Sök i Ratio Lex

Angående förändring i avseende å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfall sverk m. m

1935-02-08 · 58 sidor, varav 58 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 58 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:111, Angående förändring i avseende å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfall sverk m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

1

Nr lil.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående förändring i avseende

å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie

befattningar vid postverket, telegrafverket, statens

järnvägar och statens vattenfall sverk m. m.; given

Stockholms slott den 8 februari 1935.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Henning Leo.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 8 februari 1935.

Närvarande:

Statsministern Hånsson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Departementschefen, statsrådet Leo, anför:

Till Kungl. Maj:ts prövning föreligga åtskilliga av styrelserna för kommunikationsverken

eller från personalhåll gjorda framställningar, som i stort sett

avse ändring i löneställning eller antal beträffande vissa ordinarie befattningar

eller grupper av befattningar vid de skilda verken. De förslag, som jag

funnit mig kunna tillstyrka, gå huvudsakligen ut på erforderlig anpassning

av personaluppsättningen efter verksamhetens successiva utveckling eller eljest

inträdda förändringar beträffande verkens drift samt innebära, där de

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr lil. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

överhuvud taget äro av beskaffenhet att föranleda utgiftsökning, ej någon sådan

ökning av större betydelse.

Jag övergår nu till de skilda framställningarna och börjar därvid med sådana,

som avse

Postverket.

En ny revisorsbefattning å generalpoststyrelsens fjärde byrå m. m. I skrivelse

den 2 september 1933 med förslag örn ändring i avseende å löneställning och

antal beträffande vissa ordinarie befattningar av lägst 21: a lönegraden vid

postverket berörde generalpoststyrelsen frågan örn höjning i lönegrad av vissa

befattningar inom styrelsen, vilkas verksamhetsområden sammanhängde med

det till styrelsen förlagda räkenskaps- och revisionsarbetet. Bland dessa tjänster

var en kontrollörsbefattning (20: e lönegraden) å styrelsens fjärde byrå,

vars arbetsuppgifter voro, bland annat, följande:

upprättande och granskning av generalavräkningar med främmande postförvaltningar

beträffande postanvisnings-, paket- och svarskupongsutväxlingen,

förskotterade tullavgifter samt transitersättning för befordran av brevpost,

luftpost och postabonnerade tidningar (de sistnämnda i mellanskandinavisk

och finsk utväxling) samt uppsättande av all i samband härmed stående skriftväxling

;

föranstaltande om likvidering av främmande postverks fordringar samt övervakande,

att svenska postverkets fordringar enligt ovannämnda avräkningar

ingå;

upprättande av förslag till lämpliga avbetalningar å främmande postverks

fordringar ur postanvisningsutväxlingen samt för bestämmande av växelköp

beträffande sistnämnda fordringar, varvid avseende skall fästas vid den postanvisningskurs,

som tillämpats för vederbörande avräkningsperiod; samt

upprättande och översändande till främmande postförvaltningar av uppgifter

å månatliga medelväxelkurser samt övervakande, att dylika kursuppgifter

ingå från sistnämnda förvaltningar.

Generalpoststyrelsen framhöll bland annat, att starka skäl talade för höjning

i lönegrad av ifrågavarande kontrollörstjänst men att styrelsen först ville pröva,

huruvida icke saken kunde ordnas genom någon ändrad fördelning av arbetet

mellan bemälde kontrollör och endera av de två å byrån redan anställda

revisorerna och bokhållarna.

I skrivelse den 14 augusti 1934 har generalpoststyrelsen återkommit till

denna fråga samt därvid anfört följande:

Efter övervägande av olika möjligheter har generalpoststyrelsen funnit den

lämpligaste åtgärden beträffande ändrad arbetsfördelning vara att till postverkets

huvudkassa överflytta de göromål, som tidigare fullgjorts av en revisor

och bokhållare, den s. k. anordningsbokhållaren, och vilka göromål nära ansluta

sig till de inom huvudkassan och dess expedition hittills handlagda sysslorna.

Postverkets huvudkassa förestas av en tjänsteman i 21 :a lönegraden med

benämning ^huvudkassör. Då denna tjänstetitel år 1927 infördes — tidigare

hade föreståndaren benämnts intendent och varit placerad i 24 :e lönegraden —

handhade föreståndaren ensam alla förekommande in- och utbetalningar till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

3

kassan. Dessa göromål äro emellertid, vid jämförelse med förhållandena vid

postverkets distrikts- och lokalförvaltningar, icke av så maktpåliggande beskaffenhet,

att för desamma kan erfordras en tjänsteman i 21 :a lönegraden.

Om nu huvudkassören befriades från dessa sysslor, kunde han övertaga anordningsbokhållarens

hittillsvarande arbete.

Vid en sådan anordning och en lämplig arbetsfördelning inom huvudkassan

vore det då tillfyllest att till kassan överflytta den kontrollörsbefattning, örn

vars höjning till 21 :a lönegraden det varit tal, och disponera anordningsbokhållaretjänsten

för de i generalpoststyrelsens skrivelse den 2 september 1933

omförmälda arbetsuppgifter, som varit förenade med denna kontrollörstjänst.

Förenämnda omorganisation har försöksvis genomförts sedan juni månad

1934. Huvudkassören fick alltså övertaga vissa viktigare göromål, som förut

handlagts av anordningsbokhållaren. Samtidigt ha de egentliga kassörsgöromålen

i allt väsentligt överflyttats å en biträdande tjänsteman, en åtgärd, som

även med avseende å kassakontrollen är särdeles lämplig.

Därest föreståndaren för huvudkassan, som ovan ifrågasatts, icke själv handlägger

egentliga kassagöromål, synes han icke böra benämnas huvudkassör.

Bland de övriga befattningar i 21 :a lönegraden, som äro intagna i tjänsteförteckningen,

synes »revisor och bokhållare» vara den, som närmast angiver beskaffenheten

av ifrågavarande tjänstemans arbetsuppgifter. Huvudkassörtjänsten

synes alltså böra utbytas mot en revisors- och bokhållarebefattning.

Generalpoststyrelsen anför, att medan nyssnämnda fråga vunnit sin lösning

utan att ökning av personalen nu behövde ifrågasättas, hade det ökade arbetet

å medelsrevisionen visat sig kräva inrättandet av ytterligare en befattning i

lönegrad över den 20: e. Härom anför styrelsen:

Medelsrevisionen, som har att verkställa granskningen av postverkets distrikts-

och lokalförvaltningars medelsräkenskaper, förestås av en förste kontrollör

(22:a lönegraden), vilken är direkt underställd byråchefen å byrån.

I övrigt utgöres personalen å medelsrevisionen av en kontrollör, en förste postassistent,

fyra postassistenter och två kanslibiträden.

Förste kontrollören har till åliggande att planlägga, leda och övervaka den

övriga revisionspersonalens granskningsarbete. Därjämte har han att själv

handlägga ärenden rörande under granskningsarbetet iakttagna felaktigheter

eller andra förhållanden, vilka äro av beskaffenhet att böra föranleda anmärkning

eller annan åtgärd från medelsrevisionens sida. I sådant hänseende har

han, bland annat, att utföra erforderliga kompletterande undersökningar, kontrollräkningar

m. m., att utfärda anmärkningsakter och i förekommande fall

avgiva påminnelser i anmärkningsmål samt att, då under granskningsarbetet

gjorts iakttagelser rörande omständigheter eller förhållanden, som anses böra

föranleda särskild åtgärd från generalpoststyrelsens sida eller eljest komma

till dess kännedom, därom avlåta vederbörliga anmälningar och framställningar.

Vidare skall förste kontrollören för vederbörande redogörare påpeka

sådana förbiseenden och mindre felaktigheter, vilka icke äro av beskaffenhet

att böra föranleda annan åtgärd, samt att meddela redogörarna erforderliga

råd och anvisningar beträffande medelsräkenskapernas uppgörande m. m.

Rörande omfattningen av förste kontrollörens arbete med handläggandet av

anmärkningsärenden m. m. må följande uppgifter, avseende år 1933, anföras.

Under sagda år utfärdades av medelsrevisionen 1,461 egentliga anmärkningar,

d. v. s. anmärkningar beträffande felaktigheter, som berott på oriktig tolkning

av författningsföreskrifter eller eljest utfärdade bestämmelser eller avseende

mera komplicerade uträkningar. I ett stort antal fall behandlades i varje sådan

anmärkning ett flertal olika felaktigheter hänförande sig till samma postdirektions

eller samma postanstalts räkenskaper. Från medelsrevisionen expedie
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

rades vidare omkring 400 mera omfattande skrivelser samt cirka 900 omföringsbesked

och meddelanden för vinnande av rättelse beträffande felaktigheter

av rent siffermässig natur. Härtill kommer ett stort antal kortare skrivelser

och meddelanden samt svar å förfrågningar från redogörare angående

tolkningen av gällande avlöningsbestämmelser och övriga författningar. Slutligen

avgåvos ett stort antal promemorior till generalpoststyrelsen rörande under

revisionsarbetet iakttagna förhållanden, vilka ansågos påkalla särskilda åtgärder

från styrelsens sida.

Yad särskilt angår de egentliga revisionsanmärkningarna, förtjänar framhållas,

att åtskilliga av dem föranleda ett mycket omfattande utredningsarbete

eller avse tolkning av invecklade författningsföreskrifter. Utfärdandet

av dylika anmärkningar måste givetvis föregås av noggrann prövning, som

förutsätter en ingående kännedom icke blott rörande gällande föreskrifter utan

även beträffande motiven till desamma och de prejudicerande beslut i liknande

ärenden, som fattats av generalpoststyrelsen, kammarrätten eller regeringsrätten.

Före den år 1927 genomförda omorganisationen av generalpoststyrelsen funnos

för det arbete, som numera utföres av förste kontrollören å medelsrevisionen,

anställda två revisorer, vilka förestodo var sin av de två revisionslotter, i

vilka medelsrevisionen då var uppdelad.

Sedan tidpunkten för ifrågavarande omorganisations genomförande har revisionsarbetet

avsevärt ökats i omfattning. Sålunda har ett stort antal nya

postanstalter med självständig redovisning nyinrättats, varigenom antalet medelsräkningar,

som månatligen undergå granskning å medelsrevisionen, stigit

från 308 år 1926 till 356 år 1933 eller med cirka 16 %. Poströrelsens allmänna

utveckling under samma tid har därjämte föranlett en väsentlig ökning av postverkets

personal och en stegring av dxiftkostnadsutgifterna. Postverkets

fasta personalstyrka har från år 1926 till år 1933 ökats fran 12,827 till 15,237

personer eller med cirka 19 %, medan driftkostnaderna stigit från omkring

54.7 till 64.2 miljoner kronor eller med ungefär 17%. Detta har självfallet

medfört en avsevärd ökning av arbetet å medelsrevisionen icke blott för den

biträdande granskningspersonalen utan även beträffande det arbete, som för

närvarande utföres av avdelningens föreståndare. Det förhållandet, att förste

kontrollören numera så gott som uteslutande mäste ägna sig at handläggningen

av anmärkningsmål och därmed sammanhängande skriftväxling, har haft till

följd, att han måst eftersätta de viktiga uppgifter, som i övrigt åvila honom i

egenskap av medelsrevisionens chef.

Med hänsyn till att vid postverket vederbörande distrikts- och lokalförvaltningar

i avsevärd omfattning äga att meddela beslut i viktiga frågor, är det

vidare av synnerligen stor betydelse, att medelsrevisionens granskning icke

endast blir siffermässig utan att postdirektörernas och postmästarnas förvaltningsåtgärder,

i den man de avspegla sig i räkenskaperna, även hilva föremål

för saklig bedömning. En dylik ^granskning — vilken visat sig synnerligen

värdefull för verksledningen — nödvändiggör icke sällan verkställandet

av särskilda undersökningar och utredningar, vilka i regel äro av den

vikt, att de böra utföras av föreståndaren för medelsrevisionen eller under hans

direkta ledning. . . . „ , , .. lu i, ■

För att arbetet å medelsrevisionen skall kunna ordnas ^rationellt och revisiemen

i övrigt motsvara de fordringar, som mäste ställas a densamma, är det

givetvis även nödvändigt, att föreståndaren är väl införsatt i alla ^arbetsdetäljer.

Härför erfordras, att han är i tillfälle att — åtminstone i någon man

— direkt deltaga i det löpande granskningsarbetet. Detta är för närvarande

^^arbetsuppgifter, som åligga förste kontrollören å medelsrevisionen, hava

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr lil.

5

sålunda, såsom av det anförda torde framgå, numera nått en sådan omfattning,

att desamma icke kunna tillfredsställande fullgöras av en tjänsteman.

Vidkommande det sätt, på vilket erforderlig arbetslättnad skall beredas medelsrevisionens

föreståndare, må först framhållas, att den nuvarande organisationsformen

med endast en revisionsavdelning synes böra bibehållas. Härigenom

bevaras den koncentration och enhetlighet i revisionsarbetet, som ernåddes

genom organisationen år 1927. Detta förutsätter givetvis, att de arbetsuppgifter,

som direkt sammanhänga med förste kontrollörens ställning som chef

för medelsrevisionen, fortfarande fullgöras av honom, vilket med hänsyn till

deras vikt och betydelse även ur andra synpunkter måste anses önskvärt.

Den erforderliga arbetsavlastningen kan sålunda åvägabringas endast därigenom,

att förste kontrollören i erforderlig mån frigöres från handläggningen

av anmärkningsärenden och därmed samamnhängande göromål. För att detta

skall kunna ske erfordras, att en revisorsbefattning inrättas å medelsrevisio
Revisorn

å medelsrevisionen skulle hava att med biträde av övrig revisionspersonal

utföra och ansvara för granskningen av vissa av postverkets räkenskaper

samt utfärda de anmärkningar och föra den skriftväxling, vartill detta

granskningsarbete kan giva anledning. Förste kontrollören skulle direkt svara

för granskningen av övriga räkenskaper, utöva ledningen för revisionen i dess

helhet och i övrigt utföra de göromål, vilka sammanhänga med hans ställning

som medelsrevisionens chef.

Genom anställandet av en revisor skulle dels förste kontrollören beredas

den avbelastning i arbetet som, enligt vad ovan sagts, befunnits ofrånkomlig,

dels och medelsrevisionen erhålla det tillskott av arbetskraft, som påkallas .av

revisionsarbetets allmänna ökning och vilket hittills måst avhjälpas med tillfällig

förstärkning,

På grund av det anförda har generalpoststyrelsen hemställt, att huvudkassörsbefattningen

måtte utbytas mot en befattning såsom revisor och bokhållare

samt att en ny revisorsbefattning måtte inrättas å styrelsens fjärde byrå.

Kommunihationsverhens lönenämnd har i utlåtande den 27 oktober 1984

förklarat sig icke hava anledning till erinran mot generalpoststyrelsens ifrågavarande

förslag.

Generalpoststyrelsens förslag till utbytande av huvudkassörstjänsten mot en

befattning i samma lönegrad såsom revisor och bokhållare synes mig utgöra

en ändamålsenlig lösning av det av styrelsen omförmälda spörsmålet, varför

jag biträder förslaget. Då antalet huvudkassörsbefattningar endast utgör 1,

torde ifrågavarande befattning böra utgå ur den vid avlöningsreglementet fogade

tjänsteförteckningen.

Vad beträffar förslaget örn inrättande av en revisorsbefattning å medelsrevisionen,

synes vad generalpoststyrelsen anfört ådagalägga det stadigvarande

behovet av kvalificerad medhjälpare åt föreståndaren för denna avdelning. Jag

anser mig därför böra tillstyrka styrelsens förslag jämväl i denna del.

Förstnämnda förslag avser en åtgärd, som Kungl. Majit äger vidtaga jämlikt

bemyndigande av 1928 års riksdag (skrivelse nr 138). Då emellertid det

andra förslaget är av beskaffenhet att böra underställas riksdagens prövning

och då det föreslagna utbytet av befattning mot annan av samma lönegrad

Departe
mentschefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Mai:ts proposition nr lil.

icke påkallat avgörande innan nu pågående riksdags början, har det synts

lämpligt att på en gång framlägga bägge frågorna för riksdagen, särskilt som

i allt fall anmälan örn av Kungl. Majit beslutat utbyte av tjänster skall göras

till den riksdag, som näst därefter inträffar.

Två nya befattningar (en revisors- och en aktuariebefattning) å generalpoststyrelsens

femte byrå. Generalpoststyrelsen har vidare hemställt örn inrättande

av två nya revisorsbefattningar å styrelsens femte byrå, avsedda den ena

för postgirokontorets revisionsavdelning och den andra för nämnda kontors

s. k. kansli.

Beträffande den förstnämnda befattningen erinrar styrelsen, att i styrelsens

förut omförmälda skrivelse den 2 september 1933 ifrågasatts höjning i lönegrad

beträffande en kontrollörsbefattning å berörda revisionsavdelning men

att därmed ansetts böra i avvaktan på ytterligare utredning anstå. Sedan dylik

utredning verkställts, ansåge sig styrelsen nu böra återkomma till frågan.

Härom anför styrelsen:

^ I samband med att postgirorörelsen trädde i verksamhet inrättades å femte byrån

bland, annat fyra kontrollörsbefattningar, vilkas innehavare skulle tjänstgöra,

en å byråns kansli, en å girokontorets bokföringsavdelning, en å girokontorets

undersökningsavdelning och en å girokontorets revisionsavdelning.

I samband med girokontorets snabba och kraftiga utveckling hava de tre

förstnämnda av dessa befattningar efter hand utbytts mot en revisorsbefattning

å bokföringsavdelningen från och med den 1 juli 1927 samt en notariebefattning

å kansliet och en revisorsbefattning å undersökningsavdelningen

från och med den 1 juli 1930.

Den utveckling av girokontorets verksamhet, som motiverat de nämnda höjningarna,

har givetvis berört även revisionsavdelningen, vilket torde framgå av

följande siffror från avdelningens arbetsområde:

År 1925

Antal inbetalningskort........... 1,681,232

Inbetalt belopp, kronor........... 195,154,740

Antal utbetalangskort........... 284,826

Utbetalt belopp, kronor........... 202,663,347

Antal diarieförda anmärkningsärenden .... 272

Antal diarieförda övriga ärenden....... 428

År 1932

14,764,368

2,010,763,465

4,047,037

1,968,067,430

1,700

4,200

Personalstyrkan, som under de första åren utgjordes av kontrollören och

ett fåtal kvinnliga biträden, har också årligen måst ökas och utgöres för närvarande

av, förutom kontrollören, en postassistent och 50 ä 60 kvinnliga tjänstemän.

Av revisionsavdelningens åligganden torde här få anföras följande:

att granska girokassans och postanstalternas redovisningar av in- och utbetalade

postgiromedel, /

att granska postanstalternas redogörelser över postgiromedel,

att granska postdirektionernas vid inventering av postkontor upprättade

rapporter beträffande in- och utbetalningar i postgirorörelsen,

att utfärda de anmärkningar, vartill granskningen av förenämnda redovisningar

kan giva anledning,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr lil.

7

att månatligen till kamrern å byrån avlämna sammandrag över summan av

under månaden in- respektive utbetalade postgiromedel samt postanvisningsbelopp,

som gottskrivits girokonton,

att upprätta månatlig sammanställning över postgirokontorets bokföring och

postanstalternas räkenskaper,

att utfärda dupletter av in- och utbetalningskort samt

•att handlägga reklamationsärenden rörande utbetalningskort.

Med hänsyn till den omfattning, revisionsavdelningens arbete nu har, och

till att föreståndaren har att i stor utsträckning självständigt handlägga förekommande

anmärknings- och reklamationsärenden synes det väl motiverat, att

han erhåller en högre tjänsteställning. Hans arbete och ansvar kan fullt likställas

med vad som påvilar övriga inom generalpoststyrelsen anställda tjänstemän

i revisorsgraden. Kontrollörstjänsten på postgirokontorets revisionsavdelning

anses därför böra utbytas mot en revisorstjänst.

I fråga örn postgirokontorets kansli anför styrelsen följande:

Postgirokontorets kansli var från början avsett huvudsakligen för ärenden,

som gällde öppnandet och avslutandet av konton, redigeringen av postgiroförteckningen,

granskning och registrering av underskriftsuppgifter, viss propaganda

för postgirot och i samband därmed upplysningsverksamhet rörande

postgirots organisation och dess lämpliga utnyttjande. Som föreståndare anställdes

en förste postassistent (första åren tillfällig). Med hänsyn till arten

och omfattningen av de denne tjänsteman påvilande göromålen fann generalpoststyrelsen

skäligt att från och med den 1 januari 1930 ersätta förste postassistentsbefattningen

med en tillfällig kontrollörsbefaktning. Från och med

år 1931 utbyttes befattningen, efter framställning av generalpoststyrelsen, mot

en ordinarie kontrollörsbefattning.

Avdelningens här ovan angivna göromål hava givetvis ökats i takt med girokontorets

utveckling, varpå följande uppgift beträffande antalet postgirokonton

bör kunna tjäna som mätare.

Antalet konton utgjorde

vid slutet av år 1925 ............. 5,010

» » y> 51 1930 41,222

» » * » 1931 47,771

» » » » 1932 54,090

» » » » 1933 64,739

I samband med giro- och postsparbanksrörelsens starkt ökade omfattning

har befunnits angeläget att omorganisera och i möjligaste mån skärpa kontrollen

över girokontorets och postsparbankens kassarörelse. En synnerligen viktig

del av denna kontroll har pålagts föreståndaren för girokansliet. Där utskrivas

och kontrollbokföras sålunda ailä checkar, avsedda att utlämnas såsom

likvid för beviljade lån eller inköpta obligationer eller för omplacering av

medel ävensom sådana, som rekvirerats av kontoinnehavare i samband med

uttagning av medel från deras girokonton. Föreståndaren har att jämte kamrern

underteckna checkarna. Beträffande checkar, som avse likvid för lån

eller obligationer, ansvarar han för överensstämmelse med föreliggande beslut

enligt föredragningslista.

Å girokansliet föras vidare särskilda kontrollkonton över postgirokontorets

och postsparbankens räkningar hos olika banker. Föreståndaren har dessutom

att i viss mån övervaka arbetet inom den för allmänheten avsedda kassaexpeditionen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

Departe
mentschefen.

Å girokansliet med därtill hörande underavdelningar tjänstgöra numera

cirka 60 personer mot ett tiotal år 1930.

Med hänsyn till arten och omfattningen av de göromål, som numera påvila

föreståndaren för girokansliet, synes den av honom nu innehavda tjänsteställningen

för lag, och. föreslås alltså tjänstens uppflyttning till 21 :a lönegraden

med benämning revisor.

Lönenämnden har anfört, att de göromål, som numera efter den starkt ökade

omfattning, postgirorörelsen kommit att få under de senaste åren, åvilade

dessa befattningshavare, syntes nämnden vara av beskaffenhet att motivera

deras placering i den föreslagna lönegraden. Nämnden hade därför intet annat

att erinra mot framställningen i denna del än att föreståndaren för girokansliet

med hänsyn till arten av honom åvilande göromål syntes böra erhålla

benämningen aktuarie i stället för revisor.

Av vad sålunda anförts torde framgå, att de arbetsuppgifter, som åligga

ifrågavarande tva avdelningsföreståndare, till såväl art som omfattning numera

äro sådana, att en förbättrad löneställning är motiverad. Jag vill därför

tillstyrka förslaget, att i stället för de nuvarande kontrollörstjänsterna inrättas

två befattningar, av vilka den å revisionsavdelningen torde böra benämnas

revisor och den å kansliet aktuarie. Då aktuariebefattning nu icke finnes vid

postverket, torde i avlöningsreglementets tjänsteförteckning böra vid postverket

upptagas befattningen aktuarie.

Uppflyttning i lönegrad av befattningen såsom kontrollör och föreståndare

för postverkets frimärkstryckeri. I sin skrivelse den 14 augusti 1934 har

generalpoststyrelsen gjort framställning örn uppflyttning i högre lönegrad av

den kontrollör sbefattning (20 :e lönegraden), vars innehavare är föreståndare för

postverkets frimärkstryckeri. Till stöd härför anför styrelsen:

Överinseendet över frimärkstryckeriet utövas av chefen för generalpoststyrelsens

andra byrå med en förste byråingenjör som tekniskt biträde, medan ledningen

av och ansvaret för avdelningen åligger den byråchefen underställda

föreståndaren.

