Angående statsverkets övertagande av staden Grännas förpliktelser beträffande en icke lagfaren rådman, vilken vid rådhusrättens i staden upphörande kommer att indragas
1935-03-01 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1935:141, Angående statsverkets övertagande av staden Grännas förpliktelser beträffande en icke lagfaren rådman, vilken vid rådhusrättens i staden upphörande kommer att indragas
Dokumentets text
Kungl. Majits proposition nr 141.
1
Nr 141.
Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen angående statsverkets övertagande
av staden Grännas förpliktelser beträffande en icke
lagfaren rådman, vilken vid rådhusrättens i staden upphörande
kommer att indragas; given Stockholms slott den 1 mars 1935.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
K. Schlyter.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Hegenten i statsrådet å Stockholms
slott den 1 mars 1935.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss. Möller, Levinson, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter:
Enligt 2 § lagen den 17 juni 1932 örn stads och landsbygds förenande i
judiciellt avseende äger Kungl. Maj:t beträffande stad där länsstyrelsen ej
har sitt säte och i vars rådhusrätt borgmästaren är ensam lagfaren ledamot
eller jämte borgmästaren endast en ledamot finnes som skall vara lagfaren,
när borgmästartjänsten är ledig, även utan stadsfullmäktiges samtycke meddela
förordnande om rådhusrättens upphörande och stadens förenande med
domsaga, såframt
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr Hl.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 141.
1. ändringen med hänsyn till förhållandena i såväl staden som domsagan
finnes vara till gagn för rättsskipningen,
2. statsverket övertager stadens förpliktelser beträffande avlöning och
pension till innehavare av befattning, som genom rådhusrättens upphörande
indrages, samt
3. ändringen icke medför ökad ekonomisk börda eller annan avsevärd
olägenhet för staden.
Enligt gällande bestämmelser skall rådhusrätten i Gränna, vars invånarantal
den 1 januari 1934 uppgick till 1,306 personer, bestå av borgmästare
och två icke lagfarna rådmän. Sedan borgmästaren och den ene av rådmännen
avlidit, äro dessas tjänster nu vakanta. Den återstående rådmanstjänsten
innehaves av rådmannen Sven Oscar Carlsson, som är född år 1861.
Carlsson är enligt Kungl. Maj:ts brev den 29 maj 1812, den 12 december
1871 och den 23 oktober 1874 tillförsäkrad andel i en staden tillkommande,
från vissa hemman utgående avgäld, den s. k. åttingsskatten, vilken beräknas
i penningar på grundval av för varje år gällande markegångstaxa.
Den honom tillkommande andelen har sålunda utgått med olika belopp olika
år samt uppgick under fyraårsperioden 1930—1933 till lägst 63 kronor 97
öre och högst 73 kronor 93 öre för år. Därjämte har till honom årligen
utgått dels arrendeavgift för viss avlöningsjord med 150 kronor dels ock, i
stället för tidigare utgående boupptecknings- och arvskiftesprovision, lön å
175 kronor jämte personligt lönetillägg av 100 kronor. Någon utfästelse från
stadens sida örn pensionering föreligger icke beträffande Carlsson.
På grund av Kungl. Maj:ts beslut den 18 augusti 1933 har genom länsstyrelsens
i Jönköpings län försorg utredning ägt rum rörande Grännas
förenande i judiciellt avseende med Tveta, Vista och Mo domsaga. Utredningen,
som verkställts jämlikt 3 § ovannämnda lag och särskilt tagit sikte
på de frågor som uttryckligen angivas i samma paragraf, har jämlikt länsstyrelsens
uppdrag utförts av assessorn vid Göta hovrätt Chr. Gemzell.
I sitt den 28 januari 1934 dagtecknade betänkande i ämnet har utredningsmannen
— som erinrat att statsverket vid rådhusrättens upphörande
eventuellt hade att övertaga stadens förpliktelser beträffande avlöningen
till ovannämnde rådman, vilken därvid komme att indragas —
såsom resultat av utredningen angivit, att den ifrågasatta förändringen ur
såväl stadens som det allmännas synpunkt innebure en fördel samt att
densamma syntes kunna genomföras på grundval av gällande lagstiftning.
I ekonomiskt hänseende innebär utredningen att förändringen kunde väntas
medföra en merkostnad för staden av 760 kronor. Härvid har emellertid
räknats med att staden och icke staten skulle bestrida kostnaden för
gottgörelse åt rådmannen Carlsson, därvid de till denne utgående förmånerna
ansetts lämpligen böra avlösas mot en fast årlig gottgörelse av 500
kronor, med vilket belopp Carlsson förklarat sig åtnöjas. Vidare har räknats
med att den blivande kommunalborgmästartjänsten i staden skulle
inrättas såsom en huvudsyssla med en årlig grundlön av 6,000 kronor.
