Sök i Ratio Lex

Angående ökade lokaler för länsstyrelsen i Hallands län

1935-03-01 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:145, Angående ökade lokaler för länsstyrelsen i Hallands län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 145.

1

Nr 145.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ökade

lokaler för länsstyrelsen i Hallands län; given

Stockholms slott den 1 mars 1935.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majlis

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Henning Leo.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i

statsrådet å Stockholms slott den 1 mars 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Departementschefen, statsrådet Leo anför:

Länsstyrelsens i Hallands län lokaler äro inrymda i Halmstads slott. Förutom

ämbetsrum för landshövdingen, sessionssal och arkivlokaler disponerar

länsstyrelsen i slottet för landskansliets räkning nio tjänsterum örn tillhopa

194 kvadratmeter och för landskontoret sex rum örn sammanlagt 143 kvadratmeter.

Landskansliets lokaler äro i vissa hänseenden otillfredsställande, särskilt

beträffande automobilavdelningen, för vilken disponeras allenast ett mindre

rum, där som regel fyra personer hava sin arbetsplats. Även i kanslirummet

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 145.

529 35

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

är utrymmet hårt utnyttjat. För vägingenjören och landsfogden förhyras

lokaler utom slottet.

Statens organisationsnämnd upptog i sitt betänkande av år 1932 med plan

för statens byggnadsverksamhet under närmast kommande tioårsperiod till behandling

jämväl förevarande lokalfråga. Nämnden meddelade att, enligt vad

länsstyrelsen framhållit, de mest trängande lokalbehoven hänförde sig till automobilavdelningen,

som behövde ytterligare ett rum, samt till anskaffande av

ännu ett rum för den i kanslirummet placerade personalen, samt att nämnden i

anledning därav låtit undersöka möjligheterna att inreda tjänstelokaler i den del

av slottets norra länga, som disponerades till tvättstuga och till bostad för gårdskarl.

Ett därvid av länsarkitekten E. Friberger preliminärt uppgjort förslag

innebure i huvudsak följande:

För automobilavdelningen skulle inredas två smärre rum i den del av längan,

som läge närmast sessionssalen. Till sessionssalen skulle en dörr upptagas.

Den nuvarande gårdskarlsbostaden skulle omändras till två tjänsterum för vägingenjörsexpeditionen.

På vinden ovanför automobilavdelningens rum skulle

ytterligare ett tjänsterum inredas. De utrymmen, som enligt detta förslag skulle

utvinnas, utgjorde sammanlagt 104 kvadratmeter nyttig golvyta, därav 31

kvadratmeter för automobilavdelningen, 52 kvadratmeter för vägingenjören

samt 21 kvadratmeter i nyssnämnda vindsrum.

Sedan länsstyrelsen erhållit tillfälle att taga del av detta förslag, hade länsstyrelsen

i skrivelse till organisationsnämnden den 20 april 1932 anfört i huvudsak

följande:

Länsstyrelsen hade icke något att erinra mot förslaget, i vad det avsåge

automobilavdelningen. Vägingenjörsexpeditionen skulle enligt förslaget erhålla

mindre nyttig golvyta än som för närvarande för ändamålet förhyrdes. Då det

syntes antagligt, att arbetet å vägingenjörskontoret komme att växa och kräva

ökad personal, vore denna minskning i lokalutrymmet högst betänklig, helst

inga utvidgningsmöjligheter funnes. Under det att den nuvarande lokalen vore

särdeles ljus och lämplig för ritarbete, syntes det högst ovisst, huruvida de

föreslagna rummen skulle i detta avseende bliva fullt bra,

Då den till vägingenjörsexpedition föreslagna lägenheten disponerades av

gårdskarlen såsom fri bostad, vore det uppenbarligen nödvändigt att, därest förslaget

genomfördes, annan bostad inom slottskomplexet bereddes honom. I

norra längans övre våning funnes nu två bostadslägenheter för expeditionsvakter,

officiellt upptagande två rum och kök men i verkligheten omfattande

vardera ytterligare ett rum. Hyran för vardera lägenheten vore 300 kronor

utan värme. Det vore uppenbart att, därest den ena av dessa expeditionsvakter

skulle fråntagas denna bostadsförmån, han skulle bliva nödsakad att för motsvarande

bostad ute i staden erlägga avsevärt högre hyra. Någon annan möjlighet

att bereda gårdskarlen bostad kunde ej anses förefinnas. Länsstyrelsen uttalade

därför som sin åsikt, att lösandet av frågan örn lokal för vägingenjörsexpeditionen

borde tillsvidare anstå.

