Sök i Ratio Lex

Angående småskoleseminarielärarinnan Sigrid Degermans avlöningsförmåner

1935-02-15 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:109, Angående småskoleseminarielärarinnan Sigrid Degermans avlöningsförmåner

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis yr oposition Nr 109.

1

Nr 109.

Kungl. Marits proposition till riksdagen angående småskoleseminarielärarinnan

Sigrid Degermans avlöningsförmåner; given

Stockholms slott den 15 februari 1935.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet införa- Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms

slott den 15 februari 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg anför härefter:

I samband med genomförandet av den av 1932 års riksdag beslutade omorganisationen

av småskoleseminarierna blev ett antal seminarielärartjänster

såväl vid de statliga seminarierna som vid de dåvarande landstingsseminarierna

indragna och de lärare, som innehade ordinarie tjänster, uppförda

på indragningsstat. Till avlönande av ordinarie lärare vid nedlagda småskoleseminarier,

vilka uppförts på indragningsstat hos landsting, utgår statsbidrag

enligt bestämmelser, som senast meddelats i Kungl. Maj:ts cirkulär

den 4 maj 1934 angående statsbidrag till avlöning av lärare vid nedlagda

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 109. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 109.

småskoleseminarier m. m. Enligt berörda cirkulär utgår sådant bidrag med

ett belopp, motsvarande dels grundlön och av läraren intill tidpunkten för

seminariets nedläggande intjänade ålderstillägg, dels ock tillfällig löneförbättring

och dyrtidstillägg enligt närmare angivna grunder.

För att underlätta för seminarielärare vid indragna seminarier att erhålla

anställning har Kungl. Maj:t vidare i beslut den 12 maj 1933 angående

provisoriska föreskrifter beträffande statens småskoleseminarier föreskrivit,

dels att, då fråga är örn förordnande av rektor eller tillsättande av ordinarie

lärare vid småskoleseminarium, förutvarande, på indragningsstat hos

landsting uppförd eller därmed jämställd seminarielärare, som befinnes

lämplig, skall i första hand ifrågakomma, dels ock att då sådan ordinarie

lärartjänst eller rektorstjänst är ledig, skolöverstyrelsen äger att kungöra

tjänsten antingen till allmän ansökning eller till ansökning endast av på

indragningsstat hos landsting uppförda eller därmed jämställda seminarielärare

eller ock att utan ledigförklarande till innehavare av tjänsten utnämna

eller förordna någon av nu angivna lärare.

Emellertid har i vissa fall befunnits, att ytterligare åtgärder varit erforderliga

för att bereda förutvarande icke-ordinarie seminarielärarinnor nödigt

uppehälle. Sålunda medgav 1933 års riksdag (riksdagens skrivelse nr 139)

dels att icke-ordinarie lärarinnan vid det nedlagda landstingsseminariet i

Skara Ebba Åkerström under budgetåret 1933/1934 skulle få åtnjuta avlöning

med samma belopp, som tillkommit henne vid nedläggandet av småskoleseminariet

i Skara, dock med viss reduktion ifråga örn tillfällig löneförbättring

och dyrtidstillägg, dels ock beträffande tre lärarinnor vid det

nedlagda statliga småskoleseminariet i Hagaström att för dem skulle i avlöningshänseende

i tillämpliga delar gälla vad som samtidigt föreskrivits i

fråga örn lärare, som uppförts på indragningsstat hos landsting.

Fråga har nu uppkommit örn beredande av ekonomisk hjälp åt ytterligare

en icke-ordinarie seminarielärarinna, vilken, såvitt nu kan bedömas, i och

med utgången av innevarande läsår kommer att stå utan anställning.

Innan jag ingår på den nu föreliggande ansökningen, vill jag erinra

örn en av sökanden — Sigrid Degerman — tidigare gjord framställning

att »ifråga örn ansökning och innehav» av ordinarie ämneslärartjänst vid

statens småskoleseminarier bliva förklarad likställd med de förutvarande,

på indragningsstat hos landsting uppförda seminarielärare, varom ovan

förmälts.

I häröver den 1 december 1933 avgivet yttrande anförde skolöverstyrelsen

bland annat följande, som beträffande sökandens tidigare tjänstgöringsförhållanden

fortfarande är gällande:

I likhet med seminariet i Hagaström hade statens småskoleseminarium i

Lycksele tidigare varit uppfört på extra stat och överfördes först från och

med läsåret 1927—1928 på ordinarie stat. Lärarinnan Sigrid Degerman

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Marits proposition Nr 109.

hade förordnats av skolöverstyrelsen att från och med början av höstterminen

1923 vara ämneslärarinna vid seminariet i Lycksele. När seminariet

uppfördes på ordinarie stat, hade en av ämneslärarna, som i samband härmed

utnämnts till ordinarie lärare, förordnats till rektor vid seminariet, varefter

Degerman förordnats att tills vidare såsom vikarie uppehålla rektors

ämneslärartjänst. I sådan egenskap hade lärarinnan Degerman på grund

av föreskrifter i Kungl. Maj:ts brev den 3 juli och den 2 september 1927

angående stater för småskoleseminarierna tillerkänts enahanda avlöningsförmåner,

som tillkomme ordinarie kvinnliga ämneslärare vid dessa seminarier.

