Sök i Ratio Lex

Angående ytterligare statsunderstöd till Lyngsjöns vattenavledningsföretag i Östergötlands län

1935-03-01 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:180, Angående ytterligare statsunderstöd till Lyngsjöns vattenavledningsföretag i Östergötlands län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

1

Nr 180.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare statsunderstöd

till Lyngsjöns vattenavledningsföretag i Östergötlands

län; given Stockholms slott den 1 mars 1935.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 1 mars 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandlek, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:

Den 4 oktober 1918 anvisade Kungl. Majit till sänkning av Lyngsjön

samt torrläggning och odling av vattensjuka marker inom Häradshammars,

östra Ny och Hönö socknar av Östergötlands län dels lån från odlingslånefonden

med 132,730 kronor under de i kungörelsen den 9 oktober

1914 (nr 278) angående villkoren för lån från odlingslånefonden stadgade

villkor, dels ock statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget med 87,300

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr ISO—18t
-

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

kronor under de i kungörelsen den 28 juli 1916 (nr 376) angående villkoren

för erhållande och tillgodonjutande av statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget

stadgade villkor, varjämte Kungl. Maj:t fastställde för företaget

upprättad arbetsplan.

Vidare har Kungl. Majit till företaget anvisat den 14 maj 1920 ytterligare

lån från odlingslånefonden med 132,730 kronor samt den 5 juli 1929

dels statsbidrag från statens avdikningsanslag med 147,580 kronor under

de villkor, som stadgas i kungörelsen den 11 juni 1926 (nr 257) angående

villkoren för statsbidrag från statens avdikningsanslag med däri genom

kungörelserna den 27 juni 1927 (nr 276) och den 27 juni 1929 (nr 215) gjorda

ändringar, dels ock lån från statens avdikningslånefond med 201,120

kronor under de i kungörelsen den 11 juni 1926 (nr 258) angående villkoren

för lån från statens avdikningslånefond stadgade villkor.

I samband med företagets godkännande år 1930 har lantbruksstyrelsen

jämlikt kungörelsen den 1 juni 1923 (nr 159) med ytterligare bestämmelser

för tilläggsbidrag till med statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget

understödda företag tillerkänt företaget sådant tilläggsbidrag

med 20,350 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit den 7 september 1933 för 54 av 101 fastigheter,

varå 1920 års lån av länsstyrelsen i Östergötlands län genom utslag

den 1 februari 1932 fördelats, medgivit dels uppskov under fem år med erläggande

med envar av de annuitetsandelar, som från och med år 1933 förfalla

till betalning å sagda lån, dels ock räntefrihet under uppskovstiden

å samma fastigheters andelar i oguldna kapitalskulden å lånet.

Den 7 september 1934 har Kungl. Majit medgivit innehavarna av ytterligare

16 fastigheter dels anstånd under ett år med erläggande av envar

av de annuiteter, som för sistnämnda fastigheter från och med år 1934

förfalla till betalning å 1920 års lån, dels ock räntefrihet under uppskovs-/

tiden å samma fastigheters andelar i oguldna kapitalskulden å lånet.

Styrelsen får Lyngsjöns vattenavledningsföretag har — under åberopande

av, bland annat, en av lantbruksingenjören I. Helin verkställd utredning

angående företaget —- i skrivelse till jordbruksdepartementet den

13 november 1934 hemställt, att de till företaget den 14 maj 1920 och den

5 juli 1929 beviljade statslånen måtte avskrivas.

Över framställningen hava utlåtanden avgivits den 22 november 1934

av länsstyrelsen i Östergötlands län, den 29 januari 1935 av lantbruksstyrelsen

samt den 13 februari 1935 av statskontoret.

Av tillgängliga handlingar inhämtas följande.

Ifrågavarande företag planlades vid en av dåvarande lantbruksingenjören

C. A. Sylvan åren 1915—1916 handlagd syneförrättning enligt bestämmelserna

i 1879 års dikningslag.

Företaget omfattar:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180. 3

åker ..................................................... 521.430 hektar

äng ...................................................... 236.675 »

landvinning i sjön ........................................ 134.075 »

summa 892.iso hektar.