Med anledning av vad länsstyrelsen sålunda anfört uttalade statens organisationsnämnd

i fortsättningen:

Organisationsnämnden kunde för sin del icke omfatta de synpunkter, varåt

länsstyrelsen givit uttryck med avseende å bostäderna för gårdskarlen och

expeditionsvakterna. De befattningshavare, som erhölle bostäder i statens hus,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 145. 3

borde hava att därför erlägga sådan hyra, att bostadsinnehavet icke framstode

såsom någon direkt ekonomisk förmån, innebärande ett lönetulskott, som icke

avsetts och som gent emot andra statliga tjänstemän i motsvarande ställning

måste framstå som en orättvisa. Ej heller borde staten vidtaga åtgärder tor

beredande av tjänstebostäder åt andra eller flera befattningshavare an som

kunde anses nödvändigt för vakthållning och dylikt. Att för ändamål av ^sistnämnda

slag det skulle vara nödvändigt, att två expeditionsvakter och en gårdskarl

hade bostäder inom slottet, förefölle nämnden uteslutet. Nämnden ville

sålunda hålla före, att ur den nu behandlade synpunkten de av länsstyrelsen

framställda anmärkningarna icke vore bärande.

På grund av länsstyrelsens erinringar i övrigt hade Enbergers förslag omarbetats

på sätt framginge av förslagsritningar, dagtecknade den 7 maj lyd-.

De huvudsakligaste ändringarna vore följande. Det förenämnda vindsrummet

utvidgades till 30 kvadratmeter genom att till detsamma lades ett i den ena

expeditionsvaktsbostaden ingående rum, som egentligen icke horde till bostaden.

Vindsrummet, som erhölle ljus från två håll, apterades till ntrum at vagingenjören.

Till detta rum anordnades en trappa från den tor vagmgenjorsexpeditionen

och automobilavdelningen gemensamma tamburen, vilken järn e

ingången skulle flyttas cirka 2.5 meter västerut. Genom sistnämnda anordning

ökades automobilavdelningens utrymmen till 42 kvadratmeter, medan tor vagingenjören

och dennes biträde å nedre botten erhölles tva rum örn respektive lb

och 15 kvadratmeter, bägge med egen ingång från tamburen. Det sammanlagda

utrymmet för vägingenjörsexpeditionen skulle sålunda komma att uppgå

till 65 kvadratmeter, utgörande 6 kvadratmeter mera än vad som tor närvarande

Det förstnämnda preliminära förslaget hade kostnadsberäknats till 35,000

kronor För det senare, inom byggnadsstyrelsens utredmngsbyra upprattade

förslaget syntes kostnaderna ställa sig något lägre, men pa grund av ovisshet

beträffande bjälklagens beskaffenhet m. m. borde man räkna med samma belopp.

Organisationsnämnden ansåg en utvidgning av länsstyrelsens lokaler böra

äga rum i enlighet med det inom byggnadsstyrelsen uppgjorda förslaget och

komma till utförande under budgetåret 1937/1938.

Byggnadsstyrelsen avgav utlåtande i ärendet den 25 januari 1933. Styrelsen

meddelade därvid, att det av organisationsnämnden förordade förslaget på det

sätt kompletterats, att en ny klosett skulle anordnas intill expeditionsvaktsbostaden

i våningen en trappa upp i stället för den nuvarande, som måste borttagas

vid anordnande enligt förslaget av ritrum för vägingenjören, samt ett utrymme

i källarens sydöstra hörn inredas till tvättstuga i ersättning för den nu

befintliga, vilken skulle tagas i anspråk för beredande av lokaler at automobilavdelningen.

Kostnaderna för nu föreslagna arbeten beräknades på följande sätt:

_ i i j Kronor Kronor

Byggnadsarbeten:

Yägingenjör och bilavdelning..........................

