Sök i Ratio Lex

Angående anslag till pressattachéer

1935-02-22 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:124, Angående anslag till pressattachéer

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1£4.

1

Nr 124.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till pressattachéer;

given Stockholms slott den 22 februari 1935.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över utrikesdepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen ministern för utrikes

ärendena hemställt.

Under Hans Maj:ts

Ttfin allemådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Rickard Sandler.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet

å Stockholms slott den 22 februari 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

gberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför ministern

för utrikes ärendena:

I årets statsverksproposition (III H. T. s. 21, 22) har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att, i avvaktan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen

förelagd, till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Pressattachéer

för budgetåret 1935/1936 beräkna ett anslag av 78,000 kronor. Jag anBihang

till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr lHh. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 12Jf.

håller nu att få föredraga frågan om avlåtande av proposition örn anvisande

av anslag för sagda ändamål.

Såsom jag vid statsverkspropositionens föredragning antydde, avser förslaget

örn uppförande av ett avlöningsanslag för de vid vissa beskickningar anställda

pressombuden att tillgodose det av budgettekniska hänsyn dikterade

kravet på personalkostnadernas sammanförande under gemensam rubrik samt

att reglera anställningsförhållandena för ifrågavarande befattningshavare.

Dessa åtnjuta för närvarande arvoden från anslaget Upplysningsverksamhet i

utlandet angående Sverige, men beträffande deras rätt till semester och andra

förmåner, vilka eljest pläga utgå enligt vederbörande avlöningsförfattningar,

hava några allmänna bestämmelser icke hittills blivit fastställda. Då avsikten

nu vore att genom av Kungl. Maj :t utfärdade närmare föreskrifter reglera

dessa frågor, och det blivande avlöningsanslagets natur avhänger av den

ställning, som därigenom kommer att beredas vederbörande, synes en närmare

redogörelse för det sätt, varpå saken avses ordnad, böra föreläggas riksdagen.

I samband med föredragningen av ärendena tillhörande tredje huvudtiteln i

årets statsreglering hade jag ävenledes tillfälle erinra (punkt 22, s. 29), att

anslag till upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige första gången

beviljades år 1920. Kungl. Maj :ts äskanden i ämnet till sagda och påföljande

års riksdagar (III H. T. 1920, s. 64—67; 1921 s. 62) grundades på vad i sådant

avseende föreslagits i två av Sakkunniga för omorganisation av utrikesdepartementet

och Sveriges representation i utlandet avlåtna betänkanden, av

vilka det senaste, av den 20 december 1920, föreligger i tryck och avhandlar

ifrågavarande spörsmål å s. 44—47. Redan åtskillig tid före upplysningsanslagets

tillkomst hade emellertid pressombud varit anknutna till vissa beskickningar,

och det var naturligt, att den omständigheten att ersättningarna

till pressombuden vid angivna tid började utgå av nämnda anslag icke — åtminstone

till en början — medförde någon rubbning i ombudens ställning eller

verksamhet. Vidare ansågs fortfarande, att pressombudens samhörighet med

den officiella utlandsrepresentationen icke borde utåt understrykas. Ej heller

borde pressombuden genom tidsbundet byråarbete hindras i sin huvudsakliga

verksamhet, vilken vore att i den utländska pressen sprida kännedom örn vårt

land och dess förhållanden samt att beriktiga missvisande framställningar.

Under de femton år, som sedan dess förflutit, hava sådana förändringar inträtt

i fråga örn pressombudens funktioner, att deras ställning nu måste bedömas

från ett annat utgångsläge. De flesta länders utrikesministerier äga numera

en avdelning för press- och informationstjänst såsom en fast instituti

och parallellt härmed hava vid ambassader och legationer, särskilt i de större

huvudstäderna, organ skapats för motsvarande uppgifter. Utvecklingen har

lett till att dessa organ så småningom fått sig bestämda uppgifter anförtrodda

inom ambassadernas och legationernas arbetsschema, och särskilt då de allt

talrikare ärenden, som falla inom den allmänna upplysningsverksamheten för

hemlandet. I ökad utsträckning riktas till dem ■—- icke minst från utlandspressens

sida — förfrågningar i allt som gäller allmänna upplysningar om det

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

3

egna landet. Med de ändrade arbetsförhållandena har oundvikligen följt daglig

tjänstgöring på tjänsterummet.

För den svenska pressombudsorganisationens vidkommande har utvecklingen

medfört, att man så småningom måst frångå den ursprungliga, då ändamålsenliga

ordningen att till pressombud använda på tjänstgöringsplatserna redan

verksamma tidningskorrespondenter, vilka skulle kunna handhava pressombudsbefattningen

och samtidigt fortsätta med sitt korrespondentuppdrag.

