Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar

1934-02-01 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:92, Angående försäljning av vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

1

Nr 92.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av

vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar;

given Stockholms slott den 1 februari 1934.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt under punkterna l:o—4:o.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 februari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Möller,

Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anhåller att få

underställa Kungl. Maj:ts prövning vissa ärenden angående försäljning

av kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar, vilka

ärenden synts böra föranleda framställning till riksdagen, samt anför

härom följande:

l:o.

Mälby nr 1, 2 och 3 i Södermanlands län.

Kronoegendomen 1 mantal Mälby nr 1 med därtill hörande två utjordar,

Mälby nr 2 och 3, i Tystberga socken av Södermanlands län är utarrenderad

för tiden till den 14 mars 1935 mot årligt arrende av 1,150

kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 92.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

Med anledning av förestående aiTendeledighet liava kronojordstyckningssakkunniga

under 1930 besiktigat egendomen. Den 17 oktober 193o

har uppskattningsförrättning hållits å egendomen. Av handlingarna i

ärendet, däribland en kopia av en av förste lantmätaren Herb. Rob. Linder

år 1906 över alla ägorna vid egendomen upprättad karta med beskrivning,

inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen strax söder örn järnvägen Stockholm

Nyköping, cirka 2.5 kilometer från Tystberga järnvägsstation, har en

areal av 68.695 hektar, därav 44.799 hektar åker och tomt, 0.978 hektar äng.

22.274 hektar avrösningsjord (därav produktiv mark 16.44 hektar) samt

0.644 hektar impediment.

Kronan tillhöriga boningshus, drängstuga och bodbyggnad äro gamla

och omoderna. Utrymmen för spannmål äro för små, och plats för behövlig

arbetsstyrka saknas. Uthus, avsedda för svin och höns, finnas

icke heller, och utrymme för vagnar och redskap äro för knappa. Byggnaderna

äro underhållna.

Åkern består av godartad lermylla med delvis långsträckt ägofigur.

Egendomen är delaktig i Rönö häradsallmänning. Någon utdelning

kan dock ej påräknas under de närmaste åren.

Taxeringsvärdet är 36,400 kronor, varav 33,200 kronor jordbruksvärde

och 3,200 kronor för skog och skogsmark.

Egendomen är delaktig i Brokullagravens rensningsföretag (kostnaden

för gravens upptagande har gäldats av kronan), och erlägger arrendatorn^

årlig annuitet härför, belöpande sig till 40 kronor per år, som uppbäres

samtidigt med arrendeavgälden. Dessutom är arrendatorn skyldig

att efter fördelning deltaga i behövliga rensningsarbeten, varför

kostnaderna uppgå till omkring 12 kronor per år.

Krono jordstyckning ssakkunniga hava med hänsyn till att byggnaderna,

i den mån de icke vore goda, vore fullt användbara och anledning

icke heller i övrigt förelåge att tillstyrka uppstyckning av egendomen i

mindre jordbruk, icke uppgjort förslag i sådan riktning. Egendomen

borde ostyckad behållas och ånyo utarrenderas.

Uppskattning snämnden har anfört följande: Örn ett normalt arrendeförhållande

skulle åstadkommas, borde boningshuset moderniseras samt

en arbetarbostad med plats för en gift arbetare och tre lösarbetare ävensom

magasin och redskapsbodar nybyggas. Vidare borde av arrendatorn

inlösas hönshus, svinhus, vattenledning, tvättstuga, garage och vedbod.

Kostnaderna härför hade beräknats till 13,300 kronor, varav 11,000 kronor

för nybyggnader och 2,300 kronor för inlösen av arrendatorn tillhöriga

byggnader och anläggningar. På grund av rådande lågkonjunktur

ansåge nämnden, att ett arrendeförhållande därefter ej kunde lämna

nöjaktig förräntning. Då kronan ej ägde fastighet i närheten eller något

talade för, att egendomen borde bibehållas i kronans ägo, har nämnden

föreslagit, att egendomen i dess helhet försåldes. På grund av bebyggelsens

knapphet och jordens arrondering lämpade sig egendomen ej för

styckning. Arrendator A. H. Björklund, som sedan den 14 mars 1915

innehaft egendomen på arrende, hade väl vårdat fastigheten och nedlagt

ett ej ringa kapital på grundförbättringar, varför nämnden tillstyrkte,

att arrendatorn erhölle hembud vid egendomens försäljning. —

Vid försäljning funnes ingen anledning göra förbehåll örn egendomens

användande för visst ändamål eller örn rätt för kronan att återköpa

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 92. 3

egendomen. På grund av läget vore det ej heller behövligt att göra

något förbehåll till förmån för annan kronan tillhörig egendom. Vid försäljning

borde undantagas det område örn 0.38 hektar åker, som tagits i

anspråk för järnvägen Stockholm—Nyköping. Vid egendomens försäljning

borde arrendatorn tillträda fastigheten i det skick, den befunnes

den 14 mars 1935, och borde arrendatorn avsäga sig alla anspråk på den

honom enligt arrendekontraktet tillkommande ersättningen för höstsådd

och höstbruk mot villkor, att han finge avträda fastigheten utan syn. —

Egendomen hade saluvärderats till 29,400 kronor, varav 4,200 kronor för

skogsmark med växande skog, samt 400 kronor för delaktighet i allmänning.

Därest egendomen hembjödes arrendatorn, borde från saluvärdet

dragas 1,300 kronor, utgörande värdet av utförd grundförbättring (täckdikning),

varför arrendatorn under arrendetiden till den 14 mars 1935 ej

kunde anses gottgjord för kostnaderna. Egendomen borde sålunda hembjudas

arrendatorn för 28,100 kronor.

Egendomen har arrendevärderats till 1,150 kronor.

Arrendatorn har förklarat sig villig förvärva egendomen för nämnda

saluvärde och på förut angivna villkor.

Över jägmästaren har tillstyrkt uppskattningsnämndens förslag örn

försäljning av egendomen samt har icke haft något att erinra mot värdeberäkningen

eller mot förslaget i övrigt.

