbetalning skulle

ställas borgen, som, därest densamma utfärdades av annan än hushållningssällskap

eller annan dylik allmän institution, skulle vara till vederhäftigheten

styrkt. Från det statsbidrag, som enligt gällande bestämmelser framdeles

kunde anvisas till företagets utförande från statens avdikningsanslag,

skulle avräknas vad för nu ifrågavarande ändamål utbetalats.

I gemensam skrivelse den 20 december 1933 hava länsstyrelsen i Blekinge

län och länets hushållningssällskap hemställt, att för undersökningen måtte

anvisas ytterligare 16,000 kronor, samt till stöd härför anfört i huvudsak

följande.

Undersökningsarbetet, som tog sin början hösten 1929, hade sedan bedrivits

under årens lopp med växlande intensitet, alltefter den tid som

stått och graden av de arbetskrafter som ställts till förrättningsmannens,

lantbruksingenjören Wixells förfogande. Arbetet hade, enligt förrättningsmannens

uppgift, nu fortskridit så långt, att de synnerligen omfattande

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 87.

egentliga fältundersökningarna vore helt avslutade, frånsett sådana, som

avsåge utrönandet av företagets inverkan på nedanliggande vattenverk,

sanitära förhållanden m. m. och för vilka enligt vattenlagen skulle anlitas

biträdande förrättningsman. Fullt klara vore ytterligare följande arbeten,

nämligen utredningen i lantmäterikontoren angående de särskilda hemmansdelarnas

registernummer, ägofigurernas numrering med hänsyn härtill och

upprättandet av erforderlig ägobeskrivning. Påbörjade men ännu ej helt

avslutade vore arealuträkningen av markerna, ägofigurernas höjdlägesgradering

och uträkningen av båtnadsvärdena samt vidare erforderliga

hydrografiska utredningar för bestämmandet av den fördjupade Lyckebyåns

och sidokanalernas dimensioner ävensom upprättandet av profil- och sektionsritningar

för dem. Härtill komme — förutom utredning av företagets inverkan

på nedanliggande vattenverk m. m. — upprättandet av ritningar till

erforderliga broar samt slutliga beräkningar av de sammanlagda arbets- och

ersättningskostnaderna. Sedan numera de egentliga fältundersökningarna

blivit avslutade samt kostnaderna för undersökningens slutförande sålunda

med någon större grad av tillförlitlighet kunde överblickas, hade Wixell på

begäran ingivit en beräknad arvodesräkning, utvisande vad sammanlagda

undersökningskostnaden kunde beräknas komma att slutligen belöpa sig till.

Då denna räkning — i vilken även upptagits ett beräknat arvode till biträdande

förrättningsman å 3,000 kronor — slutade å 28,521 kronor 75 öre,

skulle alltså enligt denna uppskattning, som enligt sakens natur endast

kunde vara approximativ, för undersökningens slutförande erfordras ett

ytterligare belopp av omkring 14,500 kronor. Enligt uppgift av Wixell

skulle det hittills beviljade beloppet 14,000 kronor ej ens fullt förslå till det

hittills utförda arbetet. I detta sammanhang finge nämnas, att den ytterligare

hantlangningskostnad, som kunde komma i fråga, torde inskränka

sig till en obetydlighet. Den hittillsvarande liantlangningskostnaden, som

uppgått till omkring 5,500 kronor, hade i enlighet med riksdagens beslut

bestritts av intressenterna själva, vilka dock därvid haft att förfoga över

1,500 kronor, som en enskild för företaget intresserad person skänkt till

ändamålet.

Att undersökningskostnaden sålunda kunde antagas komma att så väsentligt

överskrida den ursprungligen beräknade torde vara att i huvudsak tillskriva

följande omständigheter. Först och främst läge i sakens natur, att,

då det gällde ett företag av den omfattning, varom här vore fråga, varje

förhandsberäkning måste bliva synnerligen osäker. Vad som särskilt fördyrat

undersökningskostnaderna hade varit, att de vattenskadade markerna

ej i den utsträckning, som från början antagits, utgjorde större sammanhängande

områden, utan till väsentlig del bestode av långsträckta dälder

på ofta flera kilometers längd. Därjämte hade undersökningarna av det

förhållandevis stora antal sjöar och gölar, som komme att beröras av företaget,

varit synnerligen tidskrävande. Under större delen av den tid, som

åtgått för undersökningarna, hade vidare markerna stått under ett ofta flera

decimeter djupt vattenlager, vilket i hög grad försvårat och fördröjt arbetet.

Markerna vore dessutom uppdelade på en stor mängd småfastigheter med

invecklade äganderätts- och skiftesförhållanden, vilka även hade krävt vidlyftiga

och tidsödande undersökningar.