Förutom den direkta arbetsledningen åvilar föreståndaren kontrollen över

allt inom tryckeriet utfört värdetryck, för år 1933 motsvarande ett värde av

167,452,144 kronor, varjämte föreståndaren har att tillse, att värdetrycket utföres

pa sadant sätt, att felaktigheter å frankotecknen beträffande papper,

färg, perforering och gummering icke uppkomma. Detta kontrollarbete är av

synnerligen stor vikt och ställer stora krav på vederbörandes noggrannhet och

omdöme.

. Därjämte har föreståndaren naturligen att tillse, att arbetet bedrives på ett

tidsenligt och ekonomiskt sätt, att med uppmärksamhet följa å allmänna

marknaden framkomna tekniska förbättringar avseende till tryckeribranschen

hörande, förhållanden samt att ansvara för postverket tillhöriga inom tryckeriet

befintliga maskiner, inventarier, papper och förbrukningsartiklar.

Föreståndaren verkställer antingen själv eller inkommer till generalpoststyrelsen

med förslag till upphandling av för driften nödvändiga slag av förbrukningsartiklar,

såsom papper, gummi, färg, verktyg och dylikt.

Den föreståndaren underställda personalen, som år 1920 uppgick till 26

personer, har sedan dess successivt ökats och utgör för närvarande 43 perso
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr lil.

9

ner. Ökningen är beroende dels på den stegring i poströrelsen, som ägt rum

efter tryckeridriftens början, dels ock på de ändringar beträffande tillverkningen,

som av olika anledningar måst vidtagas. Så har exempelvis förbrukningen

av frimärkshäften ökats från 262,830 stycken år 1920 till icke mindre

än 2,842,000 stycken år 1933.

Beträffande antalet och värdet av de under år 1920—1933 å frimärkstryckeriet

tillverkade frankotecknen och kvittenskupongerna hänvisar styrelsen

till en upprättad sammanställning, varav framgår, att det sammanlagda antalet

under denna tid uppgått till 4,737,856,571 och tillverkningsvärdet till

2,325,514,866 kronor.

Slutligen anför styrelsen:

Genom inrättandet av ett eget frimärkstryckeri har postverket gjort avsevärda

besparingar i omkostnaderna för frankoteckenstillverkningen. Sålunda

kostade framställningen av 1,000 stycken frimärken 55 öre år 1914 men endast

36 öre år 1933, då frimärken tillverkades till ett antal av 279,189,400

stycken.

Med hänsyn till de arbetsuppgifter, särskilt i kontrollhänseende, som salunda

åvila föreståndaren för frimärkstryckeriet, anser generalpoststyrelsen skäligt,

att honom beredes en högre tjänsteställning än för närvarande. Därigenom

vinnes vidare, att föreståndaren kan finna det med sin egen fördel förenligt

att under någon längre tid kvarstanna å befattningen, och undvikes

sålunda olägenheten av ett ofta förekommande ombyte av föreståndare.

På grund av det anförda har generalpoststyrelsen hemställt, att ifrågavarande

kontrollörsbefattning måtte uppflyttas till 21 :a lönegraden med benämningen

aktuarie.

Lönenämnden har anfört, att nämnden med hänsyn till ifrågavarande föreståndare

åvilande arbetsuppgifter och i betraktande av det ansvar, som åvilade

innehavaren av denna befattning, ansett sig kunna tillstyrka den föreslagna

lönegradsplaceringen.

Den förebragta utredningen synes mig giva vid handen, att en något högre

löneställning för föreståndaren för postverkets tryckeri är skälig. Lika med

lönenämnden vill jag därför tillstyrka, att ifrågavarande befattning hänföres

till 21 :a lönegraden med benämningen aktuarie.

TJppflyttning i klass av postkontoret Stockholm 19. Generalpoststyrelsen

har i sin skrivelse den 14 augusti 1934 slutligen framlagt förslag örn höjning i

klass av postkontoret Stockholm 19.

Innan jag ingår härpå, torde i korthet få erinras örn vad som under senare

år förekommit beträffande trafikanstalternas vid kommunikationsverken klassificering.

I skrivelser respektive den 22 september, den 10 november och den 20 noveber

1931 framlade generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen och järnvägsstyrelsen

förslag till omklassificering av trafikanstalterna vid respektive verk.

Berörda förslag, vilka, särskilt beträffande postverket och statens järnvägar,

byggde på principer, som avveko från grunderna för gällande, år 1926 fast
-

Departe
mentschefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

ställda klassificering, inneburo, att vissa trafikanstalter skulle uppflyttas och

vissa andra nedflyttas i klass.

I häröver den 19 december 1931 respektive den 18 januari 1932 avgivna utlåtanden

förordade kommunikationsverkens lönenämnd och statens organisationsnämnd

på anförda skäl ett uppskov med den föreslagna omklassificeringen.

I samband med anmälan inför Kungl. Majit den 19 februari 1932 av vissa

kommunikationsverken berörande lönefrågor m. m., som borde föreläggas samma

års riksdag, anförde min företrädare i ämbetet bland annat (proposition

nr 146), att även örn ett visst behov av en allmän omklassificering förelåge,

det med hänsyn till vissa omständigheter, som av lönenämnden och organisationsnämnden

i deras utlåtanden angivits, icke syntes vara lämpligt att för det

dåvarande vidtaga en dylik omklassificering, vilken vad post- och telegrafverken

beträffade skulle kunna föregripa pågående utredning örn ökat samarbete

mellan dessa verk. Departementschefen förordade därför, att med klassificeringsfrågans

lösning finge anstå någon tid. Ett sådant uppskov och avvaktande

av mera normala förhållanden syntes vara ägnat att möjliggöra ett bättre

utgångsläge för en enhetlig och rättvist verkande klassindelning av trafikanstålterna

i fråga. Emellertid, framhöll departementschefen tillika, borde ett

uppskov icke hindra att, där särskilda skäl gjorde förändring i klassindelningen

beträffande viss eller vissa befattningar oundgängligen nödvändig, fråga

örn sådan förändring upptoges till prövning i varje särskilt fall.

Vad departementschefen sålunda anfört föranledde icke något uttalande från

riksdagens sida (skrivelse nr 166).

Sedermera fann Kungl. Majit genom beslut den 27 januari 1933 ifrågavarande

förslag jämte vissa i anslutning därtill gjorda framställningar icke föranleda

någon Kungl. Maj :ts vidare åtgärd.

I sin förevarande skrivelse den 14 augusti 1934 har generalpoststyrelsen

anfört, att postkontoret Stockholm 19, som nu tillhörde klass 3, under de senaste

åren betydligt växt och att dess uppflyttning i klass flera gånger varit

på tal, varjämte kontorets föreståndare hos styrelsen gjort framställning i sådant

hänseende. Under erinran, dels att postkontorens nuvarande klassificering

vore byggd på 1923 års poströrelse och trädde i tillämpning den 1 juli

1926, dels ock örn det av styrelsen år 1931 avgivna klassificeringsförslaget

samt örn nyss återgivna uttalande av departementschefen i propositionen nr 146

till 1932 års riksdag anför styrelsen vidare följande:

Enligt generalpoststyrelsens år 1931 avgivna förslag till omklassificering

av vissa postanstalter, byggt på 1930 års siffror, skulle bland annat postkontoret

Stockholm 19 hänföras till klass 2. Av de postkontor av klass 3, som

samtidigt föreslogos uppflyttade till klass 2, hade postkontoret Stockholm 19

den högsta poängsumman berättigande dess placering som nr 19 bland de 58

postkontor, som enligt förslaget skulle hänföras till klass 2. Det torde böra

framhallas, att, därest för den nuvarande klassificeringen gällande beräkningsgrunder

skulle tillämpats, postkontorets poängsumma skulle blivit än

högre. Såsom framgar av bilagd tabell, innehållande vissa uppgifter rörande

de postkontor av klass 3, som föreslogos till höjning, har postkontorets Stock
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil. 11

holin 19 särställning bland postkontoren av klass 3 sedan dess ytterligare hävdats.

Frankoteckensuppbörden har sedan år 1930 ökats med mera än 10 °/°, medan

vid övriga här ifrågavarande postkontor stagnation eller nedgång kunnat konstateras.

Den ökade rörelsen vid postkontoret Stockholm 19 sedan år 1930 torde till

stor del vara att tillskriva den ändring och utökning av postkontorets postområde,

som blev följden av att postkontoret under år 1930, för att bliva till

större nytta för allmänheten, flyttades från Birger Jarlsgatan 90 till Tulegatan

16. Ökningen är sålunda icke av tillfällig natur. Postkontorets personalstyrka

har från år 1930 ökats med fem biträdande befattningar.

Av det sagda torde framgå, att postkontoret Stockholm 19 numera nått en

sådan utveckling och att postmästarens arbete och ansvar i samband därmed

ökats i sådan grad, att ett bibehållande av postkontoret i klass 3 icke kan anses

rättvist. Utan att avvakta en allmän omklassificering av postkontoren

anser sig generalpoststyrelsen därför böra hemställa örn postkontorets uppflyttning

till klass 2.

På grund av det anförda har generalpoststyrelsen hemställt, att, för ifrågavarande

postkontors uppflyttning från klass 3 till klass 2, antalet postmästarbefattningar

av klass 2 måtte ökas från 52 till 53.

Lönenämnden har erinrat, att nämnden i sitt förut omförmälda utlåtande den

19 september 1931 tillstyrkt generalpoststyrelsens förslag örn ifrågavarande

postmästarbefattnings uppflyttning till klass 2, och har lönenämnden i anslutning

härtill och i betraktande av vad styrelsen nu anfört angående omfattningen

av rörelsen vid omförmälda postkontor förklarat sig tillstyrka bifall till

förevarande förslag.

Även enligt min mening föreligga nu tillräckliga skäl att uppflytta postkontoret

Stockholm 19 från klass 3 till klass 2. Jag vill därför tillstyrka generalpoststyrelsens

förslag, att för sådant ändamål antalet postmästartjänster

av klass 2 ökas med 1.

Fråga om förbättrad löneställning för vissa postassistenter m. fl. befattningshavare

i 15 :e lönegraden. Härefter torde jag få anmäla ett par framställningar

örn beredande av förbättrad löneställning åt vissa befattningshavare i

15 :e lönegraden vid postverket och statens järnvägar.

Innan jag ingår härpå, torde jag få erinra örn vad tidigare i denna fråga

förekommit.

I skrivelse den 25 september 1928 hemställde generalpoststyrelsen, att förslag

måtte föreläggas 1929 års riksdag därom, att postassistent, som senast

under 1938 uppnått 48 års ålder och tillika under minst 8 år innehaft den

högsta (19:e) löneklassen inom sin lönegrad (den 15:e), skulle äga åtnjuta

lön enligt närmast högre löneklass. Till stöd härför anförde styrelsen,

att under tiden närmast efter sekelskiftet antalet tjänstemän i den

nuvarande postassistentgraden på grund av poströrelsens stegring måst

avsevärt ökas. Då antalet befälsposter icke pa långt när ökats i motsvarande

Departe
mentschefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

proportion, hade levnadsåldern för postassistent för befordran till högre grad

efter hand stigit så, att man nått en gräns, som ej annat än i undantagsfall

syntes böra överskridas. Det vore därför ofrånkomligt, att åtskilliga till befordran

väl förtjänta assistenter måste bliva obefordrade.

Framställningen överlämnades i oktober 1928 till 1928 års lönekommitté.

Kommittén, som vid fullgörande av sitt uppdrag icke behandlat frågor örn förbättrad

löneställning för olika befattningar, återställde emellertid i samband

med uppdragets upphörande med utgången av oktober månad 1932 framställningen

till Kungl. Majit.

I utlåtande den 21 januari 1933 förklarade sig lönenämnden — under erinran

att nämnden i avgivna yttranden ställt sig avvisande till tidigare liknande förslag

— avstyrka framställningen. Lönenämnden påpekade därvid, att ett bifall

till framställningen med nödvändighet måste i avseende å andra befattningshavargrupper

medföra konsekvenser, som nu icke kunde överblickas. För

såvitt överhuvudtaget en förändring i löneställningen ansåges påkallad för

de i 15 :e lönegraden placerade befattningshavarna vid kommunikationsverken,

syntes enligt lönenämndens mening prövningen av denna fråga böra

ske först i samband med en mera allmän revision av tjänsteförteckningen till

avlöningsreglementet.

Vid anmälan av denna fråga i propositionen nr 87 till 1933 års riksdag

erinrade jag, att framställningar örn beredande av en extra löneklass åt postassistenter

m. fl. tjänstemän i 15 :e lönegraden vid kommunikationsverken redan

tidigare gjorts och — senast år 1926 (proposition nr 184 och statsutskottets

utlåtande nr 108) — varit föremål för statsmakternas prövning utan att

vinna bifall. För min del biträdde jag den uppfattning, som kommit till uttryck

i lönenämndens utlåtande, och fann mig alltså böra avstyrka den av

generalpoststyrelsen gjorda framställningen.

Sedermera hemställde dels centralstyrelsen för statens järnvägars befälsförbnnd,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, att kontorsskrivare,

ritare och stationsskrivare vid statens järnvägar, som uppnått 45 levnadsår och

tillika under 6 år innehaft den högsta (19 :e) löneklassen inom sin lönegrad

(den löle), finge tilldelas lön enligt närmast högre löneklass, dels ock styrelsen

för statsbanornas stationsmästare- och kontoristförbund, att förslag måtte föreläggas

riksdagen örn beredande av motsvarande förmån för kontorist, som under

5 år innehaft den högsta (12 :e) löneklassen inom sin lönegrad (den 8ie).

Såsom skäl för framställningarna anfördes huvudsakligen, att vid 1919 års

lönereglering lönerna för ifrågavarande befattningar satts jämförelsevis låga

med hänsyn till befattningarnas egenskap av rekryteringsbefattningar men att

sedermera befordringsmöjligheterna för dessa tjänstemän väsentligt försämrats,

vad beträffar kontoristerna bland annat på grund av de rationaliseringsåtgärder,

som av järnvägsstyrelsen vidtagits för att nedbringa driftkostnaderna

vid statens järnvägar.

Järnvägsstyrelsen och lönenämnden förklarade sig i utlåtanden den 16 respektive

den 25 januari 1934 — under erinran att de i avgivna yttranden ställt

sig avvisande till tidigare liknande förslag — avstyrka framställningarna.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

13

Järnvägsstyrelsen framhöll, att ifrågavarande befattningshavargrupper icke

vore de enda, som med samma skäl kunde påyrka en förbättrad löneställning,

samt att frågan örn dessa och andra befattningshavares placering i löneskalan

syntes böra prövas först i samband med en mera allmän revision av tjänsteförteckningen

till avlöningsreglementet. Därjämte meddelade styrelsen, att ett

genomförande av de föreslagna löneförbättringarna skulle för statens järnvägar

medföra en årlig kostnadsökning, som beträffande kontorsskrivarna, ritarna

och stationsskrivarna skulle från att det första året utgöra omkring 85,000

kronor under de fem närmast följande åren successivt stiga till omkring 140,000

kronor, för att därefter visa fallande tendens; i fråga örn kontoristerna beräknades

den årliga kostnadsökningen uppgå till omkring 230,000 kronor. Lönenämnden

fann icke några skäl anförda, som givit nämnden anledning att frångå

tidigare uttalade betänkligheter mot löneklassuppflyttningar sådana som

de då ifrågasatta.

Vid anmälan av dessa båda framställningar i propositionen nr 122 till 1934

års riksdag erinrade jag örn mitt förut återgivna uttalande i propositionen

nr 87 till 1933 års riksdag samt anförde, att i enlighet med den uppfattning,

varåt jag då givit uttryck, jag ej heller funne mig kunna tillstyrka föreliggande

framställningar örn löneklassuppflyttning för vissa tjänstemän vid statens

järnvägar.

Posttjänstemännens förening och centralstyrelsen för statens järnvägars befälsförbund

hava nu i skrivelser, avlåtna i februari respektive september 1934,

åter upptagit ifrågavarande spörsmål samt i sådant hänseende hemställt, att

riksdagens medgivande måtte utverkas därom, att postassistent vid postverket

samt kontorsskrivare, ritare och stationsskrivare vid statens järnvägar, vilken

uppnått 45 levnadsår och tillika under 6 år innehaft den högsta löneklassen inom

sin lönegrad, finge tilldelas lön enligt närmast högre löneklass.

Dessa framställningar hava avstyrkts av såväl generalpoststyrelsen och

järnvägsstyrelsen som lönenämnden. Generalpoststyrelsen har motiverat sitt

avstyrkande med den avvisande ståndpunkt, som statsmakterna in i det sista

intagit till framställningar av här ifrågavarande art. Därjämte har styrelsen

meddelat, att omkring 185 postassistenter skulle beröras av posttjänstemännens

förenings framställning samt att ett genomförande av föreningens förslag

skulle medföra för de närmaste åren framåt en utgiftsökning av mellan 65,000

och 70,000 kronor per år. Järnvägsstyrelsen har åberopat i tillämpliga delar

vad styrelsen anfört i sitt förenämnda utlåtande den 16 januari 1934. Lönenämnden

har anfört, att enligt nämndens mening några nya omständigheter

icke tillkommit, som kunde föranleda nämnden att frångå sin tidigare uttalade

uppfattning i denna fråga.

Efter det nämnda utlåtanden avgivits har statens järnvägars befälsförbund

inkommit med ytterligare en skrift i ämnet.

Jag torde här få erinra, att chefen för finansdepartementet i årets statsverksproposition

vid behandling av fragan örn finansplanen för budgetaret 193o]

Departe
mentschefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majlis proposition nr lil.

1936 anfört, att det med hänsyn till de betydande anslagskrav, som det gällt

att tillgodose å skattebudgeten, varit nödvändigt att iakttaga sträng sparsamhet

i fråga örn statens löpande utgifter samt att sålunda i enlighet med de principer,

som följts under förberedelserna till de senaste årens budgetförslag, framställningar

örn förbättrad löneställning för olika befattningar avvisats utom i

enstaka undantagsfall, där alldeles särskilda skäl ansetts påkalla ändrad lönegradsplacering.

Då enligt min mening dylika skäl ej äro för handen i förevarande

fall, saknar jag anledning att frångå min tidigare uttalade uppfattning

i denna fråga. Jag finner mig alltså ej kunna tillstyrka de nu föreliggande

framställningarna örn löneklassuppflyttning.

Fråga om förbättrad löneställning för vissa kvinnliga postexpeditörer m. fl.

I samband med ordnandet av de kvinnliga befattningshavarnas avlöningsförhållanden

genom beslut av 1925 års riksdag sammanfördes de dåvarande manliga

och kvinnliga befattningarna i en gemensam löneplan. Härvid inplacerades

de dåvarande kvinnliga befattningarna i löneplanen för manliga tjänstemän så,

att deras nya löner i möjligaste mån sammanföllo med deras dåvarande. Sålunda

placerades tidigare för kvinnliga tjänstemän avsedda postexpeditörs- och

förste postexpeditörsbefattningar med bibehållna benämningar i 11 :e respektive

12 :e lönegraden, medan de manliga postexpeditörs- och förste postexpeditörsbefattningarna

upptogos under benämningarna postassistent och förste postassistent

i 15 :e respektive 17 :e lönegraden.

Genom beslut vid 1926 års riksdag lämnades sedermera — av skäl, som

framgå av propositionen nr 184 till sistnämnda års riksdag — medgivande

till en personlig löneförbättring för de postexpeditörer och förste postexpeditörer,

vilka genomgått den dittills för postexpeditörer och postassistenter gemensamma

utbildningen. I sådant hänseende blev, i överensstämmelse med

riksdagsbeslutet, genom brev den 4 juni 1926 bestämt, att den 1 juli 1926

i tjänst varande ordinarie postexpeditör och förste postexpeditör skulle, så

länge vederbörande i dylik befattning kvarstode, i lönehänseende vara placerad

i 12 :e respektive 13 :e lönegraden. Motsvarande beslut fattades i fråga

örn den med postexpeditörer och förste postexpeditörer i lönehänseende likställda

personalen vid telegrafverket, nämligen ordinarie telegrafexpeditörer

och förste telegrafexpeditörer.

Frågan örn förbättrad löneställning för de kvinnliga tjänstemän, vilka genomgått

förutvarande postexpeditörsutbildning, gjordes sedermera upprepade

gånger till föremål för framställningar från personalhåll. Sålunda hemställde

kvinnliga posti öreningen och posttjänstemännens förening i särskilda, under

åren 1927, 1928 och 1929 ingivna skrifter örn avlåtande av proposition till

riksdagen därom, att samtliga de kvinnliga postexpeditörer och förste postexpeditörer,

vilka före den 1 juli 1925 genomgått fackutbildning i s. k. postelevkurs,

måtte i löne- och pensionshänseende uppflyttas till 15 :e respektive

16:e lönegraden. Generalpoststyrelsen, som i viss utsträckning biträdde de

framställda önskemålen, tillstyrkte i yttrande till statsutskottet vid 1928 års

riksdag en placering i lönehänseende i 14:e respektive 15:e lönegraden.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

15

I propositionen nr 146 till 1932 års riksdag anmäldes dels en av posttjänstemännens

förening i oktober 1931 gjord framställning att, i avvaktan på

prövning av nyssberörda framställningar, den av 1926 års riksag beslutade

personliga placeringen i 12 :e respektive 13 :e lönegraden måtte tillerkännas

jämväl de kvinnliga posttjänsteman med förutvarande postexpeditörsutbildning,

vilka den 1 juli 1926 ännu icke erhållit ordinarie anställning i postexpeditörsgraden,

dels ock av kvinnliga telegrafpersonalens förening i januari

1932 gjord framställning örn enahanda förmån åt jämväl sådana tjänstemän

med telegrafexpeditörsutbildning enligt tidigare bestämmelser, vilka

först efter den 1 juli 1926 vunnit ordinarie anställning såsom telegrafexpeditörer.

Beträffande dessa framställningar, av vilka den förra tillstyrkts av generalpoststyrelsen

men avstyrkts av lönenämnden samt den senare avstyrkts

av såväl telegrafstyrelsen som lönenämnden, anförde min företrädare i ämbetet

till det vid förberörda proposition fogade statsrådsprotokollet, att han

för sin del icke funne tillräckliga skäl föreligga att då underställa riksdagen

frågan örn en förbättring i löneställningen för någon av ifrågavarande

personalgrupper. Därjämte erinrade departementschefen, att förut omförmälda

framställningar örn vissa kvinnliga postexpeditörers och förste postexpeditörs

uppflyttning till 15 :e respektive 16 :e lönegraden för det dåvarande

vore remitterade till 1928 års lönekommitté för utlåtande.

Sedan ifrågavarande kommitté, som vid fullgörande av sitt uppdrag icke

behandlat frågan örn ändrad lönegradsplacering för olika befattningar, i samband

med uppdragets upphörande med utgången av oktober månad 1932 återställt

omförmälda framställningar till Kungl. Maj :t, anmäldes desamma i propositionen

nr 87 till 1933 års riksdag. I det vid sagda proposition fogade statsrådsprotokollet

erinrade jag, att ifrågavarande spörsmål jämväl varit föremal

för riksdagens prövning, i det att vid 1927 och 1928 ars riksdagar motioner i

ämnet väckts men blivit av riksdagen avslagna. Några nya skäl för att underställa

riksdagen frågan örn ytterligare förbättring i löneställningen för omförmälda

kvinnliga postexpeditörer och förste postexpeditörer syntes mig icke

föreligga.

Med anledning härav hemställdes i två vid riksdagen väckta, likalydande

motioner (I: 241 och II: 415), att riksdagen måtte besluta, att avlöning enligt

de i förenämnda kungl, brev den 4 juni 1926 angivna grunderna skulle tillerkännas

samtliga kvinnliga postexpeditörer och förste postexpeditörer med

före den 1 juli 1925 genomgången postexpeditörsutbildning.

