Sök i Ratio Lex

Med förslag till grunder för dyrtidstillägg åt präster för tiden från och med den 1 maj 1935 till och med den 30 juni 1936

1935-02-15 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:131, Med förslag till grunder för dyrtidstillägg åt präster för tiden från och med den 1 maj 1935 till och med den 30 juni 1936

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

1

Nr 131.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till grunder

för dyrtidstillägg åt präster för tiden från och med den

1 maj 1935 till och med den 30 juni 1936; given Stockholms

slott den 15 februari 1935.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Eegenten i statsrådet å Stockholms

slott den 15 februari 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström,

Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg anför härefter:

Jag anhåller att få inför Kungl. Majit anmäla frågan örn beredande av

dyrtidstillägg för tiden från och med den 1 maj 1935 till och med den

30 juni 1936 åt de präster, som fått sina löneförmåner reglerade genom

1910 års prästerliga avlöningslagar.

Dyrtidstillägg till ifrågavarande präster har hittills beviljats på grund av

bestämmelser i lagen den 30 augusti 1918 (nr 724) angående krigstidsunderstöd

åt präster i nyreglerade pastorat samt åt vissa extra ordinarie präster

och innehavare av prästerliga emeritilöner samt lagen den 19 november

1920 (nr 844) angående dyrtidstillägg åt kontraktsprostar. I samband med

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 131. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

vissa lagändringar, som påkallats av avvecklingen av det s. k. ecklesiastikåret,

hava förenämnda två lagar numera ersatts med en ny lag i ämnet,

lagen den 23 november 1934 (nr 544) örn dyrtidstillägg åt präster. Jämlikt

sistnämnda lag må såsom hittills Konung och riksdag bevilja dyrtidstillägg

åt präster, som åtnjuta avlöning enligt prästlöneregleringslagen, respektive

åt innehavare av prästerlig emeritilön att utgå ur kyrkofonden. Genom

berörda lag har icke vidtagits annan ändring i de grundläggande stadgandena

för omförmälda prästers dyrtidstillägg, än att möjlighet genom lagens avfattning

beretts att bestämma tilläggen för annan period än för ecklesiastikår.

Sedan i tjänst varande präster från och med den 1 maj 1930 tilldelats

provisoriska tillägg — provisorisk tilläggslön och provisoriskt tilläggsarvode

— å sina löneförmåner, hava dyrtidstilläggen åt ifrågavarande präster utgått

efter för befattningshavare i statens tjänst med reglerad avlöning gällande

s. k. reducerad beräkningsgrund. Motsvarande reducerade beräkningsgrund

tillämpas jämväl beträffande dyrtidstilläggen åt de prästerliga emeritilöntagarna,

sedan emeritilönerna från den 1 maj 1927 undergått vissa förhöjningar.

De bestämmelser, som hittills meddelats för i tjänst varande prästers

dyrtidstillägg, förete emellertid vissa avvikelser från vad i motsvarande avseende

tillämpas för statstjänstemannen.

Dyrtidstillägget åt dessa präster har sålunda utgått för varje ecklesiastikår

efter ett system med fixa belopp även under de perioder, då statstjänstemannens

dyrtidstillägg — såsom för närvarande — fastställts för varje särskilt

kvartal med tillämpning av en så kallad glidande skala. Möjlighet

har dock förbehållits Kungl. Majit att, därest det grundtal, i förhållande

vartill statstjänstemannens dyrtidstillägg beräknas, skulle bliva föremål för

ändring, jämväl under löpande ecklesiastikår vidtaga skäliga ändringar i det

till ifrågavarande präster utgående tillägget. Stadgandet örn tilläggets storlek

har därför formulerats på sådant sätt, att bestämmelsen förklarats skola

gälla allenast tillsvidare och intill dess Kungl. Majit annorlunda förordnade.

Med hänsyn till de naturaförmåner och tjänstbarheter, som tillförsäkrats

en stor del av prästerskapet i samband med de förutvarande bostadsboställenas

utarrendering, och vilka givetvis i ett flertal fall medfört en ej oväsentlig

lättnad i dyrtidens tryck, har det vidare ansetts skäligt, att de i tjänst

varande prästernas dyrtidstillägg bleve föremål för någon nedsättning i jämförelse

med statstjänstemännens. För de senaste ecklesiastikåren har därför

det till nämnda präster utgående tillägget utmätts så, att det skulle komma

att ligga tre enheter under statstjänstemännens. Minskningen har enbart

drabbat det procentuella tillägget.

Övriga avvikelser beträffande dessa dyrtidstillägg från de för statstjänstemannen

gällande bestämmelserna, vilka avvikelser i regel varit föranledda

av hänsyn till det prästerliga avlöningssystemet, torde icke vara av beskaffenhet

att behöva särskilt beröras.

För dyrtidstillägg åt emeri tilön tagare gäller däremot i allt samma beräkningsgrund

som för f. d, befattningshavare i statens tjänst.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl.