Företaget är slutfört. Arbetena hava godkänts av lantbruksstyrelsen

den 23 oktober 1930.

Kostnaderna för företaget beräknades år 1917 till 170,000 kronor, år 1918

till 262,000 kronor, år 1920 till 399,200 kronor och år 1929 till 716,521 kronor.

Den verkliga kostnaden har uppgått till 836,208 kronor 16 öre, utgörande,

fördelad på den areal företaget omfattar, omkring 938 kronor per

hektar.

Den genom vattenavledningen uppkommande markförbättringen beräknades

år 1917 till omkring 190,000 kronor, år 1918 till omkring 265,000 kronor

och år 1920 till omkring 380,000 kronor.

Såsom förut nämnts har staten för företagets utförande sammanlagt

beviljat:

i statsbidrag utan återbetalningsskyldighet ............ 255,230 kronor

i lån ..................................................... 466,580 »

statsunderstöd tillhopa 721,810 kronor.

De beviljade lånen motsvara ett belopp av 523 kronor per hektar. Annuiteterna

å lånen utgöra omkring 34 kronor per hektar.

Länsstyrelsen i Östergötlands län har genom utslag den 24 november

1928 och den 1 februari 1932 fastställt fördelningen av förenämnda år

1918, 1920 och 1929 för företagets utförande beviljade lån. Av sagda utslag

framgår, att 1918 års lån skall återbetalas under åren 1926—1951, 1920

års lån under åren 1927—1953 samt 1929 års lån under åren 1936—1961.

Lantbruksingenjören Helin har i sin förenämnda utredning, bland annat,

anfört:

Den i företaget ingående ängs- och landvinningsmarken torde i värde

motsvara omkring 1U, respektive 1/3 av åkerjordens värde. Örn den icke

odlade markens värde reducerades till åkervärde, erhölles för hela företaget

en areal åker av omkring 684 hektar. Kostnaderna för företaget

(836 200 \

684 / 1,220 kronor per hektar åker.

Endast utdebiteringen på grund av skillnaden mellan verklig kostnad och

beviljade statsunderstöd uppginge till omkring 200 kronor per hektar

åker. På den i företaget ingående marken vilade nu, utom inteckningar,

en skuldsumma till staten av omkring 680 kronor per hektar åker, vilket

tillsammans med den verkställda kontanta utdebiteringen torde motsvara

markens hela värde efter torrläggningens utförande.

De årliga utgifter, som företagets intressenter för närvarande finge

vidkännas för sin i företaget ingående mark, vore bland annat följande:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Mciy.ts proposition nr 180.

(on 583 \

—6*8 4—=)

4 procent ränta på utdebiterade medel ....................

Beräknade årliga kostnader för avloppens rensning, underhåll,

pålning m. m., för liela företaget 3,538:75 kronor,

44:68 kronor

8: oo »

5:17 »

summa årliga utgifter för företaget 57: 85 kronor.

Härtill komme emellertid ytterligare utgifter, som vore företaget ovidkommande.

Flertalet i företaget ingående fastigheter vore i hög grad belastade

med inteckningar. För de fastigheter, för vilka inteckningsbeloppen och

fastigheternas hela åkerareal vore kända, utgjorde den på själva jordbruken

vilande delen av inteckningsbeloppen en summa av 601,708 kronor

på en åkerareal av 1,001 hektar. Örn inteckningsräntan beräknades till

4 procent, uppginge årliga räntan till

24,068: 3 2 kronor eller ........................................ 24: o 7 kronor per hektar åker

I skatter utginge omkring ................................ 6: o o » » » »

Grundavgift och avgift för elektrisk energi

uppginge till omkring .................................... 14: o o » » » »

summa 44: 0 7 kronor per hektar åker.

De årliga omkostnader, som åvilade den i företaget ingående åkerjorden,

uppginge sålunda till sammanlagt omkring 100 kronor per hektar.