Statsutskottet (utlåtande nr 86), som ej fann sådana skäl förebragta, som

borde föranleda frångående av departementschefens i ämnet intagna ståndpunkt,

avstyrkte motionerna, varefter dessa blevo av riksdagen avslagna.

I en den 8 juni 1934 dagtecknad skrift har posttjänstemännens förening

åter upptagit spörsmålet samt därvid hemställt örn avlatande av proposition

till riksdagen därom, att samtliga kvinnliga postexpeditörer och förste postexpeditörer,

vilka före den 1 juli 1925 genomgått_ fackutbildning i postelevkurs,

måtte i löne- och pensionshänseende placeras i 14 :e respektive 15 :e lönegraden.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

Departe
mentschefen.

Såväl generalpoststyrelsen som lönenämnden hava under erinran om den behandling,

frågan örn förbättrad löneställning för ifrågavarande befattningshavare

tidigare undergått hos statsmakterna, avstyrkt framställningen. Generalpoststyrelsen

har meddelat, att framställningen berörde samtliga 35 förste

postexpeditörer, de 183 postexpeditörer, vilka jämlikt kungl, brevet den 4

juni 1926 placerats i 12 :e lönegraden, och även övriga 37 kvinnliga postexpeditörer

med den tidigare postexpeditörsutbildningen samt att ett genomförande

av den föreslagna löneförbättringen skulle för postverket medföra en

kostnadsökning av i runt tal 150,000 kronor, vilket belopp skulle efter hand

nedgå. Lönenämnden har förklarat sig för sin del hysa den meningen, att

lönefrågor av den art, varom här vore fråga, borde upptagas till slutlig behandling

först i samband med en blivande revision av tjänsteförteckningen till

avlöningsreglementet.

Under hänvisning till chefens för finansdepartementet under nästföregående

punkt återgivna uttalande vill jag för min del framhålla, att ej heller nu skäl

synas mig föreligga att underställa riksdagen frågan örn ytterligare förbättring

i löneställningen för ifrågavarande kvinnliga postexpeditörer och förste

postexpeditörer.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat beträffande postverket skulle

i den vid avlöningsreglementet upptagna tjänsteförteckningen vid postverket

upptagas en ny befattning, nämligen i 21 :a lönegraden aktuarie, samt ur

nämnda förteckning i samma lönegrad utgå befattningen huvudkassör. Vidare

skulle antalet aktuariebefattningar fastställas till 2 samt antalet revisorsbefattningar

ökas från 5 till 7, antalet revisors- och bokhållarbefattningar från 2

till 3 samt antalet befattningar såsom postmästare av klass 2 från 52 till 53.

Slutligen skulle antalet kontrollörsbefattningar minskas med 3 och antalet postmästartjänster

av klass 3 med 1; härom torde Kungl. Majit i sinom tid meddela

beslut.

Tele graf verket.

En ny förste linjeingenjörsbefattning. I skrivelse den 31 augusti 1934 har

telegrafstyrelsen gjort framställning örn inrättande av en ny förste linjeingenjörstjänst,

avsedd för den s. k. felbyrån Stockholm. Till stöd härför yttrar

styrelsen följande:

Såsom föreståndare för den såsom linjesektion organiserade felbyrån i

Stockholm har alltsedan år 1917 tjänstgjort en befattningshavare i linjeingenjörs

tjänstegrad (26: e lönegraden), till och med år 1918 såsom extra ordinarie

men från och med den 1 januari 1919 med ordinarie tjänsteställning.

Felbyrån i Stockholm har till uppgift att ombestyra felavhjälpning och det

dagliga underhållet på samtliga linjer, nät, apparater och stationer -— med undantag

för riks-, lands- och lokalstationerna inom Stockholms stad—inom fjärde

linjedistriktet, som omfattar Stockholms stad med omnejd. Telegrafstyrelsen

vill för att belysa omfattningen av arbetet framhålla, att inom detta distrikt

finnas icke mindre än 186,000 apparater eller cirka 32 % av apparatantalet

inom hela Sverige. Givet är även, att särskilt i Stockholm antalet mera

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

17

invecklade apparatsystem, såsom abonnentväxelbordsanläggningar av olika

slag och linjeväljarsystem, förekomma i proportionsvis betydligt större omfattning

än i det övriga Sverige. Därjämte är föreståndaren för felbyrån ansvarig

för överdrags stationen i Stockholm.

Telefontekniken har under senaste åren varit stadd i synnerligen rask utveckling.

Föreståndaren för felbyrån måste helt följa utvecklingen på alla områden,

och på honom vilar ansvaret att utbilda den honom underlydande personalen

— för närvarande 225 tjänstemän och arbetare — så att den kan fylla

de fordringar, som måste ställas på densamma, för att allmänhetens ständigt

växande krav på ostörd telefondrift skola kunna tillfredsställas.

Samtidigt fordras av honom säkert omdöme och god förmåga att rätt handhava

denna personal, så att uppkommande fel snabbt avhjälpas samt avgörandet

och besvarandet av eventuella klagomål sker med all möjlig hänsyn till

allmänhetens berättigade krav.

För varje år bliva de åligganden, som åligga felbyråns föreståndare, alltmera

komplicerade och svårskötta, och då det därjämte är av vikt för telegrafverket

att såsom föreståndare för den betydelsefulla avdelning felbyrån utgör städse

kunna påräkna en väl kvalificerad tjänsteman, får styrelsen föreslå, att befattningen

höjes från linjeingenjörs till förste linjeingenjörs tjänstegrad (27 :e

lönegraden).

Lönenämnden har i utlåtande den 24 oktober 1934 anfört, att det med hänsyn

till vad telegrafstyrelsen anfört angående de arbetsuppgifter och det ansvar,

som åvilade innehavaren av ifrågavarande befattning, icke syntes vara

något att erinra mot att tjänsten hänfördes till den av styrelsen föreslagna

högre lönegraden. I enlighet härmed och under framhållande tillika, att några

konsekvenser, enligt vad nämnden inhämtat, icke torde uppstå beträffande

andra befattningshavare av dylik lönegradsplacering, har lönenämnden tillstyrkt

bifall till telegrafstyrelsens förevarande förslag.

Med hänsyn till det ökade arbete och ansvar, som med trafikens fortgående

utveckling kommit att åvila föreståndaren för ifrågavarande avdelning, och på

i övrigt anförda skäl vill jag tillstyrka, att den för sagda föreståndarskap nu

disponerade linjeingenjörsbefattningen utbytes mot en förste linjeingenjörstjänst.

En ny linjeingenjörsbefattning. I skrivelse den 31 augusti 1933 gjorde telegrafstyrelsen

framställning om inrättande av bland annat ny linjeingenjörstjänst

(26 :e lönegraden) för föreståndaren för Varbergs radiostation.

Till stöd härför yttrade styrelsen följande:

I sitt förslag den 25 augusti 1926 till inrättande av nya tjänster inom 21 :a—

30 :e lönegraderna föreslog styrelsen bland annat, att tjänsten såsom föreståndare

för Varbergs radiostation skulle uppföras å ordinarie stat och att med

hänsyn till befattningens vikt och de kvalificerade arbetsuppgifter, som åvilade

innehavaren av tjänsten, denne borde erhålla linjeingenjörs tjänsteställning.

över ifrågavarande framställning avgav kommunikationsverkens lönenämnd

yttrande den 11 oktober 1926, vari lönenämnden emellertid hemställde, att

detta styrelsens förslag för det dåvarande icke måtte föranleda någon Kungl.

Maj :ts åtgärd. I betraktande av att berörda anläggning då endast en relativt

kort tid varit i bruk och för ernående av en tillförlitlig grund för bedömande

Bihang till riksdagens protokoll 1985. 1 sami. Nr lil. 2

Departe
mentschefen.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

av deri tjänste- och löneställning, som borde intagas av anläggningens föreståndare,

syntes det nämligen lönenämnden lämpligt att under ännu någon tid

avvakta utvecklingen av arbetet därstädes, innan beslut fattades örn föreståndarbefattningens

uppförande å ordinarie stat.

Sedan styrelsen erfarit, att lönenämnden sålunda avstyrkt styrelsens förslag

i vad det avsåg förenämnda linjeingenjörsbefattning, hemställde styrelsen

i skrivelse till Kungl. Majit den 10 november 1926, med återtagande av sitt

nyssnämnda förslag, örn bemyndigande att med ordinarie innehavare tillsätta

en å telegrafverkets stat upptagen vakant avdelningsingenjörstjänst (22 :a lönegraden)

med placering för den blivande innehavaren vid Varbergs radiostation.

Denna styrelsens framställning bifölls av Kungl. Majit genom brev

den 10 december 1926.

Den i anledning härav utnämnde innehavaren av tjänsten beviljades sedermera

på begäran tjänstledighet från och med den 15 september 1929 och därefter

avsked från och med den 1 juli 1930 från sin befattning vid telegrafverket

för att övergå till enskild tjänst. Sedan dess har tjänsten uppehållits av

en ingenjörsassistent (20:e lönegraden), som från och med den 1 juli 1933 förordnats

att bestrida göromål, som eljest ankomma på linjeingenjör.

Styrelsen är, liksom tidigare, även nu, sedan tillräcklig erfarenhet vunnits

örn utvecklingen av arbetet å Varbergs radiostation, av den åsikten, att stationens

ekonomiska betydelse och vikten av dess funktionsduglighet och tillförlitlighet

är av den art, att ansvaret för handhavandet och skötseln av densamma

bör åligga linjeingenjör.

Styrelsen får därför ånyo framföra sin begäran örn inrättandet av en ordinarie

linjeingenjörstjänst för föreståndaren för Varbergs radiostation.

I utlåtande häröver den 4 oktober 1933 anförde lönenämnden följande:

Lönenämnden har ansett det önskvärt att erhålla närmare kännedom rörande

trafikrörelsens utveckling vid Varbergs radiostation under den tid, sorn förflutit,

sedan lönenämnden avgav förenämnda yttrande av den 11 oktober 1926,

och i sådant syfte införskaffat vissa uppgifter från telegrafstyrelsen. De erhållna

uppgifterna framgå av följande sammanställning:

År Antal telegram Ordantal

1926 .............................. 102,988 1,397,262

1927 .............................. 117,768 1,690,959

1928 .............................. 120,738 1,797,463

1929 .............................. 126,732 2,043,658

1930 .............................. 121,254 2,015,456

1931 .............................. 112,503 1,929,232

1932 .............................. 101,441 1,799,231

De anförda trafiksiffrorna utvisa en stark ökning i trafikfrekvensen under

åren närmast efter stationens ibruktagande men förete under de senaste åren

någon tillbakagång, vilken givetvis är att tillskriva den rådande ekonomiska

depressionen.

Emellertid torde trafiksiffrorna i och för sig icke böra tillmätas alltför stor

betydelse vid bedömande av förevarande löneärende. Varbergs radiostation

har till uppgift att vara förmedlingsstation för telegramtrafiken huvudsakligen

till Amerika och är icke en telegrafstation i ordets vanliga bemärkelse.

Telegrammen till Amerika trådbefordras nämligen från radiocentralen å

Göteborgs telegrafstation till Varbergs radiostation, där automatisk överdragning

är anordnad. De krav, som måste ställas på föreståndaren för Varbergs

radiostation, äro framför allt av radioteknisk art. Uppenbart är, att den

tjänsteman, som skall ansvara för driften å en radiostation av den storlek, var
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr lil.

19

om här är fråga, måste motsvara högt ställda anspråk i detta hänseende. Lönenämnden

har därför ansett sig nu icke böra, ställa sig avvisande till telegrafstyrelsens

förslag örn inrättande av en linjeingenjörstjänst för föreståndaren å

sagda station.

Vid anmälan inför Kungl. Maj:t den 9 februari 1934 (i propositionen nr 122)

av detta förslag framhöll jag, att — även örn trafikrörelsens omfattning icke

ensam borde vara utslagsgivande — tillräcklig anledning knappast syntes

föreligga att under rådande förhållanden vidtaga en höjning av ifrågavarande

föreståndarbefattning, varför jag ansåg mig icke för det dåvarande kunna

tillstyrka telegrafstyrelsens förslag i denna del.

I enlighet härmed avläts icke något förslag i ämnet till 1934 års riksdag.

I sin skrivelse den 31 augusti 1934 har telegrafstyrelsen på de skäl, som

styrelsen tidigare anfört, åter framfört sitt förslag örn ifrågavarande befattnings

uppflyttande i linjeingenjörsgraden.

Lönenämnden, som icke hade anledning att frångå sin i sitt utlåtande den

4 oktober 1933 uttalade uppfattning, har i enlighet härmed förklarat sig intet

hava att erinra mot bifall till telegrafstyrelsens föreliggande förslag.

Av telegrafstyrelsen har för mig ytterligare framhållits, att omförmälda

föreståndarbefattning vore av den tekniskt krävande och kvalificerade art och

av den ekonomiska betydelse för telegrafverket, att för densamma erfordrades

en person med teknisk högskoleutbildning. Därest sådan personal icke

kunde beredas den tjänsteställning, som svarade mot dess utbildning, kunde

svårigheten att rekrytera denna bana och bibehålla den personal, som en gång

kommit in på densamma, med radioavdelningens snabba utveckling komma att

vålla verket betänkliga olägenheter. Den nuvarande föreståndaren hade anställts

å radioavdelningen den 16 februari 1925 och förestått ifrågavarande

station under nära sex år. Slutligen har framhållits, att hos radioavdelningens

personal redan förmärkts och allt mer förmärktes en strävan att bliva

överförd till andra grenar av verkets rörelse, där befordringsmöjligheterna

vore större, samt att förbättrade konjunkturer inom den privata industrien

alltid medförde fara för att med sin anställning mindre nöjd personal sökte

sig bort från verket.

För egen del har jag av den i ärendet förebragta utredningen funnit framgå,

att det icke utan avsevärd olägenhet torde kunna längre anstå med den av

telegrafstyrelsen begärda höjningen i lönegrad av befattningen såsom föreståndare

för Varbergs radiostation, varför jag numera anser mig kunna förorda,

att för sådant ändamål inrättas en ny ordinarie linjeingenjörsbefattning.

En ny sekreterarbefattning i 26:o lönegraden. I sin skrivelse den 31

augusti 1934 har telegrafstyrelsen hemställt om inrättande av en ny sekreterartjänst

i 26 :e lönegraden med placering såsom föreståndare för styrelsens

utländska kontrollavdelning. Till stöd härför anför styrelsen följande:

Såsom föreståndare för telegrafstyrelsens utländska kontrollavdelning är

sedan den 1 juli 1920 placerad en sekreterare i 24 :e lönegraden.

Departe
mentschefen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

Avdelningens huvudsakliga arbetsuppgifter äro att uppgöra avräkningar

månads- och kvartalsvis med utländska förvaltningar och bolag rörande olika

slag av internationell telefon-, telegraf- och radiotrafik, att kontrollera, att

avgifter för telegram till utlandet blivit beräknade och redovisade enligt gällande

taxebestämmelser, att upprätta taxor och taxetabeller för telegram och

telefonsamtal, att upprätta statistiska sammandrag och tabeller rörande utlandstrafiken

samt att handhava arkivet för utländska telegram. Avdelningens

föreståndare har att biträda vederbörande byråchef med utredningar och

beräkningar rörande den utländska telegraf- och telefontrafiken samt taxorna

för denna.

Omfattningen av kontrollavdelningens arbetsuppgifter har sedan tidpunkten

för den nuvarande organisationens genomförande år 1920 undergått en avsevärd

ökning. Medan vid nämnda tidpunkt Sverige hade endast ett fåtal utländska

telefonförbindelser (med Norge och Danmark samt med vissa orter i

Finland och Tyskland), är numera dylik förbindelse etablerad med samtliga

europeiska länder utom Albanien och Island samt med inemot ett 40-tal utomeuropeiska

länder. . Med ytterligare ett 10-tal länder torde telefonförbindelse

komma att öppnas inom det närmaste året.

Till belysande av den utveckling, som telefontrafiken med utlandet undergått

under senare år, meddelas nedanstående uppgifter för åren 1921 och 1933 rörande

antalet i nämnda trafik utväxlade samtalsperioder m. m.:

Antal utväxlade samtalsperioder

Terminalsamtal Transitsamtal

1921 .................................. 748,461 69 881

1933 .................................. 1,170,937 221,994

Till den ökning av kontrollavdelningens arbete, som förorsakats av den utländska

telefonrörelsens ovan antydda utveckling, kommer den arbetsökning,

som uppstått genom de många särskilda slag av telefonsamtal med speciella

taxor och föreskrifter, som successivt införts i den internationella telefontrafiken,

såsom abonnemangssamtal av olika kategorier, tidsbeställda samtal, blixtsamtal,

börssamtal, flygsamtal, rundradioöverföringar, m. m.

Ehuru telegraftrafiken med utlandet under de senaste åren varit i sjunkande,

har kontrollavdelningens av sagda trafik förorsakade arbete ingalunda minskats.

Tvärtom har på grund av införandet av en mångfald nya slag av telegram

med särskilda taxor och föreskrifter arbetet med telegramavgifternas

kontrollering samt upprättandet och granskningen av avräkningarna med utländska

telegrafförvaltningar blivit alltmera omfattande och komplicerat.

Antalet i radioavräkningarna ingående telegram har ökats från 13,370 år

1921 till 159,944 år 1933.

Med hänsyn till de ökade krav, som på grund av den kvantitativa och kvalitativa

ökningen av kontrollavdelningens arbetsuppgifter måste ställas på avdelnmgsföreståndaren

i fråga örn initiativ samt förmåga att organisera, leda

och övervaka avdelningens arbete, finner sig styrelsen böra föreslå, att befattningen

såsom föreståndare för ifrågavarande avdelning höjes från sekreterare

i 24 :e lönegraden till sekreterare i 26 :e lönegraden.

Lönenämnden har anfört, att även om någon tvekan kunde råda, huruvida

denna befattning för närvarande borde erhålla placering i den 26 :e lönegraden

detta med hänsyn bland annat till den löneställning, som innehades av vederbörande

föreståndare a liknande avdelningar vid statens järnvägar och postverket

lönenämnden emellertid, med hänsyn till den självständiga ställning

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

21

ifrågavarande befattningshavare intoge och i betraktande av arten och omfattningen

av de arbetsuppgifter, för vilkas utförande han hade att ansvara,

icke ville motsätta sig telegrafstyrelsens förslag om tjänstens uppflyttning i

26 :e lönegraden.

Såsom av det anförda framgår, hava de sedan år 1920 i hög grad vidgade

telefonförbindelserna med utlandet, vilka torde komma att än ytterligare utökas,

medfört en avsevärt stegrad arbetsbelastning för telegrafstyrelsens utländska

kontrollavdelning, varjämte avdelningens arbete blivit alltmera invecklat

genom att i den utländska trafiken flera nya slag av telefonsamtal

och telegram med särskilda taxor och föreskrifter tillkommit. Med hänsyn

till de allt större fordringar, som på grund av dessa för telegrafverket speciella

omständigheter kommit att ställas på ifrågavarande avdelning och särskilt

dess föreståndare, vill icke heller jag motsätta mig, att ifrågavarande befattning

höjes i lönegrad och att sålunda för ändamålet inrättas en sekreterartjänst

i 26 :e lönegraden.

Två nya överkontrollörsbefattningar. Telegrafstyrelsen har vidare föreslagit

inrättande av två nya överkontrollörsbefattningar, avsedda den ena för

styrelsens linjebyrås konstruktions- och stationsavdelningar samt den andra

för Stockholms telefonstationers lokalavdelning. Rörande behovet av dessa

befattningar anför styrelsen följande:

För utförandet av nedannämnda för linjebyråns konstruktionsoch

stationsavdelningar gemensamma arbetsuppgifter har sedan

år 1930 därstädes tjänstgjort en trafiktjänsteman i förste kontrollörs tjänstegrad

(22:a lönegraden). Det har nämligen visat sig nödvändigt attida fråga

är örn planerande av nya stationer samt bedömande av de för trafiktjänsten

nödvändiga anordningarna vid såväl manuella som även, och det icke minst,

automatiska telefonsystem, hava tillgång till en tjänsteman, som är utbildad

i och äger praktisk kännedom örn telefontrafiktjänsten på alla dess områden.

Av denne måste krävas, att han är i stånd icke blott att rätt värdesätta siffermässiga

prestationer och utvinna möjligast tillförlitliga resultat därav utan

även att med erforderlig auktoritet förhandla med vederbörande trafik- och

stationsbefäl och därvid, om så kräves, äga förmåga att sammanjämka skilda

meningar. Såsom nödvändig förutsättning härför erfordras ingående kännedom

om de tekniska möjligheter, som förefinnas till mötande av uppkommande

trafikkrav. Även må nämnas, att den fortgående automatiseringen av i första

hand lokal- och landsnäten erfordrar omfattande trafiktekniska utredningar,

vilkas planläggning och bearbetning till största delen åvila förenämnda befattningshavare.

Det är uppenbart, att dessa fordringar kunna uppfyllas endast

av en person, som, jämte lång tids tjänstgöring å trafikavdelningen, haft tillfälle

till och därjämte ägt förutsättningar för att förvärva ett större mått av

tekniska insikter.

Ifrågavarande tjänsteman, vilken innehar den utbildning och de övriga kvalifikationer,

som svara mot nu nämnda krav, har till huvudsaklig arbetsuppgift

att inskaffa samt bearbeta och kritiskt bedöma sådant trafikstatistiskt

material, vilket är erforderligt för planering och beräkning av såväl nya kabellinje-,

stations- och nätgruppsanläggningar som även utvidgning av äldre

dylika anläggningar, att medverka vid utformning i tekniskt hänseende av

Departe
mentschefen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

nya anordningar och konstruktioner samt därvid tillse, att dessa uppfylla trafiktekniska

krav och i övrigt överensstämma med gällande instruktioner och

andra föreskrifter samt tillämpad praxis, ävensom att med ledning av telefonstationernas

driftsrapporter verkställa fortlöpande och enhetlig bedömning

samt kontroll av stationernas driftsäkerhetstillstånd och anordningarnas rationella

utnyttjande. Därjämte åligger det slutligen förevarande befattningshavare

att vid besök å stationerna utöva konsulterande och i förenämnda avseende

kontrollerande verksamhet.

Med hänsyn till det krävande och ansvarsfulla arbete, som sålunda åvilar

honom, har styrelsen redan från början av hans ovannämnda tjänstgöring hos

styrelsen förordnat honom att bestrida göromål, vilka eljest ankomma på tjänsteman

i 24:e°lönegraden. Då han numera på grund av tjänstålder och meriter

i övrigt kan påräkna att å trafikavdelningen erhålla befordran till högre tjänst,

men då det å andra sidan skulle innebära en uppenbar olägenhet för telegrafverket,

örn han för att vinna djdik befordran skulle nödgas lämna sin nuvarande

plats, är det nödvändigt att bereda honom en högre tjänsteställning med bibehållande

av innehavande placering. Med hänsyn till arbetets beskaffenhet är

det nämligen av stor vikt, att kontinuiteten i dess bestridande så vitt möjligt

upprätthålles, enär endast genom mångårig erfarenhet full förtrogenhet med

detsamma uppnås. De ansvarsfulla och omfattande göromål, som åligga honom,

skulle måhända rätteligen påkalla hans inplacering i 26 :e lönegraden med benämning

trafikinspektör, men vill styrelsen för närvarande inskränka sin hemställan

att avse en överkontrollörstjänst (24:e lönegraden).

^Stockholms telefonstationer äro i trafikhänseende uppdelade

på tre avdelningar, nämligen riksavdelningen, landsavdelningen och lokalavdelningen.

