Sök i Ratio Lex

Angående befrielse från betalningsskyldigheten för visst till ett torrläggningsföretag inom Svedja by i Åsele socken av VÖsterbottens län utgivet statsbidrag m. m

4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:12, Angående befrielse från betalningsskyldigheten för visst till ett torrläggningsföretag inom Svedja by i Åsele socken av VÖsterbottens län utgivet statsbidrag m. m

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 12.

13

Nr 12.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående befrielse från betalningsskyldigheten

för visst till ett torrläggningsföretag inom

Svedja by i Åsele socken av VÖsterbottens län utgivet statsbidrag

m. m.; given Stockholms slott den 21 december 1934.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21 december 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Wigforss, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman,

Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:

Kungl. Maj:t beviljade den 8 april 1921 ur norrländska avdikningsanslaget

statsbidrag med 10,250 kronor till ett företag, avseende utdikning

av frostförande marker tillhörande Svedja by i Åsele socken av Västerbottens

län, varjämte Kungl. Majit fastställde arbetsplan för företagets

utförande. Enligt ett av lantbruksstyrelsen antaget, den 6 juni och den 6

september 1921 dagtecknat kontrakt mellan lantbruksstyrelsen, å ena,

samt hemmansägarna Per Alfred Persson och Nils Amandus Nilsson, båda

i Svedja, för egen del och såsom förtroendemän för övriga intressenter i

företaget, å andra sidan, förbundo sig intressenterna att utföra företaget

i noggrann överensstämmelse med den fastställda arbetsplanen. Enligt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 12.

kontraktet ankomme på Kungl. Majit att, därest arbetet icke inom därför

bestämd tid eller senast den 1 juli 1926 fullbordats, låta inställa vidare

utbetalning av statsbidraget samt genom statskontoret låta på en gång

eller efter hand indriva redan uppburet bidrag, å vilket jämväl skulle

erläggas ränta efter fem procent från dagen för bidragets lyftande till

dess återbetalning skedde. Till säkerhet för kontraktets behöriga fullgörande

tecknades genom särskild, den 6 juni 1921 dagtecknad, förbindelse

solidarisk proprieborgen av hemmansägarna Jakob Albert Norlin och

Erik Leonard Nilsson, Svedja. Av statsbidraget utbetalades den 12 september

1921 till företaget ett belopp av 2,500 kronor.

I anledning av från lantbruksstyrelsen inkommen framställning med

förmälan att intressenterna i företaget underlåtit att fullgöra sina kontraktsenliga

förpliktelser beslöt Kungl. Majit den 30 december 1932, att

ytterligare utbetalning av statsbidrag till företaget skulle inställas samt

att åt statskontoret skulle uppdragas att omedelbart återfordra vad av

statsbidraget redan uppburits ävensom därå belöpande ränta. Statskontoret

har till åtlydnad av nämnda beslut vidtagit vederbörliga åtgärder

för det uppburna beloppets indrivande. Genom Åsele tingslags häradsrätts

dom den 18 september 1933 hava Persson, Nils Amandus Nilsson,

Norlin och Erik Leonard Nilsson förpliktats att, vilkendera gälda

gitter, till statskontoret genast utgiva 2,500 kronor jämte fem procent

ränta därå från och med den 13 september 1921, tills betalning sker, ävensom

ersätta statskontorets rättegångskostnader.

I skrivelse den 31 juli 1933 hava Persson, Nils Amandus Nilsson. Norlin

och Erik Leonard Nilsson hemställt, att Kungl. Majit av nåd måtte efterskänka

deras skuld. Till stöd härför har anförts i huvudsak följande.

Redan 1922 hade inträffat förhållanden, som gjort det omöjligt att utföra

dikningsföretaget. I företaget hade varit intresserade sammanlagt

nio personer, och det hade varit överenskommet, att var och en skulle

verkställa dikning å sin fastighet. En del av intressenterna hade emellertid

underlåtit att fullgöra sin härutinnan gjorda utfästelse. Då Nils

Amandus Nilsson nyssnämnda år på grund av ekonomiska omständigheter

nödgats avflytta från sitt hemman, vilket sedermera försålts å exekutiv

auktion, hade det uppburna statsbidraget, 2,500 kronor, fördelats mellan

företagets deltagare, allt efter storleken av det dikningsarbete var och

en verkställt. Det sålunda fördelade beloppet hade motsvarat kostnaden

av det sammanlagda arbete, som då nedlagts å företaget. Av sökandena.

vilka samtliga för närvarande kämpade med synnerligen svåra

ekonomiska förhållanden, saknade Nils Amandus Nilsson och Norlin utmätningsbara

tillgångar. Perssons och Erik Leonard Nilssons enda utmätningsbara

egendom utgjordes av dem tillhöriga smärre fastigheter,

vilka emellertid besvärades av inteckningar till säkerhet för egnahemslån

till högre belopp än fastigheternas nuvarande värden. De av statskontoret

igångsatta indrivningsåtgärderna komme därför ej att tillföra staten

någon fördel. Sagda åtgärder komme vidare icke att lika drabba alla i

företaget intresserade ulan endast att beröra dem, som undertecknat kontraktet

och gått i borgen för dess fullgörande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 12.

