Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av mark från vissa kronoegendomar m. m

1935-03-08 · 61 sidor, varav 60 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 60 av 61 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:188, Angående försäljning av mark från vissa kronoegendomar m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts -proposition nr 188.

1

Nr 188.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av

mark från vissa kronoegendomar m. m.; given Stockholms slott

den 8 mars 1935.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt under punkterna l:o—12 :o.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Krcmprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 8 mars 1935.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anhåller att få

underställa Kungl. Maj:ts prövning vissa ärenden angående försäljning

av mark från kronoegendomar m. m., vilka ärenden synts böra föranleda

framställning till riksdagen, samt anför härom följande.

l:o.

Rådmansö kungsgård nr 1 i Stockholms län.

Kronoegendomen 3 mantal Svinö eller Rådmansö kungsgård nr 1 i

Rådmansö socken av Stockholms län har genom domänstyrelsens den 2

oktober 1925 utfärdade kontrakt varit utarrenderad för tiden 14 mars

Bihang lill riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 188.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Martts proposition nr 188.

1926—14 mars 1931 mot en årlig avgäld av 3,740 kronor. Efter nämnda

tid har egendomen i avvaktan på lösningen av frågan örn egendomens

framtida disposition utarrenderats under kortare perioder. Avgälden för

den senaste arrendeperioden, 14 mars 1934—14 mars 1935, utgör 3,200

kronor.

Å egendomen, som under år 1927 besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga,

har uppskattningsförrättning hållits 1934. Av handlingarna

i ärendet, däribland vid uppskattningsförrättningen fört protokoll, ävensom

en av extra lantmätaren Seth Silén år 1918 upprättad karta jämte

beskrivning, inhämtas i huvudsak följande.

Egendomen är belägen å fastlandet, på ett avstånd av 2.3 mil från Norrtälje

och 0.7 mil från Gräddö ångbåtsbrygga, invid Örbofjärden, Edsviken,

Nyängsviken, Kyrkof järden, Lötarf järden, Rådmamaren, Rörviken och

Infjärden, samtliga vattenområden fortsättningar av eller utlöpare till den

s. k. Furusunds! järden av Östersjön. De norr och söder örn Kyrkof järden

och Nyängsviken liggande, i väster och öster av respektive Örbofjärden

och Lötarfjärden begränsade skiftena bestå till större delen av inägojord

och utgöra den egentliga jordbruksfastigheten. Övriga skiften med undantag

av ett söder örn Lötarfjärden befintligt område, vilket ingår i jordbruksfastigheten,

utgöras huvudsakligen av avrösningsjord och stå under

skogsstatens förvaltning.

Egendomen innehåller en areal av 788.9360 hektar, därav 145.9690 hektar

inrösningsjord och 642.9670 hektar avrösningsjord. Av inrösningsjorden

äro 11.3050 hektar förvaltade av skogsstaten.

Jordbruksdomänen utgör 134.6640 hektar inrösningsjord, därav 98.sxio

hektar åker och 35.8530 hektar äng. Av de för jordbruket disponerade områdena

brukas 66.3250 hektar under huvudgården, återstoden utgöres av

mark, som upplåtits till torp eller lägenheter.

Åkerjorden, huvudsakligen belägen norr och söder örn Nyängsviken och

Kyrkof järden, är splittrad genom hagmarks- och gärdesbackar. Jorden

består till större delen av mer eller mindre sandblandad lermylla av växlande

beskaffenhet. Omkring 8 hektar bestå av dyjord med ofullständigt

avlopp.

Ängs- och odlingsmarken utgöres av dels ängsbackar och lindor, dels

vattensjuka ängar.

Å egendomen finnas sex med kronans hus bebyggda torp, Högmotorp,

Humlegårdstorp, Sjötorp, Edsvikstorp, Klockartorp och Kollingetorp.

Följande lägenheter finnas å egendomen: Mon, innehavare änkan Helga

Maria Andersson; Humlegårdstäppan, innehavare Ernst G. Gustavsson;

Nybygget, innehavare Gustav Ragnar Jansson; Gustavsberg, innehavare

fru Valborg Björkman, född Törnqvist; och Fiskartorp, innehavare

Svante L. Andersson.