Riks- och landsavdelningarna förestås vardera av en tjänsteman

i överkontrollörs grad. Å lokalavdelningen, vilken består av ett

flertal stationer i skilda stadsdelar, finnes icke någon motsvarande befattning,

utan har ledandet och övervakandet av arbetet därstädes varit uppdelat

på tre förste kontrollörer (22 :a lönegraden) såsom föreståndare för var

sin grupp av stationer. Gruppindelningen har varit betingad av stationernas

olika karaktär och arbetssätt. Sålunda har en av förste kontrollörerna haft

sig anförtrott föreståndarskapet för de från Aktiebolaget Stockholmstelefon

övertagna stationerna i Stockholm. Åt en annan har givits uppdraget att

handhava skötseln av de automatiska telefonstationerna samt att planera det

trafikavdelningen påvilande arbetet med den fortsatta automatiseringen. Den

tredje förste kontrollören har förestått övriga manuella stationer jämte vissa

lokalavdelningen tillhörande specialavdelningar.

Denna uppdelning på tre sidoordnade grupper av stationer med var sin föreståndare,

lydande direkt under telefondirektören, har med den fortgående utvecklingen

av lokalnätet och den successiva övergången till automatisk drift

visat sig vara mindre lycklig och i alltför hög grad tynga den centrala ledningens

arbete. Sedan omkring ett år tillbaka har därför på försök uppdrag

givits åt en av lokalavdelningens förste kontrollörer att inför telefondirektören

svara för hela denna avdelnings angelägenheter, och har han av styrelsen för

denna tid tilldelats förordnande såsom Överkontrollör (24:e lönegraden). Härigenom

har beträffande lokalavdelningen vunnits en mera enhetlig ledning

även beträffande tjänstens detaljer, och organisationen har kunnat göras likvärdig

med den, som redan är genomförd vid riks- och landsavdelningarna.

Den försöksvis vidtagna anordningen har visat sig medföra påtagliga fördelar

och bör enligt styrelsens mening göras definitiv. Styrelsen vill för den

skull föreslå, att en av de å lokalavdelningen vid Stockholms telefonstation befintliga

förste kontrollörstjänsterna utbytes mot en överkontrollörstjänst.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

23

Till belysande av omfattningen av lokalavdelningens arbete vill styrelsen

meddela, att antalet till lokalstationerna i Stockholm inkopplade abonnenter

den 1 januari 1934 utgjorde 114,022 med 140,525 apparater samt att antalet

utväxlade lokala samtal under år 1933 utgjorde i runt tal 250 miljoner.

Lönenämnden har icke funnit anledning till erinran mot förevarande förslag.

I betraktande av de stora krav, som måste ställas på den å linjebyråns Departekonstruktions-

och stationsavdelningar tjänstgörande trafiktjänstemannen i av-mentacliefeB

seende å såväl rent tekniska som särskilt trafiktekniska insikter ävensom i övrigt,

synes det motiverat, att han erhåller en något högre lönegradsplacering

än nu är fallet. Jag anser mig därför böra tillstyrka telegrafstyrelsens förslag

örn inrättande för sådant ändamål av en Överkontrollör sbefattning.

Vad beträffar Stockholms telefonstations lokalavdelning, synes den av

styrelsen försöksvis vidtagna organisatoriska ändringen av samma avdelning

såsom betingad av lokalnätets fortgående utveckling och automatisering vara

ändamålsenlig, varför denna anordning nu torde böra bliva bestående. Jag

vill alltså förorda, att i enlighet med styrelsens hemställan för ledningen av

denna avdelning en av förste kontrollörstjänsterna därstädes utbytes mot en

överkontrollörsbefattning.

Två nya avdelningsingenjörsbefattningar. I sin skrivelse den 31 augusti

1934 har telegrafstyrelsen hemställt örn inrättande av två nya avdelningsingenjörsbefattningar

(22:a lönegraden), varav den ena skulle avses för styrelsens

linjebyrås stationsavdelning och den andra för samma byrås transmissionsavdelning.

Till stöd för förslaget anför styrelsen:

Genom de snabba framsteg, som under senare tid ägt rum å det telefontekniska

området, har behov uppstått av specialutbildad personal med förmåga

att inom respektive områden självständigt handlägga vissa frågor rörande nybyggnad

och underhåll av såväl manuella som automatiska, telefonstationer,

överdragsstationer och abonnentanläggningar. Det har därvid visat sig möjligt

att vid strängt urval bland teknisk personal med exa.men från tekniskt

läroverk finna personer med härför erforderliga, kvalifikationer.

Å styrelsens linjebyrås stationsavdelning finnes placerad en tjänsteman

i ingenjörsassistents grad, vilken sedan år 1919 haft till huvudsaklig

arbetsuppgift att omhänderhava moderniseringen av abonnentanläggningar

av mera komplicerat slag, såsom linjeväljaranläggningar^och manuella abonnentväxlar,

därvid han har att tillse, att de senast uppnådda tekniska framstegen

komma till vederbörlig användning såväl i fråga om nytillverkade konstruktioner

som även i viss utsträckning beträffande sådana ändringar av redan

befintliga anläggningar, som betingas av sagda framsteg, att på liknande sätt

ombesörja modernisering jämväl av befintliga automatiska telefonanläggningar,

så att dessa i möjligaste mån komma att uppfylla de krav, som den alltjämt

fortgående tekniska utvecklingen uppställer, samt att .utföra undersökningar

av mera komplicerade felorsaker vid telefonanläggningarna ävensom

utarbeta förslag till sådana tekniska förbättringar, som äro ägnade att höja

anläggningarnas tillförlitlighet och funktionsduglighet.

Dessa arbetsuppgifter hava numera nått en avsevärd omfattning och därjämte

blivit av mera invecklad och svårskött natur. Härtill har i väsentlig grad

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

JDeparte
mentschefen.

bidragit den alltjämt fortgående ökningen av antalet automatstationer, varvid

det gällt att i samband därmed tillgodogöra sig nya uppfinningar och nya

tekniska rön. Styrelsen Ilar därför från och med år 1933 tilldelat förenämnda

befattningshavare förordnande att bestrida göromål, vilka eljest ankomma på

innehavare av avdelningsingenjörstjänst.

Å styrelsens linjebyrås transmissionsavdelning har sedan år

1925 funnits inrättad en specialavdelning å ritkontoret därstädes, åt vilken

anförtrotts att sammanställa och konstruera detaljer för de överdragsstationer,

som erfordras, särskilt för langdistanskablarna men även för de längre luftledningarna.

Denna specialavdelning har även handlagt frågor rörande anläggingar

för bärvagstelefon och tonfrekvenstelegraf. Förmanskapet för denna

del av kontoret har från början utövats av en ritare, vilken år 1929 befordrats

till ingenjörsassistent och fran och med år 1931 förordnats att bestrida göromål

som avdelningsingenjör. Med den ökade rikstrafiken och de alltmera

växande anspraken på saväl goda framkomstmöjligheter som förbättrad kvalitet

på telefonförbindelserna kommer användandet av telefonöverdrag att öka

i alltjämt stegrad omfattning. Redan underhållet av nu befintliga överdragsstationer

samt utförandet av tekniska förbättringar å dessa förorsaka ett betydande

och krävande arbete. Innehavaren av förevarande befattning har även

till uppgift att utöva teknisk tillsyn av montage för anläggning och underhåll

å befintliga eller under byggnad varande överdragsstationer.

o Utvecklingen av överdragsstationerna under den senaste tioårsperioden framgår

av nedanstående sammanställning.

År 1924 År 1929 År 1934

Antal överdragsstationer ......... 9 19 33

Ungefärligt antal telefonöverdrag i drift . . 120 400 2,600

Approximativt beräknat värde av motsvarande

stationer och material, kronor .... 1,400,000 3,000,000 10,000,000

Styrelsen finner sig nu böra för de ovannämnda två befattningarna å styrelsens

linjebyrå föreslå inrättande av två nya avdelningsingenjörstjänster (22 :a

lönegraden).

Lönenämnden han anfört, att förevarande förslag icke givit nämnden anledning

till erinran.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att de med ifrågavarande två ingenjörsassistentbefattningar

förenade speciella arbetsuppgifterna såväl kvantitativt

som kvalitativt avsevärt stegrats, vadan en något högre löneställning för

dessa befattningar torde vara motiverad. Jag anser mig därför böra förorda

telegrafstyrelsens förslag, att för ändamalet i stället för berörda ingenjörsassistentbefattningar

inrättas två avdelningsingenjörstjänster.

Två nya förste kontrollörsbefattningar. Telegraf styrelsens skrivelse den 31

augusti 1934 innefattar jämväl förslag örn inrättande av två nya förste kontrollörsbefattningar

a styrelsens revisionsavdelning. Härom anför styrelsen:

I början av år 1932 vidtogs omorganisation av telegrafstyrelsens revisionsavdelning,

varvid avdelningens arbete uppdelades på fyra lotter med en revisor

(21 :a lönegraden) såsom föreståndare för varje lott i stället för tidigare fem

lotter och lika manga revisorer. Vid den därvid gjorda uppdelningen av arbetet

fann styrelsen det lämpligt att bland annat låta förlägga granskningen av

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

25

samtliga telegrafverkets huvudstationers eller telefonstationernas i Stockholm

och Göteborg, telegrafstationens i Stockholm och den förenade telefon- och telegrafstationens

i Malmö räkenskaper till en av lotterna och granskningen av

verkets linjedistrikts med underlydande expeditioner ävensom telegrafverkets

huvudförråds, radiodistrikts och verkstads räkenskaper till en annan. Styrelsen

ansåg det nämligen förmånligt att, för ernående av största effektivitet i

revisionsarbetet, en specialisering i detta arbete ägde rum, så att vederbörande

granskare skulle komma att fullt behärska det mera omfattande och invecklade

uppbörds- och räkenskapsförfarandet, som är rådande vid de förenämnda förvaltningarna

i förhållande till verkets övriga förvaltningar. De såsom föreståndare

för ovannämnda två lotter tjänstgörande revisorernas arbetsuppgifter

utökades samtidigt med det synnerligen ansvarskrävande åliggandet att förrätta

årliga inventeringar å de nämnda förvaltningarna samt å telegrafverkets

trafikdistriktsbyråer.

Det förtjänar härvid att framhållas, att motsvarande inventeringsskyldighet,

som sålunda numera ålagts de båda förenämnda revisorerna i fråga örn

de största av telegrafverkets medelsförvaltande avdelningar, beträffande telegrafverkets

redogörare i övrigt åligger telegrafverkets trafikdirektörer eller

således tjänstemän i 29 :e lönegraden.

För att belysa omfattningen och betydelsen av det arbete, som sålunda uppdragits

åt de här ifrågavarande båda tjänstemännen, torde det vara lämpligt

att hänvisa till efterföljande tablåer, avseende år 1933.

Stockholm, telefon .

Stockholm, telegraf

Göteborg, telefon .

Malmö......

Huvudstationerna.

Antal

abonenter

Inkomster (exklusive

anläggnings- och

radiolicensavgifter)

(medeltal)

Kronor

151,752

27.701,888

—

3,112,807

40,755

9,018,901

19,758

4.791,507

Summa 212,265 44,625,103

Drift
kost
nader
Kronor
7,

407,430

2.137,618

2.095,111

1,555,572

13,195,731

Motsvarande tal för samtliga stationer

i riket.............. 479,808

Huvudstationerna i % härav..... 44.2

96,401,899 30,864,335

46.3 42.8

Distrilcten.

Kontånia

Kontanta

utgifter

utgifter

K ronor

Kronor

lia

linjedistriktet....

4,644,361

Kabelkontoret.....

1,420,563

2:a

>

4,304,740

Radiodistriktet.....

3,838,235

3:e

>

2,480,372

Huvudförrådet.....

173,064

4:e

» ....

6,536,371

Verkstaden......

6,689,050

5:e

» ....

2,605,841

Summa kontanta utgifter

6:e

1> ....

2,642,724

i distrikten

33,335,321

Av vad sålunda anförts framgår, att såväl granskningen av medelsförvaltningen

för så betydande arbetsområden, som det här är fråga örn, som ock

de ständigt återkommande inventeringarna på olika platser måste vara i hög

grad ansvarsfulla.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Majlis proposition nr lil.

Departe
mentschefen.

Med hänsyn härtill och enär det får anses vara synnerligen viktigt att för

detta arbete kunna behålla för uppgifterna väl kvalificerade och lämpliga befattningshavare,

vilka eljest lätt kunna komma att söka och erhålla sin rätttidiga

befordran på annat håll inom verket, har styrelsen funnit lämpligt och

skäligt föreslå, att ifrågavarande tvenne revisorsbefattningar å styrelsens revisionsavdelning

höjas till förste kontrollörstjänster (22:a lönegraden).

Vid bifall till telegrafstyrelsens förslag här ovan beträffande två nya överkontrollörstjänster

erfordras ingen ökning av antalet förste kontrollörstjänster.

Lönenämnden har anfört, att tvekan syntes kunna råda, huruvida ändring

borde vidtagas av ifrågavarande två revisorers löneställning, innan ännu någon

större erfarenhet kunde hava vunnits av den år 1932 vidtagna omorganisationen

av telegrafverkets revisionsavdelning. Med hänsyn emellertid till de

maktpåliggande och ansvarsfulla inventeringsförrättningar, dessa befattningshavare

hade att utföra, har nämnden ansett sig kunna biträda förslaget örn dessa

tjänsters uppflyttning i 22: a lönegraden.

Såsom lönenämnden anfört, hade kanske ytterligare någon tids erfarenhet

av den år 1932 vidtagna omorganisationen av revisionsavdelningen bort avvaktas,

innan ändring i någon av därvarande befattningshavares lönegradsplacering

vidtoges. Från telegrafstyrelsen har emellertid framhållits, att de

ifrågavarande revisorer åliggande inventeringarna ställde så stora krav på förrättarna,

att särskilt denna omständighet motiverade en förbättrad löneställning

för dessa befattningar. Med hänsyn härtill och till vad i övrigt anförts

har jag ej velat motsätta mig, att i stället för ifrågavarande två revisorstjänster

inrättas två befattningar i 22: a lönegraden med benämning förste kontrollör.

Eli ny aktuariebefattiiing. Telegrafstyrelsen har ytterligare föreslagit inrättande

av en ny aktuariebefattning (21: a lönegraden) å styrelsens radiobyrås

kassa- och bokföringsavdelning. Styrelsen anför till stöd härför följande

:

Arbetet å telegrafstyrelsens radiobyrå är uppdelat å följande avdelningar:

fartygsstationsavdelningen, landsstationsavdelningen, kansliavdelningen samt

kassa- och bokföringsavdelningen. Å de båda förstnämnda avdelningarna finnes

huvudsakligen rent teknisk personal placerad. Kansliavdelningen förestas

av en sekreterare och såsom föreståndare för kassa- och bokföringsavdelningen

tjänstgör en kontrollör (20:e lönegraden).

Kontrollören handlägger alla ärenden, som röra rekvisitioner och inköp för

radiodistriktets räkning av radiomateriel samt kontors- och verktygsinventarier,

_ varjämte han avger redovisning för ifrågavarande materiel och inventarier.

Han har sålunda att infordra anbud, att uppsätta protokoll över

inkomna anbud och med ledning därav uppgöra förslag till inköp, att utfärda

beställningar å godkända inköp, att uppsätta koncept till skrivelser till leverantörer,

stationsföreståndare och arbetsledare angående materiel och inventarier,

att granska radiostationernas och arbetsledarnas redovisningar av radiomateriel

beträffande litterering och värdering samt verkställa inventering

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

27

av ifrågavarande materiel, att uppgöra radiodistriktets årsredovisningar av

radiomateriel, kontors- och verktygsinventarier m. m. Kontrollören Ilar alltså

att å radiodistriktet, vars ställning inom telegrafverkets organisation är densamma

som de sex linjedistriktens, utföra samma arbete, som vid linjedistrikten

åligger de därstädes tjänstgörande förrådsförvaltarna, som äro placerade i

21 :a lönegraden.

Utöver ovanstående tillkommer det kontrollören att handhava radiobyråns

kassa, att granska stationsföreståndares och arbetsledares medelsredovisningar,

att uppgöra avräkning mellan styrelsen och aktiebolaget Radiotjänst, att

beräkna de privata rundradiostationerna tillkommande _ driftsbidrag samt

granska dessa stationers redovisningar, att upprätta radiodistriktets medelsredovisningar

samt att uppgöra ekonomiskt årssammandrag och verkställa behövliga

ekonomiska utredningar över radiorörelsen.

Nuvarande innehavare av kontrollörst jönsten har fran och med den 1 januari

1934 förordnats att bestrida göromål, som eljest ankomma på tjänsteman i

21 :a lönegraden. „

Med hänsyn till det krävande och ansvarsfulla arbete, som sålunda pavilar

innehavaren av berörda kontrollörstjänst, har styrelsen ansett det rättvist och

skäligt, att befattningen uppflyttas till 21 :a lönegraden med benämning

aktuarie.

Lönenämnden har anfört, att även örn nämnden ställde sig något tveksam

mot telegrafstyrelsens ifrågavarande förslag, nämnden dock icke ansett sig

böra framställa erinran mot detsamma.

Även beträffande ifrågavarande föreståndarbefattning synas arbetsuppgif- Departeterna

numera vara av den omfattning och beskaffenhet, att en förbättring i men 3C

löneställningen kan anses skälig. Jag finner mig därför kunna biträda telegrafstyrelsens

förslag, att för ändamålet inrättas en aktuariebefattning.

Eli ny notariebefattning. Telegrafstyrelsen har i sin skrivelse den 31

augusti 1934 framlagt förslag örn inrättande av ny notariebefattning (21: a

lönegraden), avsedd för styrelsens förrådsbyrås inköpsavdelning. Rörande

behovet av denna befattning yttrar styrelsen följande:

Genom den alltmera ökade centraliseringen av telegrafverkets inköp ävensom

den allmänna utvecklingen av telegrafverket har arbetsbördan för inköpsavdelningen

å styrelsens förrådsbyrå ökats år från år.

Härigenom har en av de på avdelningen placerade bokhållarna måst åläggas

allt större arbetsuppgifter. Han har sålunda dels att vid den ordinarie

föreståndarens för inköpsavdelningen (sekreterare i 24 :e lönegraden) förfall

inträda i hans ställe och ansvara för alla på avdelningen förekommande göromål,

dels numera ålagts att självständigt handlägga vissa inköpsärenden av

speciell art, bland annat upphandling av och överinseende över telegrafverkets

kontorsmaskiner av alla slag. I samband med telegrafverkets allmänna snabba

utveckling har nämligen behovet av moderna kontorsmaskiner för olika arbetsuppgifter

allt mera gjort sig gällande. Det har därvid visat sig nödvändigt,

att styrelsen till sitt förfogande har en tjänsteman, som äger ingående

insikter i hithörande tekniska förhållanden och även äger noggrann kännedom

örn telegrafverkets bokföringstekniska organisation.

Tjänstemannen i fråga har sålunda att i förekommande fall lämna förslag

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

Departe
mentschefen.

till lämpliga maskintyper samt att, i de fall då sådana ej kunna erhållas av

i marknaden förekommande standardtyper, lämna leverantörerna direktiv till

erforderliga konstruktionsändringar med hänsyn till behovet i varje särskilt

fall. Han har även att övervaka det successiva underhållet av maskinparken,

vars värde den 1 januari 1934 uppgick till över 1.3 miljoner kronor, föreslå

föreskrifter beträffande maskinernas handhavande och skötsel samt upprätta

förslag till avtal med olika leverantörer angående maskinernas tillsyn och reparation.

Vidare har han att lämna förslag till utrangering av föråldrade

eller oekonomiska maskiner samt handhava försäljningen av dessa.

Det befattningshavaren ifråga åliggande arbetet är av den art, att stora krav

måste ställas på hans insiktsfullhet och omdömesförmåga i synnerhet som han,

såsom nämnts, har att vid den ordinarie föreståndarens för inköpsavdelningen

förfall ansvara för inköpsavdelningen. Tjänsten fordrar sålunda, att innehavaren

äger, förutom den nämnda specialkännedomen, en allmän kännedom

örn telegrafverkets materiel samt full förtrogenhet med för statens upphandling

gällande författningar och inom affärsvärlden tillämpade normer ävensom

att han besitter den grannlagenhet, som är oundgängligen nödvändig för

innehavaren av den ömtåliga ställningen såsom telegrafverkets företrädare vid

underhandlingar med lever»ntörer och likställda. Arbetsuppgifterna äro också

av den art, att för deras rätta handhavande fordras mångårig erfarenhet å

styrelsens inköpsavdelning. Såväl med hänsyn till det innehavaren åliggande

ansvarsfulla arbetet som i syfte att erhålla nödig kontinuitet å befattningen

får styrelsen föreslå, att den ifrågavarande bokhållartjänsten (17:e lönegraden)

höjes till notarietjänst (21 :a lönegraden).

Lönenämnden har på denna punkt anfört följande:

Lönenämnden måste ifrågasätta, huruvida de arbetsuppgifter, som åvila

ifrågavarande befattningshavare, kunna motivera den föreslagna lönegradsplaceringen.

Nämnden har erhållit en närmare redogörelse för dessa göromål

och därvid funnit, att desamma visserligen kunna anses motivera en något

bättre löneställning för befattningens innehavare än vad som för närvarande

är fallet. Emellertid synes det åtminstone för närvarande icke böra ifrågakomma

att uppflytta befattningen i så hög lönegrad som den 21 :a. I avvaktan

på den blivande utvecklingen av denna avdelning och de till förevarande befattning

hörande göromålen ävensom med hänsyn tagen till löneställningen för

jämförliga befattningar vid andra verk anser sig lönenämnden böra föreslå,

att tjänsten uppflyttas i förste bokhållarens grad (18:e lönegraden).

Skiljaktig mening har anmälts av ledamoten, byråchefen Wold, vilken uttalat,

att ifrågavarande befattning borde i enlighet med telegrafstyrelsens förslag

ändras till notarietjänst.

Med hänsyn till de stora ekonomiska värden, varom det inom ett affärsdrivande

verk oftast är fråga vid upphandling av maskiner och annan materiel,

måste stora krav i avseende å kunskaper, erfarenhet och personlig lämplighet

ställas å de befattningshavare, som mera självständigt handhava verkets

upphandling. Det synes därför av vikt, att dessa befattningshavare icke

hava en i förhållande till sitt ansvarsfulla arbete för låg löneställning, på det

att dugande krafter må kunna förvärvas för och bibehållas å sådana befattningar.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

29

Vad särskilt angår nu ifrågavarande befattning å inköpsavdelningen å telegrafstyrelsens

förrådsbyrå, synes vad styrelsen anfört utgöra goda skäl för

att redan nu giva denna befattning den av styrelsen avsedda högre lönegradsplaceringen.

Att märka är också, att den utveckling av telegrafverkets rörelse,

som alltjämt pågår och sannolikt även för den närmaste framtiden lärer

fortsätta, torde komma att ställa ökade krav på inköpsavdelningen och dess

ledande tjänstemän.

I betraktande av nu anförda omständigheter har jag funnit mig kunna tillstyrka

att, på sätt telegrafstyrelsen föreslagit, bokhållartjönsten å denna avdelning

utbytes mot en notariebefattning.

Uppf lyftning i klass av telegrafverkets stationer i Borås, Falun och Linköping.

I skrivelse den 25 oktober 1934 har telegrafstyrelsen framlagt förslag

örn höjning i klass av telegrafverkets stationer i Borås, Falun och Linköping.

Styrelsen har därvid, under erinran örn styrelsens år 1931 avgivna

förslag till omklassificering av telegrafstationerna samt örn det här tidigare

under postverket återgivna uttalandet av departementschefen i propositionen

nr 146 till 1932 års riksdag, anfört följande:

Styrelsen anser starka skäl nu föreligga för en höjning i klass av telegrafstationerna

i Borås, Falun och Linköping. Samtliga dessa tre stationer tillhöra

för närvarande klass 1 B och voro i 1931 års klassificeringsplan föreslagna

att uppflyttas till klass 1 A. Innehavarna av telegrafkommissarietjänsterna

å sagda orter komma att avgå från sina befattningar med pension

under första halvåret 1935, och betydande svårigheter kunna förväntas uppstå

vid tjänsternas återbesättande, därest icke frågan örn stationernas klass dessförinnan

blivit på ett tillfredsställande sätt ordnad. Ledigförklaras tjänsterna

med bibehållande av deras nuvarande lönegradsplacering, komma synbarligen

att såsom sökande till dem anmäla sig endast sådana befattningshavare vid

verket, vilka, i händelse en allmän omklassificering kommer till stånd under

de närmaste åren och de omhandlade stationerna därvid — såsom är att vänta

— bliva höjda i klass, icke hava några utsikter att få kvarbliva å befattningarna.