Anordnande av tvättstuga ............................

Anordnande av w.-c. i vaktmästarbostad ..............• • 1,2UU 21,000

Värme-, vatten- och sanitära installationer........................ 4,800

Elektriska bclysningsledningar ................................

Tillsyn och oförutsedda utgifter .................................mUUU

Summa kronor 30,000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majus proposition nr 145.

I ett till byggnadsstyrelsen avgivet yttrande över det sålunda omarbetade

förslaget vitsordade länsstyrelsen tillräckligheten av de nya lokalerna, varjämte

länsstyrelsen emellertid framhöll att, då vägingenjörens nu i staden förhyrda

lokal vore rymlig och bra, något trängande behov icke förefunnes att

nedlägga kostnader på anordnande av vägingenjörsexpedition i slottet. Länsstyrelsen

vidhölle tidigare intagen ståndpunkt och förordade allenast att automobilavdelningen

nu bereddes nya lokaler enligt Friberger förslag.

Med anledning av vad sålunda anförts framhöll byggnadsstyrelsen i utlåtandet,

att det givetvis måste anses vara fördelaktigt, att vägingenjören liksom

tidigare skett pa andra hall erhölle tjänstelokaler i direkt anslutning till länsstyrelsens

övriga lokaler, i synnerhet som detta droge en jämförelsevis obetydlig

kostnad. Genomförandet av det omarbetade förslaget skulle draga en kostnad

av 30,000 kronor, under det att, därest arbetena för anordnande av nya lokaler

för vägingenjören uteslötes, kostnaderna skulle nedbringas med 8,000 kronor.

De för vägingenjören nu förhyrda lokalerna betingade en årlig hyra av 1,000

kronor. Byggnadsstyrelsen, som för övrigt anslöte sig till vad organisationsnämnden

i fragan anfört, funne sig därför böra förorda genomförandet av det

större förslaget.

Under åberopande av det anförda tillstyrkte byggnadsstyrelsen avlåtande

av proposition till riksdagen örn anvisande av 30,000 kronor för utförande, i

enlighet med förenämnda inom byggnadsstyrelsen upprättade, omarbetade förslag,

av ifrågavarande ombyggnadsarbeten.

Riksantikvarien förklarade sig i yttrande till byggnadsstyrelsen den 24

januari 1933 ur antikvarisk synpunkt icke hava något att i ärendet erinra.

I anslutning till den sålunda förebragta utredningen föreslog Kungl. Maj:t

i proposition nr 95, punkt 1, 1933 års riksdag att till ökade lokaler för länsstyrelsen

i Hallands län för budgetåret 1933/1934 under sjätte huvudtiteln anvisa

ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.

Sedan riksdagen i skrivelse den 5 maj 1933, nr 6, under punkt 34 anmält, att

riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, bemyndigade Kungl.

Majit den 19 maj 1933 byggnadsstyrelsen att i samråd med riksantikvarien

låta utföra de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 10 februari

1933 (proposition nr 95) förordade arbetena för beredande av ökade lokaler för

länsstyrelsen i Hallands län ävensom att taga i anspråk det för ändamålet anvisade

anslaget.

I skrivelse den 13 februari 1935 har nu byggnadsstyrelsen gjort framställning

örn anvisande av ytterligare medel för här ifrågavarande ändamål.

Byggnadsstyrelsen har därvid till en början meddelat, att den långvariga

konflikten inom byggnadsfacket kom hindrande i vägen för igångsättandet av

arbetena under år 1933. Då byggnadsstyrelsen sedermera vid konfliktens slut

på våren 1934 var beredd att införskaffa anbud å arbetena och igångsätta

desamma, hade landshövdingen i länet vid ett personligt besök i byggnadsstyrelsen

den 19 mars 1934 gjort framställning örn att med åtgärder i

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

sådant syfte måtte tillsvidare få anstå, då förberedande undersökningar påbörjats

inom länsstyrelsen rörande en viss behövlig utvidgning av byggnadsprogrammet.

Sedermera bade länsarkitekten Friberger i samråd med länsstyrelsen

uppgjort förslag till dylik utvidgning, vilket förslag Friberger med

skrivelse den 8 februari 1935 översänt till byggnadsstyrelsen.

