Sök i Ratio Lex

Angående förhöjd förtidspension åt förre extra jägmästaren G. K. V. Fridner

1935-03-08 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:168, Angående förhöjd förtidspension åt förre extra jägmästaren G. K. V. Fridner

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

2ir 168.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående förhöjd förtidspension

åt förre extra jägmästaren G. K. V. Fridner; given

Stockholms slott den 8 mars 1935.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 8 mars 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler efter gemensam

beredning med chefen för jordbruksdepartementet fråga örn förhöjd

förtidspension åt förutvarande extra jägmästaren vid domänverket Gustav

Karl Verner Fridner och anför därvid följande:

I samband med de under år 1933 av statsmakterna fattade besluten örn

indragning av viss personal vid domänverket (prop. nr 233; riksd. skr. nr

269) medgavs viss ersättning åt övertalig icke-ordinarie personal. För er
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

D

hållande av ersättning skulle befattningshavare hava tjänstgjort inom domänverket

minst tre år, därav minst 15 månader under åren 1930—1932, samt

icke hava erhållit någorlunda motsvarande anställning vare sig i statstjänst

eller hos skogsvårdsstyrelse, stiftsnämnd eller pastorat. Ersättningen skulle

för befattningshavare, som uppnått 40 levnadsår samt tjänstgjort inom domänverket

minst 12 år, utgå i form av förtidspension. Pensionen skulle för

manliga befattningshavare med 12 tjänstgöringsår utgå med belopp, motsvarande

i/a av lönen enligt A-grupp och högsta löneklass. För varje ytterligare

tjänstgöringsår intill 25 år skulle pensionen för extra ordinarie och

extra befattningshavare i tjänstegrupp 7 ökas med 45 kronor.

Av handlingarna i förevarande ärende framgår följande.

Bland den personal, som drabbades av indragning, befann sig extra jägmästaren

Fridner. Denne, som är född den 23 februari 1891, började tjänstgöra

inom domänverket den 28 februari 1917 och antogs till extra ordinarie

tjänsteman i domänverket den 1 januari 1921. Han tjänstgjorde därefter

huvudsakligen såsom assistent å revir till den 1 maj 1930, då han förordnades

såsom dikningsassistent inom Skellefteå distrikt. Sedan över jägmästaren

i distriktet i skrivelse till domänstyrelsen den 18 april 1932 anmält, att

Fridner ej vore fullt lämplig att i fortsättningen handhava det arbete, som

medföljde en dylik ledarplats, och fördenskull ifrågasatt tjänstebyte mellan

Fridner och någon indelningsassistent, vars lämplighet som dikningsassistent

genom tidigare arbeten kunde förutses, blev Fridner genom

beslut av domänstyrelsen den 11 maj 1932 entledigad dels från den 1

juni 1932 från befattningen som dikningsassistent och dels från den

16 november 1932 från sin anställning som extra ordinarie tjänsteman

i domänverket. Fridner fortsatte emellertid efter frånträdande av förordnandet

såsom dikningsassistent att — med undantag för omkring

en ''månad — tjänstgöra inom domänverket i egenskap av extra jägmästare

å revir eller vid överjägmästarexpedition eller som indelningsassistent,

intill dess han i samband med genomförandet av förutberörda indragningar

nödgades lämna domänverkets tjänst med utgången av år 1933.

Han tillerkändes sedermera av domänstyrelsen en förtidspension av 1,940 kronor

för år, motsvarande f/g av hans vid utträdet ur domänverkets tjänst

till 3,960 kronor uppgående lön jämte ett tilläggsbelopp av 180 kronor för

4 tjänstår utöver föreskriven minimitjänstetid av 12 år. Fridner skulle,

därest han kvarstått såsom extra ordinarie tjänsteman till sitt avsked, hava

varit berättigad till en pension av 2,633 kronor ^ ^ +180j.

I skrivelse den 20 december 1933 har Fridner hemställt, att domänstyrelsens

beslut den 11 maj 1932 örn Fridners entledigande från befattningen

såsom extra ordinarie tjänsteman måtte förklaras skola gälla först från den

1 januari 1934.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majlis proposition nr 168.

