Sök i Ratio Lex

Angående befrielse för Vaxholms kustartilleriregementes manskapskassa från betalningsskyldighet för vissa skulder'' m. m

1935-02-22 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:144, Angående befrielse för Vaxholms kustartilleriregementes manskapskassa från betalningsskyldighet för vissa skulder'' m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 144.

1

Nr 144.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående befrielse

för Vaxholms kustartilleriregementes manskapskassa

från betalningsskyldighet för vissa skulder''

m. m.; given Stockholms slott den 22 februari 1935.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majda

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ivar Vennerström.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet

å Stockholms slott den 22 februari 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Departementschefen, statsrådet Vennerström anför:

Uti skrivelse till Kungl. Majit den 3 maj 1934 har marinförvaltningen

gjort framställning angående befrielse för Vaxholms kustartilleriregementes

manskapskassa från betalningsskyldighet för vissa skulder m. m. och därvid

anfört i huvudsak följande.

Vid den utredning, som verkställts angående vissa oegentligheter vid

Vaxholms kustartillenregemente, hade det visat sig, att manskapskassan

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 144. 53185

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 144.

häftade i skuld med vissa belopp. Sedan en del av dessa skulder reglerats,

kvarstode, enligt vad chefen för nämnda regemente i skrivelse till marinförvaltningen

den 26 mars 1934 framhållit, tillhopa 10,908 kronor 43 öre

olikviderade. Manskapskassans likvida tillgångar, som oundgängligen erfordrades

såsom rörelsekapital, uppginge vid nämnda tidpunkt till 3,650

kronor.

Marinförvaltningen ansåge det nödvändigt, att manskapskassans ställning

under nuvarande förhållanden klarlades, samt att densamma bereddes lättnader

vid likvideringen av dess skulder.

Olikviderad kvarstode bland annat en skuld å 3,272 kronor 50 öre för inköpta

möbler, som anskaffats för den nja marketenteribyggnaden å OscarFredriksborg,

utgörande dels möbler till ett värde av 952 kronor 50 öre, som

användes inom marketenterilokalerna, dels möbler till ett värde av 2,320 kronor,

som användes inom manskapets samlingsrum. Marketenteriet å Oscar-Fredriksborg

vore att betrakta såsom en nyanläggning, sedan ett äldre marketenteri

brunnit ned. Kostnaden för nyanskaffning syntes böra bekostas av kronan.

Såväl anskaffning som underhåll av inventarier för i samband med marketenterirörelse

anordnade samlingsrum, som icke användes för serveringsändamål,

bestriddes vid armén av kasernutredningsanslaget. Kostnaden för inventarierna

för marketenterirörelsen i Vaxholm hade redan avförts å kasernutredningsanslaget.

Marinförvaltningen hemställde, att manskapskassan måtte

befrias från betalning av denna skuld å 3,272 kronor 50 öre och att samtliga

inventarier å marketenteriet och därtill hörande lokaler måtte få upptagas

såsom en »Kronans inventarie-uppbörd å marketenteriet».

Vidare häftade manskapskassan i skuld till kronan för proviant, uppgående

till 5,911 kronor 27 öre. För provianten, som utlämnats till kassan, hade inköpskostnaden

redan avförts å förplägnadsanslaget. Betalning av denna skuld

skulle bliva synnerligen betungande för kassan och torde komma att medföra

ett eftersättande av kassans ändamål. I varje fall skulle betalningen för skulden

indirekt få fullgöras av kommande kontingenter värnpliktige och manskap,

vilket icke kunde vara förenligt med rätt och billighet. Frågan örn

ersättning för provianten vore föremål för krigsrätts prövning. Därest någon

genom lagakraftvunnet utslag slutligen förklarades ersättningsskyldig, kunde

inflytande belopp tillföras förplägnadsanslaget, vadan sådant utslag icke syntes

behöva avvaktas. Marinförvaltningen hemställde, att manskapskassan måtte

befrias från betalningsskyldighet för skulden för proviant, 5,911 kronor 27

öre. Vid bifall härtill vore vidare åtgärd icke erforderlig, då beloppet redan

vore avfört å förplägnadsanslaget.

