Angående avlöningsförmåner åt kassören vid domänverket Einar Ringdahl
1935-03-08 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1935:182, Angående avlöningsförmåner åt kassören vid domänverket Einar Ringdahl
Dokumentets text
Kungl. Majlis proposition nr 182.
1
Nr 182.
Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående avlöningsförmåner
åt kassören vid domänverket Einar Ringdahl; given
Stockholms slott den 8 mars 1935.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksar enden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över jordhruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 8 mars 1935.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:
Domänstyrelsen har i skrivelse den 16 februari 1935 underställt Kungl.
Maj:ts prövning fråga örn följande befattningshavares vid domänverket
placering i lönehänseende, nämligen kanslibiträdena Katarina (Karin)
Emilia Svenson och Gully Maria Källsten, född Lindqvist, samt jägmästaren
Sven Boberg och kassören Einar Ringdahl.
I ärendet hava yttranden avgivits den 25 februari 1935 av statskontoret
och den 27 i samma månad av kommunikationsverkens lönenämnd. Jag
torde nu få anmäla detta ärende.
Bihang till riksdagens protokoll 1035. 1 sami. Nr 182.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 182.
Innan jag närmare redogör för innehållet i domänstyrelsens skrivelse
torde jag få erinra örn följande bestämmelser i avlöningsreglementet den
15 juni 1934 (nr 303) för tjänstemän vid domänverket.
Enligt 10 § skall tjänsteman vid tillträdet av ordinarie tjänst erhålla,
vare sig han förut innelmde sådan tjänst eller ej, lön enligt lägsta löneklassen
för den lönegrad, till vilken tjänsten hör, där ej föreskrifterna
i bland annat 11 eller 12 § giva anledning till avvikelse härutinnan.
I 11 § stadgas, att, örn den, som från icke-ordinarie befattning vinner
befordran till ordinarie tjänst, innehar sådan anställning i statens tjänst,
som i avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot,
vara jämförbar med eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten,
den tid utöver tre år, under vilken han efter fyllda 18 år i en följd innehaft
dylik anställning, må tillgodoräknas honom för bestämmandet av
hans begynnelselön i den ordinarie tjänsten och sedermera för hans uppflyttning
till högre löneklass.
I 12 § 1 mom. fjärde stycket föreskrives bland annat: Vid ordinarie
tjänstemans befordran till tjänst inom högre lönegrad må, i den mån så
prövas skäligt, för bestämmande av hans begynnelselön i den nya tjänsten
och sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass kunna tillgodoräknas
honom den tid utöver tre år, under vilken han såsom ordinarie
tjänsteman inom de närmaste nio åren före befordringen på förordnande
eller å extra stat uppehållit befattning, som i avseende å tjänstgöringens
art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med eller
högre än den befattning, han vid befordringen tillträder.
Domänstyrelsen har anfört följande:
Kanslibiträdet Karin Svenson hade konstituerats att från och med den
1 januari 1935 vara tjänsteman i 7:e lönegraden med placering tillsvidare
såsom kanslibiträde hos domänstyrelsen. Karin Svenson hade sedan
den 1 november 1932 innehaft en ordinarie skrivbiträdesbefattning
men hade alltsedan den 1 december 1921 uppehållit en kanslibiträdesbefattning
å extra stat hos styrelsen. I sistnämnda befattning åtnjöte hon
före sin nu vunna befordran lön enligt löneklass motsvarande nuvarande
löneklass 9 från och med den 1 april 1933. Vid tillämpning av 12 § avlöningsreglementet
hade hon nu vid befordran placerats i löneklass 7,
vilket måste anses som en betänklig konsekvens av hennes ordinarie anställning
år 1932 såsom skrivbiträde. Därest hon ej varit ordinarie
tjänsteman, skulle hon nu haft rätt att jämlikt 11 § avlöningsreglementet
tillgodoräkna den tid sedan den 1 december 1921 •— med avdrag av
tre år — som hon i en följd innehaft kanslibiträdesbefattning å extra
stat, varigenom hon skulle hava erhållit placering i löneklass 10. En
sådan löneklassplacering syntes domänstyrelsen icke blott skälig utan
även ur allmänt lönetekniska synpunkter motiverad i ett speciellt fall,
där givna löneplaceringsregler gåve ett med desamma icke avsett utslag.
För kanslibiträdet Gully Källsten vore förhållandena likartade med
de för Karin Svenson relaterade, fastän verkningarna icke framträdde
så ogynnsamma. Gully Källsten hade före sin från och med den 1 januari
1935 vunna befordran till tjänsteman i 7:e lönegraden innehaft ordinarie
skrivbiträdesbefattning från och med den 16 november 1931 och
ordinarie kontorsbiträdesbefattning från och med den 24 augusti 1932.