Till stöd för sin framställning Ilar Fridner anfört i huvudsak följande:

Genom domänstyrelsens beslut att entlediga honom från hans anställning

såsom extra ordinarie tjänsteman komme han, som dock under mer än 11

år varit anställd i denna egenskap, vid sitt avsked ur domänverkets tjänst

den 1 januari 1934 att erhålla förtidspension endast såsom extra tjänsteman

eller med omkring 700 kronor mindre än det belopp, som skulle utgått,

därest han fått kvarstå såsom extra ordinarie tjänsteman till sitt avsked. Då

han icke varit i stånd att efter sitt avsked erhålla något stadigvarande inkomstbringande

arbete, vore han efter denna tidpunkt utan möjlighet att

skaffa bärgning åt sig och sin familj, som bestode av hustru och två barn

i skolåldern, eller att lämna hjälp åt sin åldriga moder och sin av sjukdom

arbetsoförmögne styvfader, vilka befunne sig i synnerligen prekära ekonomiska

omständigheter.

Fridner har sedermera i skrivelse den 12 februari 1934 anfört, att anledningen

till den av överjägmästaren i dennes skrivelse den 18 april 1932

påtalade bristen i Fridners sätt att sköta tjänsten såsom dikningsassistent

varit den, att han av skilda orsaker en längre tid varit psykiskt mycket

nedsatt.

Fridner har vid sistberörda skrivelse fogat ett den 7 februari 1934 utfärdat

läkarintyg, av vilket framgår, att Fridner under våren 1933 konsulterat

läkare för diverse, delvis grava neurasteniska besvär, vilka till stor del

måste anses hava haft sin grund i föregående motigheter. Vidare har Fridner

åberopat ett antal tjänstgöringsbetyg från de senaste tio åren av sin

tjänst inom domänverket. I samtliga betyg har Fridner erhållit de bästa

vitsord, och däri har särskilt framhållits, att Fridner i arbetet visat stor

arbetsförmåga, noggrannhet och grundlighet samt att han ägde stora kunskaper.

I anledning av Fridners framställning hava yttranden avgivits den 25

januari 1934 av domänstyrelsen, den 2 februari 1934 av styrelsen för de

extra jägmästarnas förbund, den 25 augusti 1934 av statskontoret och den

20 februari 1935 av kommunikationsverkens lönenämnd.

Domänstyrelsen har i sitt yttrande — under framhållande att Fridners

entledigande från anställningen såsom extra ordinarie tjänsteman föranletts

av hans förhållande i tjänsten — hemställt, att Fridners framställning icke

måtte föranleda till någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Styrelsen för de extra jägmästarnas förbund har i sin skrivelse understött

Fridners framställning och därvid anfört bland annat följande:

Av överjägmästarens anmälan, vilken medfört Fridners entledigande som

extra ordinarie tjänsteman, framginge, att anmälan föranletts av Fridners

bristande förmåga att organisera och leda den fria verksamhet, som vore

förenad med en dikningsassistentbefattning, och icke av någon förseelse eller

därmed jämförlig försumlighet från Fridners sida. Överjägmästarens anmälan

utmynnade icke heller i en hemställan örn Fridners avskedande utan

örn hans förflyttande till annan befattning. Domänstyrelsens tillvägagångssätt

att tillgripa en hårdare åtgärd än överjägmästaren föreslagit vore anmärkningsvärt.

Det vore nämligen att marka, att domänstyrelsen i skri
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

7

velse den 30 september 1930 yrkat, att ordinarie och extra ordinarie personal,

som bleve överflödig i anledning av den då tilltänkta lagstiftningen

om lappmarksskogarna och de ecklesiastika boställenas skogar, skulle överflyttas

till indragningsstat. Beträffande den extra personalen hade styrelsen

icke ansett någon ersättning erforderlig. Vid tidpunkten för Fridners entledigande

hade riksdagen i huvudsak bifallit propositionen örn ny lagstiftning

för lappmarksskogarna. Det hade sålunda varit klart, att i anledning

härav ett stort antal extra ordinarie jägmästare skulle avskedas, och

det kunde utan tvekan antagas, att dessa skulle erhålla viss ersättning vid

avskedandet.

Med hänsyn till att domänstyrelsen ägt frihet att disponera över Fridners

arbetskraft och även haft möjlighet att inom kort skilja honom från verkets

tjänst, torde domänstyrelsens intresse icke hava fordrat, att Fridner berövades

sin anställning som extra ordinarie tjänsteman. Åtgärden hade uteslutande

karaktär av bestraffning. Straffet hade drabbat Fridner hårt.

Under tiden från sitt entledigande som extra ordinarie tjänsteman till sitt

avsked ur domänverkets tjänst hade Fridner haft 2,000 kronor mindre i

arbetsinkomst än han skulle hava haft i egenskap av extra ordinarie tjänsteman,

och för all framtid hade hans årliga förtidspension reducerats med

mer än 700 kronor. Även örn Fridner varit olämplig för befattningen som

dikningsassistent, förefölle straffet för hans oförmåga oproportionerligt tillmätt.