Domänstyrelsen har med utlåtande den 26 januari 1934 underställt ärendet

Kungl. Majlis prövning och därvid anfört, att styrelsen i likhet med

uppskattningsnämnden och på av nämnden anförda skäl ansåge, att

egendomen ostyckad borde säljas. Styrelsen har ej haft något att erinra

mot saluvärdet eller mot att, därest egendomen bomme att försäljas

till egendomens nuvarande arrendator, denne medgåves ersättning för

verkställda grundförbättringar med 1,300 kronor. Styrelsen har vidare

tillstyrkt nämndens förslag, att egendomen skulle försäljas i befintligt

skick och att, därest egendomen bomme att försäljas till arrendatorn,

denne befriades från att till kronan inbetala något belopp för eventuell

husröta, mot det att han avstode från ersättning för höstsådd och höstbruk.

Jag biträder det av domänstyrelsen tillstyrkta torsäljningsförslaget

oell hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Mälby nr 1 med därtill

hörande två utjordar, Mälby nr 2 och 3, i Tystberga

socken av Södermanlands län med undantag

av det område om 0.38 hektar, som upplåtits för järnvägen

Stockholm—Nyköping, må försäljas enligt förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning

i vissa fall av kronoegendom m. m. med ett

saluvärde av 29,400 kronor, med hembudsrätt enligt

9 § i förordningen för egendomens arrendator och

med rätt för denne att, därest han begagnar sig

av hembudsrätten, erhålla avdrag å saluvärdet med

Döpa rt ernant itche/en.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

1,300 kronor, samt under villkor i övrigt, att egendomen

må tillträdas den 14 mars 1935, att endast

kronan tillhöriga byggnader och anläggningar ingå

i försäljningen, att egendomen försäljes i det skick

den vid tillträdet befinnes, att köparen ensam

svarar för alla å egendomen belöpande kostnader för

torrläggningsföretag, samt att, därest egendomen försäljes

till arrendatorn, denne befrias från erläggande

av det ersättningsbelopp för brister i byggnad och

hägnad m. m., som eljest kontraktsenligt kan åvila

honom, under förutsättning att han å sin sida avstår

från anspråk på ersättning för trädesbruk, höstplöjning

och sådd m. m.

2: o.

Helgesta nr 1 och 2 i Södermanlands län.

Kronoegendomen 2 mantal Helgesta nr 1 och 2 i Stigtomta socken av

Södermanlands län har för domänfondens räkning utarrenderats för tiden

till den 14 mars 1935 mot årligt arrende av 2,000 kronor.

Med anledning av förestående arrendeledighet hava kronojordstyckningssakkunniga

under år 1930 besiktigat egendomen. Den 19 oktober

1933 har uppskattningsförrättning hållits å egendomen. Av handlingarna

i ärendet, däribland en kopia av en av förste lantmätaren Axel W.

Lodén år 1892 upprättad karta över alla inägorna till egendomen med

beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen invid Hallbosjön, nära landsvägen från

Stigtomta till Halla, 6 kilometer från Stigtomta järnvägsstation, har en

areal av 113.048 hektar, varav 78.307 hektar åker, tomt och trädgård, 2.77

hektar äng, 31.356 hektar skogs- och betesmark samt 0.615 hektar impediment.

Kronan tillhöriga byggnader äro dåligt underhållna. Manbyggnaden,

källare och logen i medelgott skick. Övriga byggnader gamla, delvis otillräckliga

och i dåligt skick. Behövliga utrymmen för redskap, spannmål

och arbetare saknas.

Åkern består av cirka 7 hektar dyjord, cirka 8 hektar mulljord och

resten lerjord, allt av god och bördig beskaffenhet, liggande i jämna skiften.

Egendomen är delaktig i Jönåkers häradsallmänning, varifrån utdelningen

för närvarande är av ringa värde.

Stigtomta nya elektriska distributionsförening har elektrisk ledning

framdragen över egendomen.

Egendomens taxeringsvärde utgör 61,100 kronor, varav 57,600 kronor

jordbruksvärde och 3,500 kronor skogsvärde.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 92.

o

Diknings- och odlingslån besvära ej egendomen.

Krono jordstyckningssakkunniga hava framhållit, att, enär vid egendomen

erfordrades nybyggnad av ladugård, stall och svinhus samt kronans

övriga byggnader icke räckte för behovet, det torde bliva mera förenligt

med kronans fördel att nu försälja gården. Någon frånstyckning kunde

på grund av förhållandena icke ifrågasättas. Egendomen borde lämpligen

upplåtas i en lott.

Uppskattning snämnden har anfört följande.

Vid uppskattningsförrättningen hade arrendatorn uppgivit, att å egendomen

befintliga vedbod, .»gamla kaptensbyggnaden» och ett boningshus

av timmer under tak av tegel vore överloppshus. Vid genomgående av

syneprotokoll från år 1852 och framåt hade nämnden inhämtat, att dessa

byggnader varit kronans. Någon anteckning örn äganderättens förvärv

av arrendatorn hade ej funnits. I 1874 års protokoll funnes de överförda

till överloppshus, men med angivet timmervärde. Härav torde framgå,

att byggnaderna fortfarande tillhörde kronan, men att arrendatorn blivit

befriad från underhållsskyldighet beträffande desamma. Arrendatorn

hade emellertid underhållit boningshusen och inrett dessa till arbetarbostäder.

Någon rätt till ersättning härför torde dock arrendatorn

ej hava. Nämnden ansåge därför, att dessa byggnader tillhörde kronan,

till dess arrendatorn medelst fångeshandling styrkte, att äganderätten

övergått till honom eller tidigare arrendator. — På grund av byggnadsbeståndets

allmänna tillstånd och i vissa fall otillräcklighet ansåge

nämnden, att vid förnyad utarrendering inlösen borde ske av arrendatorn

tillhöriga överloppsrum i tillbyggnad till manbyggnaden samt av

arrendatorns hönshus, svinhus, i stallängan befintliga bodar, samt

fiskestuga med uthus. Dessutom borde reparationer och modernisering

verkställas av befintliga arbetarbostäder, gamla kaptensbyggningen och

rättarestugan, boningshuset ovanför källaren samt ladugården. Stallet

borde inredas i sammanbyggda, arrendatorn nu tillhöriga bodar, och nuvarande

stallet iordninggöras till redskapsbod. Vidare borde ett vagnsskjul

nybyggas med plats för fyra vagnar, magasin inredas i logen, cementerad

gödselstad anläggas och uthus nybyggas till arbetarbostäderna.