De närmare bestämmelserna örn prästernas dyrtidstillägg under ecklesiastikåret

1934/1935 återfinnas dels i kungörelsen den 20 juni 1930 (nr 281)

angående dyrtidstillägg åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat

samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, sådan densamma

lyder efter däri genom kungörelserna den 30 juni 1932 (nr 316),

den 28 april 1933 (nr 148), den 30 juni 1933 (nr 449) och den 22 juni

1934 (nr 338) vidtagna ändringar, dels ock i kungörelsen den 18 juni 1927

(nr 295) angående dyrtidstillägg åt innehavare av prästerliga emeritilöner.

Ovan omförmälda lag den 23 november 1934 (nr 544) har trätt i kraft

den 1 januari 1935. Genom övergångsbestämmelse i lagen är dock förbehåll

gjort därom, att jämlikt lagarna den 30 augusti 1918 (nr 724) och den

19 november 1920 (nr 844) senast beviljat dyrtidstillägg skall utgå intill

den 1 maj 1935 och att därom meddelade närmare bestämmelser under

samma tid fortfarande skola gälla.

I samband med och som följd av ecklesiastikårets avskaffande har dels

genom förutberörda ändringar i 1910 års prästerliga avlöningslagar dels ock

genom ett förut denna dag utfärdat reglemente för prästerskapets avlöning

meddelats bestämmelser av innehåll, att prästerskapets huvudsakligaste löneförmåner

från och med den 1 januari 1936 komma att i likhet med vad

som gäller för befattningshavare och f. d. befattningshavare i statens tjänst

utgå månadsvis i efterskott. Med hänsyn härtill synes det vara önskligt,

att jämväl de närmare bestämmelserna för dyrtidstilläggen åt prästerskapet,

i den mån sådana tillägg alltjämt skola utgå, från samma tid än ytterligare

anpassas efter regler, som gälla för statliga befattningshavare.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4

januari 1935 beträffande utgifterna (för flera huvudtitlar gemensamma

frågor) har chefen för finansdepartementet under 8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst m. fl. ansett, att till grund för beräknandet av

anslagen till dyrtidstillägg borde oförändrat läggas ett indextal av 154. Då

jämlikt gällande bestämmelser i kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 265) dyrtidstillägget

till befattningshavare i statens tjänst med reglerade löner utgår

å den för månad uppburna avlöningen efter det procenttal, som erhålles,

då hälften av det av Kungl. Majit fastställda talet för levnadskostnadsökningen

i förekommande fall avjämnas till närmast lägre hela tal och därefter

i varje särskilt fall minskas med 18, skulle procenttalet för budgetåret

1935/1936 för dylika befattningshavare fortfarande kunna beräknas

till 9. Då dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare skall utgå efter ett procenttal,

som med 16 enheter understiger hälften av talet för levnadskostnadsökningen,

torde man sålunda beträffande dessa tillägg för budgetåret 1935/

1936 fortfarande hava att räkna med ett procenttal av 11. Icke heller i

övrigt hava några ändringar i de för löpande budgetår gällande grunderna

för dyrtidstillägg föreslagits.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts proposition Nr 131.

Såsom ovan berörts hava dyrtidstilläggen åt i tjänst varande präster hittills

utgått efter ett lägre procenttal än det för statstjänstemännen gällande

för de senaste ecklesiastikåren 3 enheter lägre — medan dyrtidstilläggen

för emeritilöntagare utgått efter samma procenttal, som för statens pensionärer.

Det synes icke föreligga anledning att vidtaga någon ändring i

detta avseende för tiden efter den 1 maj 1935. De för den särskilda

reduceringen av i tjänst varande prästers dyrtidstillägg ursprungligen anförda

skälen hava visserligen numera i stor utsträckning förlorat sin betydelse.

De förmåner, som tidigare i regel tillförsäkrats ordinarie präst därigenom,

att vid utarrendering av bostadsboställe naturaförmåner och tjänstbarheter

förbehållits prästen från bostället till ofta väsentligt nedsatta priser,

hava nämligen merendels bortfallit eller i varje fall betydligt inskränkts,

allteftersom boställena utarrenderats enligt 1925 års arrendelagstiftning. I

den mån upplåtelse av boställe skett efter den 1 maj 1933, torde förbehåll

örn naturaförmåner eller tjänstbarheter åt präster helt hava upphört. Den

såväl ordinarie som extra ordinarie präster tillerkända förmånen att erhålla

en huvudsaklig del av sin avlöning in natura (fri bostad å prästgård eller

fri bostad och fritt vivre) eller att efter särskild beräkningsgrund erhålla

gottgörelse i penningar för sådan naturaförmån innebär emellertid för dessa

präster alltjämt en bestående lättnad i dyrtidens tryck, som i allmänhet icke

tillkommer statstjänstemännen. Då alltså prästerna i avseende å dessa löneförmåner

— i motsats mot statstjänstemannen — erhålla full kompensation

för levnadskostnadernas ökning, får det fortfarande anses fullt motiverat,

att dessa prästers dyrtidstillägg beräknas med samma reducering av procenttalet

i förhållande till statstjänstemannens dyrtidstillägg, som hittills

tillämpats. Jag vill härvid även erinra örn att en dylik reducering av dyrtidstillägget

legat till grund för de beräkningar, som på sin tid uppgjordes

för bestämmande av ordinarie präst från den 1 maj 1930 tillkommande

provisorisk tilläggslön.