Av det anförda framginge, att lärarinnan Degerman varit anställd vid

seminariet i Lycksele såsom ämneslärarinna från och med början av höstterminen

1923 — därav från och med den 1 juli 1927 med avlöning och

pensionsrätt såsom ordinarie lärarinna — eller sålunda under mer än tio

år. Hennes tjänstgöring, som omfattat de viktiga ämnena modersmålet,

historia och geografi samt kvinnlig slöjd, hade blivit bedömd med högsta

vitsord. Framhållas borde, att — därest den nu gällande föreskriften, att

ämneslärartjänst skulle, då innehavaren av densamma erhölle förordnande

som rektor, besättas med ordinarie innehavare, varit gällande vid den tidpunkt,

då Degerman förordnats till vikarie å rektors ämneslärartjänst —

hon givetvis hade blivit utnämnd till ordinarie innehavare av tjänsten. Överstyrelsen

erinrade ock därom, att icke ordinarie lärarinnor vid det på extra

stat stående småskoleseminariet i Hagaström av statsmakterna tillerkänts

likställighet med ordinarie lärarinnor vid nedlagda landstingsseminarier icke

blott i fråga om rätt att erhålla lärarebefattning vid statens småskoleseminarier

utan ock i fråga om rätt att, därest sådan placering icke lämpligen

kunde ske, erhålla avlöning på indragningsstat.

Genom beslut den 23 februari 1934 medgav Kungl. Majit härefter i anledning

av Sigrid Degermans omförmälda ansökning, att hon finge söka och

innehava sådan ordinarie lärarbefattning vid statens småskoleseminarier, som

med stöd av i ovannämnda beslut den 12 maj 1933 meddelade bestämmelser

av skolöverstyrelsen kungjorts ledig till ansökning endast av förutvarande,

på indragningsstat hos landsting uppförda eller därmed jämställda

seminarielärare.

Hos Kungl. Majit har nu Sigrid Degerman gjort framställning i syfte att

bliva förklarad likställd med nyssnämnda på indragningsstat hos landsting

uppförda seminarielärare även i det hänseendet, att hon må kunna med

bibehållen lön uppföras å indragningsstat.

I utlåtande den 11 januari 1935 har slcolöverstyr elsen åberopat sitt ovannämnda

den 1 december 1933 avgivna yttrande samt i övrigt anfört i huvudsak

följande:

Från och med läsåret 1934—1935 hade Sigrid Degerman drabbats av den

tjänsteindragning, som måst äga rum vid seminariet i Lycksele på grund

av den inträdda inskränkningen i verksamheten vid småskoleseminarierna.

Någon ordinarie lärartjänst funnes numera icke att söka vid dessa seminarier,

sedan Kungl. Majit föreskrivit, att befattning, som bleve ledig, skulle

vakanssättas. Emellertid hade det funnits möjlighet att för läsåret 1934—

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 109.

1935 placera lärarinnan Degerman såsom vikarie på en nyinrättad tjänst

vid småskoleseminariet i Strängnäs. På grund av ytterligare inskränkning

i seminarieverksamheten komme emellertid denna tjänst att indragas vid

läsårets slut med den följd, att Degerman komme att stå utan anställning.

Synnerligen behjärtansvärda omständigheter måste anses föreligga, då

lärarinnan Degerman nu vid 55 års ålder stöde inför utsikten att mista sin

befattning och pensionsrätt efter 12 tjänstår, under vilka hon till större

delen uppburit avlöning såsom å ordinarie befattning och under alla dessa

år erlagt pensionsavgifter till statens pensionsanstalt. Såsom förut sagts,

funnes icke någon ordinarie befattning att söka vid småskoleseminarium,

vadan den henne tillerkända rätten i sådant hänseende måste anses värdelös.

Då Degerman icke avlagt folkskollärarexamen, saknade hon kompetens

att anställas vid med seminarium förenad övningsskola. Vakansvikariaten

vid småskoleseminarierna vore upptagna med lärarinnor på indragningsstat

vid nedlagda landstingsseminarier. Det torde icke heller finnas

någon utsikt till att Degerman vid sin ålder skulle kunna vinna anställning

vid. högre folkskola eller kommunal mellanskola.