3
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
Stadsfullmäktige i Gränna hava i yttrande den 20 april 1934 över
utredningen förklarat sig samtycka till att staden förenades med ifrågavarande
domsaga, då stadsfullmäktige förutsatte att staden finge den hjälp
med avvecklingen av rådhusrätten som angåves i 2 § lagen örn stads och
landsbygds förenande i judiciellt avseende. Stadsfullmäktige förväntade
därvid att statsverket övertoge kostnaden icke blott för rådmannen Carlssons
pensionering utan även, så länge stadsfiskalstjänsten måste bibehållas, för
avlöningen till denne. Vidare ville stadsfullmäktige framhålla, att starka
skäl syntes tala för att befattningen såsom kommunalborgmästare anordnades
såsom bisyssla.
Tveta, Vista och Mo häradsrätt har, efter hörande av tillkallade
ombud för domsagans invånare, förklarat sig ej hava något att erinra mot
stadens uppgående i domsagan.
Länsstyrelsen i Jönköpings län har i utlåtande den 5 november
1934 i princip tillstyrkt förslaget om stadens förenande i judiciellt hänseende
med domsagan. Vid bedömande av de kostnader som förändringen
skulle medföra för staden syntes emellertid förut omförmälda belopp å 500
kronor till gottgörelse åt rådmannen Carlsson, för vars gäldande statsverket
ytterst måste ansvara, icke böra medräknas. Även örn sistnämnda belopp
frånräknades, syntes dock en ökning för stadens vidkommande, med utgångspunkt
från utredningsmannens förslag, vara ofrånkomlig. Rimligtvis
kunde staden såsom en följd av förändringen icke mot sitt bestridande tvingas
till en sådan ökad ekonomisk börda, utan uppenbarligen borde det åligga
statsverket att, så länge förhållandena därtill föranledde, ansvara för hela
den merkostnad som av staden kunde visas hava årligen drabbat den på
sådan grund. Ej heller kunde länsstyrelsen skänka förslaget i vad det avsåge
att anordna kommunalborgmästarbefattningen som en huvudsyssla sitt
stöd. Stadens storlek, antalet där handlagda ärenden, beskaffenheten i stort
sett av dessa och övriga förhållanden motiverade nämligen icke en dylik
anordning.
Göta hovrätt, som den 7 december 1934 avgivit infordrat utlåtande i
ärendet, har tillstyrkt att staden i judiciellt avseende förenades med domsagan.
Hovrätten hade nämligen funnit, att den ifrågasatta föreningen
otvivelaktigt skulle vara till gagn för rättsskipningen. Beträffande de ekonomiska
verkningarna för staden förefölle det hovrätten ligga i sakens
natur, att stadens kostnader för ombesörjande av endast administrativa och
kommunala uppgifter borde bliva lägre än kostnaderna för såväl dessa som
de judiciella uppgifterna. Enligt utredningsmannens beräkningar skulle
emellertid förändringen medföra en viss ökad kostnad för staden. Hovrätten
ville dock härutinnan framhålla, bland annat, att enär staden icke ovillkorligt
samtyckt till förändringen, statsverket torde, i enlighet med vad som
förutsättes i 2 § lagen örn stads och landsbygds förenande i judiciellt avseende,
få svara för kostnaden för pensionering av rådmannen Carlsson,
varigenom den beräknade merkostnaden kunde minskas nied 500 kronor,
Departements
chefen.
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 141.
att bibehållande tillsvidare av avlöningen till stadsfiskal icke leande —
såsom stadsfullmäktige velat göra gällande — betraktas såsom en extra utgift
för staden, enär stadsfiskalen även efter föreningen skulle komma att i
oförändrad omfattning utöva sina nuvarande uppgifter, att i stället vid
den nuvarande stadsfiskals avgång genom förändrad organisation skulle
uppkomma en icke obetydlig besparing, vartill hänsyn borde tagas, att örn
kommunalborgmästartjönsten icke skulle komma att organiseras såsom en
huvudsyssla kostnaden för bestridande av de kommunalborgmästaren tilllagda
uppgifterna väl komme att uppgå till något lägre belopp än utredningsmannen
beräknat, att, även örn kommunalborgmästartjänsten bibehöHes
såsom huvudsyssla, avlöningen möjligen kunde upptagas till något
lägre belopp, samt o.tt en av utredningsmannen beräknad inlösningssumma
för förvärvande av delaktighet i tingslagets tillgångar antagits skola amorteras
på fem år med ett årligt belopp av 535 kronor, vilket belopp ju framdeles
skulle bortfalla eller eventuellt kunde minskas genom en mindre skarp
amortering. På grund av det anförda förefölle det hovrätten sannolikast,
att man kunde utgå från att den föreslagna åtgärden skulle för staden medföra
besparing i stället för merkostnad. De i 2 § örn förmälda lag angivna
förutsättningarna skulle således vara uppfyllda.