Då arrendeinkomsten för åkerjord i trakten i medeltal torde vara 40

kronor per hektar och utgifterna uppginge till mer än dubbla denna summa,

framginge härav det svåra läge, i vilket företagets intressenter nu

befunne sig. Örn intressenterna varit ekonomiskt välsituerade, hade de

genom vattenavledningsföretaget uppkomna förlusterna måhända kunnat

bäras genom tillskott från annat håll än de i företaget ingående fastigheterna.

I flertalet fall vore emellertid intressenterna småbrukare utan

andra tillgångar än sina högt intecknade fastigheter, som på grund av

den höga årliga avgälden till staten och inteckningshavare för tillfället

kunde anses så gott som värdelösa.

De av Kungl. Majit medgivna uppskoven med amorteringarna torde

tyvärr endast kunna betraktas som ett uppskjutande av den katastrof,

som hotade intressenterna i företaget, när deras iklädda återbetalningsskyldigheter

skulle fullgöras.

Det enda tillrådliga förfaringssättet för att i någon mån åstadkomma

sanering av företagets ekonomi torde var att på ett effektivt och bestående

sätt minska företagets skuldbörda genom bifall till styrelsens för

företaget anhållan örn avskrivning av 1920 och 1929 års statslån.

Årliga utgifterna för företaget skulle härigenom minskas från 57 kronor

85 öre till 25 kronor 35 öre per hektar åker och sammanlagda utgifterna

per hektar åker, sådana utgifter inräknade, som vore företaget ovidkommande,

minskas till 69 kronor 42 öre.

Vid bedömande av frågan örn statsingripande till förmån för företaget

borde skälig hänsyn tagas därtill, att företagets svåra läge ej på något

sätt vore att tillskriva försumlighet från styrelsens eller intressenternas

sida utan endast förekomsten av vid arbetsplanens första upprättande ej

beaktade arbetssvårigheter, som helt kastat överända de kostnadsberäkningar,

som uppgjorts, och på vilka intressenterna vid arbetenas igångsättande

grundat sina beräkningar angående företagets räntabilitet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. May.ts proposition nr 180.

Länsstyrelsen har ansett, att företagets ekonomiska svårigheter vore så

exeptionella, att statens mellankomst måste anses påkallad till undvikande

av ett ekonomiskt sammanbrott av stor omfattning bland de intresserade

jordbrukarna. Den hjälp, som kunde givas genom ytterligare anstånd,

vore icke av bestående värde och ökade knappast jordägarnas möjlighet

att genom lån mot inteckningssäkerliet skaffa sig nödiga medel.

Länsstyrelsen hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga erforderliga

åtgärder för att 1920 och 1929 års lån måtte avskrivas eller för att

företaget måtte beviljas statsbidrag från statens avdikningsanslag under

villkor, att detta bidrag användes för inbetalningar å berörda lån.

Lantbruksstyrelsen bar anfört huvudsakligen följande:

Sedan Kungl. Majit den 8 maj 1917 förklarat binder från det allmännas

sida icke möta mot utförandet av ifrågavarande företag, ingingo intressenterna

med ansökning till Kungl. Majit örn statsunderstöd till detsamma.

Under ärendets behandling i lantbruksstyrelsen inkom från förslagsställaren

ny beräkning av företagets kostnader, upprättad med hänsyn

till under krigsåren inträffad stegring i arbets- och materialpriserna.

I denna kostnadsberäkning, vilken sedermera lades till grund för bestämmandet

av statsunderstödets storlek 1918 — statsbidrag 87,300 kronor

och lån 132,730 kronor — upptogos företagets kostnader till sammanlagt

262,200 kronor.

Emellertid fortsatte jämväl under den närmast följande tiden arbetsoch

materialpriserna att stiga, varför det snart blev tydligt, att de vid

arbetsplanens fastställande beräknade kostnaderna skulle komma att avsevärt

överskridas. Med anledning härav anhöll arbetsstyrelsen i framställning

den 13 februari 1920 örn ytterligare statsunderstöd till företaget

under åberopande av en utav lantbruksingenjören Sylvan med hänsyn till

den ytterligare uppgången i sagda priser verkställd ny kostnadsberäkning,

vilken slutade på ett belopp av 399,200 kronor. Ilen 14 maj 1920

beviljades på grund härav till företaget omfömälda ytterligare lån från

odlingslånefonden å 132,730 kronor.