Kostnaderna för egendomens iordningställande enligt denna plan

hade beräknats till cirka 25,000 kronor. — Egendomen vore även i sitt nuvarande

tillstånd en god jordbruksgård med ett fullt försvarligt saluvärde.

.Skulle emellertid till saluvärdet läggas kostnaderna för byggnadsbeståndets

iordningställande, komme egendomen upp i så högt värde, att

en upplåtelse på arrende för närvarande ej kunde beräknas lämna nöjaktig

förräntning. Man kunde icke heller räkna med att efter egendomens

iordningställande genom försäljning inom den närmaste framtiden

återvinna utlagt kapital. På grund härav har nämnden föreslagit, att

egendomen måtte försäljas i nu befintligt skick. En styckning av egendomen

kunde ej med fördel genomföras dels på grund av byggnadsbeståndet

och dels på grund av arronderingen. Med anledning härav borde

egendomen försäljas i en lott. Nuvarande arrendatorn, som innehaft

egendomen pä arrende endast sedan den 14 mars 1930, vore ej berättigad

till hembud, varför egendomen borde utbjudas till försäljning å auktion.

— Vid försäljningen funnes ingen anledning att göra förbehåll örn egendomens

användande för visst ändamål eller att intaga förbehåll till förmån

för annan kronan tillhörig egendom. Att förbinda försäljningen med villkor

örn rätt för kronan att återköpa egendomen påkallades icke. — På grund

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departement^

chefen.

6 Kungl. Martts proposition nr 92.

av de brister, som funnes i fråga om egendomens underhåll, ansåge nämnden

lämpligt, att egendomen försåldes i det skick, vari den vid arrendetidens

utgång befunnes. Avträdessyn borde hållas och kronan till avträdaren

utgiva kontraktsenlig ersättning för höstbruk. Inventariefoder borde

följa egendomen. — Egendomen hade saluvärderats till 41,200 kronor, varav

3,100 kronor för skogsmark och växande skog samt 1,000 kronor för

delaktighet i allmänning. Arrendevärdet hade uppskattats till 2,000 kronor.

över jägmästaren har tillstyrkt egendomens försäljning samt förklarat

sig ej hava något att erinra mot den verkställda värdeberäkningen eller

mot förslaget i övrigt.

Med utlåtande den 26 januari 1934 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj :ts prövning och därvid anfört följande.

Från egendomen hade jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 31 december

1914 till Stigtomta församling försålts ett område örn 50 ar. Egendomens

nuvarande arrendator, C. J. Mjöberg, hade under år 1933 försatts

i konkurs, varefter konkursförvaltningen uppsagt arrendet att gälla från

den 14 mars 1934. Styrelsen hade gått i författning örn egendomens utarrendering

till den 14 mars 1935. Styrelsen ansåge i likhet med upp

skattningsnämnden, att egendomen ostyckad borde utbjudas till försäljning

å auktion. Mot det åsätta saluvärdet hade styrelsen ej något att erinra.

Egendomen borde försäljas i befintligt skick med tillträdesrätt den

14 mars 1935.

Då jag intet har att erinra mot domänstyrelsens försäljningsförslag,

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 2 mantal Helgesta nr 1 och 2 i

Stigtomta socken av Södermanlands län med undantag

av ett jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 31 december

1914 till Stigtomta församling försålt område örn

50 ar må försäljas enligt förordningen den 6 juni

1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av

kronoegendom m. m. med ett saluvärde av 41,200 kronor,

därvid egendomen skall utbjudas till salu å offentlig

auktion enligt 15 § i förordningen, samt under

villkor i övrigt, att egendomen överlåtes i befintligt

skick med tillträdesrätt för köpare den 14 mars

1935, att i försäljningen icke ingå andra än kronan

tillhöriga hus och anläggningar, samt att Stigtomta

elektriska distributionsförening förbehålles rätt att

hava över egendomen framdragna elektriska ledningar

kvarstående å egendomen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 92. 7

3:o.

Flugenäs nr 1 i Kalmar län.

Kronoegendomen V* mantal Flugenäs nr 1 i Frödinge socken av Kalmar

län har varit utarrenderad för tiden 14 mars 1911—14 mars 1931 mot årligt

arrende av för tiden 14 mars 1917—14 mars 1931 1,030 kronor. Däiefter

har egendomen varit utarrenderad under ett år i sänder till den 14

mars 1934 mot årliga arrendeavgälder av respektive 1,300, 1,100 och 1,000

kronor.

Under år 1927 har egendomen, som består av en huvudgård och torpet

Åkroken, besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga samt under åren

1929 och 1931 varit föremål för uppskattningsförrättning.

Av handlingarna i ärendet, däribland en av extra lantmätaren Olof

Dahm upprättad karta över egendomen med beskrivning, inhämtas bland

annat följande.

Egendomen, som är belägen 15 kilometer från Vimmerby och 9 kilometer

från Yxerns järnvägsstation, har en areal av 157.556 hektar, varav

35.173 hektar tomt och åker, 9.791 hektar äng och odlingsmark, 111.538 hektar

avrösningsjord och I.054 hektar impediment.

Åkerjorden består å huvudgården till 3/« av godartad stenfri mossjord

på lerbotten och till V« av kuperad och stenbunden sand och svartmylla

på grusbotten av medelgod beskaffenhet. Mossjorden lider mycket av

för högt vattenstånd.