De nuvarande telegrafkommissarierna av klass 1 B, ur vilkas led

de nya innehavarna av ifrågavarande kommissarietjänster naturligen borde

utväljas, kunna icke förväntas komma att anmäla sig såsom sökande till de

lediga befattningarna, örn dessa äro av samma lönegrad som deras egna och

en lörflyttning till någon av dem sålunda icke medför befordran men väl

förorsakar flyttningskostnader. Det enda sättet att trygga ett fullgott återbesättande

av de ledigblivna tjänsterna i Borås, Falun och Linköping synes

styrelsen därför vara, att dessa stationer nu uppflyttas i den klass, 1 A, till

vilken de sedan ett flertal år tillbaka rätteligen äro att hänföra.

Det av styrelsen år 1931 framlagda klassificeringsförslaget grundade sig

på 1930 års trafiksiffror och var uppbyggt efter i huvudsak samma principer

som de vid närmast föregående klassificeringstillfällen tillämpade. En sedan

dess nytillkommen faktor, nämligen radiolicensrörelsen, hade dock jämväl

tagits i betraktande vid poängräkningen, och på grund härav ävensom

med hänsyn till de över lag ökade fordringarna på telegrafverkets befattningshavare

föreslog styrelsen en höjning av den övre gränsen för stationer

av klass 1 B från förutvarande 425 till 440 poäng. För stationerna i Borås,

Falun och Linköping voro poängtalen respektive 443, 441 och 458. En höjning

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

Departe
mentschefen.

till klass 1 A av dessa stationer var sålunda klart motiverad. Rörelsen inom

de ifrågavarande redovisningsområdena har emellertid sedan år 1930 undergått

en betydande utveckling. En omräkning av poängtalen med användande av

trafiksiffrorna för det senaste år, för vilket uppgifter finnas tillgängliga, nämligen

år 1933, giver till resultat för Borås 467, för Falun 454 och för Linköping

477 poäng. Till närmare belysning av de olika rörelsegrenarnas utveckling

inom områdena meddelas här nedan vissa uppgifter för år 1933, sammanställda

med motsvarande uppgifter för dels år 1930, vars siffror ligga till

grund för styrelsens senaste allmänna klassificeringsförslag, dels ock år 1923,

på vars siffror den nu gällande klassificeringen är uppbyggd:

Uppbörd, kronor......

1923

Borås

801,038

Falun

911,644

Linköping

923,685

1930

1,120,745

1,081,193

1,091,804

1933

1,269,635

1,137,022

1,179,099

Antal understationer ....

1923

36

34

47

1930

48

36

59

1933

60

40

68

Antal samtalsapparater . . .

1923

4,122

4,847

5,023

1930

6,260

6,043

6,704

1933

7,477

6,726

7,579

Antal lokal- och landssamtal

1923

4,869.946

4,518,506

6,006.132

1930

8,620,089

7,981,197

7,757,138

1933

10,031,065

8,697,001

8,574,171

Antal taxerade rikssamtal .

1923

462,539

532,905

597,628

1930

690,341

669,750

756,493

1933

794,263

703,941

799,334

Antal radiolicenser.....

1923

—

_

_

1930

8,354

8,139

11,404

1933

9,562

10,702

12,523

Antal underlydande personal

1923

104

125

146

1930

133

125

165

1933

160

134

182

På grund av det anförda har telegrafstyrelsen hemställt, att telegrafkommissarietjänsterna

vid ifrågavarande stationer måtte höjas från klass 1 B till

klass 1 A.

Lönenämnden har tillstyrkt bifall till telegrafstyrelsens föreliggande framställning.

Med hänsyn till den starka utveckling, rörelsen vid ifrågavarande stationer

undergått, samt till vad i övrigt anförts anser jag mig böra tillstyrka telegrafstyrelsens

förslag och vill alltså förorda, att antalet telegrafkommissarietjänster

av klass 1 A ökas från 8 till 11 och antalet telegrafkommissarietjänster

av klass 1 B minskas från 21 till 18.

Sammanfattning. I enlighet med vad jag här förordat skulle beträffande

antalet ordinarie befattningar i lönegrader över den 20 :e vid telegrafverket

vidtagas de ändringar, som framgå av följande sammanställning:

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

31

Löne-

grad

Befattning

Nuva-

rande

antal

Föreslagen

Blivande

antal

Ökning

Minsk-

ning

27:e

förste linjeingenjör...............

13

1

_

14

26:e

sekreterare ..................

1

1

—

2

>

telegrafkommissarie av klass 1 A........

8

3

—

11

24: e

sekreterare ..................

10

—

1

9

>

telegrafkommissarie av klass 1 B........

21

—

3

18

>

Överkontrollör.................

3

2

—

5

22:a

avdelningsingenjör...............

6

2

—

8

21:a

aktuarie....................

1

1

—

2

>

notarie....................

8

1

—

9

>

revisor ....................

4

—

2

2

Å andra sidan skulle antalet ingenjörsassistentbefattningar kunna minskas

med 3 samt antalet kontrollörsbefattningar och bokhållarbefattningar vardera

med 1; beslut härom torde emellertid efter ytterligare prövning i sinom tid få

meddelas av Kungl. Maj:t.

Statens järnvägar.

Indragning av en sekreterarbefattning i 24 :e lönegraden. I skrivelse den

3 november 1934 har järnvägsstyrelsen framlagt förslag om indragning av en

sekreterarbefattning i 24 :e lönegraden samt hemställt, att antalet dylika måtte

från och med den 1 juli 1935 minskas från 6 till 5. Till stöd för förslaget anför

styrelsen följande:

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 12 oktober 1934 hade sekreteraren i 24 :e

lönegraden å styrelsens kanslibyrå konstituerats till ombudsman vid statens

järnvägar.

Sedan styrelsen beslutat att, från och med den 1 januari 1935, i innehavande

befattning till kanslibyrån överflytta den å byggnadsbyrån placerade sekreteraren,

jämväl denne i 24 :e lönegraden, komme sekreterartjänsten å byggnadsbyrån

att från och med nämnda dag bliva vakant.

De å byggnadsbyrån ankommande göromålen hade som en följd av det

successivt minskade byggandet av nya statsbanelinjer alltmera inskränkts till

omfattningen. Styrelsen, som på grund härav redan tidigare kunnat efter hand

verkställa vissa indragningar av byråns befattningar, hade funnit, att de göromål,

som för närvarande påvilade sekreteraren, vilken under senare år huvudsakligen

tjänstgjort som juridiskt biträde åt den å byrån placerade ombudsmannen,

kunde ombesörjas på annat och för verket billigare sätt genom anlitande

av tillfällig hjälp, örn så skulle visa sig behövligt, samt att sekreterartjänsten

därför nu kunde indragas.

Kommunikationsverkens lönenämnd har i utlåtande den 19 november 1934

förklarat sig ur de synpunkter, nämnden hade att anlägga på ärendet, icke hava

något att erinra mot bifall till järnvägsstyrelsens framställning.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

Departe
mentschefen.

Departe
mentschefen.

Även jag finner mig böra tillstyrka, att antalet sekreterare i 24 :e lönegraden

minskas med 1 eller till 5.

Indragning av två expeditionsföreståndarbefattningar. I skrivelse den 29

september 1934 har järnvägsstyrelsen jämväl föreslagit indragning av två expeditionsföreståndarbefattningar

(21 :a lönegraden) vid statens järnvägar. Styrelsen

anför härom följande:

Det senaste årets rationaliseringsarbete har bland annat varit inriktat på

att i likhet med vad som skett beträffande vissa närbelägna stationer, vilka

som bekant lagts under gemensamt befäl av den större stationens föreståndare,

å en och samma station sammanföra olika expeditioner, som tidigare föreståtts

av var sin föreståndare, under ett befäl. Början har gjorts med mindre enheter,

men efter vunnen erfarenhet har styrelsen kunnat tillämpa motsvarande

anordning jämväl i fråga örn större expeditioner, till exempel beträffande

expeditioner, som förut haft föreståndare i förste stationsskrivares grad.

Vid Norrköpings central har styrelsen på angivet sätt sammanslagit expeditionerna

för ankommande och avgående fraktgods, vilka tidigare föreståtts

av var sin expeditionsföreståndare, till en expedition och därigenom frigjort

i första hand en expeditionsföreståndarbefattning, men dessutom uppnått personalminskning

även i andra grader. Anordningen med nyss nämnda sammanslagning

har befunnits lämplig och bör alltfort bibehållas.

Fraktgodsexpeditionen vid Liljeholmen förestås för närvarande av expeditionsföreståndare.

Expeditionens omfattning motiverar dock icke längre bibehållandet

av föreståndaren vid nämnda grad. Utvecklingen framdeles torde

icke heller bliva sådan, att ändring i detta förhållande kan beräknas inträda.

Styrelsen anser därför, att expeditionen i fråga bör hava en förste stationsskrivare

såsom föreståndare i stället för såsom nu en expeditionsföreståndare.

I anslutning till förestående får styrelsen anmäla två expeditionsföreståndarbefattningar

till indragning. Den ena befattningen är redan vakant. Innehavaren

av den andra befattningen (vid fraktgodsexpeditionen vid Liljeholmen)

bör överföras på övergångsstat.

Lönenämnden har tillstyrkt bifall till järnvägsstyrelsens förslag.

Med biträdande av vad järnvägsstyrelsen i förevarande hänseende föreslagit

vill jag förorda, att antalet expeditionsföreståndarbefattningar minskas från

18 till 16.

Tjänstårsberäkning för viss personal vid statens järnvägar. Härefter torde

jag få anmäla uppkommen fråga örn tjänstårsberäkning för sådan personal

vid statens järnvägar, vilken tidigare entledigats från sin anställning vid nämnda

järnvägar på grund av vidtagna rationaliseringsåtgärder men sedermera

återanställts vid sagda järnvägar.

Innan jag ingår härpå, torde jag få erinra örn följande:

I skrivelser den 14 januari och den 28 februari 1922 gjorde järnvägsstyrelsen

framställningar i syfte att icke-ordinarie personal vid statens järnvägar,

som på grund av bristande arbetstillgång i anledning av trafikens nedgång entledigats

eller tvångspermitterats från sin anställning vid statens järnvägar eller

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

33

ock beretts sysselsättning vid av nämnda järnvägar anordnade kristidsarbeten,

måtte vid återinträde i statens järnvägars tjänst, utan hinder av gällande avlönings-

och pensionsbestämmelser för befattningshavare vid statens järnvägar,

vid tjänstårsberäkning i löne- och pensionsavseende få tillgodoräkna sig, de,

som entledigats, tiden före entledigandet och övriga tiden för tvångspermitteringen

respektive anställningen vid kristidsarbetena.

Med anledning härav framlade Kungl. Maj:t i proposition, nr 197, för 1922

års riksdag förslag i ämnet, och blev detta förslag av riksdagen bifallet (skrivelse

nr 204).

I överensstämmelse med riksdagens beslut förordnade Kungl. Maj :t genom

brev den 2 juni 1922 följande:

Befattningshavare vid statens järnvägar, som efter den 7 december 1920 på

grund av bristande arbetstillgång i anledning av trafikens nedgång entledigats

från anställning i extra ordinarie befattning vid verket men sedermera före

den 1 juli 1924 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit framdeles, efter framställning

av järnvägsstyrelsen, kan finna skäl bestämma, ånyo erhållit dylik

eller ordinarie anställning vid samma verk, må vid tjänstårsberäkning såväl

för erhållande av löneförhöjning i extra ordinarie befattning som ock för bestämmandet

av hans lön i ordinarie befattning enligt 11 § avlöningsreglementet

den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar

och statens vattenfallsverk tillgodoräknas före entledigandet i ett sammanhang

förvärvad tjänstetid vid statens järnvägar såsom intjänad omedelbart

före den senare anställningen.

Extra ordinarie tjänsteman vid statens järnvägar, som av ovan angivna

anledning antingen tvångspermitterats eller, med bibehållen anställning såsom

extra ordinarie tjänsteman vid statens järnvägar, erhållit tjänstledighet

för sysselsättning vid något genom statens järnvägars försorg anordnat arbete,

må vid tjänstårsberäkning såväl för erhållande av löneförhöjning i extra ordinarie

befattning som ock för bestämmandet av hans lön i sedermera vunnen

ordinarie befattning enligt 11 § avlöningsreglementet den 19 juni 1919 tillgodoräknas

den tid, vederbörande antingen varit tvångspermitterad eller med

åtnjutande av tjänstledighet från innehavande befattning, haft anställning

vid sådant arbete.

Den tid, extra ordinarie tjänsteman vid statens järnvägar av ovan angivna

anledning antingen varit tvångspermitterad eller på nyss angivet sätt anställd

vid något genom statens järnvägars försorg anordnat arbete, må tillgodoräknas

honom i pensionshänseende såväl enligt reglementet den 29 juni 1917 för

statens järnvägars pensionskassa för pensionering av icke ordinarie personal

som ock, därest han vinner ordinarie anställning vid verket, enligt lagen den

4 juni 1920 angående rätt till tjänstepension för ordinaries tjänstemän vid postverket,

telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

Genom särskilda beslut av Kungl. Majit framflyttades ovan omförmälda

tidpunkt, den 1 juli 1924, före vilken entledigad extra ordinarie befattningshavare

för att komma i åtnjutande av ovan omförmälda förmåner i fråga örn

tjänstårsberäkning skulle hava blivit ateranställd vid statens järnvägar, efter

hand till den 1 juli 1926.

I skrivelse den 15 december 1925 hemställde styrelserna för svenska järnvägsmannaförbundet

och Sveriges lokomotivmannaförbund, att jämväl aspi
Bihang

till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr lil. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj-.ts proposition nr lil.

lanter, som av förberörda orsak entledigats, tvångspermitterats eller överförts

till vissa arbeten, måtte vid återinträde i statens järnvägars tjänst beredas förut

omförmälda förmåner vid tjänstårsberäkning.

Med anledning härav framlade Kungl. Maj:t för 1926 års riksdag förslag i

ämnet (proposition nr 132), vilket förslag bifölls av riksdagen (skrivelse nr

161).

I överensstämmelse med riksdagens beslut har Kungl. Maj :t genom brev den

30 april 1926 förordnat följande:

Befattningshavare vid statens järnvägar, som efter den 7 december 1920 på

grund av bristande arbetstillgång i anledning av trafikens nedgång entledigats

från anställning såsom aspirant vid verket men sedermera före den 1 juli 1926

eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit framdeles, efter framställning av järnvägsstyrelsen,

kan finna skäl bestämma, ånyo erhållit dylik eller extra ordinarie

eller ordinarie anställning vid samma verk, må vid tjänstårsberäkning

för bestämmandet av hans lön såväl i extra ordinarie befattning enligt 10 §

1 morn. kungörelsen den 26 juni 1925 med avlöningsbestämmelser för extra

ordinarie tjänstemän och aspiranter vid kommunikationsverken som ock i ordinarie

befattning enligt 11 § avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän

vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk

tillgodoräknas före entledigandet i ett sammanhang förvärvad tjänstetid

vid statens järnvägar såsom intjänad omedelbart före den senare anställningen.

Aspirant vid statens järnvägar, som av ovan angivna anledning antingen

tvångspermitterats eller, med bibehållen anställning såsom aspirant vid statens

järnvägar, erhållit tjänstledighet för sysselsättning vid något genom statens

järnvägars försorg anordnat arbete, må vid tjänstårsberäkning för bestämmandet

av hans lön såväl i extra ordinarie befattning enligt 10 § 1 mom. ovannämnda

kungörelse den 26 juni 1925 som ock i sedermera vunnen ordinarie

befattning enligt 11 § avlöningsreglementet den 19 juni 1919 tillgodoräknas

den tid, vederbörande antingen varit tvångspermitterad eller, med åtnjutande

av tjänstledighet från innehavande befattning, haft anställning vid sådant

arbete.

Sedermera har genom särskilda beslut av Kungl. Maj :t nyssnämnda tidpunkt,

den 1 juli 1926, före vilken entledigad extra ordinarie befattningshavare

eller aspirant för att komma i åtnjutande av förenämnda förmåner i fråga örn

tjänstårsberäkning skulle hava blivit återanställd vid statens järnvägar, efter

hand framflyttats till den 1 juli 1934.

I skrivelse den 1 november 1934 har järnvägsstyrelsen anfört följande:

Ovanberörda bestämmelser äga, såsom av deras ordalydelse framgår, tilllämpning

endast a sadan personal, som entledigats på grund av bristande arbetstillgång

i anledning av trafikens nedgång. Beträffande personal, vars

avskedande visserligen berott av minskat personalbehov men icke på grund av

trafikens nedgång utan föranletts av vid statens järnvägar vidtagna rationalisenngsåtgärder,

saknas motsvarande bestämmelser, varför dylik personal vid

återanställning icke kunnat tillgodoräknas före entledigandet innehavd tjänstetid.

Entlediganden av sistberörda orsak hava förekommit i stor utsträckning,

särskilt vid banavdelningen i samband med införandet från och med den 1

juli 1920 av ny banbevakningsordning vid statens järnvägar. Vid maskinavdelningen

hava företagna avskedanden däremot så gott som uteslutande va
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil. 35

xit en följd av trafikminskningen, under det att vid trafikavdelningen vidtagna

rationaliseringsåtgärder i ej oväsentlig grad bidragit till uppkommet

personalöverskott. Beträffande sistnämnda avdelnings personal har det dock

i regel icke kunnat avgöras, vilken av berörda orsaker, som föranlett entledigandet,

varför förut nämnda föreskrifter tillämpats å denna personal utan

undantag.

Då samma skäl för hänsynstagande till tidigare anställning och utbildning

föreligga beträffande all återanställd personal, synes det styrelsen billigt och

rättvist, att jämställighet i berörda hänseende åstadkommes mellan samtliga

på grund av arbetsbrist entledigade extra ordinarie tjänstemän och aspiranter,

vare sig det minskade personalbehov, som föranlett deras avskedande, haft

sin grund i trafikrörelsens nedgång eller i personalbesparande syfte vidtagna

rationaliseringsåtgärder.

Återanställande av tidigare entledigade extra ordinarie tjänstemän och aspiranter

kommer nu icke vidare att äga rum, men av dem som redan återtagits,

finnes ett antal, som icke åter kunnat erhålla extra ordinarie anställning före

den 1 juli 1934. Då dessa i lönehänseende icke böra komma i sämre ställning

än de, som tidigare återantagits, bör den i omförmälda kungl, brev angivna

tidpunkten framflyttas, varvid en utökning av respittiden med 1 V2 år till

den 1 januari 1936 torde vara tillfyllest.

På grund av vad sålunda anförts har järnvägsstyrelsen hemställt, dels att

Kungl. Majit måtte förklara, att bestämmelserna i förenämnda kungl, brev

den 2 juni 1922 och den 30 april 1926 i fråga om tjänstårsberäkning i lönehänseende

finge tillämpas jämväl å de befattningshavare vid statens järnvägar,

som på grund av minskat personalbehov i anledning av vidtagna rationaliseringsåtgärder

entledigats och sedermera återanställts såsom aspiranter eller i

extra ordinarie befattning, dels och att den i nämnda kungl, brev angivna tidpunkten

för återanställning måtte framflyttas till den 1 januari 1936.

Därjämte har styrelsen föreslagit, att vid bifall till förestående framställning

Kungl. Maj :t måtte föreskriva, att den förhöjning i lönehänseende, som

kunde bliva följden av den ändrade beräkningsgrunden, icke skulle medföra

retroaktiv utbetalning av löneskillnad för tiden före den 1 oktober 1934.

Lönenämnden har i utlåtande den 5 december 1934 anfört, att nämnden i

likhet med järnvägsstyrelsen funne billighets skäl tala för att de befattningshavare,

som entledigats ur statens järnvägars tjänst till följd av vidtagna rationaliseringsåtgärder

men sedermera åter vunnit anställning i extra ordinarie

eller aspirantbefattning, i avseende å tjänstårsberäkning i lönehänseende likställdes

med de i berörda kungl, brev avsedda befattningshavarna. I enlighet

härmed och då lönenämnden ej heller i övrigt funne anledning till erinran mot

vad järnvägsstyrelsen i förevarande framställning föreslagit, har nämnden förordat

bifall till framställningen.

Lika med järnvägsstyrelsen och lönenämnden finner jag billighetsskäl tala

för en utsträckning av ovan omförmälda, åren 1922 och 1926 meddelade bestämmelser

att i lönehänseende omfatta jämväl dem, som till följd av vidtagna

rationaliseringsåtgärder entledigats ur statens järnvägars tjänst men

sedermera återanställts därstädes. Med hänsyn härtill och då, enligt vad jag

Departe
mentschefen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

inhämtat, det gäller ett jämförelsevis ringa antal befattningshavare eller omkring

200 personer, anser jag mig böra förorda, att, på sätt järnvägsstyrelsen

föreslagit, omförmälda förmåner i lönehänseende må tillkomma jämväl nu avsedda

befattningshavare, dock att den förhöjning i lön, som kan bliva följden

av den ändrade beräkningsgrunden, icke torde böra medföra retroaktiv utbetalning

av löneskillnad för tiden före den 1 januari 1935. Riksdagens medgivande

torde därför böra utverkas till utfärdande av föreskrifter i nu antydd

riktning, så vitt därigenom avvikelser skulle komma att ske från bestämmelserna

i avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid kommunikationsverken.

I vad förslagets genomförande innebär undantag från gällande

avlöningsbestämmelser för extra ordinarie tjänstemän och aspiranter vid kommunikationsverken

torde Kungl. Majit vara oförhindrad att meddela erforderliga

bestämmelser, och har jag för avsikt att, därest det ifrågasatta medgivandet

från riksdagens sida erhålles, ånyo underställa denna fråga Kungl.

Maj :ts prövning. I samband därmed lärer Kungl. Maj :t vilja förordna, att den

tidpunkt, före vilken de i kungl, breven den 2 juni 1922 och den 30 april 1926

avsedda befattningshavarna skola för tillgodonjutande av i samma brev medgivna

förmåner hava åter vunnit extra ordinarie anställning vid statens järnvägar,

skall framflyttas till den 1 januari 1936.

Fråga om inrättande av en faktorsbefattning. I sin förut omförmälda skrivelse

den 29 september 1934 har järnvägsstyrelsen hemställt örn inrättande av

''en befattning såsom faktor vid statens järnvägars tryckeri. Till stöd härför

anför styrelsen:

Då statens järnvägars tryckeri år 1921 inrättades i anslutning till biljettoch

blankettkontoret, blev det nödvändigt att å kontoret organisera en särskild

tryckeriavdelning i och för det med tryckeriets verksamhet förbundna expeditionsarbetet

ävensom för fördelningen och övervakandet av arbetet i sätteriet,

tryckeriet och bokbinderiet.

Å tryckeriavdelningen tjänstgöra ständigt en förste bokhållare, tillika föreståndare,

en kontorsskrivare samt en kontorist, samtliga fackutbildade inom

tryckeribranschen. Det arbete, som handlägges av kontoristen, kan närmast

jämföras med en faktors vid ett civiltryckeri.

Till följd av den alltjämt stegrade utveckling, som kännetecknat arbetet

i statens järnvägars tryckeri under årens lopp, och med det ökade ansvar, som

därför kommit att påvila även den tjänsteman, som har en faktors åligganden,

anses skäl förefinnas att å statens järnvägars stat uppföra, i likhet med vid

postverket, en särskild befattning som faktor i 14 :e lönegraden.