Med infordrat utlåtande den 26 februari 1934 har statskontoret överlämnat

dels ett av länsstyrelsen i Västerbottens län till statskontoret den

24 oktober 1933 avgivet yttrande i ärendet, åtföljt av från landsfiskalen i

Åsele distrikt, pastorsämbetet i Åsele församling och Västerbottens läns

hushållningssällskap infordrade uppgifter, dels ock två från landsfiskalen

i Gagnefs distrikt till statskontoret avlåtna yttranden i ärendet. I handlingarna

uppgives bland annat följande.

Sökandena levde under synnerligen tryckta ekonomiska omständigheter.

Deras under åren efter utdikningsföretagets start iråkade svåra

ekonomiska belägenhet förvärrades genom en i hög grad betungande försörjningsplikt.

Sålunda hade Persson hustru och åtta hemmavarande

barn, därav fem under 16 år, samt Erik Leonard Nilsson hustru och sex

hemmavarande barn, av vilka det äldsta var fött år 1918. Norlin hade

hustru och sju barn — därav tre under 16 år — vilka alla utom ett vistades

i hemmet. Samtliga nu angivna tre sökande saknade utmätningsbar

lös egendom, varjämte det, med hänsyn till storleken av den inteekningsbörda,

som åvilade dem tillhöriga fastigheter, syntes högst osannolikt, att

ens någon del av statsverkets ifrågavarande fordran skulle kunna uttagas

genom fastigheternas exekutiva försäljning. Jämväl Nils Amandus

Nilsson, vilken numera innehade anställning som ladugårdskarl i Gagnefs

socken och hade hustru och barn att försörja, vore i avsaknad av utmätningsbara

tillgångar, sedan den av honom förut innehavda fastigheten

försålts å exekutiv auktion.

Länsstyrelsen i Västerbottens län har, med hänsyn till det olämpliga

sätt, varpå utdikningsföretagets deltagare handskats med det till dem

utbetalade statsbidraget, funnit det mindre tillfredsställande, att de befriades

från återbetalningsskyldighet. På grund av de ytterst ringa utsikterna

för statsverket att återbekomma det för företaget uppburna beloppet,

åtminstone utan att sökandena bragtes till ekonomisk ruin, har länsstyrelsen

emellertid tillstyrkt bifall till den gjorda ansökningen.

Statskontoret har ävenledes förklarat sig hysa betänkligheter mot att

staten lämnade eftergift vid utkrävandet av ansvarighet i fall, då statligt

understöd icke disponerades enligt givna förbindelser. Med hänsyn till

omständigheterna i ärendet har statskontoret emellertid förklarat sig

ej vilja motsätta sig, att befrielse från återbetalningsskyldighet i förevarande

fall medgåves.

Jag delar de betänkligheter, som kommit till uttryck i länsstyrelsens och Departement>

statskontorets utlåtanden. I betraktande av sökandenas ekonomiska örn- chefen.

ständigheter och — åtminstone beträffande tre av sökandena — ömmande

familjeförhållanden anser jag emellertid, i likhet med ämbetsverken, att

skäl tala för, att statsverket avstår från vidhållande av sitt krav. Ett

visst stöd för bifall till ifrågavarande framställning finner jag även i den

av sökandena åberopade omständigheten, att beloppets utkrävande endast

komme att drabba fyra av företagets nio intressenter. Även rättegångskostnaderna

torde i samband härmed böra eftergivas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 12.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att Per Alfred Persson, Nils Amandus Nilsson, Jakob

Albert Norlin och Erik Leonard Nilsson må befrias

från betalningsskyldighet för det till ifrågavarande

utdikningsföretag inom Svedja by i Åsele socken

av Västerbottens län utgivna statsbidraget 2,500 kronor

jämte därå belöpande ränta ävensom dem genom

Åsele tingslags häradsrätts dom den 18 september

1933 ådömda rättegångskostnader.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan lämnar Hans Majit

Konungen bifall samt förordnar, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet!

Allan Tigerschiöld.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:34 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avskrivning av Gustaf Cedergrens, Gärdslösa, skuld till kronan på grund av vissa virke s. 2 i texten
  2. JoU 1935:7 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse från betalningsskyldigheten för visst till ett torrläggningsföretag inom Svedja by i Åsele a1 i texten