Statskontoret — som på grund av remiss haft att yttra sig i ärendet
såvitt avsåge statsverkets övertagande av stadens förpliktelser beträffande
avlöningen till förenämnde rådman ävensom rörande den ökade ekonomiska
börda för staden, som kunde uppkomma genom dess förening i judiciellt
avseende med domsagan — har i utlåtande den 25 januari 1935, under förklaring
att intet torde vara att erinra mot den av utredningsmannen beräknade
årliga gottgörelsen av 500 kronor till samme rådman, tillstyrkt
framställning till riksdagen att ifrågavarande utgift måtte få bestridas från
anslaget till allmänna indragningsstaten. I sitt utlåtande har statskontoret
beträffande remissens innehåll i övrigt anfört:
I fråga örn den ekonomiska innebörden av omorganisationen för staden
hade i föreliggande utredning verkställts vissa beräkningar, vilkas hållbarhet
under vissa angivna förutsättningar icke från stadens sida bestritts. Enligt
dessa beräkningar skulle omorganisationen medföra en årlig merkostnad för
stadskassan å 760 kronor. Då emellertid bland utgifterna upptagits ovannämnda
ersättning till rådmannen å 500 kronor men denna ersättning skulle
komma att övertagas av statsverket, skulle den beräknade merkostnaden
endast komma att omfatta ett belopp av 260 kronor. Vid sådant förhållande
och då nämnda merkostnad icke syntes vara att anse såsom sådan »ökad
ekonomisk börda eller annan avsevärd olägenhet för staden», som avsåges
i 2 § under punkt »3» av lagen den 17 juni 1932 (nr 263) örn stads och
landsbygds förenande i judiciellt avseende, torde hinder icke möta att jämlikt
bestämmelserna i nämnda lagrum meddela förordnande om Gränna stads
förenande med Tveta, Vista och Mo domsaga.
Om statsverket, såsom föreslagits, övertager stadens förpliktelser beträffande
avlöningen till den icke lagfarne rådman vilkens tjänst i och med
5
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
rådhusrättens upphörande kommer att indragas, torde den ifrågasatta föreningen
av staden och ifrågavarande domsaga icke behöva medföra någon
kostnadsökning för staden. Vid sådant förhållande lära de i omförmälda
lag angivna förutsättningarna för meddelande av förordnande om stadens
förenande i judiciellt avseende med domsagan föreligga. Det är också min
avsikt att föreslå Kungl. Majit utfärdande av föreskrift härom. Innan
detta sker, måste emellertid riksdagens samtycke utverkas till statsverkets
övertagande av stadens förpliktelser mot den icke lagfarne rådmannen.
Mot vad statskontoret i sistnämnda hänseende föreslagit har jag icke något
att erinra. Däremot torde anledning saknas att statsverket därjämte skulle,
såsom staden ifrågasatt, övertaga kostnaden för stadsfiskalen. Denne befattningshavare
skulle ju komma att tills vidare kvarstå vare sig staden
bibehålies vid egen jurisdiktion eller icke. Vid den nuvarande stadsfiskalens
avgång skulle återigen, såsom hovrätten framhållit, sannolikt kunna göras
en besparing för staden.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva
att till rådmannen i Gränna Sven Oscar Carlsson må
från och med den dag, då föreskrift örn stadens förenande
i judiciellt avseende med Tveta, Vista och Mo
domsaga träder i kraft, från allmänna indragningsstaten
under hans återstående livstid utbetalas en årlig gottgörelse
av 500 kronor, med iakttagande att å denna
förmån dyrtidstillägg icke skall utgå.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifall samt förordnar, att proposition i
ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Anders Lundstedt.
mimny lill riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr lil
-
li
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1935:184 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsverkets övertagande av staden Grännas förpliktelser beträffande en icke lagfaren a1 i texten
- SU 1935:75 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående statsverkets övertagande av staden Grännas förpliktelser beträffande en icke lagfaren rådman, vilken a1 i texten