Förslaget, som är framställt å vid styrelsens skrivelse fogade, den 18 januari

1935 dagtecknade ritningar, innebär i huvudsak följande avvikelser fran det

tidigare förslaget:

1) I de i slottets bottenvåning öster örn porten belägna utrymmen, vilka i

det tidigare förslaget disponerats för vägingenjören, skulle anordnas en lokal örn

två rum för landsfogden, för vilkens räkning lokal nu förhyrdes ute i staden.

Det välvda rummet vid porten skulle restaureras och avses för uppställning av

y 2) Automokilavdelningen skulle bibehållas i huvudsaklig överensstämmelse

med det förra förslaget och alltså inredas i de bottenvåningens lokaler som lage

närmast östra slottsflygeln. Den tidigare föreslagna trappan skulle icke komma

till utförande utan ersättas med en ny trappa i utrymmet närmast vaster örn

3) Vägingenjören och dennes biträden skulle erhålla lokaler i vaningen 1

trappa upp jämte ett tornrum 2 trappor upp. Lokalen skulle bestå av 1 rum

för vägingenjören, 1 rum för biträdande vägingenjören, 3 ntrum och 1 arkivrum

samt behövliga kapprum och toaletter. .., „ ,

4) Intill vägingenjörens lokaler skulle anordnas lokaler for en biträdande

länsarkitekt, vilka lokaler skulle omfatta 1 rum för biträdande länsarkitekten,

1 rum för skrivbiträde, 1 ritningsförråd samt kapprum. Gemensamma toaletter

skulle anordnas för vägingenjörens och biträdande länsarkitektens lokaler. _

5) För beredande av lokalerna för vägingenjören och biträdande lansarkitekten

hade måst tagas i anspråk bland annat två mindre bostadslägenheter i

våningen 1 trappa upp. För gårdskarlen, som nu disponerade en av dessa bostäder,

skulle enligt det nya förslaget i stället inredas en bostad om 2 narn och

kök i de för närvarande till landshövdingens våning hörande, i bottenvåningen

väster örn porten belägna två betjäntrum jämte förrum. Såsom viss ersättning

härför skulle en mindre bostad för landshövdingens chaufför anordnas i ett nu

till vedbod m. m. använt utrymme invid den nya trappan.

Det sålunda framlagda nya förslaget innebure, har byggnadsstyrelsen härefter

anfört, avsevärda fördelar jämfört med det tidigare. Vägingenj örens lokaler,

som enligt det sistnämnda förslaget hade endast ett ritrum, förlagt i annan

våning än tjänsterummet, skulle komma att omfatta tre, låt vara mindre i itrum,

varav två i samma våning som tjänsterummen. Dessutom hade tillkommit

lokaler för landsfogden och för biträdande länsarkitekten. Enligt en inom byggnadsstyrelsen

uppgjord, vid dess framställning fogad kostnadsberäkning skulle

det nu framlagda förslaget kunna genomföras för en totalkostnad av 50,000

kronor, varför ett anslag av 20,000 kronor vore behövligt utöver förut anvisade

30,000 kronor.

Berörda kostnadsberäkning är av följande lydelse:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majus proposition nr 145.

Departements
chefen.

Byggnadsarbeten: Kronor Kronor

Bilavdelning och landsfogde .......................... 9 485

Trappa och toalettavdelning .......................... 5100

Chaufförs- och gårdskarlsbostad........................ 4 080

Vägingenjör ...................................lo’790

Biträdande länsarkitekt .............................. 3 480

Anordnande av tvättstuga ............................ 2^950 35 885

Värme- och sanitära anläggningar .................. R fifiO

Elektriska arbeten ......................................... ’ 2 040

Oförutsedda utgifter, ritningar och kontroll ...................... 5A15

Summa kronor 50,000

Byggnadsstyrelsen har vidare meddelat, att länsstyrelsen, såsom framginge

av en vid utredningen fogad skrivelse den 6 februari 1935 till länsarkitekten

Friberger, icke hade något att i huvudsak erinra mot förslaget. Den av länsstyrelsen

önskade sammanslagningen av vägingenjörens två arkivrum vöre

genomförd i förslaget, sadant det nu förelage. Vad länsstyrelsen i övrigt framhållit

rörande frågan örn lokal för en biträdande länsarkitekt och dess beroende

av huruvida dylik befattning inrättades samt rörande förändringen av dispositionen

av vissa nu till landshövdingebostaden hörande utrymmen, borde givetvis

beaktas vid ärendets vidare behandling.