Byggnaderna å huvudgården äro gamla men användbara. En del äro

dock så gamla och otidsenliga, att de mer eller mindre äro i behov av

ombyggnad. Byggnaderna vid torpet äro genomgående goda och tillräck
Kronojordstyckningssakkunniga

hava framhållit, att egendomen inbjöde

till uppstyckning i två lotter, torpet Åkroken med cirka 5 hektar åker,

och huvudgården, samt förordat,* att egendomens jordbruk uppdelades fölförsäljning

i nämnda lotter, vilka därvid borde tilldelas lämplig areal avrösningsjord.

.

Uppskattning snämnden har anfört följande. I enlighet med kronojordstyckningssakkunnigas

förslag borde egendomen styckas i förberörda två

lotter, varjämte ett mindre område för dammfäste och vattenkraftsanläggning

borde enligt därom gjord ansökan försäljas till innehavarna av

Rötsla kvarn. Lotterna hade å kartan utmärkts med litt. A, B och D.

Det kunde möjligen anmärkas, att den lotterna tilldelade skogsmarken

vore något större än vad jorddelningslagen krävde. Denna mark vore

dock impediment- och hagmarksartad. Med hänsyn till att huvudgårdens

salu- och bruksvärde avsevärt försämrades med mindre tilldelning

samt köparna motsatt sig varje minskning av den föreslagna

skogsmarksarealen, hade nämnden förordat tilldelningen. En gallringsstämpling

av B-lottens ståndskog hade däremot ansetts nödvändig.

Nämnden har föreslagit försäljning från egendomen av följande lotter,

vilka å kartan utmärkts med heldragna röda gränslinjer:

Lotten litt. A, huvudgården. Areal 82.269 hektar, varav 31.403 hektar

tomt och åker, 7.874 hektar äng och odlingsmark, 42.446 hektar avrösnings
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Martts proposition nr 92.

lieja ar t emeritschefen.

jord och 0.546 hektar impediment. Saluvärde 32,450 kronor, varav 8,464

kronor för ståndskog. Arrendevärde 1,200 kronor. Egendomens arrendator,

Elof Antonsson, hade brukat egendomen sedan år 1897. Egendomen

hade härunder städse skötts väl. Arrendatorn hade ej blott hävdat

jorden och underhållit husen synnerligen väl utan hade även nedlagt avsevärda

kostnader på Gröppleåns sänkning och jordens odling och torrläggning.

Med anledning härav borde Antonsson hembjudas egendomen

enligt 9 § första stycket i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående

försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. Antonsson, som delgivits

nämndens förslag, hade förklarat sig önska förvärva egendomen med

äganderätt och till angivet värde.

Jordbrukslotten litt. B, torpet Åkroken. Areal 21.70 hektar, varav

3.77 hektar tomt och åker, 1.517 hektar äng m. m., 15.985 hektar avrösningsjord

och lisö» hektar impediment. Saluvärde 8.385 kronor, varav 459

kronor utgjorde kapitaliserad ersättning för dämningsskada samt 4,187

kronor 50 öre värde av ståndskog. Arrendevärdet 220 kronor. Nuvarande

innehavaren, Josef Antonsson, hade brukat torpet sedan år 1923. Torpet

hade städse skötts väl. Med anledning härav och då torparen vore ägare

till en kökskvist, en källare och en del småhus, borde lotten hembjudas

Antonsson jämlikt 9 § andra stycket i förordningen. Antonsson, som delgivits

nämndens förslag, hade förklarat sig önska förvärva lotten med

äganderätt till angivet saluvärde.

Salulotten litt. D, ett dammfäste. Areal 0.098 hektar avrösningsjord.

Saluvärde 135 kronor, varav 36 kronor för ståndskog. Till lotten

skulle läggas servitut för nyttjanderätt av vattenrätten i Rötsla damm

och bäck jämte dispositionsrätten till vattentäckta området i dammen.

Lotten borde försäljas till innehavarna av Rötsla kvarn. Köpeskillingen

borde erläggas kontant vid tillträdet.

Förbehåll rörande lotternas litt. A och B användning och om åter köpsrätt

hade nämnden ej funnit skäl att föreslå. Skulle dylikt förbehåll göras,

borde saluvärdena minskas med 15 procent.

Lotten litt. B hade åborättsvärderats. Någon spekulant å lägenheten som

åbolägenhet torde ej kunna påräknas.

Överlantmätaren har meddelat, att hinder mot avstyckningen av förberörda

lotter icke syntes möta.

Länsstyrelsen och över jägmästaren hava ej haft något att erinra mot

uppskattningsnämndens förslag till försäljning av lotterna litt. A, B och

D. Lotten litt. C, omfattande 53.429 hektar huvudsakligen skogsmark, borde

bibehållas i kronans ägo samt avsättas till kronopark.

Domänstyrelsen har i utlåtande den 20 januari 1934 underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört, att styrelsen, som ombesörjt

egendomens utarrendering till den 14 mars 1935, ej hade något att erinra

mot uppskattningsnämndens förslag eller mot de lotterna åsätta saluvärdena.

Jag har ej erinran mot domänstyrelsens förslag. Till frågan örn dispositionen

av den i kronans ägo kvarvarande delen av kronoegendomen, eller

litt. C, torde jag få återkomma, då riksdagens beslut i försäljningsfrågan

föreligger.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 92. 9

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen mantal Flugenäs nr 1 i

Frödinge socken av Kalmar län må försäljas lotterna

litt. A, B och D,

lotterna litt. A och B enligt förordningen den 6 juni

1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m., lotten litt. A med ett saluvärde

av 32,450 kronor med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen

för Elof Antonsson, samt lotten litt. B med

ett saluvärde av 8,385 kronor med hembudsrätt enligt

sagda paragraf för Josef Antonsson, samt

lotten litt. D med ett saluvärde av 135 kronor till innehavarna

av Rötsla kvarn,

under villkor beträffande samtliga lotter,

att de må tillträdas den 14 mars 1935, att endast kronoegendomen

tillhöriga byggnader och anläggningar

ingå i försäljningarna, att förbehåll göres för de jämkningar

i gränser, som kunna komma att föreskrivas

vid blivande avstyckningsförrättning, beträffande

litt. A, att köparen skall ansvara för egendomens

kostnader för Gröppleåns sänkning, beträffande

litt. B, att köparen skall äga uppbära den egendomen

tillkommande årliga ersättningen för dämningsskada,

samt beträffande litt. D, att köpeskillingen

skall erläggas kontant vid tillträdet, att i övrigt bestämmelserna

i berörda förordning skola i tillämpliga

delar gälla, samt att genom servitutsförbehåll till förmån

för lotten denna tillförsäkras rätt till nyttjande

av vattenrätten i Rötsla damm och bäck jämte dispositionsrätten

till vattentäckta området i dammen.

