Sök i Ratio Lex

Om inrättande av en virkesmätning slånefond

1935-03-08 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:181, Om inrättande av en virkesmätning slånefond

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 181.

9''

Nr 181.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen om inrättande av en virkesmätning

slånefond; given Stockholms slott den 8 mars 1935.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld
-

'' Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 8 mars 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:

I skrivelse den 15 april 1932, nr 116, anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t

ville föranstalta örn skyndsam och allsidig utredning rörande virkesmätningsföreningarnas

verksamhet samt för riksdagen framlägga de förslag,

till vilka utredningen kunde föranleda.

Med anledning av nämnda skrivelse förordnade Kungl. Maj:t på hemställan

av chefen för jordbruksdepartementet den 20 oktober 1933 hovrättsrådet

i Svea hovrätt Thor Sjöfors att, i enlighet med vissa av depar
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

tementschefen i anförande till statsrådsprotokollet berörda dag angivna

riktlinjer, såsom utredningsman inom jordbruksdepartementet verkställa utredning

rörande virkesmätningsföreningarnas verksamhet. Jämlikt Kungl.

Maj:ts bemyndigande samma dag tillkallade sedermera chefen för jordbruksdepartementet

generaldirektören och chefen för domänstyrelsen G.

Kuylenstjerna, ledamoten av styrelsen för Skogsägareföreningarnas riksförbund,

e. o. hovrättsnotarien Gunnar Hedlund, hemmansägaren Ernst

Johansson i Hemavan, sekreteraren i Sveriges Skogsägareförbund, jägmästaren

Nils Schager, direktören i Wivstavarvs aktiebolag J. W. R. Lilliestråle

och ledamoten av riksdagens andra kammare, kamreraren C. O.

Johansson i Sollefteå att, på kallelse av utredningsmannen, i egenskap av

sakkunniga inom jordbruksdepartementet deltaga i överläggningar i

ämnet.

Utredningsmannen och de sakkunniga, vilka antagit benämningen virkesmätningskommissionen,

avgåvo till fullgörande av det dem lämnade

uppdraget den 21 september 1934 betänkande med förslag till lag örn virkesmätning

jämte motiv ävensom förslag örn anvisande av medel för bestridande

av vissa organisationskostnader, som föranledas av den föreslagna

lagen (st. off. utr. 1934: 32).

Det av virkesmätningskommissionen framlagda lagförslaget innebar,

att Kungl. Majit skulle äga att beträffande vissa län förordna örn inrättande

av virkesmätningsnämnder, vilka inom dem anvisade verksamhetsområden

skulle vara ensamma behöriga att, med angivna undantag och

inskränkningar, verkställa mätning av runt eller bilat virke.

Kommissionens förslag örn anvisande av medel för bestridande av vissa

organisationskostnader, som föranledas av den föreslagna lagen örn virkesmätning,

åsyftade, att -— under förutsättning att förslag till lag örn

virkesmätning, överensstämmande med de i kommissionens lagförslag angivna

grunderna, framlades för 1935 års riksdag — en särskild statlig

lånefond, benämnd virkesmätningslånefonden, skulle inrättas, vilken fond

skulle förvaltas av statskontoret och från vilken lån finge av Kungl.

Majit enligt vissa grunder beviljas virkesmätningsnämnd, samt att såsom

kapitalökning för sagda fond skulle för budgetåret 1935/1936 anvisas

ett extra reservationsanslag av 150,000 kronor.

Över betänkandet hava till följd av remisser yttranden avgivits av ett

flertal myndigheter och korporationer m. fl. Därjämte hava fullmäktige

i riksgäldskontoret samt statskontoret avgivit särskilda infordrade utlåtanden

över kommissionens förslag örn inrättande av en virkesmätningslånefond.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har Kungl. Majit

under utgifter för kapitalökning, statens utlåningsfonder, punkt 17,

föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde

bliva riksdagen förelagd, såsom kapital till virkesmätningslånefonden beTäkna

för budgetåret 1935/1936 ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

Sedan Kungl. Majit förut denna dag besluta till riksdagen avlåta proposition

(nr 140) nied förslag till lag om virkesmätning, vilket förslag i

huvudsak ansluter sig till det av virkesmätningskommissionen framlagda

lagförslaget, anhåller jag nu att för Kungl. Majit få anmäla frågan örn

inrättande av en virkesmätningslånefond oell örn anvisande av kapital

för sagda fond för budgetåret 1935/1936.