Överstyrelsen ville erinra därom, att 1933 års riksdag på förslag av Kungl.

Majit i ett liknande ömmande fall medgivit, att en icke ordinarie lärarinna

vid det nedlagda landstingsseminariet i Skara, Ebba Akerström, fått uppföras

på indragningsstat. Denna rätt begränsades till ett år. Emellertid

kunde Åkerström omedelbart erhålla ordinarie anställning och behövde icke

taga den medgivna rätten i anspråk.

Närmast till hands läge att i nu föreliggande fall jämföra Degerman med

de icke ordinarie lärarinnor vid statens småskoleseminarium i Hagaström,

vilka på grund av riksdagens medgivande blivit i löne- och statsbidragshänseende

likställda med lärare på indragningsstat hos landsting. Överstyrelsen

finge i sådant hänseende hänvisa till bestämmelserna i cirkuläret

den 4 maj 1934 angående statsbidrag till avlöning av lärare vid nedlagda

småskoleseminarier m. m.

Överstyrelsen ville för sin del tillstyrka nådigt bifall till Degermans ansökning

och hemställa, att Kungl. Majit täcktes förelägga 1935 års riksdag

proposition i ämnet. Möjligen borde medgivandet för Degerman att uppföras

på indragningsstat liksom för Ebba Åkerström böra begränsas till ett

år med skyldighet för henne att antaga befattning, som eventuellt kunde

stå till buds, varefter frågan finge upptagas till förnyad prövning.

I utlåtande den 26 januari 1935 har statskontoret med hänsyn till Sigrid

Degermans långa tjänstgöring vid en statlig läroanstalt samt på de skäl,

skolöverstyrelsen i ärendet anfört, förklarat sig icke vilja motsätta sig, att

framställning göres till riksdagen om medgivande av rätt för Degerman

att — därest hon på grund av inskränkning i verksamheten vid statens

småskoleseminarier bliver utan anställning — bibehålies vid de avlöningsförmåner,

hon ägt uppbära under läsåret 1934—1935, dock med iakttagande i

tillämpliga delar av de i cirkuläret den 4 maj 1934 meddelade föreskrifterna

ifråga örn avlöningsförmåner åt lärare, som uppförts på indragningsstat

hos landsting. Tillika har statskontoret ansett, att medgivandet bör bebegränsas

till ett år med skyldighet för Degerman att antaga befattning,

som eventuellt kan komma att stå till buds.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 109.

Med hänsyn till Sigrid Degermans långvariga och väl vitsordade tjänstgöring

i statens tjänst och övriga av skolöverstyrelsen framhållna omständigheter

synes det vara med billighet överensstämmande, att hon därest

hon på grund av inskränkning i seminarieverksamheten bliver utan anställning

— erhåller bistånd av det allmänna. Beträffande sättet härför ansluter

jag mig till statskontorets förslag ävensom till vad ämbetsverket anfört beträffande

villkor för de ifrågasatta förmånernas åtnjutande. Vid bifall

härtill torde vad som må komma att utgå till Sigrid Degerman böra bestridas

från de under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslagen till

bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting uppförda seminarielärare

m. m. samt till dyrtidstillägg åt lärare vid statsunderstödda

undervisnings- m. fl. anstalter.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att icke-ordinarie lärarinnan vid småskoleseminariet i

Strängnäs Sigrid Degerman må äga rätt att — därest hon

på grund av inskränkning i verksamheten vid statens småskoleseminarier

bliver utan anställning — under budgetåret

1935/1936 bibehållas vid de avlöningsförmåner, hon ägt

uppbära under läsåret 1934—1935, dock med iakttagande i

tillämpliga delar av de i Kungl. Maj:ts cirkulär den 4 maj

1934 meddelade föreskrifterna i fråga örn avlöningsförmåner

åt lärare, som uppförts på indragningsstat hos landsting,

samt med skyldighet för henne att underkasta sig de

bestämmelser beträffande undervisningsskyldighet m. m.,

Kungl. Majit kan finna gott meddela; skolande vad som

på grund härav må komma att utgå till henne bestridas

från ovannämnda anslag till bidrag till avlöning åt vissa

på indragningsstat hos landsting uppförda seminarielärare

m. m., respektive till dyrtidstillägg åt lärare vid vissa

statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-R egen ten

lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Johannes Dillner.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 109.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:242 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits ''proposition angående småskoleseminarielärarinnan Sigrid Degermans avlöningsförmåner. a1 i texten
  2. SU 1935:109 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående småskoleseminar^lärarinnan Sigrid Degermans avlöningsförmåner. s. 27 i texten