Sök i Ratio Lex

Angående ytterligare statsunderstöd till Mosjöbottnens torrläggningsföretag i örebro län

1934-02-01 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:88, Angående ytterligare statsunderstöd till Mosjöbottnens torrläggningsföretag i örebro län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

1

Nr 88.

Kungl. Maj.-ts proposition till riksdagen angående ytterligare statsunderstöd

till Mosjöbottnens torrläggningsföretag i örebro

län; given Stockholms slott den 1 februari 1934.

Kungl. Maj:! vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 februari

1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Möller,

Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:

För torrläggning av vattensjuk mark å den forna Mosjöns botten, tillhörande

fastigheterna Herminge, Attersta, Södra Bro och Kyrkebol

samt Gällersta i Gällersta socken, Frommesta i Ekeby socken, Törsjö,

Krutbruket och Kyrkeby i Mosjö socken samt Norra Moses, Säbylund,

Ekenäs och Sättra i Kumla socken, allt av örebro län, har Kungl. Maj:t

beviljat den 31 december 1920 dels statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget

med 218,530 kronor, dels ock lån från odlingslånefonden med

437,070 kronor, den 23 februari 1923 statsbidrag med 1,730 kronor och lån

med 3,470 kronor samt den 31 december 1924 lån med 22,670 kronor.

Därjämte har Kungl. Maj:t, efter medgivande av 1932 års riksdag (prop.

nr 224; R. skr. nr 153), den 20 maj 1932 dels från statens avdikningsan
Blhang

lill riksdagens protokoll 193i. 1 sami. Nr 88—89.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts proposition nr 88.

slag beviljat företaget ytterligare statsbidrag med 90,500 kronor, därav

50,000 kronor till nedskrivning med samma belopp av det till företaget

den 31 december 1920 beviljade lånet från odlingslånefonden, dels ock

medgivit, att amorteringstiden för sistnämnda lån finge utsträckas till

år 1970, varigenom lånets slutamortering framflyttats med sjutton år.

Vid beviljandet den 31 december 1920 av omförmälda lån från odlingslånefonden

erhöll ecklesiastika lönebostället K* mantal Klockarbol med

ängstegen Prästflaten i Gällersta socken icke del i lånet, enär boställets

dåvarande arrendator icke ansökt därom. På framställning av sedermera

nytillkomne arrendatorn L. J. Larson beviljade emellertid Kungl.

Maj:t den 23 februari 1923 dylikt lån med 3,470 kronor jämväl till boställets

andel i torrläggningsföretaget.

Med skrivelse den 29 april 1933 har länsstyrelsen i Örebro län, med bifogande

av yttranden i ärendet från vederbörande lantbruksingenjör,

kyrkoråd och kontraktsprost ävensom domkapitlet i Strängnäs, överlämnat

en till Kungl. Maj:t ställd ansökan, vari förenämnde arrendatorn Larson

hemställt att komma i åtnjutande av samma lindringar i återbetalningsskyldigheteu

av det bostället den 23 februari 1923 beviljade lånet

från odlingslånefonden, som genom Kungl. Maj:ts förberörda beslut den

20 maj 1932 medgivits beträffande återbetalningsskyldigheten av det den

31 december 1920 till företaget beviljade lånet. Samtliga nämnda myndigheter

hava tillstyrkt bifall till framställningen.

Till följd av remiss hava utlåtanden i ärendet avgivits den 26 oktober

1933 av lantbruksstyrelsen och den 19 januari 1934 av statskontoret.

Lantbruksstyrelsen har —• under erinran att lönebostället icke erhållit

del i de genom Kungl. Maj:ts beslut den 20 maj 1932 medgivna lindringarna

i lånevillkoren, enär det till bostället beviljade lånet å 3,470

kronor tillkommit vid en senare tidpunkt än det i beslutet avsedda lånet

den 31 december 1920 — vidare anfört, att det syntes rimligt, att motsvarande

lindring medgåves jämväl beträffande det till bostället beviljade

lånet. Enligt av lantbruksstyrelsen gjord beräkning hade genom nedskrivningen

med 50,000 kronor av 1920 års lån skett en minskning av

kapitalskulden å lånet med 11.4978 procent. Enligt vad lantbruksstyrelsen

inhämtat hos statskontoret, uppginge kapitalskulden å lånet å 3,470

kronor, sedan år 1933 förfallen annuitet blivit gulden, till 3,455 kronor 23

öre. Detta belopp syntes för överensstämmelse i här berörda avseende

med det till övriga låntagare beviljade lånet böra minskas .med. 11.4978

procent eller med i runt tal 400 kronor. Likaså torde i anslutning till den

för 1920 års lån vidtagna förlängningen i amorteringstiden motsvarande

lindring böra medgivas beträffande det till lönebostället beviljade länet,

varigenom slutamorteringstiden för sagda lån komme att utsträckas från

år 1955 till år 1972.

Lantbruksstyrelsen har hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

medgiva, dels att till Mosjöbottens torrläggningsföretag finge anvisas

ytterligare statsbidrag från statens avdikningsanslag med 400 kronor

att användas till nedskrivning med motsvarande belopp av meranämnda

till företaget den 23 februari 1923 beviljade lån å 3,470 kronor

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88. 3

från odlingslånefonden, dels ock att amorteringstiden för nämnda lån

finge utsträckas till år 1972.

Statskontoret har anfört, att ett medgivande i enlighet med lantbruksstyrelsens

förslag skulle innebära, att annuiteten å lånet för återstående

amorteringsår till och med 1971 skulle utgöra 147 kronor 16 öre och för

1972 133 kronor 46 öre. Enligt nu gällande amorteringsplan utgjorde annuiteten

230 kronor 69 öre till och med 1954 samt 209 kronor 66 öre för

1955. Statskontoret har anslutit sig till lantbruksstyrelsen hemställan.

Även jag anser skäligt, att motsvarande lindringar, vilka 1932 medgivits

beträffande återbetalningsskyldigheten av det den 31 december 1920

till torrläggningsföretaget beviljade lånet, vinna tillämpning jämväl i

fråga örn lånet å 3,470 kronor. Detta lån omnämndes väl i 1932 års proposition,

men ingen framställning förelåg då örn lindring i lånevillkoren.

Jag tillstyrker alltså, att berörda lån nedskrives med 400 kronor samt

må slutamorteras 1972. Det för nedskrivningen erforderliga statsbidraget

torde böra utgå från statens avdikningsanslag, varvid det dock

ej bör medräknas i det belopp, som Kungl. Majit enligt riksdagens medgivande

äger bevilja för visst år. Då för det ifrågasatta statsbidraget

och utsträckningen av amorteringstiden erfordras riksdagens medgivande,

hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att till Mosjöbottnens torrläggningsföretag

må från statens avdikningsanslag anvisas ett ytterligare

statsbidrag av 400 kronor att användas till nedskrivning

med motsvarande belopp av till företaget

den 23 februari 1923 beviljat lån å 3,470 kronor från

odlingslånefonden;

dels ock att amorteringstiden för nämnda lån må

utsträckas till år 1972.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan lämnar Hans Majit Konungen

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Departement»-

ehefen.

Ur protokollet!

Allan Tigerschiöld.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:94 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statsbidrag för undersökning rörande reglering av Lyckebyån. s. 2 i texten
  2. JoU 1934:29 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statsunderstöd till Mosjöbottnens torrläggningsföretag i Örebro län. s. 9 i texten