Innan jag ingår på berörda fråga, torde jag få angiva de huvudgrunder,

på vilka det i propositionen avsedda lagförslaget vilar.

Enligt detta förslag äger Kungl. Majit beträffande Stockholms, Uppsala,

Älvsborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands och Kopparbergs län

samt de norrländska länen eller viss del av samma län förordna örn inrättande

av virkesmätningsnämnder, vilka skola vara ensamma behöriga

att — varje nämnd inom det verksamhetsområde som av Kungl. Majit

anvisats nämnden — ombesörja mätning av sådant runt virke av barrträd,

som är avsett för industriellt bruk, förädling eller export i oförädlat

skick, såframt mätningen skall ligga till grund för bestämmande av köpeskilling

eller annat vederlag för virket. Där särskilda slag av runt

virke finnas lämpligen böra undantagas från förordnandet eller eljest av

förhållandena särskilda inskränkningar påkallas, skola därav föranledda

begränsningar i förordnandet göras. Virkesmätningsnämnd äger att inom

sitt verksamhetsområde ombesörja även annan mätning av virke än sådan

som nyss sagts. Ledamöter i virkesmätningsnämnd förordnas av

Kungl. Majit, ordföranden efter förslag av nämndens övriga ledamöter

samt sistnämnda ledamöter efter förslag av vederbörande intressenter.

Hos virkesmätningsnämnd skall finnas anställd en mätningschef jämte

erforderlig mätnings- och annan personal. Det ankommer på Kungl.

Majit att, efter hörande av virkesmätningsnämnd, fastställa reglemente

för nämnden. Kungl. Majit har därjämte, likaledes efter hörande av

virkesmätningsnämnd, att utfärda dels instruktion rörande förfarandet

vid mätning av virke, dels ock till ledning för virkessågare oell virkesköpare

mätningsregler för olika slag av virke (normalregler rörande mätningsmetod

och bedömning av virkes beskaffenhet med mera).

Den föreslagna lagen är avsedd att träda i kraft den 1 juli 1935.

I motiveringen till sitt förslag örn inrättande av en virkesmätningslånefond

framhöll virkesmätningskommissionen, att ett genomförande av

det system för mätning av virke, som angåves i den föreslagna lagen om

virkesmätning, förutsatte, att medel bereddes för bestridande av vissa

med systemets tillämpning förenade organisationskostnader. Till belysning

härav anförde kommissionen:

Innan förordnande örn inrättande av virkesmätningsnämnder inom vederbörande

län eller viss del av dessa län trädde i tillämpning, skulle enligt

den föreslagna lagen ledamöter utses i berörda nämnder, reglementen

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

för dem fastställas av Kungl. Majit samt mätningsinstruktioner utfärdas,

likaledes av Kungl. Majit. Enligt lagen hade virkesmätningsnämnderna

att själva upprätta förslag till reglementen — kommissionens förslag härutinnan

.har, såsom förut berörts, i propositionen ändrats därhän, att virkesmätningsnämnd

allenast har att yttra sig över upprättat förslag till

reglemente för nämnden — varjämte virkesmätningsnämnd före utfärdandet

av mätningsinstruktion för nämndens verksamhetsområde skulle

höras i ärendet.

Fullgörandet av virkesmätningsnämnds uppgift att upprätta förslag till

reglemente samt att avgiva yttrande rörande mätningsinstruktion för

nämndens verksamhetsområde torde komma att kräva ett betydande arbete

från nämndens sida. Det borde förutsättas, att nämnden för utförande av

detta arbete funne sig böra anlita biträden med mätningsteknisk och, i vissa

fall, även juridisk sakkunskap.

.Även andra organisationsåtgärder än de nu angivna borde emellertid

vidtagas, innan här avsett förordnande vunne tillämpning. För att virkesmätningsnämnd

skulle stå rustad att, då förordnandet trädde i kraft, utföra

de mätningsarbeten, som enligt lagen ankomme på nämnden, erfordrades,

att nämnden före sagda tidpunkt anställde mätningschef samt annan erforderlig

mätnings- och kontorspersonal, förhyrde nödiga kontorslokaler

samt anskaffade inventarier och mätningsredskap. Det vore jämväl önskvärt,

att nämnden dessförinnan fastställde tjänstgöringsreglemente för sin

personal samt formulär till mätningsansökningar och mätbesked ävensom

till andra, för nämndens verksamhet erforderliga handlingar. För att

göra mätningspersonalen förtrogen med de åligganden, som enligt lagen,

mätningsinstruktionen och tjänstgöringsreglementet åvilade den, torde

anordnande av särskilda instruktionskurser för personalen vara nödvändigt.