Å lägenheten befintliga hus ägas av respektive innehavare.

Strax öster örn huvudgårdstomten ligga Rådmansö kyrka samt Rådmansö

församlings kyrkstallar, skolhus, församlingshus och klockargård.

De till berörda byggnader hörande områden ingå icke, liksom icke heller

församlingens kyrkogård, som angränsar dessa områden, i den areal, som

för egendomen här upptagits.

Kronans byggnader å huvudgården äro i gott eller medelgott skick.

Byggnaderna å torpen äro däremot små, gamla och bristfälliga. Bygg
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Martts proposition nr 188. 3

nadsbeståndet överhuvud kan anses otillräckligt för en egendom av angiven

storlek.

Med hänsyn till dels sistberörda omständighet, dels åkerjordens splittrade

belägenhet hava kronojordstyckningssakkunniga i sitt den 31 december

1927 avgivna utlåtande ifrågasatt försäljning av egendomens huvudsakliga

inägojord efter uppdelning i lotter.

Uppskattningsnämnden har helt anslutit sig till de sakkunnigas uppfattning

och föreslagit, att huvudparten av de norr och söder örn Nyängsviken

och Kyrkofjärden liggande skiftena ävensom ett öster örn Lötarfjärden

beläget område skulle, på sätt å förenämnda karta angivits, uppstyckas

i lotter och såvitt möjligt snarast försäljas.

Styckningslotterna, betecknade med litt. A—B» (bokstäverna J och Q

äro uteslutna), äro till antalet sexton. Av styckningslotterna skulle emellertid

fyra lotter, litt. A, Högmotorp, litt. F, Sjötorp, litt. G, Edsvikstorp,

och litt. N, Gustavsberg, för närvarande icke säljas. Litt. A och litt. N

borde tillsvidare utarrenderas till de nuvarande arrendatorerna av lägenheterna.

Av de tolv till försäljning avsedda lotterna utgjorde sex större eller

mindre jordbruk — en lott omfattar huvudgården — fyra bostadslägenheter

och två tilläggsområden till församlingens kyrkoplan och kyrktomt.

Försäljningslotternas arealer och saluvärden framgå av nedanstående

tabell.

Areal i hektar

Saluvärde

kronor

Därav för

Lott

åker och

tomt

äng

skogs-

mark

impedi-

ment

summa

och skog

kronor

Jordbrukslotter.

Litt. M, huvudgården......

45.2 500

18.1200

151.6000

31.3500

246.3200

41,000

20,000

Litt. C, Humlegårdstorp-.

9.0100

0.2400

35.8600

0.0500

45.1600

7,200

3,800

Litt- H, Näset ...............

19.7100

2.8600

45.2800

31.9200

99.2700

14,000

9,800

Litt. I, Nyhagen ............

3.4900

—

6.0400

0.2 2 00

9.7500

1,500

650

Litt. K, Klockartorp ......

5.0700

1.6800

20.9300

7.9300

35.6100

4,300

2,600

Litt. L, Kollingetorp ......

3.0400

0.6100

19.3800

14.4900

37.8700

3,800

3,000

Bostndslåtjenheter och

tomtområden.

Litt. B, Mon..................

0.2200

O.0700

0.2 9 00

270

Litt. D, Humlegårdstäppan

0.8600

0.1100

—

0.0600

0.5 200

500

—

Litt. E, Nybygget .........

0.2900

—

0.3 700

—

0.6600

600

—

Litt. 0, Fiskartorp.........

0.4300

0.3 2 0 0

O.4000

—

1.1500

780

—

Litt. P ........................

0.1000

—

—

—

0.1000

50

—

Litt. R ........................

0.0470

—

—

—

0.04 70

150

-

Egendomens arrendator, M. E. Mattsson, har hos nämnden anhållit få

förvärva litt. M eller huvudgårdslotten. Mattsson hade sedan år 1926 innehaft

egendomen och väl brukat densamma. Då emellertid Mattsson på

grund av gällande författning icke kunde komma i åtnjutande av hem
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 18S.

budsrätt till lotten, har nämnden föreslagit, att lotten skulle direkt försäljas

till honom.