Jämsides med den ökning av verksamhetens omfattning, för vilken jag nyss

redogjort, har på många håll den politiska utvecklingen bidragit till att försvåra

en dylik förening av officiell anställning och enskild tidningsmannaverksamhet

och att framtvinga, att pressombuden nu helt måste ägna sig åt den statliga

befattningen och i regel anställas under denna förutsättning. Erfarenheten

har dessutom visat, att ett pressombud lämpligen bör tjänstgöra på en

och samma plats under en längre tidsperiod, enär endast genom därunder vunnen

intim kännedom örn landet, dess förhållanden och sprak full effekt av

verksamheten kan slutligen ernås. I motsvarande mån minskas emellertid

vederbörandes möjligheter att återgå till enskild tidningsmannaverksamhet.

Antydda förhållanden hava medfört, att pressombuden vid vissa av våra beskickningar

kommit att under en lång följd av år kvarstå på sina befattningar

och numera utan nämnvärd biinkomst av enskilda korrespondentuppdrag helt

ägna sina krafter åt vederbörande beskickningar, vid vilka de intaga en av

anställningslandets myndigheter officiellt erkänd ställning såsom pressattachéer.

För de pressombuds vidkommande, vilka sålunda kommit att intaga

ställningen av verkliga beskickningstjänstemän och som avses bibehållna i

varaktig anställning, synes det enligt min mening av starka billighetsskäl påkallat

att utnyttja den genom det nya tjänstepensionsreglementet uppkomna

möjligheten att bereda även icke-ordinarie tjänstemän en med rätt till pension

förenad anställning. I andra fall torde den hittillsvarande anställningsformen

i princip kunna bibehållas, dock att vid full tjänstgöring och mera varaktig

anställning vederbörandes arvoden, som för närvarande icke grundas på

någon författning eller andra allmänna bestämmelser och pa vilka dyrtidstilllägg

icke utgår, synas böra fastställas i enlighet med för nyreglerade verk

gällande bestämmelser och överskjutande avlöningsbelopp givas karaktären av

ortstillägg. Mera tillfälliga anställningsformer kunna även framdeles tänkas

visa sig lämpliga i särskilda fall, och överhuvud taget bör man vara beredd

på att ej blott olika tidsförhållanden utan även rent personliga omständigheter

kunna göra skilda anordningar önskvärda.

Under framhållande av nu angivna synpunkter har jag anmodat statskontoret

och allmänna civilförvaltningens lönenämnd att inkomma med yttranden,

huru pressombudens anställnings- och avlöningsförhållanden lämpligen borde

ordnas, för att å ena sidan möjlighet kunde givas att bereda vissa pressombud

en av hänsyn till deras långvariga tjänst m. m. påkallad mera tryggad ställning

men å andra sidan frihet bevaras för Kungl. Maj :t att inom ramen av anvisade

medel vidtaga de anordningar för upprätthållandet av pressombudstjänsten,

som vid varje tidpunkt må befinnas lämpligast.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 124.

De med anledning härav inkomna yttrandena överensstämma såtillvida, att,

vad pressombudens löneställning angår, båda de tillfrågade myndigheterna ansett

en ställning principiellt motsvarande lönegraden B 26 för ordinarie tjänstemän

vara den, som högst borde ifrågakomma. Vad däremot angår den

lämpligaste formen för vederbörandes anställning, hava myndigheterna givit

uttryck åt olika meningar.

Statskontoret har tagit hela frågan under principiellt skärskådande. Under

hänvisning till de av mig i det föregående berörda synpunkterna på pressombudsinstitutionen

under dess första tid finner statskontoret det möta betänkligheter

att genomföra en sådan ordning med avseende å pressombudens

anställningsförhållanden, att ombuden skulle tillförsäkras pensionsrätt. Det

fasta inordnande i förvaltningsapparaten, som därav skulle bliva följden, kunde

enligt statskontorets mening knappast undgå att bidraga till verksamhetens

klavbindande och byråkratisering. Ämbetsverket framhåller även, att örn

pressombuden skulle kvarstå så lång tid i tjänst, att pension rimligtvis ansåges

böra ifrågakomma, sådan i dylikt fall kunde utverkas genom särskilt riksdagsbeslut.

Under förutsättning emellertid, att åt pressombuden ansåges böra

beredas med pensionsrätt förenad anställning, ville statskontoret för sin del

förorda vederbörande befattningars uppförande å extra stat. Enligt avlöningsförfattningarna

förefunnes visserligen möjlighet att inrätta extra ordinarie

befattningar i högre lönegrad än den 20 :e, i vilket fall det läge i Kungl.

Maj :ts hand att inom ramen för tillgängliga anslagsmedel bestämma såväl

befattningarnas antal som lönegradsplaceringen, men denna möjlighet hade

hittills endast undantagsvis tagits i anspråk.

Lönenämnden däremot säger sig hysa den uppfattningen, att därest pressombuden

ansåges böra erhålla en fastare anställning än den, de nu intaga,

detta lämpligast borde ske genom att de erhölle anställning såsom extra ordinarie

tjänstemän. Fördelen med denna anordning framför den alternativt ifrågasatta

utvägen att ombilda befattningarna till tjänster å extra stat skulle bliva,

att Kungl. Majit ägde frihet att inom ramen av för ändamålet anvisat anslag

allt efter omständigheterna bestämma såväl befattningarnas antal som

löneförmåner i befattningarna.

