Sök i Ratio Lex

Angående statsverkets övertagande av staden Grännas förpliktelser beträffande en icke lagfaren rådman, vilken vid rådhusrättens i staden upphörande kommer att indragas

1935-03-01 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:141, Angående statsverkets övertagande av staden Grännas förpliktelser beträffande en icke lagfaren rådman, vilken vid rådhusrättens i staden upphörande kommer att indragas

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majits proposition nr 141.

1

Nr 141.

Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen angående statsverkets övertagande

av staden Grännas förpliktelser beträffande en icke

lagfaren rådman, vilken vid rådhusrättens i staden upphörande

kommer att indragas; given Stockholms slott den 1 mars 1935.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

K. Schlyter.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Hegenten i statsrådet å Stockholms

slott den 1 mars 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss. Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter:

Enligt 2 § lagen den 17 juni 1932 örn stads och landsbygds förenande i

judiciellt avseende äger Kungl. Maj:t beträffande stad där länsstyrelsen ej

har sitt säte och i vars rådhusrätt borgmästaren är ensam lagfaren ledamot

eller jämte borgmästaren endast en ledamot finnes som skall vara lagfaren,

när borgmästartjänsten är ledig, även utan stadsfullmäktiges samtycke meddela

förordnande om rådhusrättens upphörande och stadens förenande med

domsaga, såframt

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr Hl.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 141.

1. ändringen med hänsyn till förhållandena i såväl staden som domsagan

finnes vara till gagn för rättsskipningen,

2. statsverket övertager stadens förpliktelser beträffande avlöning och

pension till innehavare av befattning, som genom rådhusrättens upphörande

indrages, samt

3. ändringen icke medför ökad ekonomisk börda eller annan avsevärd

olägenhet för staden.

Enligt gällande bestämmelser skall rådhusrätten i Gränna, vars invånarantal

den 1 januari 1934 uppgick till 1,306 personer, bestå av borgmästare

och två icke lagfarna rådmän. Sedan borgmästaren och den ene av rådmännen

avlidit, äro dessas tjänster nu vakanta. Den återstående rådmanstjänsten

innehaves av rådmannen Sven Oscar Carlsson, som är född år 1861.

Carlsson är enligt Kungl. Maj:ts brev den 29 maj 1812, den 12 december

1871 och den 23 oktober 1874 tillförsäkrad andel i en staden tillkommande,

från vissa hemman utgående avgäld, den s. k. åttingsskatten, vilken beräknas

i penningar på grundval av för varje år gällande markegångstaxa.

Den honom tillkommande andelen har sålunda utgått med olika belopp olika

år samt uppgick under fyraårsperioden 1930—1933 till lägst 63 kronor 97

öre och högst 73 kronor 93 öre för år. Därjämte har till honom årligen

utgått dels arrendeavgift för viss avlöningsjord med 150 kronor dels ock, i

stället för tidigare utgående boupptecknings- och arvskiftesprovision, lön å

175 kronor jämte personligt lönetillägg av 100 kronor. Någon utfästelse från

stadens sida örn pensionering föreligger icke beträffande Carlsson.

På grund av Kungl. Maj:ts beslut den 18 augusti 1933 har genom länsstyrelsens

i Jönköpings län försorg utredning ägt rum rörande Grännas

förenande i judiciellt avseende med Tveta, Vista och Mo domsaga. Utredningen,

som verkställts jämlikt 3 § ovannämnda lag och särskilt tagit sikte

på de frågor som uttryckligen angivas i samma paragraf, har jämlikt länsstyrelsens

uppdrag utförts av assessorn vid Göta hovrätt Chr. Gemzell.

I sitt den 28 januari 1934 dagtecknade betänkande i ämnet har utredningsmannen

— som erinrat att statsverket vid rådhusrättens upphörande

eventuellt hade att övertaga stadens förpliktelser beträffande avlöningen

till ovannämnde rådman, vilken därvid komme att indragas —

såsom resultat av utredningen angivit, att den ifrågasatta förändringen ur

såväl stadens som det allmännas synpunkt innebure en fördel samt att

densamma syntes kunna genomföras på grundval av gällande lagstiftning.