4:o.

Sandshult nr 5 i Kalmar län.

Kronoegendomen 2 mantal Sandshult nr 1, 2, 3 och 4 jämte Ubbetorp

nr 1, ett torp, i Döderhults socken av Kalmar län är utarrenderad till

den 14 mars 1934 mot årligt arrende av 1,430 kronor samt kronoegendo

men 1 mantal Skorpetorp nr 1 i nämnda socken till samma dag för ett

årligt arrende av 1,950 kronor. Härjämte är en jämlikt Kungl. Majits

beslut den 20 juni 1913 till försäljning bestämd lägenhet, betecknad med

litt. VIII av Sandshult nr 1—4, utarrenderad för tiden 1932—1934 mot

ett årligt arrende av 16 kronor. Vidare har domänstyrelsen jämlikt be

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

slut den 18 november 1927 utarrenderat ett område örn 29.6 ar (del av

litt. Ti här nedan) för tiden till den 14 mars 1934 till J. A. Rosenkvist

för ett årligt arrende av 25 kronor.

Jämlikt vederbörande ägodelningsdomares förordnande den 24 augusti

1931 hava fastigheterna Sandshult 11, 2 \ 3 1 och 41, Ubbetorp 11 samt

Skorpetorp 11 sammanlagts till en fastighet, benämnd Sandshult 5 *.

Med anledning av de förestående arrendeledigheterna hava kronojord

styckningssakkunniga 1930 besiktigat egendomarna. Under 1932 hava å

egendomarna hållits uppskattningsförrättningar i vederbörlig ordning.

Av handlingarna i ärendet, däribland tre av t. f. distriktslantmätare!!

Arvid Back upprättade kartor, inhämtas bland annat följande.

a) Sandshult nr 1 jämte Ubbetorp nr 1, som är belägen 13 kilometer

från Oskarshamns stad och 1 kilometer från Skorpetorps järnvägsstation,

har en areal av 955.4 hektar, varav 103.541 hektar tomt och åker.

36.309 hektar ängs- och odlingsmark, 766.78 hektar skogsmark och 48.tt

hektar annan avrösningsjord. Under egendomen finnas torpen Ubbetorp.

Stora Örntorp, Nymålen, Knippefloen samt lägenheten Lilla Örntorpet,

vilket användes som kronojägarbostad.

Byggnaderna å huvudgården äro med undantag av boningshuset, ettstathus

samt ved- och visthusbyggnad samtliga så gamla och otidsenliga,

att de ganska snart komma att behöva ombyggas.

De kronan tillhöriga byggnaderna å torpen och lägenheterna äro å Ub

hetorp tillräckliga och knappast medelgoda (med undantag av ladugår

den äro samtliga mycket gamla och otidsenliga), å Stora Örntorp knap

past medelgoda (ladugården är uppförd år 1928, men övriga byggnader

äro mycket gamla och i behov av ombyggnad; i övrigt äro husen tillräckliga),

å Nymålen tillräckliga och nybyggda (ladugården uppförd

1919 och boningshuset något tidigare), å torpet Knippefloen fullt tillräckliga

och över medelgoda (boningshus och ladugård nybyggda och

övriga hus gamla, men användbara), samt å lägenheten Lilla Örntorpet

i gott skick.

Odlingslån finnes ej, men ägaren till det norr örn egendomen belägna

Tjuståsa har ånyo efter ändrade grunder begärt sänkning av Tjuståsa

sjön, vilket torde komma att medföra såväl kostnader som landvinning

för egendomen.

b) Skorpetorp nr 1, som är belägen 14 kilometer från Oskarshamns

stad och 1 kilometer från Skorpetorps järnvägsstation, har en areal av

651.66 hektar, varav 95.485 hektar tomt och åker, 18.703 hektar ängs- och odlingsmark,

497.754 hektar skogsmark och 39.718 hektar annan avrösnings

jord. Under egendomen finnas torpen Sjöändan, Kvarntorpet, Dalen och

Nydalen. Byggnaderna å huvudgården äro med undantag av boningshuset

och magasinsbyggnaden samtliga mycket gamla och otidsenliga,

varför omfattande ny- och ombyggnad är ofrånkomlig, därest egendomen

kommer att bibehållas i kronans hand.

Byggnaderna å torpen äro å Sjöändan äldre men medelgoda och mer

än tillräckliga, å Dalen fullt tillräckliga och ungefär medelgoda (ladu

gården gammal men användbar, boningshus och bod jämförelsevis nya),

å Nydalen fullt tillräckliga och något över medelgoda.

Den 20 november 1931 har arrendatorn erhållit Kungl. Maj:ts tillstånd

att jämte övriga delägare i »Skorpetorp—Skrika dikningsföretag av år

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 92. 11

1929» för egendomen söka oell vinna delaktighet i lån från avdikniugslånefonden.

Kronojordstyckningssakkunniga hava anfört följande:

a) Beträffande Sandshult: Med hänsyn till det mindre goda skick,

vari uthusbyggnaderna vid arrendegården befunne sig, och då man förr

eller senare måste räkna med icke ringa kostnader för torrläggning av

en del jord, borde gården försäljas. Vid besiktningstillfället hade också

arrendatorn uttryckt önskan att få förvärva gården med äganderätt. Den

utarrenderade delen torde lämpligen kunna upplåtas i

en huvudgård, omfattande jorden vid byggnaderna, jorden i Ols

kärret och hälften av jorden i Oxmossen med en sammanlagd areal av

cirka 40 hektar åker,

ribbetorpet med den invid husen belägna jorden och hälften av jorden

i Oxmossen, så att denna lott komme att innehålla en åkerareal av

cirka 12.5 hektar, samt

torpet Stora Örntorpet örn likaledes cirka 12.5 hektar åker.