Med den inställning till föreliggande fråga, som framgår av min tidigare

lämnade redogörelse för pressombudens ställning och verksamhet i nuvarande

tid, kan jag icke ansluta mig till vad statskontoret i ämnet uttalat. De av

ämbetsverket framförda synpunkterna hänföra sig till förhållanden, som under

de gångna åren väsentligt ändrats och vilka icke numera kunna läggas till

grund för bedömandet utan hänsynstagande till den efterföljande utvecklingen.

Jag kan vidare icke finna, att ett rimligt tillmötesgående — efter individuell

prövning av särskilda fall -— av den enskildes naturliga önskan att efter

en följd av år, som ägnats åt statstjänsten, erhålla en mera tryggad ställning

skulle behöva innebära den fara för verksamhetens byråkratisering, som

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr l%k.

5

i detta sammanhang gjorts gällande. Val däremot synes mig önskvärdheten

att undvika pressombudsinstitutionens fastlåsande i vissa former böra vara utslagsgivande

vid valet mellan olika alternativ att bereda pressombud en med

rätt till pension förenad anställning, och från denna utgångspunkt kan jag

för min del icke förorda den anordning med befattningarnas uppförande å

extra stat, som statskontoret härvidlag ställt i främsta rummet, en anordning,

som bland annat skulle nödvändiggöra, att befattningarnas antal och lönegradsplacering

bestämdes genom riksdagsbeslut, och sålunda starkt begränsa

möjligheterna för Kungl. Majit att vid behov vidtaga ändrade dispositioner

i avseende å pressombudens anställningsvillkor och placering. Den av lönenämnden

föreslagna utvägen att bereda vederbörande anställning som extra

ordinarie tjänstemän skulle icke medföra några sådana olägenheter och bör

därför enligt min mening föredragas. Då Kungl. Maj :t otvivelaktigt äger befogenhet

att inrätta extra ordinarie tjänster även i lönegrad över den 20 :e, synes

den omständigheten, att ifrågavarande befogenhet endast sällan utnyttjats,

icke kunna åberopas såsom invändning mot att så sker i ett fall, där en

sådan åtgärd torde erbjuda den lämpligaste lösningen av ett administrativt

spörsmål.

Vad anslagsbeloppet angår, saknas anledning att frångå det belopp av

78,000 kronor, vilket redan upptagits såsom beräknat belopp i det riksdagen

förelagda förslaget till riksstat för budgetåret 1935/1936 och som ungefärligen

motsvarar vad vederbörande nu uppbära från anslaget till upplysningsverksamhet

i utlandet angående Sverige. Det torde i detta sammanhang få

anmärkas, att den av lönernas omreglering följande rätten till dyrtidstillägg

torde böra betraktas såsom en skälig ersättning för den ofta betydande inkomstminskning

pressombuden fått vidkännas, i den mån möjligheterna till bedrivande

av enskild korrespondentverksamhet jämsides med tjänsten för dem

upphört. Under förutsättning att vissa av de utav anslaget bestridda avlöningarna

skola utgå till extra ordinarie tjänstemän, bör ett mindre belopp anvisas

förslagsvis för bestridande av avlöningsförhöjningar och vissa andra

författningsenligt utgående förmåner, allt i överensstämmelse med de regler,

som föreslagits i samband med riksstatens omläggning. Då frågan örn antalet

av de pressombud, vilka för närvarande lämpligen borde förordnas till

extra ordinarie tjänstemän, synes mig böra hållas öppen för Kungl. Maj:ts

närmare prövning, saknas utgångspunkt för en exaktare beräkning av det för

avlöningsförhöjningar erforderliga beloppet. Vid sådant förhållande vill jag

föreslå, att tillsvidare ett belopp av 3,000 kronor för ändamålet beräknas, för

att eventuellt justeras vid en kommande statsreglering, sedan erfarenhet vunnits

örn den verkliga medelsåtgången. Återstående 75,000 kronor skulle anvisas

såsom begränsat belopp under rubriken grundavlöningar m. m. och avse

dels avlöningar i lägsta ifrågakommande löneklass till extra ordinarie tjänstemän,

dels avlöningar till de pressombud, vilkas anställning må komma att

givas annan form, dels slutligen ortstillägg. Hela anslaget skulle enligt tilllämpad

praxis givas förslagsanslags natur. Med hänsyn till att det numera

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

är regel, att pressombuden hos anställningslandets myndigheter anmälas såsom

tillhörande vederbörande beskicknings personal, synes anslaget böra benämnas

Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Pressattachéer.

Under hänvisning till vad sålunda anförts, får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för pressattachéer, att

tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1935/1936:

1. Grundavlöningar m. m............... kronor 75,000

2. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis

.................................... » 3,000

Summa kronor 78,000.;

dels och till Avlöningar vid beskickningar och konsulat:

Pressattachéer för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag

av .............................. kronor 78,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall och förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

L. Nylander.

Stockholm 1935. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

350786

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:280 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till pressattachéer. a1 i texten
  2. SU 1935:127 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till pressattachéer. s. 1 i texten