I ekonomiskt hänseende innebär utredningen att förändringen kunde väntas

medföra en merkostnad för staden av 760 kronor. Härvid har emellertid

räknats med att staden och icke staten skulle bestrida kostnaden för

gottgörelse åt rådmannen Carlsson, därvid de till denne utgående förmånerna

ansetts lämpligen böra avlösas mot en fast årlig gottgörelse av 500

kronor, med vilket belopp Carlsson förklarat sig åtnöjas. Vidare har räknats

med att den blivande kommunalborgmästartjänsten i staden skulle

inrättas såsom en huvudsyssla med en årlig grundlön av 6,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

Stadsfullmäktige i Gränna hava i yttrande den 20 april 1934 över

utredningen förklarat sig samtycka till att staden förenades med ifrågavarande

domsaga, då stadsfullmäktige förutsatte att staden finge den hjälp

med avvecklingen av rådhusrätten som angåves i 2 § lagen örn stads och

landsbygds förenande i judiciellt avseende. Stadsfullmäktige förväntade

därvid att statsverket övertoge kostnaden icke blott för rådmannen Carlssons

pensionering utan även, så länge stadsfiskalstjänsten måste bibehållas, för

avlöningen till denne. Vidare ville stadsfullmäktige framhålla, att starka

skäl syntes tala för att befattningen såsom kommunalborgmästare anordnades

såsom bisyssla.

Tveta, Vista och Mo häradsrätt har, efter hörande av tillkallade

ombud för domsagans invånare, förklarat sig ej hava något att erinra mot

stadens uppgående i domsagan.

Länsstyrelsen i Jönköpings län har i utlåtande den 5 november

1934 i princip tillstyrkt förslaget om stadens förenande i judiciellt hänseende

med domsagan. Vid bedömande av de kostnader som förändringen

skulle medföra för staden syntes emellertid förut omförmälda belopp å 500

kronor till gottgörelse åt rådmannen Carlsson, för vars gäldande statsverket

ytterst måste ansvara, icke böra medräknas. Även örn sistnämnda belopp

frånräknades, syntes dock en ökning för stadens vidkommande, med utgångspunkt

från utredningsmannens förslag, vara ofrånkomlig. Rimligtvis

kunde staden såsom en följd av förändringen icke mot sitt bestridande tvingas

till en sådan ökad ekonomisk börda, utan uppenbarligen borde det åligga

statsverket att, så länge förhållandena därtill föranledde, ansvara för hela

den merkostnad som av staden kunde visas hava årligen drabbat den på

sådan grund. Ej heller kunde länsstyrelsen skänka förslaget i vad det avsåge

att anordna kommunalborgmästarbefattningen som en huvudsyssla sitt

stöd. Stadens storlek, antalet där handlagda ärenden, beskaffenheten i stort

sett av dessa och övriga förhållanden motiverade nämligen icke en dylik

anordning.

Göta hovrätt, som den 7 december 1934 avgivit infordrat utlåtande i

ärendet, har tillstyrkt att staden i judiciellt avseende förenades med domsagan.

Hovrätten hade nämligen funnit, att den ifrågasatta föreningen

otvivelaktigt skulle vara till gagn för rättsskipningen. Beträffande de ekonomiska

verkningarna för staden förefölle det hovrätten ligga i sakens

natur, att stadens kostnader för ombesörjande av endast administrativa och

kommunala uppgifter borde bliva lägre än kostnaderna för såväl dessa som

de judiciella uppgifterna. Enligt utredningsmannens beräkningar skulle

emellertid förändringen medföra en viss ökad kostnad för staden. Hovrätten

ville dock härutinnan framhålla, bland annat, att enär staden icke ovillkorligt

samtyckt till förändringen, statsverket torde, i enlighet med vad som

förutsättes i 2 § lagen örn stads och landsbygds förenande i judiciellt avseende,

få svara för kostnaden för pensionering av rådmannen Carlsson,

varigenom den beräknade merkostnaden kunde minskas nied 500 kronor,

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 141.

att bibehållande tillsvidare av avlöningen till stadsfiskal icke leande —

såsom stadsfullmäktige velat göra gällande — betraktas såsom en extra utgift

för staden, enär stadsfiskalen även efter föreningen skulle komma att i

oförändrad omfattning utöva sina nuvarande uppgifter, att i stället vid

den nuvarande stadsfiskals avgång genom förändrad organisation skulle

uppkomma en icke obetydlig besparing, vartill hänsyn borde tagas, att örn

kommunalborgmästartjönsten icke skulle komma att organiseras såsom en

huvudsyssla kostnaden för bestridande av de kommunalborgmästaren tilllagda

uppgifterna väl komme att uppgå till något lägre belopp än utredningsmannen

beräknat, att, även örn kommunalborgmästartjänsten bibehöHes

såsom huvudsyssla, avlöningen möjligen kunde upptagas till något

lägre belopp, samt o.tt en av utredningsmannen beräknad inlösningssumma

för förvärvande av delaktighet i tingslagets tillgångar antagits skola amorteras

på fem år med ett årligt belopp av 535 kronor, vilket belopp ju framdeles

skulle bortfalla eller eventuellt kunde minskas genom en mindre skarp

amortering. På grund av det anförda förefölle det hovrätten sannolikast,

att man kunde utgå från att den föreslagna åtgärden skulle för staden medföra

besparing i stället för merkostnad. De i 2 § örn förmälda lag angivna

förutsättningarna skulle således vara uppfyllda.

