Sök i Ratio Lex

Angående pension åt förre banoch byggnadsarbetaren vid statens järnvägar F. A. Svensson

1935-03-01 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:161, Angående pension åt förre banoch byggnadsarbetaren vid statens järnvägar F. A. Svensson

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts proposition nr 161.

5

Sr 161.

Kungl Maj:ts proposition till riksdagen angående pension åt förre

ban- och byggnadsarbetaren vid statens järnvägar F. A. Svensson;

given, Stockholms slott den 1 mars 1935.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 1 mars 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss. Möller. Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg,” Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler en av

järnvägsstyrelsen gjord framställning örn beredande ät forre ban- oc i

byggnadsarbetaren vid statens järnvägar Frans Allred Svensson av pension

jämlikt bestämmelserna i kungörelsen den 8 november 1918 (m 8

angående pensionering av förmän och arbetare vid statens järnvägsbygge

under samt statens vattenfallsverks byggnadsavdelning och anfor därvid

För rätt till erhållande av pension enligt denna kungörelse, vilken enligt

övergångsbestämmelserna till kungörelsen den 7 december 1934 (nr

585) nied föreskrifter angående pensionering av viss arbetarpersonal i sta
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

tens tjänst fortfarande äger tillämpning beträffande anställningshavare,

som före utgången av år 1934 avgått från sin senaste anställning i statens

tjänst, erfordras — förutom att hava varit anställd vid statens järnvägsbyggnader,

statens vattenfallsverks byggnadsavdelning eller liknande

statens arbetsföretag under minst 25 år — att vid avgången hava uppnått

en levnadsålder av 55 år. Pensionen bestämmes efter antalet levnads-

och tjänstår samt utgör vid 55 levnadsår och 25—29 tjänstår 450 kronor

för år. Härå utgå pensionstillägg enligt kungörelsen den 15 juni 1922

(nr 360) och pensionsförhöjning enligt kungörelsen den 18 juni 1925 (nr

280) med sådana belopp, att sammanlagda pensionsförmånen, bortsett från

dyrtidstillägg, utgör 852 kronor för år. Pensionen utbetalas från ett för

ändamålet a riksstatens elfte huvudtitel uppfört anslag.

Av handlingarna i nu förevarande ärende inhämtas,

att Svensson är född den 1 januari 1880;

att han den 30 september 1932, alltså före uppnåendet av 55 års ålder,

lamnat sm anställning vid statens järnvägar på grund av skada, ådragen

genom olycksfall i arbete;

att han vid avgången ur tjänst enligt järnvägsstyrelsens beräkning innehaft

sådan anställning, som avses i förut omförmälda kungörelse, under

en tid av mellan 25 och 29 år;

att järnvägsstyrelsen, ehuru Svensson alltså i fråga örn anställningstidens

längd uppfyllt villkoren för erhållande av pension enligt förenämnda

kungörelse, funnit sig förhindrad tillerkänna Svensson dylik pension

med hänsyn till att han vid avgången ur tjänst ej uppnått 55 års ålder;

att Svensson genom särskilda beslut av järnvägsstyrelsen under vart

och ett av åren 1932, 1933 och 1935 tillerkänts gratifikation till belopp av

000 kronor;

samt att Svensson i anledning av förut omförmälda skada under tiden

1 oktober 1932—30 september 1933 från riksförsäkringsanstalten uppburit

livränta till belopp av 400 kronor ävensom av riksförsäkringsanstalten

torklarats berättigad att på grund av samma skada under tiden 1 oktober

1933—30 september 1935 åtnjuta livränta med 300 kronor för år.

I sin forberörda framställning har järnvägsstyrelsen framhållit, bland

annat, att då Svensson nödgats lämna sin anställning på grund av skada,

a rågen genom olycksfall i arbete, den omständigheten, att han vid avgången

icke uppnått föreskriven levnadsålder, icke syntes böra utgöra

hinder för beredande av pension åt honom.

Statskontoret har i avgivet utlåtande förklarat sig icke hava något att

erinra emot den av järnvägsstyrelsen gjorda framställningen.

Da Svensson avgått ur statens järnvägars tjänst på grund av arbets
0

örmåga, som föranletts av olycksfall i tjänsten, anser jag skäligt, att —

1 överensstämmelse med vad som medgivits i vissa tidigare liknande fall

pension enligt förenämnda kungörelse den 8 november 1918 (nr 859)

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

tillerkännes honom, utan hinder av att han vid avgången icke uppnått den

såsom villkor för pension stadgade levnadsåldern av 55 år. Pensionen bör,

såsom järnvägsstyrelsen föreslagit, tillkomma Svensson från dagen för

uppnåendet av sistnämnda ålder. Svensson torde, jämväl i överensstämmelse

med järnvägsstyrelsens förslag, böra förklaras skyldig att å honom

sålunda tillkommande pensionsförmåner vidkännas avdrag dels med gratifikationsbelopp,

som tillerkänts honom av järnvägsstyrelsen, och dels

med livräntebelopp, som av honom uppburits och framdeles kunna komma

att uppbäras från riksförsäkringsanstalten, allt i den mån dessa belopp

avse tid, för vilken pension utgår.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels förklara, att förre ban- och byggnadsarbetaren

vid statens järnvägar Frans Alfred Svensson må, utan

hinder därav att han vid avgången från sin anställning

icke uppnått 55 levnadsår, från dagen för uppnåendet

av sistnämnda ålder åtnjuta en årlig pension av

450 kronor, att utgå i enlighet med bestämmelserna

i kungörelsen den 8 november 1918 (nr 859) angående

pensionering av förmän och arbetare vid statens järnvägsbyggnader

samt statens vattenfallsverks byggnadsavdelning,

dels medgiva, att den Svensson sålunda tillkommande

pensionen skall i avseende å tilläggsförmåner så anses,

som hade den i vanlig ordning beviljats av järnvägsstyrelsen

enligt föreskrifterna i förenämnda kungörelse,

dels ock föreskriva, att Svensson skall vara skyldig

att å honom sålunda tillkommande pensionsförmåner

vidkännas avdrag dels med gratifikationsbelopp, som

tillerkänts honom av järnvägsstyrelsen, dels ock med

beloppet av den livränta, som av honom uppburits eller

framdeles kommer att uppbäras från riksförsäkringsanstalten,

allt i den mån nämnda belopp avse tid,

för vilken pension utgår.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans

» Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att pro
position

av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet.

Bernt Nilsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.