Jordbrukslotten litt. C Humlegårdstorp skulle hemb judas David G.

Gustavsson, som innehaft torpet i mer än tio år. Lotten litt. I Nyhagen,

ävenledes jordbrukslott, skulle hembjudas Ernst V. Palmgren. Palmgren

vore ägare till ett lotten angränsande mindre jordbruk, Rådmanby 44, 4r''

och 7e, örn cirka 6 hektar och hade hos nämnden anhållit att för utökning

av detta få inköpa lotten.

Jordbrukslotterna litt. H, Näset, litt. K, Klockartorp, och litt. L, Kollingetorp,

skulle utbjudas såsom egna hem under hand.

Mattsson, Gustavsson och Palmgren hava förklarat sig villiga att till

åsätta värden förvärva, Mattsson huvudgården, Gustavsson Humlegårdstorp

och Palmgren Nyhagen.

Bostadslotterna litt. B, Mon, som innehaves av Helga Maria Andersson,

litt. D, Humlegårdstäppan, som innehaves av Ernst G. Gustavsson, litt. E,

Nybygget, som innehaves av Gustav Ragnar Jansson, och litt. O, Fiskartorp,

som innehaves av Svante L. Andersson, skulle hembjudas respektive

innehavare. Av dessa hava alla förklarat sig villiga att förvärva respektive

lotter till åsätta saluvärden.

Lotterna litt. P och R skulle försäljas till Rådmansö församling, vilken

även förklarat sig villig att till åsätta saluvärden förvärva lotterna ifråga.

Några föreskrifter örn lotternas användning eller örn återköpsrätt för

kronan har nämnden icke funnit nödigt meddela. Skalle föreskrifter

härutinnan anses erforderliga, har nämnden förordat en nedsättning i

samtliga försäljningslotters saluvärden med 10 procent.

Vid blivande lantmäteriförrättning skulle lotterna tillförsäkras utfartsvägar

till närmast belägna allmänna väg.

Enligt nämndens förslag skulle i blivande köpekontrakt örn samtliga

lotter inryckas bestämmelse, att vederbörande köpare skulle vara skyldig

ersätta avträdaren, vad denne eventuellt utlagt för höstplöjning, gräsfrösådd

och höstsådd.

Jordbrukslotterna litt. M eller huvudgården, litt. C, Humlegårdstorp,

och litt. I, Nyhagen, ävensom bostadslotterna litt. B, Mon, litt. D, Humlegårdstäppan,

litt. E, Nybygget, och litt. O, Fiskartorp, skulle enligt nämndens

förslag försäljas med tillträde den 14 mars 1935.

Överlantmätaren har förklarat hinder icke föreligga för avstyckning

av de till försäljning föreslagna lotterna. De lotter, som tilldelats vattenområden

utanför sina respektive stränder, nämligen litt. H, Näset, litt.

K, Klockartorp, litt. L, Kollingetorp, och litt. M eller huvudgården, borde

emellertid även tillerkännas fiske i dem tillagda vattenområden. Dessutom

borde, förutom angivna lotter, lotten litt. C, Humlegårdstorp, tilläggas

vattenområde utanför sin strand jämte fiske däri ävensom lotterna

litt. E, Nybygget och litt. O, Fiskartorp, tilldelas vattenområden utanför

respektive stränder tillika med fiske i samma områden.

Därest någon eller några av lotterna kunde försäljas med tillträde redan

den 14 mars 1935, vore nödvändigt, att det i blivande köpeavtal intoges bestämmelser

dels beträffande lotter, som skulle tilldelas vattenområden

med fiske däri, att gränserna för dessa vattenområden skulle vid avstyckningsförrättningen

av kronans vid förrättningen närvarande ombud närmare

bestämmas i samråd med förrättningsmannen, dels ock beträffande

samtliga lotter, att köparna skulle vara skyldiga att tåla de servitutsbestämmelser,

som vid avstyckningsförrättningen kunde befinnas erforderliga

för tillgodoseende av lotternas rätt till nödiga vägar.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Överlantmätaren har därjämte ansett sig böra tillråda, att i samband

med avstyckning av försäljningslotterna jämväl avstyckning borde ske

beträffande lotterna litt. A, Högmotorp, litt. F, Sjötorp, litt. G, Edsvikstorp,

och litt. N, Gustavsberg, vilka skulle tillsvidare behållas i kronans ägo.