Hon hade emellertid sedan den 1 januari 1920 uppehållit en kanslibiträ
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. May.ts proposition nr 182.
desbefattning å extra stat hos styrelsen och åtnjöte därför lön enligt löneklass
9 från och nied den 1 juli 1929. Vid tillämpning av 12 § avlöningsreglementet
hade hon såsom förutvarande ordinarie kontorsbiträde
med beräknad lön enligt löneklass motsvarande nuvarande löneklass
7, som vore den lägsta för kanslibiträdesbefattning, funnits vara
berättigad att dels omedelbart erhålla lön enligt löneklass 8 och dels tillgodoräkna
sig den tid, hon såsom ordinarie kontorsbiträde tillhört eller
beräknades hava tillhört löneklass 7, intill 3 år, varigenom hon nu vid
befordran placerats i löneklass 9. För Gully Källsten skulle ett tillgodoräknande
av föregående tjänstgöringstid från och med den 1 januari
1920 såsom kanslibiträde å extra stat enligt 11 § avlöningsreglementet
medföra placering i löneklass 10 såsom ordinarie kanslibiträde. Av enahanda
skäl, som åberopats i fråga örn Karin Svenson, syntes en sådan
löneklassplacering böra här ifrågakomma.
Jägmästaren Sven Boberg hade konstituerats att från och med den 1
januari 1935 vara tjänsteman i 26:e lönegraden med placering tillsvidare
såsom jägmästare i Karlstads revir. Före sin befordran hade Boberg
från och med den 1 oktober 1926 innehaft befattning såsom ordinarie överjägmästarassistent.
Sedan den 22 december 1921 hade han emellertid uppehållit
befattningen som skogsskoleföreståndare å extra stat vid Klotens
fortsättningsskola, vilken befattning tillhört lönegrad motsvarande nuvarande
26:e lönegraden. Som skogsskoleföreståndare hade Boberg före
sin nu vunna befordran åtnjutit lön enligt löneklass motsvarande nuvarande
löneklass 28 från och med den 1 april 1932. Vid tillämpning av
12 § avlöningsreglementet hade han funnits berättigad att tillgodoräkna
den tid utöver tre år, under vilken han såsom ordinarie överjägmästarassistent
efter den 1 oktober 1926 uppehållit befattningen som skogsskoleföreståndare.
Därvid hade dock den tid, 1 oktober 1927—15 oktober 1929,
då Boberg åtnjutit tjänstledighet för enskilda angelägenheter (anställning
i privat skogstjänst) icke till någon del ansetts kunna tillgodoföras
honom. Den sammanlagda tid, som sålunda tillgodoräknats, uppginge
till 3 år, vilket vid befordran medfört placering i löneklass 27 eller en
löneklass lägre än den, enligt vilken han uppburit lön å extra stat sedan
den j. april 1932.
Styrelsen ansåge skäligt, att Boberg i likhet med förenämnda kanslibiträden
medgåves rätt att tillgodoräkna den tidigare tjänstgöring från
och med den 22 december 1921, under vilken han uppburit avlöning å
extra stat i samma lönegrad som den, i vilken han nu vunnit ordinarie
anställning, d. v. s. i anslutning till de i 11 § avlöningsreglementet givna
bestämmelser örn tillgodoräknande för icke ordinarie befattningshavare.
Efter dessa grunder borde Boberg äga tillgodoräkna — utöver tre år och
förenämnda tid då tjänstledighet för enskilda angelägenheter åtnjutits
— 7 år 9 månader, varigenom han den 1 januari 1935 skulle placeras i
löneklass 28 och för framtida uppflyttning i löneklass äga räkna sig tillgodo
1 år 9 månader.
Kassören Einar Ringdahl hade konstituerats att från och med den 1
januari 1935 vara tjänsteman i ll:e lönegraden med placering tillsvidare å
Villingsbergs revir. Vid kronans inköp från Vargöns aktiebolag av de
s. k. Villingsbergsegcndoinarna i Örebro och Värmlands län med tillträde
den 1 januari 1924 hade ansetts lämpligt, att av de å bolagets skogskontor
anställda Ringdahl borde övergå i domänverkets tjänst, ehuru därom
icke intagits bestämmelse i köpekontraktet. Ringdahl hade då varit
4
Kungl. Majus proposition nr 182.
anställd i säljarens tjänst sedan den 11 november 1917. Avtal om Ringdahl
anställning såsom bokhållare å Villingsbergs revir hade träffats
från och med den 1 januari 1925. I denna egenskap hade han från och
med den 1 april 1931 uppburit arvode med 3,600 kronor för år jämte fri
bostad och elektrisk belysning.
Å avlöningen hade utgått dyrtidstillägg enligt de för domänverkets
tjänstemän gällande grunder. Naturaförmånerna hade uppskattats till
ett värde av omkring 500 kronor för år.