Det syntes påkallat, att åtgärder vidtoges från det allmännas sida för

tryggande, att virkesmätningsnämnd erhölle erforderliga medel för utförande

av de organisationsuppgif.ter, som enligt det förut anförda tillkomme

nämnden. Det torde visserligen böra antagas, att virkesmätningsnämnd,

örn ej annan möjlighet stöde till buds, skulle kunna anskaffa medel

för fullgörande av sagda uppgifter genom upptagande av lån i bank

eller annat .kreditinstitut, men det vore ej väl förenligt med den oberoende

och auktoritativa, ställning, som nämnden enligt lagen skulle intaga, att

nämnden vore ovillkorligen hänvisad att anlita denna utväg.

Beträffande frågan, huru medel för utförande av de organisationsuppgifter,

som enligt vad sålunda anförts tillkomme virkesmätningsnämnd,

borde ställas till nämndens förfogande, framhöll kommissionen, att kommissionen

funne det mest ändamålsenligt, att en statlig lånefond inrättades,

från vilken lån för sagda ändamål finge utlämnas till virkesmätningsnämnd.

Kommissionen angav även de grunder, enligt vilka lån från den föreslagna

fonden enligt kommissionens åsikt borde meddelas, samt anförde

häromi

Det syntes böra ankomma å Kungl. Majit att på ansökan av virkesmätningsnämnd

bevilja dylikt lån och bestämma lånets belopp. Såsom villkor

för lånet torde böra gälla, att därå skulle årligen gäldas ränta efter fyra

procent samt att lånet skulle av låntagaren återbetalas genom amorte
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Ma-j-.ts ''proposition nr 181.

ring under högst tio år. Amorteringen borde ske med lika årliga belopp.

Särskild säkerhet för lånet borde ej fordras. På ansökan av låntagaren

borde Kungl. Majit äga medgiva denne att i förtid återbetala lånet.

Körande villkoren för här avsedda lån anförde kommissionen ytterligare:
Kommissionen

utginge från att lån av statsmedel borde beredas virkesmätningsnämnd

allenast för bestridande av egentliga organisationskostnader.

Det kunde emellertid ifrågasättas, huruvida ej virkesmätningsnämnd

hade behov av sådant lån även för gäldande av löpande utgifter

under första tiden av nämndens verksamhet. Enligt lagen hade nämnden

visserligen befogenhet att av den, som hos nämnden sökte mätning, fordra

förskottsersättning för mätningens utförande, men tydligt vore, att svårighet

kunde möta att under berörda tid på denna väg anskaffa erforderliga

medel till dylika utgifter. Det syntes emellertid kunna antagas, att,

därest nämnden beviljades förut angivet statslån till organisationskostnader

samt nämnden i möjligaste mån begränsade sina organisationsåtgärder

efter arbetets omfattning, nämnden under sin första verksamhetstid

komme att disponera över visst överskott å statslånet. Sådant överskott

torde lämpligen kunna användas till bestridande av löpande

utgifter under denna tid, mot det att nämnden senare, då verksamheten

erhållit större omfattning och organisationen måste utbyggas, bestrede

de då uppkommande organisationskostnaderna från nämndens inkomster

av förskottsersättningar. Med hänsyn härtill och då kommissionen

förutsatte, att villkoren för de i det föregående föreslagna statslånen

komme att givas en sådan avfattning, att hinder ej mötte för nämnden att

förfara på sätt nyss angivits, hade kommissionen ej ansett sig böra föreslå

anordnande av möjlighet för virkesmätningsnämnd att av statsmedel

erhålla lån till bestridande av löpande utgifter.