Lönenämnden har på denna punkt anfört följande:

Lönenämnden har avlagt besök dels å postverkets tryckeri, dels å tryckeriavdelningen

inom järnvägsstyrelsens biljett- och blankettkontor i ändamål att

genom jämförelse mellan faktorsgöromålen å de båda tryckerierna kunna bilda

sig en uppfattning rörande skäligheten av den lönegradsplacering, som föreslagits

beträffande den tjänsteman å statens järnvägars tryckeriavdelning,

vilken har dylika göromål sig ålagd. Å nyssnämnda tryckeriavdelning ombesörjas

ifrågavarande göromål för närvarande av en ordinarie kontorist, som

innehar förordnande å en vakant kontor s skri vart jänst. Lönenämnden har vid

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

37

dessa besök kommit till den uppfattningen, att faktorsgöromålen å statens

järnvägars tryckeri, vilka i viss omfattning äro förenade med enklare kontorsgöromål,

icke kunna anses lika kvalificerade och ansvarsfulla som å post-;

verkets tryckeri. Sålunda må nämnas, att postverkets tryckerifaktorer var för

sig äro arbetsledare för en betydligt större arbetsstyrka än den, som förenämnda

tjänsteman å statens järnvägars tryckeriavdelning har att leda och

övervaka. Lönenämnden anser fördenskull, att tillräckliga skäl icke förefinnas

för Kungl. Maj :t att vidtaga åtgärder för införande i tjänsteförteckningen

till avlöningsreglementet av befattningen faktor vid statens järnvägar med

placering i 14 :e lönegraden.

Även enligt min mening föreligga icke tillräckliga skäl för inrättande av Dep arwén

faktorsbefattning vid statens järnvägar, varför jag anser mig icke kunna*

tillstyrka, att förslag i ämnet förelägges riksdagen.

Statens vattenfallsverk.

En förste kontrollörsbefattning å kraftverksbyrån. I skrivelse den 30 november

1934 har vattenfallsstyrelsen framlagt förslag om inrättande av en befattning

såsom förste kontrollör (22 :a lönegraden) å styrelsens kraftverksbyrås

förrådskontor. Körande behovet av denna befattning anför styrelsen

följande:

Det till kraftverksbyrån hörande förrådskontoret har till uppgift att ombesörja

upphandling av vissa slags förrådsartiklar och standardiserade anläggningsdelar

för kraftverksförvaltningens behov samt vissa slags förrådsartiklar

och andra varor för statens vattenfallsverk i dess helhet, att hos

Västerås kraftverks verkstad beställa de tillverkningar, som lämpligen kunna

utföras därstädes för de övriga kraftverkens räkning, samt att utöva tillsyn

och kontroll över förrådsförvaltningen vid kraftverken.

Nämnda förrådskontor förestås av en byrådirektör med teknisk utbildning.

Dessutom hava vid samma kontor tidigare (från år 1917) funnits en byråingenjörs-

och en kontrollörsbefattning, som år 1920 gjordes till ordinarie, den sistnämnda

i dåvarande 13 :e, nuvarande 21 :a lönegraden. Till följd av den sedermera

inträdda lågkonjunkturen blev emellertid år 1922 kontrollörsbefattningen

indragen och byråingenjörsbefattningen överflyttad till annat tjänsteställe.

År 1930 fastställde vattenfallsstyrelsen, såsom omförmälts i proposition nr

168 till nämnda års riksdag, nya riktlinjer för en successiv ytterligare centralisering

av vissa slags upphandlingar till ifrågavarande förrådskontor. Såväl

för genomförandet av denna ökade centralisering som med hänsyn till den

förnyade kraftiga utvecklingen av statens vattenfallsverks affärsrörelse har

det befunnits nödvändigt att åter förstärka förrådskontorets arbetskrafter.

Vattenfallsstyrelsen har därför beordrat kontrollören vid Älvkarleby kraftverk,

vilken tjänsteman tidigare innehaft ovannämnda kontrollörsbefattning

vid förrådskontoret, att från den 15 september 1933 tjänstgöra vid nämnda

kontor. I övrigt äro vid förrådskontoret för närvarande placerade en bokhållare,

två kontorsskrivare, en förste kontorist, ett kanslibiträde och en expeditionsvakt.

Värdet av de genom förrådskontoret under år 1933 verkställda upphandlingarna

uppgick till något över 4 miljoner kronor, fördelade på en mängd

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Majlis proposition nr lil.

olika varuslag. Genom fullföljande av den planerade centraliseringen torde

emellertid den årliga inköpssumman framdeles komma att överstiga nämnda

belopp. Bokförda värdet av kraftverksförvaltningens inventarie- och materialieförråd

varierade under år 1933 mellan 3.15 och 4.4 miljoner kronor.

Den vid förrådskontoret tjänstgörande kontrollören har till uppgift bland

annat:

att leda och övervaka det löpande expeditionsarbetet vid kontoret samt

andra där förekommande göromål, i den mån ej därför kräves teknisk eller

annan speciell sakkunskap;

att till ledning för upphandlingarna inhämta och sammanställa uppgifter

från vattenfallsverkets avdelningar angående behov av och tillgång å ifrågavarande

materiel samt att låta upprätta erforderlig statistik över förbrukning

och upphandling av vissa varuslag;

att biträda byrådirektören med handläggning av större inköps- och transportfrågor,

däribland skeppningar av stenkol, brännolja m. m., som importeras

av verket i hela fartygslaster;

att granska utbetalningshandlingar rörande större inköp;

att handlägga på förrådskontoret ankommande ärenden rörande bokföring

och redovisning av förrådsmateriel vid kraftverksförvaltningen;

att företaga regelbundna inspektioner av kraftverkets centralförråd i Västerås

och att tidvis inspektera de lokala förråden vid kraftverken; samt

att i övrigt biträda byrådirektören vid handläggning av ärenden, som ej

äro av teknisk natur.

Såsom förhållandena numera utvecklat sig, kan det icke råda något tvivel

örn att en kontrollörsbefattning är permanent behövlig vid förrådskontoret under

nu överskådlig framtid, varför en dylik befattning nu bör åter uppföras

på ordinarie stat.

Kontrollören vid förrådskontoret bör ej endast vara rutinerad kontorsman

utan även äga mångsidig varukännedom, god kunskap örn arbetet i den praktiska

förrådstjänsten ävensom viss läggning och kompetens för samt erfarenhet

i kommersiella förhandlingar med fabrikanter och andra leverantörer.

Med hänsyn till de särskilda kvalifikationer, som sålunda måste fordras av

ifrågavarande kontrollör, och den av honom utövade tillsynen över förrådsverksamheten

vid kraftverksförvaltningen bör han enligt vattenfallsstyrelsens

mening inneha en högre tjänsteställning än förrådsförvaltaren i Västerås

och de nuvarande kontrollörerna vid kraftverken, vilkas befattningar äro placerade

i 21 :a lönegraden. Styrelsen föreslår därför, att vid kraftverksbyråns

förrådskontor inrättas en ordinarie förste kontrollörsbefattning i 22 :a lönegraden.

Lönenämnden har i utlåtande den 24 januari 1935 anfört följande:

Befattning såsom förste kontrollör finnes, såvitt angår statens vattenfallsverk,

för närvarande icke upptagen å tjänsteförteckningen till avlöningsreglementet,

vadan ett genomförande av förslaget förutsätter en komplettering av

tjänsteförteckningen i detta hänseende.

De göromål å sagda förrådskontor, vilka skulle ankomma på innehavaren av

den föreslagna förste kontrollörsbefattningen, bestridas sedan september månad

1933 av en å kontoret tjänstgörande, Älvkarleby kraftverk tillhörande ordinarie

kontrollör i 21 :a lönegraden. Lönenämnden, som i anledning av förevarande

remiss avlagt besök i vattenfallsstyrelsen, har därvid inhämtat vissa

närmare upplysningar rörande ifrågavarande kontrollörs tjänsteåligganden.

I avseende härå må följande framhållas.

Förrådskontorets arbetsuppgifter beröra dels upphandlingsväsendet, dels förrådsförvaltningen.

I förstnämnda hänseende har kontoret att verkställa upp
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

39

handling av den förrådsmateriel, som vid statens vattenfallsverks samtliga avdelningar

erfordras för nybyggnader, underhåll och drift, med undantag dels

för den till andra tjänsteställen förlagda centrala upphandlingen av kraftledningsstolpar

av trä, högspänningsisolatorer, viss husbyggnadsmateriel och viss

annan materiel, dels ock för vissa smärre lokala inköp. Förrådskontorets befattning

med förrådsförvaltningen avser inspektion och tillsyn beträffande de

vid kraftverken befintliga lokala förråden. Förrådskontorets personal utgöres

av en byrådirektör såsom föreståndare, förenämnda kontrollör samt i övrigt

av bokhållare, kontorsskrivare m. fl.

Prövning av infordrade anbud, underhandlingar med anbudsgivare m. m.

utföras av kontorets föreståndare i den omfattning sådant av honom medhinnes.

En del av dessa göromål måste emellertid överlämnas till förenämnda kontrollör

och andra å förrådskontoret tjänstgörande befattningshavare. Kontrollören

har sålunda att biträda föreståndaren vid handläggningen av upphandlingsärenden

och därvid även själv verkställa upphandling av vissa förbrukningsartiklar.

På honom ankommer tillika att organisera transport av inköpta varumängder,

exempelvis skeppningar av upphandlade kolpartier. Han har vidare

att övervaka utförande av löpande göromål å förrådskontoret, vilka göromål

huvudsakligen bestå i införskaffande och granskning av inkomna uppgifter

rörande verkets behov av olika slags förradsmateriel, uppsättande av kungörelser

och brev örn infordrande av anbud, förberedande granskning av anbud

jämte upprättande av upphandlingsprotokoll och andra föredragningshandlingar,

uppsättande av beställningsbrev och kontrakt samt avfattande av cirkulär

till styrelsens byråer och verkets lokalförvaltningar angående träffade uppgörelser

örn inköp, tillsyn över att i förekommande fall erforderliga leveransprov

bliva verkställda och utlovade leveranstider hållas m. m.

I avseende å förrådsförvaltningen har kontrollören att inspektera förråden

vid de olika kraftverken och därvid i främsta rummet tillse, huruvida de av

lokalförråden verkställda direkta inköpen hava lämplig omfattning, huruvida

lokalförrådens behov på lämpligt sätt tillgodoses genom de centrala inköpen,

huruvida i förråden befintliga minimikvantiteter av förradseffekter hava lämplig

omfattning och huruvida icke-kuranta förrådseffekter avverkas eller okas.

Dessutom avses givetvis med sådan inspektion att öva tillsyn över den allmänna

skötseln av kraftverksförråden.

Slutligen har kontrollören att tillse, att förråden Wiva vederbörligen inventerade,

samt att verkställa granskning av upprättade investeringsinstrument.

På grund av vad lönenämnden sålunda inhämtat och i betraktande jämväl

av vad styrelsen i sin framställning i förevarande del anfört, har lönenämnden

kommit till den uppfattningen, att å sagda förrådskontor finnes stadigvarande

behov av en kvalificerad arbetskraft såsom medhjälpare at kontorets föreståndare

ävensom att denne medhjälpare med hänsyn till göromålens art bör

intaga en något högre tjänste- och löneställning än exempelvis förrådsförvaltaren

vid centralförrådet i Västerås (21 :a lönegraden). Nämnden anser sig

sålunda böra förorda, att för kraftverksbyråns förrådskontor inrättas en förste

kontrollörsbefattning, med placering i 22 :a lönegraden.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har den fortgående utvecklingen

av statens kraftverks rörelse i förening med efter hand vidtagna åtgärder

för ökad centralisering av vattenfallsverkets upphandlingar medfört

stegrat behov av kvalificerad arbetskraft å kraftverksbyråns förrådskontor.

Då detta behov synes bliva av stadigvarande natur, anser jag mig böra tillstyrka,

att den av vattenfallsstyrelsen vidtagna provisoriska anordningen nu

göres definitiv och att alltså en ny ordinarie befattning inrättas. Med han
-

Departe
mentschefen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

syn till arten av de arbetsuppgifter, som komma att åvila denna befattnings

innehavare, har jag intet att erinra mot att befattningen hänföres till 22 :a

lönegraden med benämningen förste kontrollör.

En förste kontrollörsbefattning å kameralbyrån. Vattenfallsstyrelsen har

därjämte hemställt om inrättande av ytterligare en förste kontrollörsbefattning,

avsedd för föreståndaren för kameralbyråns bokföringskontor. Till stöd

härför yttrar styrelsen följande:

Vattenfallsstyrelsens kameralbyra, till vars handläggning höra vissa allmänna

organisations- och förvaltningsärenden, allmänna personalärenden, vissa

speciella personalärenden samt räkenskapsärenden, är uppdelad i en kansliavdelning

och en räkenskapsavdelning. Den sistnämnda avdelningen, som står

under ledning av en kamrer, bestar av ett kassakontor, ett bokföringskontor och

ett revisionskontor.

Denna organisation har tillkommit successivt sålunda, att kassa- och revisionskontoren

inrättades år 1912, bokföringskontoret år 1917 och kansliavdelningen

år 1918. Kamrersbefattningen tillkom i samband med att ordinarie befattningar

för första gången inrättades vid vattenfallsstyrelsens byråer år

1920. Samtidigt erhöll föreståndaren för bokföringskontoret revisors tjänsteställning.

Till ifrågavarande bokföringskontors arbetsuppgifter hör numera huvudsakligen

:

att upprätta räkenskapsjournaler samt verkställa reskontra- och litterabokföring

för styrelsen, inklusive byggnadscentralförrådet, avdelningen för stamoch

landslinjebyggnader samt fastighetsförvaltningen med undantag för Götaälvsavdelningen;
att

i allmänhet utskriva räkningar å verkets i ovannämnda reskontra ingående

fordringar;

att granska de från lokalförvaltningarna månatligen inkommande räkenskapsjournalerna

med tillhörande verifikationer (bokföringsorder och bokföringsrapporter);
att,

alternerande med revisionskontoret, vid besök hos lokalförvaltningarna

granska deras reskontra-, littera- och förrådsbokföring samt inventera deras

kassor;

att verkställa huvudbokföringen för statens vattenfallsverk i dess helhet samt

i sammanhang därmed upprätta månads- och årsbokslut ävensom sammanställa

erforderliga räkenskapstablåer;

att utföra vissa förberedande beräkningar för förslagen till driftkostnadsstater;
att

utskriva och kontrasignera anvisningar å styrelsens giroräkning i riksbanken

och postgirokonto; samt

att upprätta taxeringsuppgifter beträffande styrelsens personal.

o Utvecklingen har emellertid allt mera gått i den riktningen, att kamrern

fått, förutom den allmänna tillsynen över hela räkenskapsavdelningen, mest

ägna sig åt att handlägga revisionsärenden och vissa slags personalärenden

samt att fungera såsom byråchefens assistent och ställföreträdare, under det

att den såsom föreståndare för bokföringskontoret fungerande revisorn fått

tämligen självständigt sköta de på nämnda kontor ankommande arbetsuppgifterna

och direkt inför byråchefen föredraga motsvarande ärenden. Denna anordning,

som med göromålens alltjämt fortskridande ökning genomförts för

undvikande av mellaninstans och därmed följande dubbelarbete, har visat sig

vara ändamålsenlig.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majsts proposition nr lil.

41

Kameralbyråns nuvarande personalorganisation fastställdes i huvudsak år

1920 i enlighet med ett år 1918 upprättat förslag. Sedan dess har statens vattenfallsverks

omfattning och affärsrörelse undergått en betydande ökning, såsom

framgår av nedanstående siffror.

Disponerat kapital vid årets slut.......... 157.957

Förnyelsefonder » » s .........

Pensionsfonder » » » .........

Penningomsättning:

Kapitalökning, netto................ 19.797

Placering av fondmedel i förråd.......• •

Inkomster...................■

Driftkostnader................... 4.997

Förnyelsekostnader . . . 0.051

Summa penningomsättning

Driftöverskott...................

År 1918

År 1933

milj. kr.

milj. kr.

157.957

351.242

3.020

36.027

0.080

2.734

19.797

6.200

—

2.657

11.007

34.336

4.997

17.254

0.051

1.349

35.852

61.796

6.010

17.082

Det är uppenbart, att denna utveckling har medfört en avsevärd ökning av

det arbete och det ansvar, som åvila föreståndaren för vattenfallsstyrelsens bokföringskontor.

Detta arbete kompliceras även genom den mångfald av olika

verksamhetsgrenar (kraftstationsbyggnader, distributionsanläggningar, kraftverksdrift,

kanaldrift, fastighetsförvaltning) och olika lokalförvaltningar (11),

som tillhöra statens vattenfallsverk. Nämnde tjänsteman har jämväl i väsentlig

grad medverkat till utformningen av det vid vattenfallsverket nu tillämpade

bokföringssystemet samt däri undervisat lokalförvaltningarnas bokföringspersonal,

varjämte han har att i viss omfattning lämna denna personal erforderliga

direktiv.

Med hänsyn till den krävande och kvalificerade arten av de göromål, som numera

åligga föreståndaren för bokföringskontoret, anser vattenfallsstyrelsen

det vara befogat, att hans tjänsteställning höjes till en högre lönegrad än de

nuvarande kontrollörernas vid lokalförvaltningarna. Styrelsen föreslår därför,

att ifrågavarande ordinarie revisorsbefattning förändras till en förste kontrollörsbefattning

i 22 :a lönegraden.

Lönenämnden har anfört följande:

Vid förenämnda besök i vattenfallsstyrelsen har lönenämnden ^beretts tillfälle

att taga del av de å bokföringskontoret förekommande göromålen och särskilt

dem, som åvila ifrågavarande revisor. Å kontoret i fråga sker sålunda

vattenfallsverkets huvudbokföring, avseende såväl styrelsen som kraftverken,

kanalverken och fastighetsförvaltningen. Till grund för denna bokföring ligga

dels styrelsens kassa- och omföringsjournaler, vilka föras å bokföringskontoret,

dels de från lokalförvaltningarna varje månad inkommande kassa- och omföringsjournalerna.

Dessa journaler underkastas granskning å bokföringskontoret

i ändamål att kontrollera, att vederbörande poster blivit förda å rätt konto,

att av styrelsen beslutade avskrivnings- och andra bokföringsmässiga åtgärder

bliyit iakttagna o. s. v.

Å bokföringskontoret upprättas vidare balans- samt vinst- och förlusträkningar

för styrelsen och samtliga lokalförvaltningar, varvid de för avslutningen

av omföringsjournalerna erforderliga åtgärder, såsom avsättning till fonder,

avskrivningar m. m., verkställas. .

Slutligen tillkommer det bokföringskontoret att alternerande med revisions
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

kontoret genom besök hos lokalförvaltningarna granska deras bokföring och inventera

deras kassor.

Tydligt är, att det arbete, som sålunda utföres å bokföringskontoret, ställer

betydande krav å den tjänsteman, som har att leda och övervaka arbetet å sagda

kontor. Lönenämnden har också vid sitt besök kunnat konstatera, att de tjänsteåligganden,

som åvila föreståndaren för bokföringskontoret, i vissa hänseenden

likna eller i varje fall närma sig dem, som i allmänhet åvila kamrerare

inom den civila statsförvaltningen. Goda skäl synas fördenskull föreligga för

att ifrågavarande befattningshavare erhåller någon förbättring i sin nuvarande

löneställning. Mot styrelsens förslag att förändra befattningen till en förste

kontrollörstjänst med placering i 22 :a lönegraden framställer sålunda lönenämnden

i och för sig icke någon erinran.

Lönenämnden anser sig emellertid i detta sammanhang icke böra underlåta

att framhålla, att då kamrersgöromålen inom vattenfallsstyrelsen uppenbarligen

kommit att i viss mån anförtros åt annan tjänsteman än den för ändamålet

avsedda kamrern (lönegrad 24), det synes böra vid inträffande vakans å kamrerstjänsten

tågås under övervägande, huruvida tjänsten bör bibehållas vid nuvarande

benämning och lönegradsplacering eller eventuellt ombildas med hänsyn

till de förskjutningar i arbetsfördelningen, som inträtt.

mentschefén ^ betraktande av såväl den på grund av vattenfalls verkets växande rörelse

ökade arbetsbördan för bokföringskontorets föreståndare som ock den omständigheten,

att han fått alltmera självständigt fullgöra sina arbetsuppgifter, synes

det befogat, att ifrågavarande befattning erhåller en något högre löneställning.

Jag vill därför tillstyrka vattenfallsstyrelsens förslag, att revisorsbefattningen

å bokföringskontoret utbytes mot en förste kontrollörsbefattning.

En ny kontrollörsbefattning i 21 :a lönegraden vid Trollhätte kraftverk. I

sin skrivelse den 30 november 1934 har vattenfallsstyrelsen vidare föreslagit

inrättande av en ny kontrollörsbefattning i 21 :a lönegraden för kraftdebiteringskontoret

vid Trollhätte kraftverk. Styrelsen anför till stöd för förslaget

följande:

Vid vart och ett av Trollhätte och Älvkarleby kraftverk finnes ett särskilt

kraftdebiteringskontor för uträkning och fakturering av kraftavgifter. Dessa

kontor förestås vid Trollhätte kraftverk av en ordinarie bokhållare (17 :e lönegraden),

som från och med år 1927 innehar förordnande att bestrida göromål

såsom kontrollör i 20 :e lönegraden mot ersättning enligt 20 § 3 mom. avlöningsreglementet,

och vid Älvkarleby kraftverk av en såsom extra tjänsteman

i 22 :a lönegraden anställd ingenjör, vilken därjämte handhar driftstatistik och

inköp av mätare.

Då föreståndaren för Trollhätte kraftverks kraftdebiteringskontor sålunda

är ordinarie tjänsteman i lägre befattning än som motsvarar de honom sedan

lång tid tillbaka anförtrodda göromålen, har vattenfallsstyrelsen funnit tiden

nu vara inne att mera definitivt ordna hans tjänsteställning. Beträffande

motsvarande tjänsteman vid Älvkarleby kraftverk synes däremot denna fråga

böra tills vidare uppskjutas i avvaktan på en blivande omprövning av spörsmålen

angående anställningsformer och lönegrader för ingenjörspersonalen i

mellangraderna.

Vid Trollhätte kraftverk finnas för närvarande cirka 370 högspänningsabonnenter

_ (kommunala elektricitetsverk, industrier och distributionsföreningar)

samt cirka 3,900 lågspänningsabonnenter (vid direkt detaljdistribution). De

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

43

för år 1933 debiterade kraftavgifterna uppgingo vid nämnda kraftverk till

cirka 11,465,000 kronor.

För högspänningsabonnenterna är kraftdebiteringen betydligt besvärligare

än för lågspänningsabonnenterna, enär det är flera olika faktorer att därvid

taga hänsyn till. De med industrier och kommunala elektricitetsverk avslutade

kraftkontrakten äro i stor omfattning vart för sig av speciell natur med

olika särbestämmelser för skilda slag av kraftkonsumtion och kräva därför vid

kraftdebiteringen en särskild behandling för varje abonnent. Ofta har en dylik

abonnent två eller flera på skilda tider tillkomna kontrakt med olika bestämmelser.

Beträffande vissa stora abonnenter och s. k. samkörningsabonnenter är

uträkningen av kraftavgifterna synnerligen besvärlig och tidsödande.

Det arbete, som påvilar föreståndaren för ifrågavarande kraftdebiteringskontor,

är sålunda mycket maktpåliggande och ansvarsfullt, jämväl med hänsyn

till att detsamma svårligen kan fullständigt kontrolleras och att en oriktig

debitering kan medföra ekonomiska konsekvenser av betydande räckvidd.

Arbetets omfattning tenderar även att alltjämt ökas.

Vid nu företagen jämförelse med andra närstående befattningar har vattenfallsstyrelsen

funnit, att förevarande befattning skäligen bör placeras i 21 :a

lönegraden. Styrelsen föreslår alltså, att det för föreståndaren för Trollhätte

kraftverks kraftdebiteringskontor inrättas en ordinarie kontrollörsbefattning i

21:a lönegraden.