Styrelsen hade funnit skäligt att vid Ringdahls placering från och med
den 1 januari 1935 i löneklass jämlikt 11 § avlöningsreglementet tillgodoräkna
honom tiden efter den 1 januari 1924, varigenom han erhållit placering
i löneklass 13 och rätt att för framtida uppflyttning i löneklass
tillgodoräkna sig 2 år. Avlöningen för denna löneklass i den ortsgrupp
A, varom här vore fråga, uppginge till 3,060 kronor för år, vilket alltså
för Ringdahl innebure en avsevärd direkt löneminskning, varjämte även
borde beaktas, att efter tjänstens reglering naturaförmåner icke utginge.
Styrelsen ansåge skäligt, att Ringdahl även såsom ordinarie kassör bibehölles
vid motsvarande avlöningsförmåner, som han åtnjutit före den
1 januari 1935.
I anslutning till Ringdahls avlöningsförhållanden finge styrelsen erinra
därom, att de skogvaktare, vilka samtidigt med Ringdahl övergått
i domänverkets tjänst vid inköpet av Villingsbergsegendomarna och fått
anställning som kronojägare, genom riksdagens beslut i anledning av proposition
nr 94 till 1925 års riksdag erhållit rätt att för placering i löneklass
tillgodoräkna sig den lid utöver tre år, som de tidigare varit i bolagstjänst.
Vid tillämpning av enahanda grunder för Ringdahl skulle
han den 1 januari 1935 hava placerats i löneklass 15 med en avlöning i
ortsgrupp A av 3,450 kronor för år. Därest Ringdahl därjämte erhölle
ett personligt lönetillägg av 600 kronor för år, syntes det styrelsen, som
örn avlöningsförmånerna i detta fall skulle bliva skäligt avvägda. Hittillsvarande
naturaförmåner skulle givetvis icke utgå.
I enlighet med vad sålunda anförts hemställdes, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen, att nämnda befattningshavares avlöning från och med
den 1 januari 1935 reglerades på det sätt, att kanslibiträdena Karin Svenson
och Gully Källsten placerades i löneklass 10, jägmästaren Boberg i
löneklass 28 med rätt att för framtida uppflyttning räkna sig tillgodo
1 år 9 månader och kassören Ringdahl i löneklass 15, samt att den sistnämnde
därjämte tillerkändes ett personligt lönetillägg av 600 kronor
för år.
Ur yttrandena må här återgivas följande.
Statskontoret har — under erinran örn vad nyligen förevarit i liknande
fall, nämligen i fråga örn löneklassplacering för vissa befattningshavare
i riksförsäkringsanstalten (1935 års statsverksproposition, femte huvudtiteln,
p. 22) — förklarat sig icke kunna förorda att, på sätt domänstyrelsen
föreslagit, 11 § i stället för 12 § 1 mom. fjärde stycket avlöningsreglementet
skulle tillämpas å kanslibiträdena Karin Svenson och Gully Källsten
samt jägmästaren Boberg. Emellertid har statskontoret vidare anfört:
Riksdagen
hade bemyndigat Kungl. Maj:t att i de fall, då så efter verkställd
prövning funnes skäligt, utan hinder av bestämmelserna i gällande
avlöningsreglementen medgiva, att tjänsteman med avlöning enligt de
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 182.
för befattningshavare å extra stat eller för extra ordinarie tjänstemän
gällande grunder, vilken erkölle befordran till ordinarie befattning i
samma eller högre lönegrad och vilken därvid med tillämpning av sagda
bestämmelser skulle placeras i samma eller lägre löneldass än den, han
omedelbart före sin befordran tillhört, finge åtnjuta lön enligt sistnämnda
löneklass ävensom att för framtida löneklassuppflyttning finge
tillgodoräknas honom den tid, han före befordran tillhört denna löneklass
(prop. 159/1932; K. skr. nr 172, 233 och 338). En tillämpning av ifrågavarande
bemyndigande å nyssnämnda befattningshavare skulle medföra,
att de från och med den 1 januari 1935 skulle placeras Karin Svenson
i löneklass 9, Gully Källsten i löneklass 10 och jägmästaren Boberg
i löneklass 28 med rätt för Karin Svenson och Boberg att för uppilyttning
i högre löneklass tillgodoräkna Karin Svenson 1 år 3 månader och
Boberg 2 år 9 månader.
Även örn riksdagens berörda medgivande, såsom framginge av motiven
till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet, närmast avsåge löneklassplacering
för befattningshavare vid befordran till första ordinarie tjänst och
nu ifrågavarande befattningshavare vid senaste befordran redan innehade
ordinarie befattningar, torde hinder icke behöva möta för Kungl.