Med skrivelse den 2 februari 1935 har domänstyrelsen överlämnat ärendet

till Kungl. Majit samt därvid anfört i huvudsak följande.

Styrelsen bade ingen erinran mot det förslag till egendomens disposition,

som uppskattningsnämnden framlagt. Ej heller bade styrelsen

något att anmärka ifråga örn de lotterna åsätta saluvärdena.

I likhet med nämnden funne styrelsen lämpligast, att lotterna litt. A,

Högmotorp, litt. F, Sjötorp, och litt. G, Edsvikstorp, tillsvidare behölles

av kronan. Styrelsen ansåge även, att lotten litt. N, Gustavsberg, fortfarande

borde förbliva i kronans ägo, sedan innehavaren av nämnda lott

förklarat sig icke vilja till åsatt saluvärde förvärva densamma. Lotterna

litt, A och N borde därvid upplåtas å arrende till nuvarande innehavare.

I likhet med uppskattningsnämnden ansåge styrelsen, att litt. M borde

försäljas till egendomens nuvarande arrendator, M. E. Mattsson. Erläggandet

av köpeskillingen för berörda lott borde ske jämlikt stadgandena

i 21 § oell 22 § mom. A i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)

angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.

Lotterna litt. P och R borde försäljas till Rådmansö församling mot

kontant köpeskilling, att erläggas vid lotternas tillträde.

Vid försäljningen av sagda lotter (litt M, P och R) borde i övrigt stadgandena

i nyssnämnda förordning i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Övriga till försäljning avsedda nio lotter ansåge styrelsen borde säljas

jämlikt samma förordning den 6 juni 1929, och borde därvid hembudsrätt

tillerkännas enligt 9 § 2 mom. David G. Gustavsson å lotten litt. C,

Humlegårdstorp, enligt 11 § Ernst V. Palmgren å lotten litt. I, Nyhagen,

och enligt 10 § Helga Maria Andersson å lotten litt. B, Mon, Ernst G.

Gustavsson å lotten litt. D, Humlegårdstäppan, Gustav^ Ragnar Jansson

å lotten litt. E, Nybygget, och Svante L. Andersson å lotten litt. O,

Fiskartorp.

Lotterna litt. H, Näset, litt. K, Klockartorp oell litt. L, Röllingetorp,

borde försäljas enligt 13 § under band till egna hem.

Med lotterna litt. C, Humlegårdstorp, litt. E, Nybygget, och litt. O,

Fiskartorp, borde följa rätt till vatten, grund och fiske i örbofjärden

utanför lotternas strand.

Lotterna litt. H, Näset, litt. K, Klockartorp, litt, L, Röllingetorp, och

litt. M eller huvudgården skulle tillerkännas fiske inom lotterna tillagda

vattenområden, och borde örn samtliga lotter, som tilldelats vattenområden

och fiske i blivande köpekontrakt meddelas bestämmelser, att

gränserna för deras vattenområden vid avstyckningsförrättning komme

att närmare regleras av kronans vid förrättningen närvarande ombud i

samråd med förrättningsmannen.

Samtliga lotter borde försäljas med full och oinskränkt äganderätt och

med tillträde den 14 mars 1935 för alla lotterna med undantag av lotterna

litt. H, Näset, litt. K. Klockartorp, och litt L, Röllingetorp, vilkas

tillträde borde sättas till den 14 mars 1936.

Lotterna borde försäljas i befintligt skick.

I köpekontrakt örn samtliga lotter borde bestämmas, att köparna vore

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

skyldiga att tåla de servitutsbestämmelser, som vid avstyckningsförrättning

kunde befinnas erforderliga för tillgodoseende av lotternas rätt till

nödiga vägar. Vidare borde i köpekontrakt om lotten litt. M eller huvudgården

inryckas bestämmelse, att köparen, förutvarande arrendatorn

M. E. Mattsson, skulle vara skyldig att till kronan erlägga ett belopp,

motsvarande den vid blivande av- och tillträdessyn å egendomen fastställda

kostnad för avhjälpande av egendomen påsynad husröta.