Beträffande resultatet av de hittills verkställda undersökningarna hade

Wixell uppgivit, att dessa syntes giva vid handen, att företaget icke komme

att fä fullt den stora omfattning, som ursprungligen tänkts. Antalet av de

fastigheter, sorn berördes av företaget, hade visat sig uppgå till omkring

210 — därav omkring 150 i Blekinge och omkring 60 i Kalmar biri —-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 87.

emot ursprungligen beräknade 260. Arealen av de nu vattenskadade marker,

som genom torrläggningen synts kunna omvandlas till åker, torde i allt fall

kunna beräknas till omkring 4,000 tunnland. Även om denna areal vore

avsevärt mindre än den före undersökningens igångsättande — med ledning

huvudsakligen av utav markägarna själva lämnade upplysningar — preliminärt

beräknade till 5 å 6,000 tunnland, kunde, enligt Wixell, å andra

sidan kostnaderna antagas bliva så mycket lägre än de, från vilka man utgått

vid förhandsberäkningen, att proportionen mellan båtnaden och kostnaden

bleve ungefär densamma som den, med vilken man från början

räknat.

Med stöd av vad sålunda anförts Ange länsstyrelsen och hushållningssällskapet

— med framhållande av att den med åren skärpta jordbrukskrisen

gjort det än mera omöjligt för företagets intressenter att, utöver vad

som åtgått och kunde komma att åtgå till hantlangning, bestrida den erforderliga

Undersökningskostnaden — anhålla, att vad ytterligare kunde

erfordras för slutförande av ifrågavarande undersökning beviljades av statsmedel.

Skulle undersökningen kunna jämväl i fortsättningen utföras med

den grundlighet och tillförlitlighet, som riksdagen uppställt som ett villkor

för anslagets beviljande, torde tilläggsanslaget ej böra sättas lägre än vad

som framginge av Wixells förut åberopade beräknade arvodesräkning. Med

tanke på de ovissa faktorer, med vilka man fortfarande hade att räkna,

torde det tvärtom, för undvikande örn möjligt av ytterligare äskanden, vara

välbetänkt att i stället höja beloppet något och sålunda bestämma tilläggsanslaget

till 16,000 kronor.

Länsstyrelsen i Kalmar län och samma läns södra hushållningssällskaps

förvaltningsutskott hava i skrivelser respektive den 27 december 1933 och

den 2 januari 1934 tillstyrkt framställningen.

Lantbruksstyrelsen har i remissyttrande den 16 januari 1934 anfört, att

genom de i Kungl. Maj:ts beslut den 13 september 1928 stadgade villkor

för åtnjutande av statsbidraget å 14,000 kronor till ifrågavarande undersökningar

full kontroll över medlens användning torde hava möjliggjorts.

Styrelsen funne intet vara att erinra mot att till fortsättandet av undersökningarna

från statens avdikningsanslag anvisades ytterligare statsbidrag

med i ansökningen angivet belopp, högst 16,000 kronor, att utgå

enligt enahanda villkor, som gällde för det till undersökningarna tidigare

anvisade bidraget.

Med hänsyn till de omständigheter, som föranlett 1928 års beslut örn

statsbidrag till undersökning rörande Lyckebyåns reglering, torde undersökningen

böra utan avbrott få slutföras. Att den 1928 gjorda kostnadsberäkningen

ej hållit streck är visserligen beklagligt men synas förklarliga

orsaker till fördyringen hava anförts i den nu föreliggande framställningen.

Då företagets intressenter icke torde vara så ekonomiskt situerade, att de

skäligen kunna påläggas kostnader utöver hantlangningskostnader, förordar

jag fördenskull, att de till 16,000 kronor uppskattade ytterligare utgifterna

för undersökningens slutförande bestridas av statsmedel. Medlen

böra, liksom den tidigare anvisningen, beredas från statens avdiknings
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 87.

5

anslag att utgå enligt enahanda bestämmelser som de i Kungl. Majits

förberörda beslut den 13 september 1928 angivna. Statsbidraget, för vars

beviljande erfordras riksdagens medgivande, torde ej böra inräknas i det

belopp, som Kungl. Maj:t enligt riksdagens beslut äger bevilja från statens

avdikningsanslag för visst år.

I detta sammanhang må nämnas, att länsstyrelsen i Blekinge län och

länets hushållningssällskap i särskild skrivelse den 22 december 1933 hemställt,

att Kungl. Maj:t i anledning av omfattningen av det torrläggningsföretag,

med avseende å vilket förberörda undersökning pågår, måtte låta

till ledning för den nybildning av fastigheter, som blir en följd av företagets

genomförande, genom sakkunnig person uppgöra en förhandsplan

samt för ändamålet anvisa ett anslag av förslagsvis 5,500 kronor. Denna

framställning har för yttrande remitterats till vissa myndigheter. Därest

den vid närmare prövning befinnes böra bifallas, torde eventuellt statsbidrag

kunna utgå av till Kungl. Maj:ts förfogande stående medel, varför

ärendet i denna del ej behöver underställas riksdagen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag nu, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att av statens avdikningsanslag

anvisa högst 16,000 kronor för slutförande

av undersökningen rörande reglering av vissa delar av

Lyckebyån.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan bifaller Hans Majit Konungen

samt förordnar, att proposition i ämnet av

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet!

Allan Tigerschiöld.

Bihang till riksdagens protokoll 193''t. 1 sami. Nr 87.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:93 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statsbidrag för undersökning rörande reglering av Lyckebyån. a1 i texten
  2. JoU 1934:28 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statsbidrag för undersökning rörande reglering av Lyckebyån. s. 6 i texten