Statskontoret — som på grund av remiss haft att yttra sig i ärendet

såvitt avsåge statsverkets övertagande av stadens förpliktelser beträffande

avlöningen till förenämnde rådman ävensom rörande den ökade ekonomiska

börda för staden, som kunde uppkomma genom dess förening i judiciellt

avseende med domsagan — har i utlåtande den 25 januari 1935, under förklaring

att intet torde vara att erinra mot den av utredningsmannen beräknade

årliga gottgörelsen av 500 kronor till samme rådman, tillstyrkt

framställning till riksdagen att ifrågavarande utgift måtte få bestridas från

anslaget till allmänna indragningsstaten. I sitt utlåtande har statskontoret

beträffande remissens innehåll i övrigt anfört:

I fråga örn den ekonomiska innebörden av omorganisationen för staden

hade i föreliggande utredning verkställts vissa beräkningar, vilkas hållbarhet

under vissa angivna förutsättningar icke från stadens sida bestritts. Enligt

dessa beräkningar skulle omorganisationen medföra en årlig merkostnad för

stadskassan å 760 kronor. Då emellertid bland utgifterna upptagits ovannämnda

ersättning till rådmannen å 500 kronor men denna ersättning skulle

komma att övertagas av statsverket, skulle den beräknade merkostnaden

endast komma att omfatta ett belopp av 260 kronor. Vid sådant förhållande

och då nämnda merkostnad icke syntes vara att anse såsom sådan »ökad

ekonomisk börda eller annan avsevärd olägenhet för staden», som avsåges

i 2 § under punkt »3» av lagen den 17 juni 1932 (nr 263) örn stads och

landsbygds förenande i judiciellt avseende, torde hinder icke möta att jämlikt

bestämmelserna i nämnda lagrum meddela förordnande om Gränna stads

förenande med Tveta, Vista och Mo domsaga.

Om statsverket, såsom föreslagits, övertager stadens förpliktelser beträffande

avlöningen till den icke lagfarne rådman vilkens tjänst i och med

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

rådhusrättens upphörande kommer att indragas, torde den ifrågasatta föreningen

av staden och ifrågavarande domsaga icke behöva medföra någon

kostnadsökning för staden. Vid sådant förhållande lära de i omförmälda

lag angivna förutsättningarna för meddelande av förordnande om stadens

förenande i judiciellt avseende med domsagan föreligga. Det är också min

avsikt att föreslå Kungl. Majit utfärdande av föreskrift härom. Innan

detta sker, måste emellertid riksdagens samtycke utverkas till statsverkets

övertagande av stadens förpliktelser mot den icke lagfarne rådmannen.

Mot vad statskontoret i sistnämnda hänseende föreslagit har jag icke något

att erinra. Däremot torde anledning saknas att statsverket därjämte skulle,

såsom staden ifrågasatt, övertaga kostnaden för stadsfiskalen. Denne befattningshavare

skulle ju komma att tills vidare kvarstå vare sig staden

bibehålies vid egen jurisdiktion eller icke. Vid den nuvarande stadsfiskalens

avgång skulle återigen, såsom hovrätten framhållit, sannolikt kunna göras

en besparing för staden.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva

att till rådmannen i Gränna Sven Oscar Carlsson må

från och med den dag, då föreskrift örn stadens förenande

i judiciellt avseende med Tveta, Vista och Mo

domsaga träder i kraft, från allmänna indragningsstaten

under hans återstående livstid utbetalas en årlig gottgörelse

av 500 kronor, med iakttagande att å denna

förmån dyrtidstillägg icke skall utgå.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att proposition i

ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Anders Lundstedt.

mimny lill riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr lil
-

li

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:184 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsverkets övertagande av staden Grännas förpliktelser beträffande en icke lagfaren a1 i texten
  2. SU 1935:75 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående statsverkets övertagande av staden Grännas förpliktelser beträffande en icke lagfaren rådman, vilken a1 i texten