I ärendet har statskontoret den 15 december 1934 avgivit utlåtande och

därvid anfört följande.

Därest manskapskassan icke ansåges kunna ersätta de å berörda riksstatsanslag

avförda medlen, tillhopa 9,183 kronor 77 öre, och ersättningsskyldighet

funnes icke kunna i vederbörlig ordning åläggas någon i anledning av

de oegentligheter, som, såvitt av handlingarna framginge, förorsakat de förhållanden,

varom i ärendet vore fråga, hade statskontoret intet att erinra

mot bifall till vad marinförvaltningen föreslagit.

Då emellertid en reglering av manskapskassans skulder i enlighet härmed

innebure, att å förevarande riksstatsanslag anvisade medel slutligt disponerades

för ändamål, för vilka anslagen icke torde hava varit avsedda, syntes

ärendet böra underställas riksdagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majlis proposition nr 144.

Såsom av marinförvaltningens förenämnda framställning framgår, bär vid Departement,- den utredning, som nyligen verkställts angående vissa av förutvarande regementsintendenten

vid Vaxholms kustartilleriregemente O. S. G. Gynther

begångna oegentligheter med avseende å medelsförvaltningen vid regementet,

visat sig, att regementets manskapskassas ställning i ekonomiskt hänseende

är synnerligen otillfredsställande. Till väsentlig del synes detta bero på

vissa åtgärder, som Gynther, vilken numera avlidit, vidtagit med avseende

å kassan, vars kassaförvaltare han varit.

Enligt den av marinförvaltningen lämnade framställningen häftade kassan

i skuld den 26 mars 1934 med sammanlagt 10,908 kronor 43 öre, under det

att dess likvida tillgångar vid samma tidpunkt endast uppgingo till 3,650

kronor. Av det nyssnämnda beloppet, 10,908 kronor 43 öre, utgöres 4,614

kronor 99 öre av skulder, som åsamkats kassan vid anskaffande av möbler.

Resten, 6,293 kronor 44 öre, utgöres av skulder för proviant m. m.

Av möbelskulderna, 4,614 kronor 99 öre, belöpa 1,342 kronor 49 öre å

möbler, som lånats från kronans förråd. Då denna skuld synes böra avvecklas

genom ifrågavarande möblers återställande till vederbörliga förråd,

synes någon hänsyn till densamma icke behöva tagas vid bedömande av

kassans ställning. Återstoden av ifrågavarande skulder, 3,272 kronor 50 öre,

har uppkommit vid inköp av möbler för de år 1930 nyinrättade markententerilokalerna

å Oscar-Fredriksborg. Inköpskostnaderna för dessa möbler

hava emellertid bestritts med kronans medel och utan vederbörligt tillstånd

avförts å sjöförsvarets kasernutredningsanslag. Skulden till detta förfarande

synes i första hand vara att tillskriva Gynther, vilken verkställt utbetalningen

i egenskap av regementsintendent vid Vaxholms kustartilleriregemente.

Dessa möbler, till vilka kronan måste anses vara ägare, äro emellertid nödvändiga

för att marketenteribyggnaden skall kunna användas för avsett

ändamål. Med hänsyn till kassans ekonomiska ställning torde det möta

stora svårigheter för densamma att nu erlägga betalning för möblerna. Jag

finner mig därför böra tillstyrka, att de tillsvidare fa av manskapskassan

kostnadsfritt disponeras. Som emellertid kronan icke torde böra åsamkas

några ytterligare utgifter för dessa möbler, bör såsom villkor för dispositionen

uppställas, att kassan för framtiden svarar för erforderliga underhållskostnader.