Såsom förut omnämnts, hade uppskattningsnämnden föreslagit, att vid

lotternas försäljning jämväl skulle som villkor stadgas, att vederbörande

lotters köpare skulle vara skyldiga att till avträdande arrendatorn utgiva

ersättning för av denne eventuellt å lotterna verkställd höstsådd,

gräsfrösådd och höstplöjning. För undvikande av komplikationer funne

styrelsen det vara lämpligare, att statsverket självt gäldade avträdaren

ersättningen för nämnda höstsådd, höstplöjning och gräsfrösådd, samt

att kronan i villkoren för lotternas försäljning tillförsäkrades rätt att av

blivande köpare erhålla ersättning för vad kronan i sådant hänseende visat

sig hava till avträdande arrendatorn erlagt.

De områden av egendomen, vilka icke inginge i angivna försäljningslotter,

ansåge styrelsen borde ställas under skogsstatens vård och förvaltning

såsom kronopark.

Styrelsen hade gått i författning örn utarrendering av lotterna litt. H,

K och L till den 14 mars 1936.

Jag biträder det av domänstyrelsen tillstyrkta försäljningsförslaget.

Till frågan örn dispositionen av den ej till försäljning ifrågasatta delen

av egendomen torde jag få återkomma, sedan riksdagens beslut i försäljningsfrågan

fattats. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 3 mantal Svinö eller Rådmansö

kungsgård nr 1 i Rådmansö socken av Stockholms

län förenämnda tolv, med litt. B, C, D, E, H, I, K, L,

M, O, P och R å en, av extra lantmätaren Seth Silén

över egendomen år 1918 upprättad karta betecknade

lotter skola med arealer och mot saluvärden, som förut

angivits, i befintligt skick försäljas

dels med tillträde den 14 mars 1935: lotten litt. M

till M. E. Mattsson, lotterna litt. P och R till Rådmansö

församling samt lotterna litt. B, C, D, E, I och

O med hembudsrätt enligt 9 § förordningen den 6

juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall

av kronoegendom m. m. för David G. Gustavsson å

lotten litt. O, enligt 10 § samma förordning för

Helga Maria Andersson å lotten litt. B, för Ernst

G. Gustavsson å lotten litt. D, för Gustav Ragnar

Jansson å lotten litt. E och för Svante L. Andersson

å lotten litt. O samt enligt 11 § förordningen för

Ernst V. Palmgren å lotten litt. I;

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majlis proposition nr 188.

dels ock med tillträde den 14 mars 1936: lotterna

litt. H, K och L enligt 13 § nyssnämnda förordning

under hand såsom egna hem;

skolande för försäljningarna följande villkor gälla

i övrigt, att köpare av samliga lotter skola vara skyldiga

att tåla de servitutsbestämmelser, som vid blivande

förrättning för deras avstyckning befinnas erforderliga

för tillgodoseende av lotternas rätt till nödiga

utfartsvägar; att köpare av lott, å vilken avträdande

arrendatorn under året före försäljningen

eventuellt verkställt höstsådd, frösådd och höstplöjning,

skall vara förpliktad att med belopp, motsvarande

den av statsverket till arrendatorn för dylik

plöjning och sådd erlagda ersättning, gottgöra kronan;

att köparen av lotten litt. M skall vara skyldig

att till kronan erlägga ett belopp, motsvarande den

vid blivande av- och tillträdessyn å egendomen fastställda

kostnaden för avhjälpande av egendomen påsynad

husröta; att lotterna litt. C, E, H, K, L, M och

0 försäljas med rätt till vatten, grund och fiske utanför

respektive lotters stränder, samt att gränserna

för dessa vattenområden skola vid avstyckningsförrättningen

av kronans vid förrättningen närvarande

ombud närmare bestämmas i samråd med förrättningsmannen;

att köpeskillingen för lotten litt. M.

skall erläggas jämlikt bestämmelserna i 21 § och 22

§ mom. A förordningen den 6 juni 1929; att köpeskillingarna

för lotterna litt. P och R skola erläggas

kontant vid lotternas tillträde; samt att ifråga örn

försäljningarna av sistberörda tre lotter stadgandena

1 förordningen den 6 juni 1929 skola i tillämpliga delar

lända till efterrättelse.

