Sök i Ratio Lex

Angående avlöningsförmåner åt kassören vid domänverket Einar Ringdahl

1935-03-08 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:182, Angående avlöningsförmåner åt kassören vid domänverket Einar Ringdahl

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 182.

1

Nr 182.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående avlöningsförmåner

åt kassören vid domänverket Einar Ringdahl; given

Stockholms slott den 8 mars 1935.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksar enden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordhruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 8 mars 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:

Domänstyrelsen har i skrivelse den 16 februari 1935 underställt Kungl.

Maj:ts prövning fråga örn följande befattningshavares vid domänverket

placering i lönehänseende, nämligen kanslibiträdena Katarina (Karin)

Emilia Svenson och Gully Maria Källsten, född Lindqvist, samt jägmästaren

Sven Boberg och kassören Einar Ringdahl.

I ärendet hava yttranden avgivits den 25 februari 1935 av statskontoret

och den 27 i samma månad av kommunikationsverkens lönenämnd. Jag

torde nu få anmäla detta ärende.

Bihang till riksdagens protokoll 1035. 1 sami. Nr 182.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 182.

Innan jag närmare redogör för innehållet i domänstyrelsens skrivelse

torde jag få erinra örn följande bestämmelser i avlöningsreglementet den

15 juni 1934 (nr 303) för tjänstemän vid domänverket.

Enligt 10 § skall tjänsteman vid tillträdet av ordinarie tjänst erhålla,

vare sig han förut innelmde sådan tjänst eller ej, lön enligt lägsta löneklassen

för den lönegrad, till vilken tjänsten hör, där ej föreskrifterna

i bland annat 11 eller 12 § giva anledning till avvikelse härutinnan.

I 11 § stadgas, att, örn den, som från icke-ordinarie befattning vinner

befordran till ordinarie tjänst, innehar sådan anställning i statens tjänst,

som i avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot,

vara jämförbar med eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten,

den tid utöver tre år, under vilken han efter fyllda 18 år i en följd innehaft

dylik anställning, må tillgodoräknas honom för bestämmandet av

hans begynnelselön i den ordinarie tjänsten och sedermera för hans uppflyttning

till högre löneklass.

I 12 § 1 mom. fjärde stycket föreskrives bland annat: Vid ordinarie

tjänstemans befordran till tjänst inom högre lönegrad må, i den mån så

prövas skäligt, för bestämmande av hans begynnelselön i den nya tjänsten

och sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass kunna tillgodoräknas

honom den tid utöver tre år, under vilken han såsom ordinarie

tjänsteman inom de närmaste nio åren före befordringen på förordnande

eller å extra stat uppehållit befattning, som i avseende å tjänstgöringens

art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med eller

högre än den befattning, han vid befordringen tillträder.

Domänstyrelsen har anfört följande:

Kanslibiträdet Karin Svenson hade konstituerats att från och med den

1 januari 1935 vara tjänsteman i 7:e lönegraden med placering tillsvidare

såsom kanslibiträde hos domänstyrelsen. Karin Svenson hade sedan

den 1 november 1932 innehaft en ordinarie skrivbiträdesbefattning

men hade alltsedan den 1 december 1921 uppehållit en kanslibiträdesbefattning

å extra stat hos styrelsen. I sistnämnda befattning åtnjöte hon

före sin nu vunna befordran lön enligt löneklass motsvarande nuvarande

löneklass 9 från och med den 1 april 1933. Vid tillämpning av 12 § avlöningsreglementet

hade hon nu vid befordran placerats i löneklass 7,

vilket måste anses som en betänklig konsekvens av hennes ordinarie anställning

år 1932 såsom skrivbiträde. Därest hon ej varit ordinarie

tjänsteman, skulle hon nu haft rätt att jämlikt 11 § avlöningsreglementet

tillgodoräkna den tid sedan den 1 december 1921 •— med avdrag av

tre år — som hon i en följd innehaft kanslibiträdesbefattning å extra

stat, varigenom hon skulle hava erhållit placering i löneklass 10. En

sådan löneklassplacering syntes domänstyrelsen icke blott skälig utan

även ur allmänt lönetekniska synpunkter motiverad i ett speciellt fall,

där givna löneplaceringsregler gåve ett med desamma icke avsett utslag.

För kanslibiträdet Gully Källsten vore förhållandena likartade med

de för Karin Svenson relaterade, fastän verkningarna icke framträdde

så ogynnsamma. Gully Källsten hade före sin från och med den 1 januari

1935 vunna befordran till tjänsteman i 7:e lönegraden innehaft ordinarie

skrivbiträdesbefattning från och med den 16 november 1931 och

ordinarie kontorsbiträdesbefattning från och med den 24 augusti 1932.