Arbetet bedrevs i fortsättningen utan nämnvärda störningar oell var i

början av 1923 i huvudsak slutfört enligt den fastställda planen. Då inträffade

emellertid i den nygrävda, omkring 4 kilometer långa avloppskanalen

från lungsjön synnerligen svårartade och omfattande jordskred,

vilka nästan fullständigt ånyo igenfyllde densamma. Dessa skred hade

närmast karaktären av naturkatastrof, och som exempel på deras omfattning

uppgåves, att för ett par vid kanalen belägna fastigheter all deras i

företaget ingående mark, varå viss båtnad beräknats uppkomma genom

företaget, rasade ned i avloppet.

Sedan upprepade försök att genom avlägsnande av de nedrasade jordmassorna

åstadkomma stadga i jordlagren med bibehållande av den för

avloppet föreskrivna sektionsformen visat sig fruktlösa, låg arbotet nere

några år eller till 1928, då vid ny syneförrättning enligt vattenlagen upptogs

frågan om sådan ändring av avloppskanalens sektionsform m. m.,

som vore betingad av de inträffade jordskreden. Nämnda syneförrättning

handlades av dåvarande lantbruksstipendiaten David Larsson. Efter

omfattande undersökningar av områdets geologiska beskaffenhet m. m.

framlade förrättningsmannen ett med hänsyn till uppnående av erforderlig

stabilitet i de omgivande jordlagren utarbetat förslag, innebärande ny

sektionsform och ändrade dimensioner för avloppskanalen. Förslaget

medförde en betydande ökning av schaktningsmassorna utöver vad tidi
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

gare beräknats. Kostnaderna för sålunda erforderligt arbete, innefattande

jämväl uppschaktning av de nedrasade jordmassorna, beräknades

till 344,517 kronor 68 öre. Enligt vad vid syneförrättningen upplystes

hade det vid företaget dittills utförda arbetet dragit en kostnad av 372,000

kronor. Sammanlagda kostnaden för företaget beräknades sålunda nu

komma att uppgå till i runt tal 716,500 kronor. Sedan företaget fullbordats

och full översikt kunnat erhållas över de med företaget förenade

kostnaderna, hade dessa funnits uppgå till sammanlagt i runt tal 836,210

kronor.

Företaget hade såsom av det anförda framginge haft att kämpa med

utomordentligt stora svårigheter. Dess ekonomiska ställning hade därigenom

blivit ytterst svag. Uppenbart torde vara, att oavsett de utgifter,

vilka åvilade vederbörande intressenter för ändamål, som vore vattenavledningsföretaget

ovidkommande, gäldandet av de till ett belopp av omkring

57 kronor för hektar uppgående årliga kostnaderna för företaget

icke kunde undgå att medföra ödesdigra verkningar för veaerbörandes

ekonomi. Ä andra sidan torde bland de av företaget berörda jordägarna

den uppfattningen vara rådande, att, sett på lång sikt, genom det nu utförda

torrläggningsarbetet skapats gynnsammare förutsättningar för

fortsatt jordbruksdrift å ifrågavarande marker. I betraktande av att

det nödläge, vari företaget för närvarande befunne sig vore helt att tillskriva

jordskred av vid arbeten av denna art enastående omfattning,

vilka det icke varit möjligt att vid företagets igångsättande förutse, torde

ett ingripande från statens sida för underlättande av företagets ekonomiska

ställning få anses påkallat. För vinnande av nämnda syfte syntes

ett dylikt ingripande böra ske genom avskrivning av viss del av de till

företaget beviljade lånen. I sådant avseende funne lantbruksstyrelsen det

lån a 201,120 kronor, vilket beviljades till företaget år 1929 för avhjälpande

av de inträffade jordskreden, böra närmast komma i fråga. En eventuell

avskrivning torde jämväl böra innefatta å lånet upplupen ränta. Annuiteten

å nämnda lån, som för folie till betalning från och med år 1936,

uppginge till 13,370 kronor eller omkring 19 kronor 50 öre för hektar. Genom

avskrivning av nämnda lån skulle företagets årliga utgifter komma

att nedbringas till (57 — 19.so =) i runt tal 37 kronor för hektar. Avskrivningen

syntes böra ske genom att till företaget beviljades statsbidrag

från statens avdikningsanslag med motsvarande belopp, 201,120 kronor.