Vidare kunde lämpligen mark i erforderlig omfattning utmed den genom

egendomen löpande järnvägen avsättas till tomter.

b) Beträffande Skorpetorp: Då uthusen vore gamla samt stora kostnader

för vattenavledning förestode, kunde försäljning av huvudgården

ifrågasättas. Då härtill komme, att nuvarande arrendatorn, som synbarligen

vore en mycket driftig jordbrukare och under den korta tid han innehaft

arrendet redan väsentligt upphjälpt byggnaderna, vid besiktningstillfället

uttalat bestämd önskan att få övertaga egendomen med äganderätt,

borde huvudgården försäljas med i huvudsak nuvarande areal. Utmed

den genom egendomen löpande landsvägen funnes en del bebyggda

bostadslägenheter, vilka lämpligen kunde försäljas till innehavarna. Vidare

borde byggnadstomter i erforderlig omfattning kunna utläggas i anslutning

till nämnda väg.

Skulle försäljning av de under skogsstaten lydande torpen å denna egendom

och å det intilliggande kronohemmanet Sandshult komma att ifrågasättas,

vilket spörsmål de sakkunniga icke ansett sig böra upptaga till

prövning, borde en försäljning jämväl av det nu till arrendegården Skorpetorp

hörande torpet Sjöändan med lämplig utökning av arealen övervägas.

Domänintendenten har beträffande Sandshult ansett, att med hänsyn

till de övervägande gamla och dåliga byggnaderna och de vattensjuka

markerna huvudgården och torp borde försäljas var för sig, ävensom

vissa områden till byggnadstomter med bibehållande i kronans hand

av den betydliga skogsmarken. Såväl huvudgårdsarrendatorn som torparna

hade förklarat sig önska friköpa sina innehav. — På grund av

huvudgårdens å Skorpetorp till större delen dåliga byggnader samt

den vattensjuka åkerjorden borde huvudgården försäljas till nuvarande

arrendatorn, som förklarat sig villig att köpa densamma. En försäljning

av de många välbebyggda skogstorpen öster örn nya landsvägen skulle

sönderstycka det stora sammanhängande skogskomplexet Sandshult—

Skorpetorp och ej överensstämma med vederbörande skogsstatstjänste

mäns önskningar. Däremot torde förberörda område örn 29.8 ar tillsammans

med en del nya byggnadstomter böra försäljas.

Kalmar läns södra hushållningssällskaps egnahemsnämnd har framhållit.

att Sandshult icke lämpade sig väl för styckning till mindre jord
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 92.

bruk, varför egendomen borde försäljas som en brukningsdel, samt att

Ubbetorp borde försäljas som eget hem, därvid tillägg av olika markslag

utöver vad som vore upplåtet till torpet borde ske, så att ett bärkraftigt

jordbruk uppkomme. Torparen borde lämnas företräde vid köp. Vid

försäljning av huvudgården borde mark i lämplig omfattning reserveras

för bostadstomter.

Beträffande Skorpetorp kunde nämnden icke tillstyrka styckning

till egnahemsjordbruk. Jorden utgjordes till stor del av lågt liggande

mark, som fördelaktigast utnyttjades i en större brukningsdel, vartill

jämväl hörde mark med bättre avdikningsförhållanden. Skulle styckning

ske i mindre brukningsdelar, erhölle en del styckningslotter uteslutande

sankmark. De till domänen hörande torpen hade lagts under skogsstaten.

Torparna hade arbetsinkomst vid skogsarbete och kunde icke få

erforderlig inkomst å allenast respektive torp. Skulle bärkraftiga jordbruk

bildas av torpen, behövde flera läggas samman. Härvid uppstode

då några bebyggda brukningsdelar utan tillhörande jord. Denna omständighet

jämte åkerns mycket spridda läge talade emot en sammanläggning

av torpen, varför de lämpligen borde bibehållas såsom arbetarebostäder

för skogsstatens behov. Vid en försäljning av huvudgården eller utarrendering

av densamma borde reserveras mark för bostadslägenheter i

lämplig omfattning.

Uppskattning snämnden har andragit följande.

Vid besiktning å de sammanslagna egendomarna den 12 maj 1931 hade

domänintendenten och t. f. distriktslantmätaren Back efter samråd med

vederbörande skogsstatstjänstemän uppgjort förslag till egendomens disposition

på så sätt, att egendomen skulle uppdelas i från A till T betecknade

lotter, varav A och H skulle bibehållas i kronans ägo. Vid förslaget

till disposition av egendomen hade i huvudsak kronojordstyckningssakkunnigas

förslag följts. Dock hade nämnden funnit, att Olskärret och

Komossen borde bibehållas i kronans ägo. I anslutning härtill hade nämnden

uppgjort förslag till försäljning från den sammanslagna egendomen

av följande lotter med nedan angivna arealer och saluvärden:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 92

13

aoi p: *x\

o:

P T

5 2 g?

o;

►O

P

Areal i

hektar

>

<~i 1

Saluvärde

Litt. och nr å

kartorna

Föreslagna köpares

namn

p*fo: a

“po

era

lil

5. p p*

Ö ® p5

Ii

•J. CD

P

CL P

® 3

®

P

®

tomt

och

åker

ängs-

mark

avrös- nings- jord o.

impe- diment

Summa

^ P ’

o P* ''

3 2 i

s? g; 1

p-

®

kronor

därav

för

väx-

ande

skog

Litt. B., Ubbetorp ......

Litt. C , Sandhults huvud-

Axel Karlsson .........

9

1929

7.854

1.162

22.52 0

31.536

350

13,400

6,584

gård.................

Litt. D., bostadslägenhe-

Mats Sand ............

9

1924

30.119

19.134

59.364

108.617

1,250

39,000

13,945

ten Stensberg ......

Litt. E., jordbrubslägen-

Albin Ljungberg......