Hon hade emellertid sedan den 1 januari 1920 uppehållit en kanslibiträ
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 182.

desbefattning å extra stat hos styrelsen och åtnjöte därför lön enligt löneklass

9 från och nied den 1 juli 1929. Vid tillämpning av 12 § avlöningsreglementet

hade hon såsom förutvarande ordinarie kontorsbiträde

med beräknad lön enligt löneklass motsvarande nuvarande löneklass

7, som vore den lägsta för kanslibiträdesbefattning, funnits vara

berättigad att dels omedelbart erhålla lön enligt löneklass 8 och dels tillgodoräkna

sig den tid, hon såsom ordinarie kontorsbiträde tillhört eller

beräknades hava tillhört löneklass 7, intill 3 år, varigenom hon nu vid

befordran placerats i löneklass 9. För Gully Källsten skulle ett tillgodoräknande

av föregående tjänstgöringstid från och med den 1 januari

1920 såsom kanslibiträde å extra stat enligt 11 § avlöningsreglementet

medföra placering i löneklass 10 såsom ordinarie kanslibiträde. Av enahanda

skäl, som åberopats i fråga örn Karin Svenson, syntes en sådan

löneklassplacering böra här ifrågakomma.

Jägmästaren Sven Boberg hade konstituerats att från och med den 1

januari 1935 vara tjänsteman i 26:e lönegraden med placering tillsvidare

såsom jägmästare i Karlstads revir. Före sin befordran hade Boberg

från och med den 1 oktober 1926 innehaft befattning såsom ordinarie överjägmästarassistent.

Sedan den 22 december 1921 hade han emellertid uppehållit

befattningen som skogsskoleföreståndare å extra stat vid Klotens

fortsättningsskola, vilken befattning tillhört lönegrad motsvarande nuvarande

26:e lönegraden. Som skogsskoleföreståndare hade Boberg före

sin nu vunna befordran åtnjutit lön enligt löneklass motsvarande nuvarande

löneklass 28 från och med den 1 april 1932. Vid tillämpning av

12 § avlöningsreglementet hade han funnits berättigad att tillgodoräkna

den tid utöver tre år, under vilken han såsom ordinarie överjägmästarassistent

efter den 1 oktober 1926 uppehållit befattningen som skogsskoleföreståndare.

Därvid hade dock den tid, 1 oktober 1927—15 oktober 1929,

då Boberg åtnjutit tjänstledighet för enskilda angelägenheter (anställning

i privat skogstjänst) icke till någon del ansetts kunna tillgodoföras

honom. Den sammanlagda tid, som sålunda tillgodoräknats, uppginge

till 3 år, vilket vid befordran medfört placering i löneklass 27 eller en

löneklass lägre än den, enligt vilken han uppburit lön å extra stat sedan

den j. april 1932.

Styrelsen ansåge skäligt, att Boberg i likhet med förenämnda kanslibiträden

medgåves rätt att tillgodoräkna den tidigare tjänstgöring från

och med den 22 december 1921, under vilken han uppburit avlöning å

extra stat i samma lönegrad som den, i vilken han nu vunnit ordinarie

anställning, d. v. s. i anslutning till de i 11 § avlöningsreglementet givna

bestämmelser örn tillgodoräknande för icke ordinarie befattningshavare.

Efter dessa grunder borde Boberg äga tillgodoräkna — utöver tre år och

förenämnda tid då tjänstledighet för enskilda angelägenheter åtnjutits

— 7 år 9 månader, varigenom han den 1 januari 1935 skulle placeras i

löneklass 28 och för framtida uppflyttning i löneklass äga räkna sig tillgodo

1 år 9 månader.

Kassören Einar Ringdahl hade konstituerats att från och med den 1

januari 1935 vara tjänsteman i ll:e lönegraden med placering tillsvidare å

Villingsbergs revir. Vid kronans inköp från Vargöns aktiebolag av de

s. k. Villingsbergsegcndoinarna i Örebro och Värmlands län med tillträde

den 1 januari 1924 hade ansetts lämpligt, att av de å bolagets skogskontor

anställda Ringdahl borde övergå i domänverkets tjänst, ehuru därom

icke intagits bestämmelse i köpekontraktet. Ringdahl hade då varit

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majus proposition nr 182.

anställd i säljarens tjänst sedan den 11 november 1917. Avtal om Ringdahl

anställning såsom bokhållare å Villingsbergs revir hade träffats

från och med den 1 januari 1925. I denna egenskap hade han från och

med den 1 april 1931 uppburit arvode med 3,600 kronor för år jämte fri

bostad och elektrisk belysning.

Å avlöningen hade utgått dyrtidstillägg enligt de för domänverkets

tjänstemän gällande grunder. Naturaförmånerna hade uppskattats till

ett värde av omkring 500 kronor för år.