Därvid torde emellertid böra iakttagas, att statsbidraget icke inräknades

i det anslagsbelopp, som Kungl. Majit enligt riksdagens medgivande ägde

för visst år jämlikt gällande bestämmelser bevilja.

Statskontoret har, med hänsyn till vad i ärendet blivit upplyst örn anledningarna

till de opåräknat stora kostnader, som ifrågavarande torrläggningsföretag

föranlett, samt örn den bekymmersamma ekonomiska

ställning, vari flertalet av företagets intressenter befunne sig, icke velat

motsätta sig lantbruksstyrelsens förslag, i vad detta avsåge beviljande

av ytterligare statsbidrag till företaget å 201,120 kronor för inlösen

av det genom Kungl. Majits beslut den 5 juli 1929 beviljade statslånet

å samma belopp. Däremot har statskontoret ställt sig tveksamt inför lantbruksstyrelsens

förslag örn efterskänkande av den å ifrågavarande lån

upplupna räntan. Denna del av statens avdikningslånefonds fordran, vilken

den 30 juni 1935 komme att uppgå till 20,132 kronor 11 öre, syntes enligt

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

statskontorets mening, även om statsbidrag beviljades för inlösen av det

ursprungliga lånebeloppet, böra av intressenterna inbetalas i samma ordning,

som fastställts för statslånet i dess helhet.

Av utredningen torde framgå, att kostnaderna för ifrågavarande torr- Departementsläggningsföretag

på grund av omständigheter, varöver intressenterna i chefen.

företaget ej kunnat råda, kommit att uppgå till belopp, som ej stå i rimligt

förhållande till båtnaden av företaget. En följd härav är, att företagets

delägare nu hava att dragas med synnerligen betungande skuldbördor.

Fullgörandet av de ekonomiska förpliktelser, som sålunda åvila dem,

torde vara förenat med svårigheter av den art, att skäl torde föreligga för

statsmakterna att söka bringa någon lättnad i situationen. Angående

den utsträckning, vari detta bör ske, biträder jag lantbruksstyrelsens

förslag. Jag tillstyrker sålunda, dels att till företaget beviljas ytterligare

statsbidrag från statens avdikningsanslag med. belopp motsvarande

1929 års lån eller 201,120 kronor, att användas till inbetalning av sagda

lån, dels ock att avdikningslånefondens fordran för å lånet upplupen

ränta — per den 30 juni 1935 beräknad till 20,132 kronor 11 öre — avskrives.

Bidragsbeloppet torde, på sätt lantbruksstyrelsen framhållit, icke

böra inräknas i det belopp, som Kungl. Majit enligt riksdagens medgivande

äger för visst år bevilja jämlikt gällande bestämmelser för avdikningsanslagets

användning. För åtgärdernas vidtagande torde fordras

riksdagens samtycke.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att till inbetalning av det till sänkning av

Lyngsjön samt torrläggning och odling av vattensjuka

marker inom Häradshammars, Östra Ny och

Rönö socknar av Östergötlands län den 5 juli 1929 beviljade

lån från statens avdikningslånefond må från

statens avdikningsanslag till företaget anvisas ett

statsbidrag av 201,120 kronor;

dels ock att avdikningslånefondens fordran för å

nämnda lån upplupen ränta må avskrivas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten bifall samt förordnar, att

proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet!

Hugo Nordlander.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:169 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. May.ts proposition angående nedsättning av räntan å lån från norrländska andelsmejerif onden. s. 6 i texten
  2. JoU 1935:55 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statsunderstöd till Lyngsjöns vattenavledningsföretag i Östergötlands län jämte i ämnet s. 1 i texten