Ingen, som i tjänsten kommit i beröring med Fridner, hade bestritt

hans arbetsamhet, sega energi och stora plikttrohet. Någon varning i tjänsten

hade Fridner icke fått. Utan tvivel vore Fridner förtjänt av en bättre behandling

än den, som kommit honom till del. Fridner hade ock genom

domänstyrelsens förfarande kommit i ekonomiskt nödläge. Till de rättfärdighetsskäl,

som talade för ändring i domänstyrelsens beslut, bomme därför

även det skälet, att synnerligen ömmande omständigheter förelåge.

Statskontoret har — med framhållande bland annat att bifall till Fridners

framställning av formella skäl icke syntes kunna komma i fråga samt

att Fridner kommit i åtnjutande av den förtidspension, vartill han enligt

gällande bestämmelser vore berättigad — avstyrkt bifall till framställningen.

Kornmunikationsverkens lönenämnd, som i viss utsträckning biträtt Fridners

framställning, har i sitt yttrande i huvudsak anfört:

Ett bifall till Fridners framställning skulle innebära, att han bleve berättigad

dels till förhöjd lön för tiden den 16 november 1932—den 31 december

1933, dels ock till förhöjd förtidspension efter avskedet sistnämnda

dag. Då Fridner genom domänstyrelsens förutnämnda, icke överklagade beslut

blivit i vederbörlig ordning entledigad från sin extra ordinarie anställning,

kunde lönenämnden icke förorda, att han förklarades bibehållen i sin

extra ordinarie anställning under nyssnämnda tid.

Nämnden hade emellertid icke kunnat undgå att linna, att Fridner alltför

hårt drabbats av följderna av domänstyrelsens nyssberörda beslut. Av

Fridners tjänstgöringsbetyg framginge, att han under sin tidigare långa

tjänstetid vid domänverket med nit och intresse och på ett plikttroget sätt

fullgjort sina göromål. Aven örn det förhölle sig så, att Fridner icke förmått

i allo fylla de speciella krav, som ställdes på en dikningsledare, syntes

å andra sidan hans mindre tillfredsställande tjänstgöring i sådan egenskap

kunna till en del förklaras av den först senare kända omständigheten,

att han under tiden för sitt förordnande i berörda egenskap lidit av vissa

nenrasteniska besvär, vilka minskat lians arbetsförmåga. Med hänsyn här
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

& Kungl. Martts proposition nr 168.

till funne lönenämnden starka billighetsskäl tala för att Fridner berättigades

att från och med ingången av 1934 komma i åtnjutande av förtidspension

till det belopp, som skulle hava utgått till honom, därest han med oförändrade

löneförmåner kvarstått såsom extra ordinarie tjänsteman intill

avgången ur domänverkets tjänst.

Efter att i ärendet hava samrått med chefen för jordbruksdepartementet

finner jag mig icke kunna förorda bifall till Franers framställning, i vad

den avser att Fridner skulle förklaras bibehållen i sin anställning såsom extra

ordinarie tjänsteman i domänverket under tiden den 16 november 1932_

den 31 december 1933.

Fridners anhållan att komma i åtnjutande av förtidspension såsom extra

ordinarie tjänsteman finner jag däremot med hänsyn till omständigheterna

i ärendet behjärtansvärd. Under förhandenvarande förhållanden torde man

icke kunna undgå att finna, att följderna av Fridners entledigande från

den extra ordinarie tjänsten kommit att bliva oskäligt hårda, då hans förtidspension

härigenom blivit omkring 700 kronor lägre än det belopp, som

eljest skulle hava utgått. Med hänsyn härtill och då på grund av Fridners

försörjningsplikt och svaga ekonomiska ställning även ömmande omständigheter

synas föreligga, har jag i likhet med lönenämnden ansett mig

böra tillstyrka, att Fridner berättigas att från och med ingången av år 1934

komma i åtnjutande av förtidspension till det belopp, som skulle hava utgått

till honom, därest han med oförändrade löneförmåner kvarstått såsom

extra ordinarie tjänsteman intill 1933 års utgång. Härtill torde riksdagens

medgivande böra inhämtas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förre extra jägmästaren vid domänverket Gustav

Karl Verner Fridner må, räknat från och med den 1

januari 1934, komma i åtnjutande av förtidspension med

det belopp, som skulle hava utgått till honom, därest

han intill 1933 års utgång med oförändrade löneförmåner

kvarstått såsom extra ordinarie tjänsteman i domänverket.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition av

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Kurt Björklund.

350727. stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1935.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1935:45 Bankoutskottets utlåtande Nr 45 s. 5 i texten