2:o.

Ventholm nr 4 i Stockholms län.

Den 27 mars 1931 förordnade Kungl. Majit i överensstämmelse med

riksdagens beslut (prop. nr 11; R. skr. nr 57), att kronoegendomarna Ventholms

kungsgård nr 1 och Ventholm nr 2, en kronoäng, i Hilleshögs

socken av Stockholms län, vilka sedermera sammanlagts till en fastighet

under benämning Ventholm nr 4, skulle försäljas i åtta lotter, därvid

ett torp skulle hembjudas brukaren Robert Frankenberg samt övriga

lotter utbjudas å offentlig auktion enligt 15 och 20 §§> förordningen den

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Majds proposition nr 188.

6 juni 1929 (nr 1/6) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m.

Därefter förordnade Kungl. Majit den 29 januari 1932, med förkastande

av vid auktion den 26 november 1931 avgivna anbud å fem av lotterna,

att domänstyrelsen skulle föranstalta örn utarrendering av kronoegendomen

Ventholm nr 4 under ett år från den 14 mars 1932, samt att

samtliga lotter skulle ånyo utbjudas till försäljning med tillträdesrätt

den 14 mars 1933. Tillika medgavs domänstyrelsen bestämma örn den

reducering av lotternas saluvärden, som med anledning av visst vindfälle

av skog befunnes erforderlig.

Den 26 november 1932 hölls förnyad auktion. Därvid avgåvos anbud

å fyra av lotterna (omfattande i runt tal 149 hektar, därav 48 hektar

åker); och uppgingo dessa anbud till sammanlagt 22,500 kronor, medan

de dessa lotter åsätta saluvärdena utgjorde tillhopa 61,700 kronor, vilka

värden av domänstyrelsen dock reducerats till 58,685 kronor. Ytterligare

avgavs anbud å lotten Stora Gunnarsholmen med Gunnarsskär, vilket anbud

slutligen höjdes till 3,000 kronor. Å övriga lotter gåvos ej några bud.

Sedan domänstyrelsen i skrivelse den 23 december 1932 anmält ifrågavarande

omständigheter, förordnade Kungl. Majit den 13 januari 1933 —

med antagande av ett å lotten Stora Gunnarsholmen med Gunnarsskär

(omfattande 3.su hektar) avgivet anbud å 3,000 kronor — att domänstyrelsen

skulle dels föranstalta om egendomens utarrendering under två år

från och med den 14 mars 1933, dels ock till Kungl. Majit inkomma med

förslag till ändrad uppdelning av egendomen.

I skrivelse den 15 juni 1934 meddelade domänstyrelsen, att, sedan utredning

igångsatts örn ändrad disposition av egendomen, förfrågningar

ingått örn möjligheterna till förvärv av vissa delar av densamma; och

ansåg sig styrelsen böra, innan utredningen slutfördes, underställa Kungl.

Majit frågan örn försäljning av huvudgårdslotten samt de tre öster därom

belägna lotterna. Däremot ifrågasatte domänstyrelsen, att de tre

väster örn huvudgården belägna lotterna skulle bibehållas i kronans ägo

och nyttjas för anordnande av sociala jordbruk.

I infordrat utlåtande den 12 juli 1934 förordade statens jordnämnd, att

egendomen, med visst mindre undantag, skulle överlämnas till jordnämnden.