10

0.567

0.3 2 7

0.321

1.216

60

1,500

heten Stora Örntorp

Karl Erlandsson ......

9

1929

7.ioo

0.586

17.907

25.593

315

8,550

2,586

Litt. F., d:o Nymålen

Ernst Oskar Svensson

9

1923

3.413

0.893

11.194

15.000

205

6,650

1,639

Litt. G., d:o Knippefloen

Litt. I., Missionshusplan

K. V. Samuelsson

Oskarshamns baptist-

9

1890

8.673

0.916

40.751

50.340

500

18,000

8,014

Litt. K., Sandshults skol-

församling .........

—

0.1BO

0.130

15

200

—

husplan ..................

Litt. L., utökning av lag.

Döderhults kommun

—

—

—

—

0.120

0.120

10

180

—

Lyckås l1.''...........

Erland Nilsson ........

—

—

—

—

0.0 60

0.060

7

120

—

Litt. Ma, obebyggd tomt

—

13

—

O.082

O.075

0.040

0.197

25

500

—

Litt. Mb,

—

13

—

0.147

—

—

0.14 7

25

500

—

Litt. Mc, » »

—

13

—

0.168

—

—

0.168

25

550

—

Litt. Md, » »

—

13

—

0.265

—

• -

0.266

30

650

—

Litt. Me, » »

—

13

—

0 210

—

—

0.2 10

25

500

—

Litt. Mf, » »

—

13

—

0.1 95

—

—

0.196

25

550

—

Litt. Mg, » »

—

13

—

0.2 00

—

—

0.200

25

550

—

Litt. Mh, » »

—

13

—

0.175

—

-

0.176

25

500

—

Litt. Mi, » »

—

13

—

0.1 7 0

—

—

0.17 0

25

500

—

Litt. Mk, » »

Litt. N., Skorpetorps hu-

—

13

—

0.187

—

—

0.187

30

600

—

vudgård .........

Litt. 0., lägenheten Sjö-

Filip Brundin .........

9

1928

65.911

6.468

95.217

167.596

1,400

42,000

11,454

ändan • • • ..............

Litt. P., jordbrukslägen-

Arvid Persson.........

9

1920

1.652

0.791

2.037

4.380

130

4,500

518

heten Dalen ............

Karl Fridolf Nilsson

9

1908

3.801

0.5 03

12.516

16.820

200

6,800

2,320

Litt. R., d:o Nydalen......

Litt. S , utökning av Skor-

Gunnar Svensson ...

9

1929

4.923

0.962

18.975

24.860

255

8,200

2,665

petorp lu.................

August Nilsson ........

—

—

—

—

0.0 50

0.060

5

100

—

Litt. Ta1, obebyggd tomt

—

13

—

0.043

—

Ö.180

0.223

20

450

—

Litt. Ta2, » »

—

13

—

0.108

—

0.125

0.288

25

480

—

Litt. Ta8, » »

—

13

—

0.048

-

0.176

0.219

15

300

—

Litt. Ta4, » »

—

13

—

0.040

—

0.19 0

0.280

15

325

—

Litt. Ta6, » »

—

13

—

0.06 2

—

0.178

0.230

15

350

—

Litt. Ta8, » »

—

13

—

0.092

—

0.1 30

0.222

20

425

—

Litt. Ta7, » »

—

lo

—

0.120

—

0.160

0.2 80

25

525

—

Litt. Ta8, » »

—

13

—

0.0 8 0

—

0.196

0.275

20

425

—

Litt. Ta9, »

13

—

0.050

—

0.240

0.290

20

400

—

Litt. Ta10, » »

Litt. Ta11, » »

13

—

O.080

—

0.1 7 0

0.2 50

20

425

—

—

13

—

—

—

0.260

0.260

25

450

—

Litt. Td, » »

—

13

—

—

—

0.3 7 0

0.3 7 0

25

550

—

Litt. Th, » »

Litt. Tb, bebyggd bostads-

—

13

—

—

—

0.262

0.2 5 2

25

500

—

lägenhet..........

Terecia Thelin... ....

10

—

0.0 1 6

0.006

0.251

0.278

20

310

—

Litt. Tc, d:o ...............

C. L. Fingal.........

10

—

0.334

—

0.186

0.519

40

800

—

Litt. Te, d o...............

K. A. Johansson .....

10

—

—

—

0.2 4 0

0.2 40

20

450

—

Litt. Tf, d:o..................

J. A. Åström ......

10

—

—

—

0. ''25

0.2 25

25

450

—

Litt. Tg, d:o.................

Otto Karlsson ......

10

—

0.116

0.048

0.052

0.21

25

490

—

Litt. Ti, d:o..................

Johan Rosenkvist

10

—

0.2 50

—

0.580

0.7 8 0

40

800

—

s. 14 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

Av förenäinnda lotter hava de, som kunna ifrågakomma till upplåtelse

under åborätt, värderats i sådant hänseende. Nämnden har ansett sig

ej kunna tillstyrka sådan upplåtelse. Ej heller har nämnden funnit skäl

föreligga att göra förbehåll rörande lotternas användning och örn återköpsrätt.

Skulle dock sådant förbehåll göras, borde saluvärdena minskas

med 10 procent. Vidare borde salulotterna tillförsäkras nödiga utfartsvägar.

Vid försäljning av lotten litt. B Ubbetorp borde 83-åriga änkan Matilda

Andersson och hennes 48-årige blinde son Frans Erik Andersson tillför

säkras rätt att under återstående livstid hava dem tillhörigt boningshus

med uthus kvarstående å tomten ävensom nyttjanderätten därtill. Vidare

borde vid försäljning av lotten litt. N köparen tillförbindas att gälda

samtliga egendomen åvilande annuiteter å lån från statens avdikningslånefond

för Skorpetorp—Skrika dikningsföretag av år 1929.

Överjägmästaren har förklarat sig ej hava något att erinra varken mot

förslaget till egendomarnas disposition eller mot uppskattningen och ej

heller mot vederbörande jägmästares värdering av den å de föreslagna salulotterna

växande skogen.