Majit att — utan att frågan underställdes riksdagen — lämna tillstånd,
att vid nämnda befattningshavares löneklassplacering finge tillämpas de
grunder, som innefattades i riksdagens medgivande i nu berört avseende.
Beträffande kassören Ringdahl har statskontoret ansett tillräckliga
skäl icke vara anförda för att åt honom utverka personligt lönetillägg.
Däremot har det synts statskontoret skäligt, att Ringdahl erhölle motsvarande
förmån, som enligt medgivande av 1925 års riksdag bereddes
vissa kronojägare, vilka varit anställda å de s. k. Villingsbergsegendomarna,
innan dessa inköptes av kronan (prop. nr 94; R. skr. nr 161 och
257). I överensstämmelse härmed har statskontoret tillstyrkt, att riksdagens
medgivande inhämtades, att Ringdahl finge för placering i löneklass
tillgodoräkna den tid utöver tre år, under vilken han haft anställning
hos Villingsbergs och Vargöns aktiebolag, vilken i avseende å tjänstgöringens
art och omfattning funnes svara mot, vara jämförbar med eller
högre än den ordinarie tjänst han nu innehade.
Ilommunikationsverkens lönenämnd har, med hänsyn till de konsekvenser
ett bifall till domänstyrelsens förslag skulle medföra i avseende å
andra befattningshavare, lika med statskontoret funnit sig icke kunna
förorda en löneklassplacering för ifrågavarande tjänstemän enligt de
grunder domänstyrelsen föreslagit. Lönenämnden har emellertid ansett
skäligt, att tjänstemännen icke genom sin utnämning den 1 januari 1935
erhölle minskning i sina förutvarande löneförmåner. På grund härav
har lönenämnden förordat, att kanslibiträdena Karin Svenson och Gully
Källsten samt jägmästaren Boberg med stöd av riksdagens av statskontoret
omförmälda bemyndigande, vilket lönenämnden i likhet med statskontoret
funnit tillämpligt å förevarande fall, måtte erhålla den löneklassplacering,
som statskontoret tillstyrkt, samt äga tillgodoräkna sig
förutvarande tjänstetid i överensstämmelse med vad statskontoret föreslagit.
Även med avseende å kassören Ringdahls löneklassplacering har
Bihang Ull riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 182-
2
Departements
chefen.
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 182.
lönenämnden framställt samma förslag som statskontoret samt i likhet
med statskontoret avstyrkt det av domänstyrelsen ifrågasatta personliga
lönetillägget å 600 kronor.
Inom lönenämnden har riksdagsmannen N. A. Nilsson i Kabbarp uttalat
en så tillvida skiljaktig mening, att han icke kunnat förorda, att
jägmästaren Boberg, som jämväl enligt reservantens åsikt borde placeras
i löneklass 28, finge tillgodoräkna sig någon tjänstgöring före den 1
januari 1935 för uppflyttning i jägmästaregradens slutlöneklass.
Såsom statskontoret och lönenämnden anfört lärer Kungl. Maj:t med
stöd av riksdagens förutberörda bemyndigande äga att, på sätt nämnda
myndigheter föreslagit, besluta rörande Karin Svensons, Gully Källstens
och jägmästaren Bobergs löneklassplacering och rätt att tillgodoräkna
sig föregående tjänstgöring.
Beträffande Ringdahl finner jag i likhet med nyssnämnda myndigheter
tillräckliga skäl icke vara förebragta för att tillerkänna honom det
av domänstyrelsen föreslagna personliga lönetillägget av 600 kronor. Såsom
myndigheterna anfört torde Ringdahl däremot böra berättigas att,
i anslutning till vad förut skett beträffande vissa kronojägare vilka varit
anställda i Villingsbergs och Var göns aktiebolag, vid sin löneklassplacering
tillgodoräkna sig den tid utöver tre år, under vilken han baft anställning
bos nämnda bolag eller domänverket, samt sålunda från och
med den 1 januari 1935 komma i åtnjutande av lön enligt löneklass 15.
I denna del torde ärendet emellertid böra underställas riksdagens prövning.
Med avgörandet av ärendet i övrigt torde böra anstå, till dess riksdagen
fattat sitt beslut.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva
att
kassören Einar Ringdahl må för placering i löneklass
tillgodoräknas den tid utöver tre år, varunder
han bos förenämnda bolag eller domänstyrelsen
baft anställning, som i avseende å tjänstgöringens art
och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med
eller högre än den ordinarie tjänst han nu innebar.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
P. Gullstrand.
850767. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1935.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1935:170 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Majlis proposition angående avlöningsförmåner åt kassören vid domänverket Einar Ringdahl. a1 i texten
- JoU 1935:56 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avlöningsförmåner åt kassören vid domänverket Einar Ringdahl. a1 i texten