Styrelsen hade funnit skäligt att vid Ringdahls placering från och med

den 1 januari 1935 i löneklass jämlikt 11 § avlöningsreglementet tillgodoräkna

honom tiden efter den 1 januari 1924, varigenom han erhållit placering

i löneklass 13 och rätt att för framtida uppflyttning i löneklass

tillgodoräkna sig 2 år. Avlöningen för denna löneklass i den ortsgrupp

A, varom här vore fråga, uppginge till 3,060 kronor för år, vilket alltså

för Ringdahl innebure en avsevärd direkt löneminskning, varjämte även

borde beaktas, att efter tjänstens reglering naturaförmåner icke utginge.

Styrelsen ansåge skäligt, att Ringdahl även såsom ordinarie kassör bibehölles

vid motsvarande avlöningsförmåner, som han åtnjutit före den

1 januari 1935.

I anslutning till Ringdahls avlöningsförhållanden finge styrelsen erinra

därom, att de skogvaktare, vilka samtidigt med Ringdahl övergått

i domänverkets tjänst vid inköpet av Villingsbergsegendomarna och fått

anställning som kronojägare, genom riksdagens beslut i anledning av proposition

nr 94 till 1925 års riksdag erhållit rätt att för placering i löneklass

tillgodoräkna sig den lid utöver tre år, som de tidigare varit i bolagstjänst.

Vid tillämpning av enahanda grunder för Ringdahl skulle

han den 1 januari 1935 hava placerats i löneklass 15 med en avlöning i

ortsgrupp A av 3,450 kronor för år. Därest Ringdahl därjämte erhölle

ett personligt lönetillägg av 600 kronor för år, syntes det styrelsen, som

örn avlöningsförmånerna i detta fall skulle bliva skäligt avvägda. Hittillsvarande

naturaförmåner skulle givetvis icke utgå.

I enlighet med vad sålunda anförts hemställdes, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen, att nämnda befattningshavares avlöning från och med

den 1 januari 1935 reglerades på det sätt, att kanslibiträdena Karin Svenson

och Gully Källsten placerades i löneklass 10, jägmästaren Boberg i

löneklass 28 med rätt att för framtida uppflyttning räkna sig tillgodo

1 år 9 månader och kassören Ringdahl i löneklass 15, samt att den sistnämnde

därjämte tillerkändes ett personligt lönetillägg av 600 kronor

för år.

Ur yttrandena må här återgivas följande.

Statskontoret har — under erinran örn vad nyligen förevarit i liknande

fall, nämligen i fråga örn löneklassplacering för vissa befattningshavare

i riksförsäkringsanstalten (1935 års statsverksproposition, femte huvudtiteln,

p. 22) — förklarat sig icke kunna förorda att, på sätt domänstyrelsen

föreslagit, 11 § i stället för 12 § 1 mom. fjärde stycket avlöningsreglementet

skulle tillämpas å kanslibiträdena Karin Svenson och Gully Källsten

samt jägmästaren Boberg. Emellertid har statskontoret vidare anfört:
Riksdagen

hade bemyndigat Kungl. Maj:t att i de fall, då så efter verkställd

prövning funnes skäligt, utan hinder av bestämmelserna i gällande

avlöningsreglementen medgiva, att tjänsteman med avlöning enligt de

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 182.

för befattningshavare å extra stat eller för extra ordinarie tjänstemän

gällande grunder, vilken erkölle befordran till ordinarie befattning i

samma eller högre lönegrad och vilken därvid med tillämpning av sagda

bestämmelser skulle placeras i samma eller lägre löneldass än den, han

omedelbart före sin befordran tillhört, finge åtnjuta lön enligt sistnämnda

löneklass ävensom att för framtida löneklassuppflyttning finge

tillgodoräknas honom den tid, han före befordran tillhört denna löneklass

(prop. 159/1932; K. skr. nr 172, 233 och 338). En tillämpning av ifrågavarande

bemyndigande å nyssnämnda befattningshavare skulle medföra,

att de från och med den 1 januari 1935 skulle placeras Karin Svenson

i löneklass 9, Gully Källsten i löneklass 10 och jägmästaren Boberg

i löneklass 28 med rätt för Karin Svenson och Boberg att för uppilyttning

i högre löneklass tillgodoräkna Karin Svenson 1 år 3 månader och

Boberg 2 år 9 månader.

Även örn riksdagens berörda medgivande, såsom framginge av motiven

till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet, närmast avsåge löneklassplacering

för befattningshavare vid befordran till första ordinarie tjänst och

nu ifrågavarande befattningshavare vid senaste befordran redan innehade

ordinarie befattningar, torde hinder icke behöva möta för Kungl.