Byggnadsstyrelsen har härtill framhållit att, även örn en biträdande länsarkitektstjänst

icke skulle komma att inrättas för länet i samband med den nu

ifrågasätta omorganisationen av länsarkitektsinstitutionen, den härför avsedda

lokalen dock komme att vara behövlig även med dén nuvarande organisationsformen.

Styrelsen har erinrat, att Göteborgs och Bohus samt Hallands län bildade

ett länsarkitektdistrikt med länsarkitekten förlagd till Göteborg. Vid

dennes besök i Halmstad hade denne sedan länge haft behov av ett särskilt rum

för mottagning av allmänheten ävensom av ett utrymme för förvaring av ritnings-

och kartmaterial. Härför skulle alltså rummen i fråga komma till användning.

Möjligen skulle ett av de två rummen utöver förvaringsrummet icke

behövas av länsarkitekten, i vilket fall detta tillsvidare skulle stå i reserv för

länsstyrelsens räkning. Styrelsen har i detta sammanhang nämnt, att styrelsen

även i andra fall vidtagit åtgärder för beredande av lokalutrymmen åt länsarkitekterna.

Byggnadsstyrelsen har slutligen meddelat, att riksantikvarien, som under

hand tagit del av det nu framlagda förslaget, förklarat sig icke hava något att

däremot erinra.

Med anledning av vad sålunda förekommit har byggnadsstyrelsen hemställt,

att Kungl. Majit måtte föreslå 1935 års riksdag att, utöver tidigare till ökade

lokaler för länsstyrelsen i Hallands län anslagna medel, 30,000 kronor, för

budgetåret 1935/1936 för ändamålet anvisa ett ytterligare belopp av 20,000

kronor.

Av den i ärendet förebragta utredningen finner jag styrkt, att det skulle vara

för statsverket förmånligt att utvinna nya utrymmen utöver dem, som genom

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

beslut av 1933 års riksdag avsetts skola beredas länsstyrelsen i Hallands län.

Enligt min uppfattning är det nämligen ekonomiskt riktigt att söka pa en gang

få en lösning av samtliga här förevarande lokalfrågor, och jag anser mig fördenskull

böra tillstyrka, att förslag i ämnet förelägges 1935 ars riksdag.

Mot det av byggnadsstyrelsen framlagda nya förslaget ävensom mot de härför

beräknade kostnaderna, 50,000 kronor, har jag icke funnit något att erinra.

Då det av 1933 års riksdag för ändamålet anvisade anslaget å 30,000 kronor är

oförbrukat, skulle nu erfordras ett fyllnadsanslag å 20,000 kronor.

I enlighet med de nya principerna för riksstatens uppställning torde det nu

erforderliga anslaget böra upptagas under »Utgifter för kapitalökning. II. Statens

allmänna fastighetsfond. Kommunikationsdepartementet» och täckas av

lånemedel. Då medel för detta ändamål icke beräknats i årets statsverksproposition,

torde den i förslaget till riksstat för budgetaret 1935/1936 under rubriken

»E. Lånemedel» upptagna inkomstposten »övriga lånemedel» böra höjas

med motsvarande belopp.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

dels till ökade lokaler för länsstyrelsen i Hallands län för

budgetåret 1935/1936 under rubriken »Utgifter för kapitalökning.

II. Statens allmänna fastighetsfond. Kommunikationsdepartementet»

anvisa ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel,

..........................................kronor 20,000;

dels ock höja den i förslaget till riksstat för budgetåret 1935/1936

under rubriken »F. Lånemedel» upptagna inkomstposten »övriga

lånemedel» med motsvarande belopp.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenKegenten

bifall samt förordnar, att proposition av den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:135 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ökade lokaler för länsstyrelsen i Hallands län. a1 i texten
  2. SU 1935:58 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ökade lokaler för länsstyrelsen i Hallands län. s. 1 i texten