Lönenämnden yttrar på denna punkt följande:

Vid av lönenämnden, efter därtill erhållet tillstånd, företagen resa i anledning

av förevarande remiss har nämnden avlagt besök å nu ifrågavarande kontor

och därvid beretts tillfälle att inhämta närmare kännedom om å kontoret

förekommande arbetsuppgifter. Dessa bestå huvudsakligen i att registrera

kraftleveranskontrakt och bevaka dylika kontrakts uppsägning, upphörande

m. m., att öva kontroll över att abonnenternas kraftuttagning^ej överstiger kontraktens

bestämmelser, att beräkna och utfärda räkningar a kraftverket tillkommande

energiavgifter, vilka räkningar numera underskrivas av kontorets

föreståndare, att tillse att likvid för fullgjorda kraftleveranser inflyta, att

verkställa räntedebitering vid för sent influtna likvider, att föra statistik över

abonnenternas kraftuttagning och kraftavgifter, att upprätta ekonomiska sammandrag

och verkställa därmed i samband stående utredningar, att ombesörja

korrespondens i till kontoret hörande ärenden, m. in.

Vad särskilt föreståndarens arbetsuppgifter angår, är att marka, att denne

har att svara för att de olika kontraktens bestämmelser bliva vid energidebiteringen

rätt tolkade och tillämpade, ett arbete som i synnerhet vad kontrakten

med högspänningsabonnenterna angår är av mycket invecklad natur. Till belysande

av kraftdebiteringens omfattning må nämnas, att under år 1933 antalet

krafträkningar med högspänningsabonnenter uppgick till omkring 1,500 och

antalet krafträkningar med lågspänningsabonnenter till omkring 11,200.

I betraktande av vad lönenämnden inhämtat beträffande nu ifrågavarande

befattningshavares tjänsteåligganden synes nämnden någon erinran icke vara

att framställa mot att för Trollhätte kraftverks debiteringskontor inrättas en

ordinarie kontrollörsbefattning i 21 :a lönegraden.

Med hänsyn till de ansvarsfulla arbetsuppgifter av ofta invecklad natur,

som åvila föreståndaren för ifrågavarande avdelning vid Trollhätte kraftverk,

vill jag lika med lönenämnden tillstyrka vattenfallsstyrelsens förslag, att för

dessa arbetsuppgifter inrättas en kontrollörsbefattning i 21 :a lönegraden.

Departe
mentschefen.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

En ny kontrollörsbefattning i 21 :a lönegraden vid de norrländska kraftverken.

I sin skrivelse den 30 november 1934 har vattenfallsstyrelsen ånyo

framfört ett av styrelsen i skrivelse den 23 december 1932 framlagt förslag

om inrättande av bland annat en kontrollörsbefattning i 21 :a lönegraden vid

de norrländska kraftverkens förvaltning m. m.

Beträffande denna fråga torde få erinras örn följande.

Vattenfallsstyrelsens i skrivelsen den 23 december 1932 framlagda förslag

innebar i sin helhet, att utöver de två ordinarie kontrollörsbefattningar (21 :a

lönegraden), vilkas innehavare äro föreståndare för Trollhätte och Älvkarleby

kraftverks kamerala avdelningar för handläggning av personal- och räkenskapsärenden

m. m., skulle inrättas fyra nya ordinarie kontrollörsbefattningar.

Av dessa skulle två placeras i 21 :a lönegraden och avses för ledningen

av de kamerala avdelningarna vid Motala kraftverk och de norrländska kraftverken,

vilka avdelningar förestodos, den förra av en extra kontrollör i 20 :e

lönegraden och den senare av en ordinarie kontorsskrivare (15:e lönegraden)

med förordnande såsom extra bokhållare (17:e lönegraden). De övriga två

kontrollörsbefattningarna skulle placeras i 20 :e lönegraden och avses för ledningen

av den kamerala avdelningen vid Västerås kraftverk samt fastighetsoch

förrådsavdelningen vid Trollhätte kanalverk, vilka avdelningar förestodos,

den förra av en ordinarie kontorsskrivare med förordnande såsom extra bokhållare

och den senare av en ordinarie kanalinspektör av klass 2 (18 :e lönegraden)

med förordnande såsom extra kontrollör i 20 :e lönegraden. I sist

angivna del förutsatte styrelsens förslag, att i 20 :e lönegraden av avlöningsreglementets

tjänsteförteckning infördes befattningen kontrollör vid statens

vattenfallsverk.

I häröver den 21 januari 1933 avgivet utlåtande föreslog lönenämnden på

anförda skäl, att med inrättandet av de nya kontrollörsbefattningarna finge

tills vidare anstå.

Vid anmälan inför Kungl. Majit den 27 januari 1933 (i propositionen nr

87) av detta förslag framhöll jag, att det icke syntes oundgängligt, att frågan

örn förbättrad löneställning för ifrågavarande kamerala föreståndarbefattningar

redan då upptoges till prövning, varför jag lika med lönenämnden

ansåg, att under rådande förhållanden så ej heller borde ske.

I enlighet härmed avläts icke något förslag i ämnet till 1933 års riksdag.

I skrivelse den 28 oktober 1933 förnyade vattenfallsstyrelsen sitt förslag om

ifrågavarande fyra kontrollörsbefattningars inrättande.

Lönenämnden anförde i utlåtande den 9 november 1933, att nämnden under

besök vid Motala kraftverk haft tillfälle att taga närmare del av de arbetsuppgifter,

som i allmänhet åvilade föreståndarna för de kamerala avdelningarna

vid kraftverken och särskilt den extra kontrollören vid nyssnämnda

kraftverk. Efter en närmare motivering anförde lönenämnden, att därest

Kungl. Maj :t skulle anse rådande förhållanden icke utgöra hinder för uppförande

av förenämnda fyra kontrollörstjänster, nämnden icke hade något att

. erinra mot den av vattenfallsstyrelsen föreslagna lönegradsplaceringen.

Vid anmälan inför Kungl. Majit den 9 februari 1934 av frågan anförde jag,

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

45

att den förebragta utredningen syntes ådagalägga, att beredande av en förbättrad

löneställning för omförmälda kamerala föreståndarbefattningar i och

för sig borde kunna ifrågakomma. Emellertid fann jag mig under rådande

förhållanden kunna tillstyrka vattenfallsstyrelsens förslag endast i vad det avsåge

de kamerala föreståndarna vid Motala kraftverk och Trollhätte kanalverk,

för vilka alltså skulle inrättas ordinarie kontrollörsbefattningar i 21 :a respektive

20 :e lönegraden.

I enlighet med Kungl. Maj:ts därom i proposition nr 122 framställda förslag

beslöt nästlidet års riksdag (skrivelse nr 144) upptagande i avlöningsreglementets

tjänsteförteckning vid statens vattenfallsverk av befattningen kontrollör i

20 :e lönegraden samt ökande av antalet ordinarie kontrollörsbefattningar i

21 :a lönegraden från 2 till 3, varefter Kungl. Maj:t genom brev den 13 april

1934 fastställde antalet ordinarie kontrollörsbefattningar i 20 :e lönegraden vid

vattenfallsverket till 1.

I sin föreliggande framställning har vattenfallsstyrelsen åter upptagit spörsmålet

örn inrättande av en kontrollörsbefattning i 21 :a lönegraden vid de norrländska

kraftverken samt en kontrollörsbefattning i 20 :e lönegraden vid

Västerås kraftverk. Då, såsom nyss omförmälts, kontrollörsbefattning i 20.e

lönegraden numera införts vid statens vattenfallsverk i avlöningsreglementets

tjänsteförteckning samt prövning av frågan örn inrättande av ytterligare^ en

dylik befattning alltså ankommer på Kungl. Maj :t, torde jag här få uppehålla

mig endast vid förslaget örn inrättande av en kontrollörsbefattning i 21 :a lönegraden

vid de norrländska kraftverken.

Innan jag ingår på nu föreliggande framställning härom, torde jag fa omnämna

vad vattenfallsstyrelsen i sin förut omförmälda skrivelse den 23 december

1932 anförde till stöd för sitt förslag i ämnet. Berörda skrivelse innehöll,

såvitt nu är i fråga, huvudsakligen följande:

Göromålen för föreståndarna för de kamerala avdelningarna vid Motala och

Västerås kraftverk samt vid de norrländska kraftverken hade genom rörelsens

utveckling under de senare åren sa avsevärt ökats, att deras tjänsteställningar

ej längre stöde i skäligt förhållande till deras maktpåliggande arbetsuppgifter.

Å andra sidan ansåge sig vattenfallsstyrelsen dåmera hava vunnit

tillräcklig erfarenhet rörande dessa arbetsuppgifter för att kunna toresia ett

mera definitivt fixerande av motsvarande befattningars tjänsteställning genom

deras uppförande å ordinarie stat.

De lokala kraftverksförvaltningarna vore sinsemellan olika stora väsentligen

beroende på olikheter i såväl energiproduktionens som energidistnbutionens

art och omfattning. Både på grund härav och med hänsyn till andra

särskilda omständigheter, vilka nämndes i det följande, hade det icke befunnits

vare sig möjligt eller lämpligt att genomföra en fullt likformig arbetsfördelning

med avseende å de kamerala avdelningarna vid de olika kraitverken.

De arbetsuppgifter, som ålåge dessa avdelningar vöre i stora drag angivna

i följande .tabell, i vilken respektive kraftverksförvaltnmgar vore betecknade

med T, Ä, M, V och N. . t \ M V 1ST

1 Personalärenden och personalbokföring.............: • • 1 A m V ^

2. Granskning av avlöningslistor, reseräkningar och övriga _

utbetalningshandlingar . .. . ...................... 1 X yr ___ M

3. Förrådsförvaltning och upphandlingar ................ — a m

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

4. Uträkning och fakturering av energiavgifter .......... — — M — N

5. Fakturering av hyres- och arrendeavgifter samt andra

fordringar ...................................... T Ä M Y N

6. Indrivning av fordringar............................ T Ä M V N

7. Kassagöromål och kontroll därå...................... — — M V N

8. Räkenskapsbokföring .............................. T Ä M V N

9. Beräkningar för driftkostnadsstater och årsbokslut .... T Ä M Y N

10. Fastighetsförvaltningsärenden ...................... ...M — N

11. Registratorsgöromål och maskinskrivning för hela huvud
kontoret

........................................ T Å M Y N

Beträffande denna tabell finge vattenfallsstyrelsen meddela följande förklaringar.

Uträkning och fakturering av energiavgifter verkställdes vid de två största

kraftverken, Trollhätte och Älvkarleby kraftverk, av särskilda kraftdebiteringsavdelningar.

Motsvarande göromål vid Motala kraftverk ombesörjdes av

kamerala avdelningen beträffande vissa slags abonnenter och av en teknisk

tjänsteman beträffande andra abonnenter. Yid norrländska kraftverken verkställdes

energiavgifternas uträkning och fakturering av viss distriktspersonal,

men de sålunda upprättade energiräkningarna kontrollerades av föreståndaren

för kamerala avdelningen. Vid Västerås kraftverk förekomme ingen energidebitering.

Vid Trollhätte, Älvkarleby och Västerås kraftverk funnes väsentligen inga

andra fastigheter än sådana, som användes för kraftanläggningar och tjänstebostäder.

Däremot funnes vid Motala kraftverk och norrländska kraftverken

jämväl fastigheter, som uthyrdes eller utarrenderades till utomstående. Föreståndarna

för de kamerala avdelningarna vid sistnämnda två kraftverksförvaltningar

toges därför även i anspråk för handläggning av fastighetsförvaltningsärenden.

Särskilt vid norrländska kraftverken hade denna fastighetsförvaltning

fått relativt stor omfattning genom de under en följd av år verkställda

inköpen av vattenfall i vissa norrländska älvar jämte tillhörande strandfastigheter.

Ehuru Motala kraftverk och norrländska kraftverken i och för sig vöre

ganska betydande affärsföretag, vore de dock mindre än Trollhätte och Älvkarleby

kraftverk med avseende å förvaltningens storlek och affärsrörelsens

omfattning. Äv det nu anförda framginge emellertid, att de kamerala avdelningarna

vid de sistnämnda kraftverken vore befriade från åtskilliga slags

arbetsuppgifter, som ålåge de förstnämnda kraftverkens kamerala avdelningar,

vilka därför hade en mera mångsidig verksamhet. Detta förhållande medförde,

att de kamerala föreståndarebefattningarna vid Motala kraftverk och

norrländska kraftverken vore fullt ut lika krävande som kontrollörsbefattningarna

vid Trollhätte och Älvkarleby kraftverk.

Föreståndarna för de kamerala avdelningarna vid statens kraftverk, vilka

tjänstemän även i viss utsträckning hade befogenhet att attestera utbetalningshandlingar,

vore närmast jämförliga med kamrerare eller kontorschefer vid

privata affärsföretag av motsvarande storleksordning. Enligt vattenfallsstyrelsens

mening borde ifrågavarande befattningshavare, med undantag för den

i Västerås, egentligen hänföras till 22 :a lönegraden, till vilken lönegrad hörde

förste kontrollörer vid post- och telegrafverken samt distrikts- och verkstadskamrerare

vid statens järnvägar. Vattenfallsstyrelsen funne emellertid icke

den dåvarande tidpunkten lämplig för att påyrka någon höjning av den för ordinarie

kontrollör vid statens vattenfallsverk gällande placeringen i 21 :a lönegradan

utan läte med hemställan härom tills vidare bero i avvaktan på en allmän

omprövning av de ordinarie befattningarnas lönegradsplacering i samband

med den tilltänkta revisionen av gällande avlöningsreglementen för statens

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

47

tjänstemän, under förutsättning att tidpunkten för denna revision icke bleve allt

för långt framskjuten. Styrelsen inskränkte sig därför för det dåvarande till

att föreslå inrättande av ytterligare två ordinarie kontrollörsbefattningar i

sistnämnda lönegrad, en vid Motala kraftverk och en vid norrländska kraftverken.

I föreliggande skrivelse den 30 november 1934 erinrar vattenfallsstyrelsen

örn den av 1934 års riksdag beslutade höjningen i löneställning för de kamerala

föreståndarna vid Motala kraftverk och Trollhätte kanalverk samt anför

vidare följande:

På grund av vad sålunda förekommit har vattenfallsstyrelsen i enlighet med

20 § 3 mom. avlöningsreglementet förordnat motsvarande tjänstemän vid

norrländska kraftverken och Västerås kraftverk att från och med den 1 juli

1934 tills vidare bestrida kontrollörsgöromål, svarande mot dylika tjänster i

21 :a respektive 20 :e lönegraden.

Vattenfallsstyrelsen kan emellertid icke finna, att det föreligger någon som

helst anledning, varför de kamerala föreståndarbefattningarna vid sistnämnda

båda kraftverk fortfarande skola vara endast provisoriskt organiserade, då

motsvarande befattningar vid de övriga kraftverken äro ordinarie. Enligt

beslut av 1934 års riksdag finnes emellertid numera befattning såsom kontrollör

i 20 :e lönegraden vid statens vattenfallsverk intagen i den vid avlöningsreglementet

fogade tjänsteförteckningen. Frågan om inrättande av en

ordinarie kontrollör sbefattning för den kamerala föreståndaren vid Västerås

kraftverk behöver således ej underställas riksdagen, varför styrelsen framdeles

torde återkomma till denna fråga i annat sammanhang.

Beträffande ifrågavarande befattning vid norrländska kraftverken tillåter

sig vattenfallsstyrelsen erinra örn den i styrelsens skrivelse den 23 december

1932 lämnade redogörelsen, av vilken framgår, att de arbetsuppgifter, som

åligga de kamerala avdelningarna vid Motala kraftverk och norrländska kraftverken,

äro till arten fullkomligt överensstämmande. För att i viss mån belysa

det kamerala arbetets omfattning lämnas här nedan några jämförande

data rörande nämnda kraftverk.

År 1933.

Bruttoinkomsten av kraftavgifter, kronor.....

Antal bögspänningsabonnenter..........

» lågspänningsabonnenter..........

Arrende- och hyresinkomster, kronor.......

Antal arrendatorer och hyresgäster........

Driftkostnader (utom extra avskrivning, avsättning

till förnyelsefond och andel i central administration),

kronor .................

Anläggnings- och förnyelsekostnader (utom andel

i central administration), kronor........

Kassaomsättning (utom bank- och postgirokonton),

kronor ....................

Antal kassaverifikationer............

» journalverifikationer...........

Inventarie- och materialieförrådens omsättning (ingående

och utgående poster), kronor......

Antal personal i medeltal............

Motala

Norrländska

kraftverk

kraftverken

3,506,425

4,277,786

104

56

129

1,271

19,626

55,618

71

226

482,544

1,336,024

223,472

350,125

3,576,318

3,089,057

4,420

5,478

326

740

134,921

167,192

79

115

Med hänsyn till såväl det ovan anförda som andra föreliggande omständigheter

framstår det för vattenfallsstyrelsen såsom klart, att den kamerala före
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

48 Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

ståndartjänsten vid norrländska kraftverken är väl jämförlig med kontrollörstjänsten

vid Motala kraftverk. Styrelsen vågar därför ånyo hemställa, att

för norrländska kraftverken inrättas en ordinarie kontrollörsbefattning i 21 :a

lönegraden.

Lönenämnden har i utlåtande den 24 januari 1935 åberopat vad nämnden

i sitt utlåtande den 9 november 1933 anfört.

Med hänsyn till vad vattenfallsstyrelsen anfört torde med en definitiv reglering

av löneställningen för den kamerala föreståndaren vid de norrländska

kraftverkens förvaltning icke längre böra anstå. Då jag icke har något att

erinra mot den föreslagna lönegradsplaceringen för ifrågavarande befattning,

får jag alltså tillstyrka, att för ändamålet inrättas en ordinarie kontrollörsbefattning

i 21 :a lönegraden.

Uppflyttning i lönegrad av vissa maskinistbefattningar samt av montörsbefattningarna.

I sin skrivelse den 30 november 1934 har vattenfallsstyrelsen

framlagt förslag rörande uppflyttning i lönegrad av vissa maskinistbefattningar

samt av montörsbefattningarna vid statens vattenfallsverk. Till stöd

härför anför styrelsen följande.

Maskinisterna vid statens vattenfallsverk hava från och med löneregleringen

år 1920 varit placerade i dåvarande 4:e, nuvarande 8:e lönegraden.

Under tiden efter år 1920 har emellertid driften i kraftstationerna i

många hänseenden omlagts.

Med hänsyn till den erfarenhet, som vunnits rörande maskinaggregatens

driftsäkerhet, ävensom med hänsyn till vissa nya automatiska säkerhetsanordningar,

som införts, har antalet maskinister vid maskinanläggningarna på

vissa ställen väsentligt minskats. På andra håll har maskinaggregatens antal

ökats utan att antalet maskinister blivit förändrat. Maskinister (sålunda

icke förste maskinister) tjänstgöra på flera ställen såsom ansvarsmaskinister,

nämligen dels där det för maskinsalen i dess helhet finnes skiftgående maskinmästare,

såsom i Trollhättan, dels där maskinanläggningen är med hänsyn till

aggregatens antal och storlek mindre omfattande, såsom i Motala. Betecknande

för de ändrade förhållandena är, att det i Trollhättans kraftstations

maskinsal användes vid första utbyggnaden en man per 2 aggregat, efter andra

utbyggnaden en man per 22/3 aggregat, efter tredje utbyggnaden en man per

3j/4 aggregat och nu en man per 41/3 aggregat, varvid i personalen inräknats

både maskinmästare, förste maskinister och maskinister.

Även i övriga kraftstationer har antalet maskinaggregat per maskinist ökats

sedan år 1919, då den nuvarande inplaceringen i lönegrad fastställdes. Sålunda

har i Porjus kraftstation antalet aggregat ökats från 4 till 7, däribland

två nya dubbelgeneratoraggregat, utan att antalet man per skift ökats. I

maskinstationen vid Västerås kraftverk har antalet ångturbinaggregt ökats

från 2 till 5 och maskineffekten från 14,000 till 110,000 kW. Vid mindre

omfattande ångdrift skötes arbetet i maskinstationen, kontrollrummet och ställverket

fortfarande av två man per skift. Vid mera omfattande ångdrift mäste

däremot extra personal anlitas för tillsyn av ångturbinaggregaten. I Älvkarleby

kraftstation är antalet maskinaggregat oförändrat, men driftpersonalen

har minskats med en man per skift. I Motala kraftstation har antalet

maskinaggregat ökats från 2 till 3, varjämte en mycket omständlig registrering

av vattenförbrukningen tillkommit i samband med veckoregleringens ge
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

49

nomförande, utan att driftpersonalens antal eller ställning ändrats. I Lilla

Edets kraftstation har antalet man per skift minskats från 3 till 2 utom beträffande

dagskiftet.

I de stora ställverksanläggningarna, exempelvis i Trollhättan, Älvkarleby

och Västerås, har arbetet blivit väsentligt mycket mera omfattande än förut

på grund av ökat antal maskin-, transformator- och linjeenheter samt ledningsnätets

större utsträckning.

Örn det sålunda på flertalet håll föreligger anledning att höja maskinisternas

löneställning, finnas vid enstaka tjänsteställen maskinistbefattningar, beträffande

vilka en höjning av ställningen icke synes vara motiverad. Så är

t. ex. förhållandet med maskinisterna i pannhuset vid Västerås kraftverk och

maskinisterna vid kanalverken.

Vattenfallsstyrelsen finner det därför vara önskvärt, att vid sidan av den

nuvarande maskinistbefattningen i 8:e lönegraden även inrättas en maskinistbefatting

i 10 :e lönegraden, till vilken större delen av de nuvarande maskinisterna

skulle uppflyttas.

Enligt nuvarande avlöningsreglemente äro montörerna vid statens

vattenfall sverk placerade i 8:e lönegraden. Montörerna tjänstgöra i stort sett

vid distributionsanläggningarna. Vid de största sekundärstationerna äro anställda

under stationsmästare)! dels en förste montör, dels en ä två montörer.

Vid de medelstora och mindre sekundärstationerna finnes det under stationsbefälhavaren,

som kan vara stationsmästare eller förste montör, en eller två

montörer.

Sekundärstationerna hava med åren blivit större och mera komplicerade genom

att transformatoreffekten och antalet utgående linjer ökats, genom att

linjerna sammankopplats med angränsande sekundärstationsområden, genom

att spänningsreglering införts, genom att strömbrytare insatts i större omfattning

för de olika in- och utgående linjerna samt genom att det sammankopplade

ledningsnätet kräver ett mera komplicerat reläsystem för åstadkommande

av automatisk frånkoppling av felaktiga linjer till skydd för driften å^de icke

felaktiga delarna av distributionsnätet. Allt detta har gjort, att anspråken på

den personal, som skall sköta dessa anläggningar, blivit större än förut även

med hänsyn till de ökade krav, som måste ställas på driftsäkerheten i och

med kraftdistributionens tillväxt.

Utom skötsel av sekundärstationen ingå i stationsbefälhavarens arbetsuppgifter

även tillsyn av till stationsområdet hörande sekundärlinjer, tertiärstationer

och abonnentanläggningar samt arbetsledning vid nybyggnad av sekundärlinjer

och tertiärstationer. Detta kräver i allmänhet, att stationsbefälhavaren

under en stor del av sin tjänstgöring måste vara frånvarande från sekundärstationen,

varvid förste montörer respektive montörer få övertaga skötseln

av och ansvaret för stationen. Härav framgår, att montörerna i stor omfattning

måste tjänstgöra som ställföreträdare för stationsbefälhavaren i fråga

örn sekundärstationernas skötsel, varjämte de även mäste inträda som vikarier

under stationsbefälhavarens semestrar eller andra ledigheter.

Med hänsyn till de skärpta krav, som sålunda ställas på montörerna, synes

det vattenfallsstyrelsen skäligt, att dessa uppflyttas från 8je till 9:e lönegraden.