Överlantmätaren har meddelat, att hinder mot den sammanslagna fastighetens

uppdelning genom avstyckning i enlighet med det vid uppskattningsförrättningen

den 13 december 3932 upprättade förslaget icke syntes

möta på grund av bestämmelserna i jorddelningslagen, därest de olika

försäljningslotterna vid blivande försäljning tillförsäkrades rätt till utfartsväg

på sätt lantmätaren föreslagit.

Med skrivelse den 13 januari 1934 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört bland annat följande.

Styrelsen hade ej något att erinra mot uppskattningsnämndens förslag

angående disposition av kronoegendomen Sandshult 51 eller mot de

åsätta saluvärdena, varvid styrelsen ansåge, att lotten litt. H ej borde

försäljas. Innehavarna av lotterna litt. B, E, N och R hade visserligen

ej innehaft lägenheterna så lång tid, att de vore hembudsberättigade vid

försäljning av lotterna. Nämnden hade motiverat hembud till innehavarna

endast därmed, att de skött lotterna väl. Likväl ansåge styrelsen,

att, då hela egendomen med undantag av utmarken och vissa å densamma

befintliga lägenheter, vilka skulle förvaltas som kronopark, skulle försäljas

samt innehavarna av lotterna innehaft desamma i lägst 6 år samt

under denna tid skött lotterna väl, dessa ej borde utbjudas till försäljning

å auktion eller under hand till utomstående personer utan hembjudas

innehavarna. Då försäljningen av salulotterna ej torde kunna medhinnas

till den 14 mars 1934, borde desamma försäljas med tillträdesrätt den

14 mars 1935, till vilken dag styrelsen föranstaltat örn egendomens utarrendera.

De till försäljning ej föreslagna delarna av egendomen borde

ställas under skogsstatens vård och förvaltning för att förvaltas som kronopark

från sistnämnda dag. Då ärendet i vissa delar vore av beskaffenhet

att riksdagens medverkan erfordrades, syntes detsamma i sin helhet

böra underställas riksdagens prövning.

Jag har ej erinran att göra mot uppskattningsnämndens i förenäinnda

tabell intagna, av domänstyrelsen biträdda förslag. Till frågan örn dispositionen

av den i kronans ägo kvarvarande delen av kronoegendomen eller

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

15

lotterna litt. A och H torde jag få återkomma, då riksdagens beslut i försäljningsfrågan

föreligger. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen Sandshult 51 i Döderhults

socken av Kalmar län må med tillträdesrätt den 14

mars 1935 försäljas följande lotter, nämligen

dels lotterna litt. B, O, D, E, F, G, Ma, Mh, Mc, Md,

Me, Mf, Mg, Mh, Mi, Mk, N, O, P, R, Ta'', Ta2, Ta3, Ta4,

Ta5, Ta‘;, Ta1, Ta8, Ta9, Ta10, Ta11, Tb, Tc, Td, Te,

Tf, Tg, Th och Ti enligt förordningen den 6 juni 1929

(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m.,

lotterna litt. B, C, E, F, G, N, O, P och R var för sig

med förut angivna arealer och saluvärden samt med

hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för respektive

Axel Karlsson, Mats Sand, Karl Erlandsson, Ernst

Oskar Svensson, K. V. Samuelsson, Filip Brundin, Arvid

Persson, Karl Fridolf Nilsson och Gunnar Svensson,

lotterna litt. D, Tb, Tc, Te, Tf, Tg och Ti var för sig

med förut angivna arealer och saluvärden samt med

hembudsrätt enligt 10 § i förordningen för respektive

Albin Ljungberg, Terecia Thelin, C. L. Fingal, Karl

Aug. Johansson, J. A. Åström, Otto Karlsson och Johan

Rosenkvist,

samt lotterna litt. Ma, Mb, Mc, Md, Me, Mf, Mg, Mh,

Mi, Mk, Ta1, Ta2, Ta3, Ta4, Ta5, Tafi, Ta1, Ta8, Ta9, Ta10,

Ta11, Td och Th var för sig med förut angivna arealer

och saluvärden under hand enligt 13 § i förordningen,

dels lotterna litt. I till Oskarshamns baptistförsamling

u. p. a. mot en köpeskilling av 200 kronor, litt.

K till Döderhults kommun mot en köpeskilling av 180

kronor, litt. L till Erland Nilsson mot en köpeskilling

av 120 kronor, samt litt. S till August Nilsson mot en

köpeskilling av 100 kronor; skolande för en var av

dessa fyra lotter köpeskillingen betalas kontant vid

tillträdet och i övrigt bestämmelserna i förenämnda

förordning gälla;

under villkor beträffande samtliga lotter, att

endast kronoegendomen tillhöriga byggnader och anläggningar

ingå i köpen, att förbehåll göres för de

jämkningar i gränser, som vid blivande avstyckningsförrättning

kan komma att föreskrivas, samt att vid

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

nämnda förrättning nödiga utfartsvägar skola tillförsäkras

såväl kronan för i dess hand kvarvarande delar

av fastigheten som respektive köpare, allt i enlighet

med uppgjort avstyckningsförslag, ävensom beträffande

lotten litt. B, att änkan Matilda Andersson

och hennes son Frans Erik Andersson medgivas

rätt att utan ersättning, så länge någon av dem lever,

innehava och bebo det dem tillhöriga boningshuset

samt hava nu befintliga uthus kvarstående, ävensom

nyttja den jord de nu innehava, samt beträffande lotten

litt. N, att köparen skall ensam ansvara för

samtliga å Skorpetorp nr 1 åvilande kostnaderna för

egendomen berörande torrläggningsföretag.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt

i de under l:o—4:o här ovan antecknade ärenden.

Hans Majit Konungen lämnar bifall till vad departementschefen

hemställt samt förordnar, att till riksdagen

skall avlåtas proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Allan Tigerschiöld.

340285. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:64 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avyttring av statens järnvägar tillhöriga andelar i samfällighet er till Kingstads m. a1 i texten
  2. JoU 1934:21 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående försäljning av vissa kronoegendomar och lägenheter fran sådana egendomar. s. 5 i texten