Såsom i det föregående omförmälts ingick bland manskapskassans skulder

den 26 mars 1934 även 6,293 kronor 44 öre för proviant m. m. Av detta

belopp utgjordes tillhopa 382 kronor 17 öre av skulder, som kassan åsamkat

sig vid inköp av öl och matvaror. Dessa senare skulder hava numera

av kassan likviderats. Efter avräkning av nyssnämnda belopp, 382 kronor

17 öre, återstår såsom en manskapskassan alltjämt åvilande skuld ett belopp

av 5,911 kronor 27 öre. Denna skuld avser proviant, som utlämnats till

kassan från Vaxholms kustartilleriregementes proviantförråd. I kronans räkenskaper

har inköpskostnaden för ifrågavarande proviant redan avförts å sjöförsvarets

förplägnadsanslag. Ansvaret för underlåtenheten att betala provianten

åvilar Gynther, vilken såsom manskapskassans kassaförvaltare haft

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 144.

att. verkställa betalningen och samtidigt i egenskap av regementsintendent

varit skyldig att indriva kronans fordran hos kassan.

Av kassans medel synes 2,192 kronor 25 öre hava förskingrats av Gynther.

Detta belopp har av kassan bevakats i Gynthers efter hans död till urarvakonkurs

avträdda bo. Några utsikter för att kassan på denna väg skall

komma att tillföras några medel torde emellertid icke förefinnas, då konkursen,

enligt vad jag under hand erfarit, torde komma att avslutas utan

utdelning till oprioriterade borgenärer. I detta sammanhang anser jag mig

även böra nämna, att frågan örn ersättning för provianten, enligt vad numera

blivit upplyst, icke varit föremål för krigsrätts prövning. Såvitt nu kan bedömas,

torde det ej heller vara att förvänta, att några anspråk på ersättning i

förevarande avseende med utsikt till framgång framdeles kunna komma att

göras gällande i rättegångsväg, varför man ej heller torde hava att räkna

med, att manskapskassan pa denna väg skall komma att tillföras några medel

för ifrågavarande skulders gäldande.

Med hänsyn till skuldbeloppets storlek torde detsamma för åtskilliga år

framåt komma att tynga kassan, därest icke särskilda åtgärder vidtagas för

lättande av dess skuldbörda. Givetvis skulle det ej vara omöjligt, att genom

uppgörande av en amorteringsplan på lång sikt så småningom likvidera hela

skulden. Såsom marinförvaltningen framhållit, måste dock ett dylikt förfarande

i viss mån komma att medföra ett eftersättande av kassans ändamål

att bereda manskapet nytta och trevnad, varjämte tungan av betalningen

skulle komma att övervältas å manskapsgenerationer, som icke beredas någon

förmån genom kassans ifrågavarande skuldsättning. I alldeles särskild grad

måste det för nuvarande och kommande manskapskontingenter vid regementet

framstå såsom en orättvisa, att de skola nödgas bidraga till ersättande

av det belopp, som till följd av brottsliga åtgärder av en kronans

egen tjänsteman frånhänts kassan.

På grund av vad nu anförts synes det vara med billighet och rättvisa

överensstämmande, att manskapskassan beredes någon lättnad vid likviderandet

av sin ifrågavarande proviantskuld till kronan. Med hänsyn till att

kassans ställning under loppet av år 1934, enligt vad jag inhämtat, väsentligt

förbättrats, anser jag mig emellertid icke kunna ansluta mig till marinförvaltningens

förslag örn efterskänkande av hela ifrågavarande skuld, 5,911 kronor

27 öre, utan tillstyrker, att kassan måtte befrias från betalningsskyldighet

för så stor del av densamma, som svarar mot det belopp, vilket Gynther

genom förskingring avhänt kassan, eller 2,192 kronor 25 öre.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att i det föregående omförmälda, för Vaxholms kustartilleriregementes

marketenterilokaler å O sear-Fred riksberg

inköpta, kronan tillhöriga möbler må tillsvidare kostnadsfritt

disponeras av regementets manskapskassa mot villkor, att kassan

svarar för alla för möblernas underhåll och vård uppkommande

kostnader,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj-.ts proposition nr 144.

dels ock att nämnda manskapskassa må befrias från betalningsskyldighet

för 2,192 kronor 25 öre av den skuld till kronan,

vari kassan häftar på grund av inköp av proviant från

kronans förråd.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hans Edsberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:209 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för Vaxholms kustartilleriregementes manskapskassa från betalningsskyldighet a1 i texten
  2. SU 1935:90 Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående befrielse för Vaxholms kustartilleriregementes manskapskassa från betalningsskyldighet för vissa sku s. 1 i texten