I enlighet med vad här anförts bör alltså det procentuella dyrtidstillägget

för tiden från och med den 1 maj 1935 till den 1 juli 1936 bestämmas att

utgå för i tjänst varande präster efter ett procenttal tre enheter under det

för statstjänstemannen gällande samt för emeritilöntagare enligt den procent,

som kommer att tillämpas för f. d. befattningshavare i statens tjänst.

För tiden till den 1 januari 1936 torde i övrigt för samtliga präster böra

tillämpas samma bestämmelser beträffande dyrtidstillägg, som för dem gällt

under ecklesiastikåret 1934/1935. För tid efter den 1 januari 1936 till och

med budgetårets slut torde beträffande emeritilöntagare icke annan ändring

av gällande föreskrifter böra vidtagas än att i följd av bestämmelserna örn

månadsutbetalning av löneförmånerna maximeringen av underlaget för det

procentuella tillägget fixeras till 400 kronor för månad samt jämväl barntillägget

bestämmes utgå för månad med fyra kronor.

Beträffande övriga präster bör maximeringen av det belopp, varå procen
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

tuellt dyrtidstillägg må beräknas, samt barntillägget likaledes bestämmas

för månad eller alltså det förstnämnda till 700 kronor samt barntillägget

till 4 kronor. Vidare bör — med hänsyn till att från den 1 januari 1936

ifrågavarande präster tillkommande avlöningsförmåner huvudsakligen skola

utbetalas månadsvis — i likhet med för statstjänstemännen uttryckligen

angivas, att för ordinarie präst och kyrkoadjunkt (ständig adjunkt) procentuellt

tillägg icke må beräknas å tjänstledighetsavdrag, som de kunna få

vidkännas å sin avlöning, samt ej heller å sådana avdragsposter å avlöningen,

å vilka extra ordinarie präst såsom ämbetsbiträde eller vikarie äger

uppbära dyrtidstillägg.

Procentuellt tillägg bör — i likhet med vad som gäller beträffande präst

tillkommande hyresersättning och gottgörelse i penningar för förmån av

bostad och vivre — icke heller beräknas å sådan av myndighet fastställd

gottgörelse i penningar, som utgår till ämbetsbiträde åt eller vikarie för

prästman för skjuts i tjänsteärenden.

Att storleken av emeritilöntagares dyrtidstillägg skall fastställas för kvartal

efter glidande skala följer omedelbart av den för dessa tillägg gällande

bestämmelsen, att desamma skola utgå enligt samma grunder som för f. d.

befattningshavare i statens tjänst.

Såsom förut nämnts har däremot dyrtidstillägget för de i tjänst varande

prästerna fastställts att utgå tillsvidare under ecklesiastikår efter fixt procenttal

med rätt för Kungl. Majit att under ecklesiastikårets lopp jämka

detta tal, därest förhållandena skulle så påkalla. Detta beräkningssätt synes

alltjämt böra för ifrågavarande präster tillämpas intill 1935 års utgång.

För tiden därefter, då månadsutbetalning av de prästerliga avlöningarna

börjar tillämpas, torde böra övervägas, huruvida icke dyrtidstilläggen jämväl

åt dessa präster — på sätt gäller för statstjänstemännen — skola fastställas

för kvartal med tillämpning av en glidande skala. Kungl. Majit

torde få utfärda de erforderliga bestämmelserna härom.

Enligt en inom ecklesiastikdepartementet på grundval av det ovan anförda

verkställd beräkning komma kostnaderna för ifrågavarande dyrtidstillägg

för tiden den 1 maj 1935—den 1 juli 1936 att i runt tal uppgå till

1,515,000 kronor, vilket motsvarar omkring 1,300,000 kronor för år.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att godkänna de av mig i det föregående förordade allmänna

grunderna för beviljande av dyrtidstillägg under

tiden från och med den 1 maj 1935 till och med den 30

juni 1936 till de prästmän, som finnas omförmälda i lagen

den 23 november 1934 (nr 544) om dyrtidstillägg åt präster;

samt

att bemyndiga Kungl. Majit att för tid, varunder dyrtids
Bihang

till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 131. 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

tillägget åt de i tjänst varande prästmännen icke fastställes

efter glidande skala, förordna, att det till dem utgående

dyrtidstillägget skall undergå skälig jämkning, därest det

tal för levnadskostnadsökningen, i förhållande vartill statstjänstemannens

dyrtidstillägg utgår, under samma tid blir

föremål för ändring.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Johannes Dillner.

Stockholm 1935, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

350640

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:324 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg ät präster för tiden från och med den 1 maj 1935 ti a1 i texten
  2. 1LU 1935:54 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg åt präster för tiden från och med den 1 maj 1935 till och med den s. 1 i texten