Ehuru montörernas ansvar är något olika på olika håll, torde det dock

vara lämpligt att inplacera samtliga i denna lönegrad. Såsom ytterligare

skäl för denna uppflyttning må framhållas, att före ^1919 års lönereglering

montörerna voro placerade ett lönesteg högre än de dåvarande maskinisterna

av 2 :a graden, motsvarande de nuvarande maskinisterna, av vilka nu i enlighet

med vattenfallsstyrelsens förslag större delen skulle uppflyttas i 10 :e lönegraden.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr lil. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

I en till Kungl. Majit den 14 januari 1935 ingiven skrift Ilar statens vattenf

allsi) erks tjänst emanna för hund biträtt förslaget om inrättande av makinistbefattningar

i 10 :e lönegraden samt därvid framhållit, att även vid pannhuset

vid Västerås kraftverk och vid kanalverken funnes maskinistbefattningar, vilka

efter noggrann prövning borde uppflyttas i lönegrad.

Lönenämnden har anfört följande:

I ändamål att vinna ökad klarhet i dessa ur principiell synpunkt betydelsefulla

frågor har lönenämnden avlagt besök vid statens vattenfallsverks anläggningar

i Trollhättan och Vargön, varjämte nämnden besökt ångkraftverket

i Västerås. För att kunna anställa jämförande iakttagelser rörande den

organisation, som tillämpas vid kraftanläggningar i privat ägo, har nämnden

därjämte besökt Sydsvenska kraftaktiebolagets anläggningar vid Lagan och

därvid inhämtat uppgifter och upplysningar angående den hos bolaget anställda

maskinistpersonalens tjänstgörings- och löneförhållanden.

Nämnden har vidare haft ingående överläggningar med driftdirektören i

vattenfallsstyrelsen och vissa kraftverksdirektörer vid statens vattenfalls verk

och från dem mottagit promemorior med utförliga redogörelser för personaluppsättning

och arbetsfördelning vid de statens vattenfallsverk tillhöriga

kraftverken. Från vattenfallsstyrelsen har nämnden fått mottaga uppgift

å antalet av de maskinister, som vore avsedda att uppflyttas till den ifrågasatta

högre maskinistgraden.

Lönenämnden har genom egna iakttagelser ävensom genom de under hand

lämnade upplysningarna kommit till den uppfattningen, att å en del av den

maskinistpersonal vid statens vattenfallsverk, som för närvarande är placerad

i 8:e lönegraden, vilar ett arbete och ett ansvar, som motiverar uppfattning

till en något högre löneställning. Nämnden har särskilt uppmärksammat,

att skillnaden i arbetsuppgifter mellan förste maskinister och maskinister icke

längre är så markerad, att den motsvarar den avsevärda skillnaden i löneställning

mellan dessa grupper av befattningshavare. Från att tidigare hava i

utpräglad grad varit biträden åt förste maskinisterna, hava maskinisterna på

sina håll övertagit mera självständiga arbetsuppgifter och, i den mån kraftverksrörelsen

utvecklats, blivit underkastade allt större krav i fråga örn fackkunskap

och förmåga av självständigt handlande. I väsentlig mån har härtill

bidragit den av vattenfallsstyrelsen påpekade omständigheten, att maskinistpersonalen

fått under sin tillsyn och vård ett allt större antal maskinaggregat,

utan att motsvarande utökning av personalen vidtagits.

Med hänsyn till nu berörda omständigheter och med stöd av erhållna upplysningar

angående avlöningsförhållandena vid icke-statliga kraftverksanläggningar

finner lönenämnden icke anledning att motsätta sig inrättandet av den

föreslagna nya maskinistbefattningen, med placering i 10 :e lönegraden. Till

denna lönegrad skulle enligt vattenfallsstyrelsens beräkning uppflyttas 22

av de vid verket nu befintliga 42 ordinarie maskinisterna, medan de övriga 20

skulle kvarbliva i 8:e lönegraden.

I detta sammanhang anser sig lönenämnden böra framhålla önskvärdheten

av att genom vattenfallsstyrelsens försorg en undersökning kommer tillstånd

angående den lämpliga lönegradsplaceringen för verkets förste maskinister.

Som ovän framhållits, äro förste maskinisterna för närvarande hänförda till

14 :e lönegraden. På grund av lönenämndens vid ovannämnda besök i Trollhättan

gjorda iakttagelser har nämnden ansett sig böra ifrågasätta, huruvida

icke ifrågavarande befattning kunde nedflyttas till 12 :e lönegraden. Något

bestämt uttalande härom anser sig nämnden dock icke för närvarande kunna

göra.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

51

Vad härefter beträffar vattenfallsstyrelsens förslag om uppflyttning av

samtliga montörer från 8:e till 9:e lönegraden, vill nämnden framhålla, att

styrelsens framställning i denna del är av samma principiella innebörd som de

framställningar om högre lönegradsplacering, vilka på sin tid till mycket stort

antal framkommo från verksstyrelser och personalorganisationer i anledning

av tillsättande av 1928 års lönekommitté och sedermera överlämnades till denna.

Sedan dessa framställningar blivit av kommittén till Kungl. Majit utan

behandling återställda, hava desamma, så vitt för nämnden är bekant, i allmänhet

av Kungl. Maj :t avslagits, utan att detta föregåtts av någon mera ingående

prövning av de framställda kravens berättigande. Nämnden förutsätter,

att Kungl. Maj :ts mening därvid varit, att en mera omfattande revidering

av avlöningsreglementets tjänsteförteckning med den däri angivna fördelningen

å lönegrader av de vid verken befintliga befattningarna borde anstå till

en blivande allmän lönereglering.

Örn ock lönenämnden vid behandlingen av montörernas lönefråga funnit

visst fog föreligga för bifall till vattenfallsstyrelsens hemställan örn uppflyttning

av befattningen till 9 :e lönegraden, kan nämnden dock icke förorda, att

denna fråga nu upptages till avgörande framför de från andra håll tidigare

framförda förslagen örn allmän uppflyttning av vissa kategorier av tjänstemän

från en lönegrad till en annan.

Med hänsyn emellertid därtill, att den nuvarande tjänsteförteckningen till

sina grunddrag är av relativt gammalt datum och härrör från en tid, då förhållandena

voro helt annorlunda än nu, och då särskilt vissa av kommunikationsverken

sedan dess undergått en mycket betydande utveckling, vill lönenämnden

— därest icke en allmän lönereglering kan förväntas komma till stånd

inom en nära framtid — ifrågasätta, huruvida icke åtgärder böra vidtagas

för verkställande av en revidering av tjänsteförteckningen.

Skiljaktig mening har anmälts av suppleanten i lönenämnden, byråchefen A.

Jacobson, som anfört, att han icke kunnat ansluta sig till nämndens uttalande

rörande förste maskinisternas lönegradsplacering samt att han ansett, att nämnden

bort tillstyrka vattenfallsstyrelsens förslag om montörernas uppflyttning

i lönegrad.

Av den förebragta utredningen framgår, att till följd av den fortgående utvecklingen

av vattenfallsverkets rörelse och förändringen av maskinisternas

arbetsuppgifter till mera självständiga allt större fordringar kommit att ställas

på dessa befattningshavare, särskilt dem i vissa kraftverks maskinsalar och

ställverksanläggningar. I hög grad bidragande orsak härtill har varit, att denna

personal kommit att omhänderhava allt större antal maskinaggregat, utan

att antalet befattningshavare i motsvarande mån utökats. Vägande skäl synas

mig alltså i detta fall tala för att en något förbättrad löneställning beredes

de maskinister, vilkas arbetsuppgifter på sätt nyss anförts blivit mera krävande.

Jag anser mig därför böra biträda vattenfallsstyrelsens förslag, att

för sådant ändamål inrättas maskinistbefattning i 10 :e lönegraden. Därest

vad sålunda förordats vinner riksdagens bifall, torde det ankomma på Kungl.

Majit att efter förslag av vattenfallsstyrelsen fastställa antalet befattningar

inom de båda maskinistgraderna. Beträffande den av lönenämnden berörda

frågan om förändrad löneställning för förste maskinisterna torde densamma

först efter särskild utredning kunna upptagas till prövning.

Departe
mentschefen.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

Departe
mentschefen.

Vad därefter angår förslaget om uppfattning i lönegrad av montörerna vid

vattenfallsverket, framgår av den av vattenfallsstyrelsen lämnade redogörelsen,

att jämväl på åtskilliga befattningshavare av denna kategori fordringarna

måst ställas allt högre på grund av det ökade arbete och ansvar, som

den fortgående utvecklingen av kraftverksrörelsen och intensifieringen av driften

medfört. Goda skäl synas mig alltså anförda för att giva även vissa montörer

något högre löneställning.

Vattenfallsstyrelsen har ifrågasatt, att av lämplighetsskäl samtliga montörshefattningar

skulle uppflyttas till 9:e lönegraden. K andra sidan har

lönenämnden — med konstaterande likväl att visst fog förelåge för en löneuppflyttning

-—• av principiella skäl avstyrkt, att hela denna fråga nu företoges

till avgörande, samt i stället uttalat sig för en snar revision av avlöningsreglementets

tjänsteförteckning. Huruvida en dylik revision inom den

närmaste framtiden kan komma till stånd är emellertid ovisst. Med hänsyn

härtill och då skäl för lönegradsuppflyttning för de montörer, vilkas arbetsuppgifter

blivit mera krävande, synas mig föreligga i lika grad som för

den av mig redan förordade högre löneplaceringen för vissa maskinister, anser

jag mig böra förorda, att frågan härom nu upptages till prövning. Jag

finner mig därvid böra tillstyrka, att för nu berörda ändamål inrättas montörsbefattning

jämväl i 9 :e lönegraden. Vid bifall härtill torde antalet befattningar

inom de båda montörsgraderna efter förslag av vattensfallsstyrelsen få

bestämmas av Kungl. Maj:t.

Inrättande av förste reparatörsbefattningar. Vattenfallsstyrelsen har i sin

skrivelse den 30 november 1934 anfört, att vid vissa större kraftstationer funnes

ett mindre antal ordinarie montörer och extra förste reparatörer, vilka

vore sysselsatta med reparationsarbeten å huvudsakligen maskinella och andra

mekaniska anordningar och vilkas arbete vore likvärdigt med de maskinisters,

vilka av styrelsen föreslagits skola hänföras till en högre lönegrad och för

vilka de även vid behov måste vikariera. Enligt styrelsens mening borde för

dessa befattningshavare inrättas ordinarie befattning såsom förste reparatör

(10:e lönegraden), vilken befattning redan funnes vid både telegrafverket och

statens järnvägar.

Styrelsen har därför hemställt, att i avlönings reglementets tjänsteförteckning

måtte vid statens vattenfallsverk i 10 :e lönegraden upptagas befattningen

förste reparatör.

Lönenämnden har tillstyrkt förslaget.

Med hänsyn till vad sålunda anförts vill jag tillstyrka, att för ifrågavarande

mera kvalificerade arbetsuppgifter inrättas ordinarie förste reparatörsbefattningar

vid statens vattenfallsverk. Beträffande antalet av dylika befattningar

lärer Kungl. Maj:t framdeles, efter därom av vattenfallsstyrelsen avgivet förslag,

fatta beslut.

Fråga om inrättande av förste förrådsförmansbefattning. Slutligen har

vattenfallsstyrelsen anfört, att vid det gemensamma förrådet för Trollhätte

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

53

kanalverk och statens vattenfallsverks fastighetsförvaltnings Götaälvsavdelning

funnes en ordinarie förrådsmästarbefattning (12 :e lönegraden), vilken under år

1934 blivit vakant. Då detta förråd vore väl stort för att skötas av en förrådsförman

(7 :e lönegraden) men å andra sidan icke numera kunde anses kräva

en befattningshavare i förrådsmästares tjänsteställning, har styrelsen hemställt,

att för ändamålet måtte inrättas en befattning såsom förste förrådsförman

i 10 :e lönegraden. Berörda förslags genomförande förutsätter införande

i avlöningsreglementets tjänsteförteckning av denna nya befattning vid

statens vattenfallsverk.

Lönenämnden har anfört, att det knappast syntes motiverat att för angivna

ändamål vidtaga åtgärder för införande i tjänsteförteckningen av en ny befattning.

Det anmälda personalbehovet syntes kunna tillgodoses genom placering

vid nämnda förråd av en befattningshavare i annan tjänstegrad, exempelvis

en kontorist (8:e lönegraden) eller en förste kontorist (10:e lönegraden).

Lönenämnden har därför icke ansett sig böra understödja nu ifrågavarande

förslag.

Lika med lönenämnden finner jag tillräckliga skäl icke föreligga att för det

av vattenfallsstyrelsen uppgivna ändamålet i tjänsteförteckningen låta införa

en förste förrådsförmansbefattning, vilken för övrigt icke finnes vid något av

de andra kommunikations verken. Jag kan alltså icke tillstyrka styrelsens förslag

i denna del.

Vid bifall till vad jag sålunda beträffande vissa befattningar här förordat

skulle alltså i avlöningsreglementets tjänsteförteckning vid statens vattenfallsverk

upptagas fyra nya befattningar, nämligen i 9:e lönegraden montör, i 10 :e

lönegraden förste reparatör och maskinist samt i 22 :a lönegraden förste

kontrollör. Vidare skulle antalet av befattningar såsom kontrollör i 21 :a

lönegraden ökas från 3 till 5, antalet förste kontrollörsbefattningar fastställas

till 2 samt antalet revisorsbefattningar minskas från 2 till 1. Slutligen skulle

antalet bokhållarbefattningar minskas med 2; beslut härom torde i sinom tid

få meddelas av Kungl. Maj :t.

övergångsanordningar m. m.

De av mig i det föregående förordade ändringarna i fråga örn vissa befattningar

vid kommunikationsverken synas lämpligen böra genomföras den 1 juli

1935.

I fråga örn befattningar, som enligt mitt förslag skulle indragas, blir det

— såsom av den föregående framställningen torde framgå — i något fall erforderligt

att uppföra vederbörande befattning på övergångsstat. Det synes

därför lämpligt, att Kungl. Majit jämväl med avseende å befattningar, vilkas

antal fastställes av Kungl. Maj :t och riksdagen, efter förslag av vederbörande

verksstyrelse årligen tills vidare bestämmer övergångsstatens omfång.

Departementschefen

.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

Då sålunda vissa av de erforderliga övergångsanordningarna kräva riksdagens

medverkan, torde bemyndigande böra utverkas för Kungl. Maj :t att utfärda

de bestämmelser, som kunna krävas för genomförande av de föreslagna

ändringarna.

Av vad förut påpekats framgår, att ett bifall till de förordade förslagen

föranleder ändringar i den vid avlöningsreglementet för kommunikationsverken

fogade tjänsteförteckningen. Enligt av riksdagen förut lämnat bemyndigande

äger emellertid Kungl. Majit att i reglementet och tjänsteförteckningen

vidtaga de ändringar, som föranledas av de beslut, riksdagen i förevarande

hänseende kan komma att fatta.

Vad i det föregående förordats synes icke behöva föranleda ändring i den

såsom bilaga B vid civila pensionsreglementet fogade åldersförteckningen.

Vissa för kommunikationsverken gemensamma frågor.

Innan jag övergår till att göra i anledning av vad jag förordat erforderliga

hemställanden, torde jag få redogöra för hittills vidtagna åtgärder i två samtliga

kommunikationsverk berörande frågor, vilka voro föremål för uppmärksamhet

vid 1934 års riksdag.

Enhetligare statistik rörande tjänstledigheter vid kommunikationsverken.

I sin berättelse angående verkställd granskning av statsverkets jämte därtill

hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för tiden den 1 juli 1932—

30 juni 1933 meddelade riksdagens år 1933 församlade revisorer, att de verkställt

en undersökning rörande omfattningen och uppställningen av den inom

affärsverken uppgjorda statistiken i fråga örn av personalen åtnjuten tjänstledighet.

Efter att hava framhållit, att väsentliga olikheter i angivna hänseende

förelåge mellan de olika affärsverken, och belyst detta förhållande med

vissa exempel anförde revisorerna följande:

De påvisade olikformigheterna medföra, att jämförelser verken emellan

rörande de förhållanden, statistiken är avsedd att belysa, svårligen låta sig

göra. Möjlighet att verkställa sådana jämförelser bör emellertid enligt revisorernas

mening finnas, och förutsättningar härför torde även föreligga, då ju

för kommunikationsverkens tjänstemän icke blott lönesystemet utan även, åtminstone

beträffande stora personalgrupper, tjänstgöringsförhållandena äro

väsentligen likartade.

Revisorerna anse sig icke böra ingå på frågan, vilka personalgrupper statistiken

bör omfatta eller vilka detaljdata densamma bör innehålla, utan hava

endast velat framhålla, att den på nu ifrågavarande område förekommande

statistiken skulle avsevärt vinna i användbarhet, om den gjordes så vitt möjligt

likformig, vilket torde vara jämförelsevis lätt att uppnå, örn samarbete

emellan de särskilda affärsverken i detta hänseende anordnades.

Riksdagens statsutskott anförde i utlåtande den 23 maj 1934, nr 123, under

punkten 10 :o, att den av revisorerna lämnade redogörelsen gåve vid handen, att

väsentliga olikheter förekomme affärsverken emellan vid utarbetandet av de
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. May.ts proposition nr lil.

ras statistiska uppgifter rörande personalens ledigheter. Åstadkommande av

större enhetlighet i fråga örn omfattningen och uppställningen av statistiken

på sagda område skulle givetvis medföra, att affärsverkens statistiska publikationer

i angivna avseende komme att vinna i användbarhet. Härför torde det

vara önskvärt, att samarbete mellan affärsverken anordnades. Då utskottet

förutsatte, att Kungl. Maj :t komme att hava sin uppmärksamhet riktad, på

denna fråga, utan att någon särskild åtgärd vidtoges från riksdagens sida,

hade utskottet allenast velat vad i ärendet förekommit för riksdagen omförmäla.

Med anledning härav anmodade jag den 19 oktober 1934 generalpoststyrelsen,

telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen att gemensamt

till kommunikationsdepartementet inkomma med förslag till såvitt möjligt

enhetliga grunder för statistiska uppgifter rörande tjänstledighet vid kommunikationsverken.

Med skrivelse den 28 november 1934 hava nämnda verksstyrelser överlämnat

ett gemensamt förslag till normalplan beträffande statistik över tjänstledigheter

vid ifrågavarande verk. Verksstyrelserna hava därvid anfört, att

ifrågavarande tabelluppställning skulle omfatta samtliga de personalkategorier,

som med hänsyn till avlönings- och tjänstgöringsförhållanden kunde anses

i stort sett likartade. Sålunda hade det visat sig icke gärna möjligt att

iiärvid medtaga andra personalgrupper än ordinarie tjänstemän, som tillsatts

genom konstitutorial, och extra ordinarie tjänstemän, då den erforderliga jämförbarheten

icke sträckte sig längre. Det förutsattes emellertid, att det borde

vara varje verk obetaget att härutöver i särskild tilläggstabell upptaga andra

gruppers ledigheter. Sålunda torde vattenfallsstyrelsen komma att pa sadant

sätt redovisa statens vattenfallsverks extra befattningshavare, varjämte även

aspiranter torde av något verk komma att pa liknande sätt redovisas. "Verksstyrelserna

uttala såsom sin mening, att den föreslagna tabelluppställningen

medgåve jämförelser de olika verken emellan samt borde vara ägnad att tillgodose

det av riksdagens revisorer framställda önskemålet örn större enhetlighet

på detta område.

Genom beslut den 14 december 1934 har Kungl. Maj :t fastställt verksstyrelsernas

förslag till normalplan i förevarande hänseende.

Större enhetlighet i fråga om de vid affärsverken anställda läkarnas arvoden.

I skrivelse den 5 juni 1934, nr 307, i anledning av förenämnda, av riksdagens

år 1933 församlade revisorer avgivna berättelse anförde riksdagen

under punkten 6:o, i anslutning till vad riksdagens revisorer uttalat beträffande

tjänsteläkare vid de af färsdrivande verken, följande:

Såsom av revisorernas granskning framgår, hava olika grunder vid beräknandet

av arvoden till de vid de affärsdrivande verken anställda läkarna tilllämpats

icke blott verken emellan utan även inom ett och samma verk. Riksdagen

anser därför önskvärt, att utredning verkställes i syfte att åstadkomma

större enhetlighet på detta område, i samband varmed jämväl bör undersökas,

huruvida de till dessa läkare utgående arvodena må anses lämpligt avvägda.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr lil,

Riksdagen får därför anhålla, att Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder i

syfte att åstadkomma större enhetlighet i fråga örn de vid affärsverken anställda

läkarnas arvoden.

Den 6 juli 1934 anbefallde Kungl. Majit generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen,

järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen och domänstyrelsen att gemensamt

till kommunikationsdepartementet inkomma med förslag till i möjligaste

mån enhetliga grunder för beräknande av de vid affärsverken anställda läkarnas

arvoden.

Sedan de affärsdrivande verkens styrelser till åtlydnad härav den 19 november

1934 inkommit med utredning och förslag i ämnet, har medicinalstyrelsen

genom remiss den 23 november 1934 anbefallts att, efter att hava lämnat

kommunikationsverkens läkares förening tillfälle att yttra sig, avgiva utlåtande

i ärendet.

Det sålunda begärda utlåtandet har ännu icke inkommit, men det är min

avsikt att, så snart detta skett, upptaga här förevarande fråga till vidare

behandling.

Departementschefens hemställan.

På grund av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

1 :o) besluta, med tillämpning från och med den 1 juli 1935,

att i den vid avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för

tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar

och statens vattenfallsverk fogade tjänsteförteckningen skola

upptagas följande befattningar, nämligen:

vid postverket:

i 21 :a lönegraden: aktuarie;

vid statens vattenfallsverk:

i 9:e lönegraden: montör,

» 10 :e » : förste reparatör, maskinist,

»22:a » : förste kontrollör;

samt att ur samma tjänsteförteckning skall vid postverket

ur 21 :a lönegraden utgå befattningen huvudkassör;

2 :o) fastställa antalet av följande befattningar från och

med den 1 juli 1935 på sätt nedan angives, nämligen:

vid postverket:

aktuarie ........................................ 2

revisor .......................................... 7

revisor och bokhållare .............................. 3

postmästare av klass 2 ............................ 53;

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil. 57

vid telegrafverket:

aktuarie .......... 2

notarie .......................................... 9

revisor ...................................... 2

avdelningsingenjör ................................ 8

sekreterare i 24 :e lönegraden ........................ 9

telegrafkommissarie av klass 1 B .................... 18

Överkontrollör .................................... 5

sekreterare i 26 :e lönegraden ........................ 2

telegrafkommissarie av klass 1 A.................... 11

förste linjeingenjör................................ 14;

vid statens järnvägar:

expeditionsföreståndare ............................ 16

sekreterare i 24 :e lönegraden........................ 5;

vid statens vattenfallsverk:

kontrollör i 21 :a lönegraden.......................... 5

revisor .......................................... 1

förste kontrollör .......... 2;

3:o) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de övergångsbestämmelser,

som vid genomförande av förberörda ändringar

må erfordras; samt

4:o) medgiva,

att befattningshavare vid statens järnvägar, som efter den 7

december 1920 på grund av minskat personalbehov i anledning

av vidtagna rationaliseringsåtgärder entledigats från sin

anställning vid verket men sedermera före den 1 januari 1936

ånyo erhållit anställning vid samma verk såsom aspirant eller

i extra ordinarie befattning, må kunna vid tjänstårsberäkning

för bestämmandet av hans lön i ordinarie befattning enligt

11 § avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid

postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk

tillgodoräknas före entledigandet i ett sammanhang

förvärvad tjänstetid vid statens järnvägar såsom intjänad

omedelbart före den senare anställningen; samt

att befattningshavare vid statens järnvägar, som av ovan

angivna anledning antingen tvångspermitterats eller, med bibehållen

anställning vid statens järnvägar, erhållit tjänstledighet

för sysselsättning vid något genom statens järnvägars försorg

anordnat arbete, må kunna vid tjänstårsberäkning för bestämmandet

av hans lön i sedermera vunnen ordinarie befattning

enligt 11 § avlöningsreglementet den 19 juni 1919 tillgodoräknas

den tid vederbörande antingen varit tvångsper
Bihang

till riksdagens protokoll 1986. 1 sami. Nr lil. 5

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

mitterad eller, med åtnjutande av tjänstledighet från innehavande

befattning, haft anställning vid sådant arbete.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.

Stockholm 1935. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

350615

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.