Majit att — utan att frågan underställdes riksdagen — lämna tillstånd,

att vid nämnda befattningshavares löneklassplacering finge tillämpas de

grunder, som innefattades i riksdagens medgivande i nu berört avseende.

Beträffande kassören Ringdahl har statskontoret ansett tillräckliga

skäl icke vara anförda för att åt honom utverka personligt lönetillägg.

Däremot har det synts statskontoret skäligt, att Ringdahl erhölle motsvarande

förmån, som enligt medgivande av 1925 års riksdag bereddes

vissa kronojägare, vilka varit anställda å de s. k. Villingsbergsegendomarna,

innan dessa inköptes av kronan (prop. nr 94; R. skr. nr 161 och

257). I överensstämmelse härmed har statskontoret tillstyrkt, att riksdagens

medgivande inhämtades, att Ringdahl finge för placering i löneklass

tillgodoräkna den tid utöver tre år, under vilken han haft anställning

hos Villingsbergs och Vargöns aktiebolag, vilken i avseende å tjänstgöringens

art och omfattning funnes svara mot, vara jämförbar med eller

högre än den ordinarie tjänst han nu innehade.

Ilommunikationsverkens lönenämnd har, med hänsyn till de konsekvenser

ett bifall till domänstyrelsens förslag skulle medföra i avseende å

andra befattningshavare, lika med statskontoret funnit sig icke kunna

förorda en löneklassplacering för ifrågavarande tjänstemän enligt de

grunder domänstyrelsen föreslagit. Lönenämnden har emellertid ansett

skäligt, att tjänstemännen icke genom sin utnämning den 1 januari 1935

erhölle minskning i sina förutvarande löneförmåner. På grund härav

har lönenämnden förordat, att kanslibiträdena Karin Svenson och Gully

Källsten samt jägmästaren Boberg med stöd av riksdagens av statskontoret

omförmälda bemyndigande, vilket lönenämnden i likhet med statskontoret

funnit tillämpligt å förevarande fall, måtte erhålla den löneklassplacering,

som statskontoret tillstyrkt, samt äga tillgodoräkna sig

förutvarande tjänstetid i överensstämmelse med vad statskontoret föreslagit.

Även med avseende å kassören Ringdahls löneklassplacering har

Bihang Ull riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 182-

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 182.

lönenämnden framställt samma förslag som statskontoret samt i likhet

med statskontoret avstyrkt det av domänstyrelsen ifrågasatta personliga

lönetillägget å 600 kronor.

Inom lönenämnden har riksdagsmannen N. A. Nilsson i Kabbarp uttalat

en så tillvida skiljaktig mening, att han icke kunnat förorda, att

jägmästaren Boberg, som jämväl enligt reservantens åsikt borde placeras

i löneklass 28, finge tillgodoräkna sig någon tjänstgöring före den 1

januari 1935 för uppflyttning i jägmästaregradens slutlöneklass.

Såsom statskontoret och lönenämnden anfört lärer Kungl. Maj:t med

stöd av riksdagens förutberörda bemyndigande äga att, på sätt nämnda

myndigheter föreslagit, besluta rörande Karin Svensons, Gully Källstens

och jägmästaren Bobergs löneklassplacering och rätt att tillgodoräkna

sig föregående tjänstgöring.

Beträffande Ringdahl finner jag i likhet med nyssnämnda myndigheter

tillräckliga skäl icke vara förebragta för att tillerkänna honom det

av domänstyrelsen föreslagna personliga lönetillägget av 600 kronor. Såsom

myndigheterna anfört torde Ringdahl däremot böra berättigas att,

i anslutning till vad förut skett beträffande vissa kronojägare vilka varit

anställda i Villingsbergs och Var göns aktiebolag, vid sin löneklassplacering

tillgodoräkna sig den tid utöver tre år, under vilken han baft anställning

bos nämnda bolag eller domänverket, samt sålunda från och

med den 1 januari 1935 komma i åtnjutande av lön enligt löneklass 15.

I denna del torde ärendet emellertid böra underställas riksdagens prövning.

Med avgörandet av ärendet i övrigt torde böra anstå, till dess riksdagen

fattat sitt beslut.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva
att

kassören Einar Ringdahl må för placering i löneklass

tillgodoräknas den tid utöver tre år, varunder

han bos förenämnda bolag eller domänstyrelsen

baft anställning, som i avseende å tjänstgöringens art

och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med

eller högre än den ordinarie tjänst han nu innebar.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

P. Gullstrand.

850767. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1935.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:170 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Majlis proposition angående avlöningsförmåner åt kassören vid domänverket Einar Ringdahl. a1 i texten
  2. JoU 1935:56 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avlöningsförmåner åt kassören vid domänverket Einar Ringdahl. a1 i texten