Kommissionen verkställde även en beräkning av det anslagsbelopp, som

borde anvisas för ifrågavarande ändamål. Kommissionen framhöll, att

såsom allmänna utgångspunkter för en dylik beräkning torde kunna tjäna,

att antalet virkesmätningsnämnder, som enligt den föreslagna lagen kunde

komma att inrättas, näppeligen torde överstiga sju, motsvarande antalet

av de nuvarande virkesmätningsföreningarna, samt att de genomsnittliga

organisationskostnaderna för virkesmätningsnämnd ej syntes kunna uppskattas

lägre än till 20,000 kronor. Enligt dessa beräkningsgrunder borde

för ändamålet anvisas ett anslag av minst 140,000 kronor eller, i avrundat

tal, 150,000 kronor.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava förklarat sig ej hava något att

erinra mot virkesmätningskommissionens förslag örn inrättande av en

virkesmätningslånefond samt örn anvisande såsom kapitalökning för fonden

för budgetåret 1935/1936 av det av kommissionen föreslagna beloppet,

150,000 kronor, vilket belopp borde utgå av lånemedel.

Statskontoret har anfört:

Med hänsyn till föreliggande omständigheter ville statskontoret icke

motsätta sig, att medel för organisationen av virkesmätningsnämndernas

s. 14 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

14 Kungl. Maj-.ts proposition nr 181.

verksamhet, på sätt föreslagits, av statsverket ställdes till förfogande såsom

lån. Huruvida understöd från statens sida vore erforderligt i den utsträckning

kommissionen beräknat undandroge sig statskontorets bedömande.

I den mån sådant understöd ansåges böra beredas virkesmätningsnämnderna,

syntes emellertid medel härför lämpligen böra anvisas

under fonden för låneunderstöd.

Beträffande de föreslagna lånevillkoren ville statskontoret framhålla,

att lånerörelsen icke torde böra medföra några direkta utgifter för statsverket.

Räntan torde därför böra bestämmas till den räntefot, vid vilken

full förräntning av i utlåningsfonderna investerat lånemedelskapital vid

kapitalbudgetens uppgörande beräknades föreligga. Sådan förräntning

ansåges för närvarande vara för handen vid en räntesats av 4 V2 procent.

Bestämdes räntefoten i enlighet härmed, torde erforderliga medel i sin

helhet böra anvisas att utgå av lånemedel. Mot lånevillkoren i övrigt

hade statskontoret icke funnit anledning till erinran.

I likhet med virkesmätningskommissionen anser jag, att åtgärder böra

vidtagas från statens sida för tryggande, att virkesmätningsnämnd erhåller

erforderliga medel för utförande av de organisationsuppgifter, som

enligt den föreslagna lagen örn virkesmätning tillkomma nämnden, samt

att dessa åtgärder lämpligen böra åsyfta anordnande av en statlig lånefond,

från vilken lån för sagda ändamål må kunna utlämnas till virkesmätningsnämnd.

I fråga örn de grunder, som böra gälla med avseende å beviljande av

lån från nämnda fond, finner jag vad virkesmätningskommissionen härutinnan

föreslagit i huvudsak böra godtagas. I anslutning till de av

statskontoret framförda synpunkterna torde dock räntefoten för här avsedda

lån böra bestämmas till 4 Vs procent. Det synes böra ankomma på

Kungl. Majit att, sedan riksdagen fattat beslut rörande förevarande anslagsfråga,

meddela närmare föreskrifter angående berörda grunder.

De för ifrågavarande låneverksamhet erforderliga medel torde i sin

helhet böra anvisas att utgå av lånemedel. I enlighet med den av virkesmätningskommissionen

verkställda beräkningen synes för budgetåret

1935/1936 ett belopp av 150,000 kronor böra ställas till förfogande för ändamålet.

''

Med hänsyn till arten av ifrågavarande låneverksamhet torde den därför

avsedda fonden, som bör stå under statskontorets förvaltning, lämpligen

höra i riksstaten upptagas såsom en särskild lånefond, benämnd virkesmätningslånef

onden.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

1) besluta, att en särskild statlig lånefond, benämnd

virkesmätningslånefonden, skall inrättas, från vilken

fond lån må av Kungl. Majit enligt förenämnda grunder

beviljas virkesmätningsnämnd, varom förmäles i

lagen örn virkesmätning, samt

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

2) såsom kapital för virkesmätningslånefonden anvisa

för budgetåret 1935/1936 ett reservationsanslag

av .................................. kronor 150,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans.

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att prosition

i ämnet av lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

P. Gullstrand.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1935:84 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om inrättande av en virkesmätningslånefond. s. 3 i texten