Egendomen var, enligt nämndens utlåtande, mycket lämplig för

sådan verksamhet, som avsåges i kungörelsen den 15 juni 1934 (nr 279) örn

arrendeegnahem. Å egendomen syntes ungefär nio arrendeegnahem

kunna hildas, varefter kvarstode vissa delar av egendomen. För en ändamålsenlig

användning av egendomen i det syfte, som avsåges med nämndens

verksamhet, fordrades att även huvudgårdslotten disponerades och

förvaltades av nämnden. Körande den framtida användningen av sagda

lott ävensom sådan annan del av egendomen, som eventuellt ej bleve upplåten

till arrendeegnahem, förklarade sig nämnden komma att i sinom tid

avgiva förslag. — I remissyttrande den 20 juli 1934 förklarade domän
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188. 9

styrelsen sig ej hava erinran mot egendomens överförande till arrendeegnahemsf

onden.

Den 3 augusti 1934 fann Kungl. Majit gott dels föreskriva, att ifrågavarande

kronoegendom — med undantag av Stora och Lilla Tjuvholmarna

med Djupskär jämte till dem hörande vattenområden, vilket allt skulle

kvarbliva under domänstyrelsens förvaltning — skulle per den 14 mars

1935 överföras till arrendeegnahemsfonden, därvid statens jordnämnd

skulle äga att dessförinnan vidtaga erforderliga åtgärder för utläggande

och bebyggande å egendomen av arrendeegnahem, i den mån överenskommelse

örn dylika åtgärders vidtagande kunde träffas med vederbörande

nyttjanderättshavare, dels ock förordna, att egendomen skulle å

arrendeegnahemsfonden bokföras till ett värde av 135,900 kronor (= egendomens

taxeringsvärde), med vilket belopp statens domäners fond i anledning

av överlåtelsen skulle i 1935 års huvudbok nedskrivas.

Å egendomen har jordnämnden utlagt åtta arrendeegnahemslotter, å

vilka byggnadsarbeten m. m. pågå och vilka avses att under innevarande

vår upplåtas till arrendatorer i enlighet med för arrendeegnahemsverksamheten

gällande föreskrifter. Vidare kvarstå å egendomen en huvudgårdslott

örn ungefär 50 hektar, därav eirka 30 hektar åker, varjämte

utläggas visst mindre område till det av förenämnde Frankenberg arrenderade

fisketorpet ävensom tomter till två befintliga bostadshus, lämpliga

såsom särskilda bostadslägenheter. I enlighet med jordnämndens i

skrivelse den 16 januari 1935 därom gjorda framställning förklarade

Kungl. Majit den 25 januari 1935, att hinder icke mötte för jordnämnden

att på vissa villkor utarrendera huvudgårdslotten och under nyttjanderätt

upplåta berörda tre särskilda lägenheter.

I skrivelse den 21 februari 1935 har nu statens jordnämnd underställt

Kungl. Majits prövning fråga örn försäljning av viss del av Ventholm

nr 4. Nämnden har därvid i huvudsak anfört följande.

Kronoegendomen vore belägen å nordöstra delen av Svartsjölandet

vid segelleden Stockholm—Sigtuna, cirka 45 kilometer landsvägsledes

från Stockholm.

Å egendomen torde lämpligen kunna avsättas visst tomtområde. En

del vackra strandpartier av egendomen syntes nämligen med fördel kunna

disponeras för tomtändamål. Dessa områden behövdes ej för arrendeegnahemmen

eller huvudgården. Genom anläggandet av sommarstugor

e. d. å berörda tomtområden kunde de blivande brukarna å arrendeegnahemmen

erhålla vidgade avsättningsmöjligheter för sina produkter. Omnämnas

borde ock, att domänstyrelsen nyligen låtit bygga en väg genom

egendomen, vilken delvis torde hava lagts med tanke på blivande tomtområden.

Enligt vad jordnämnden hade sig bekant funnes viss efterfrågan

å tomtmark å hithörande områden.

Vid närmare övervägande hade jordnämnden funnit, att för tomtändamål

torde kunna avsättas sammanlagt ungefär 12.os hektar, nämligen

dels ett med ekar bevuxet strandområde i egendomens sydvästra del om

ungefär 2.14 hektar, vilket vid pågående lantmäteriförrättning torde

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Departements
chefen.

komma att benämnas litt. An (Ventholm 4 15), dels ett strandparti å den

stora udden österut å egendomen, omfattande ungefär 5.26 hektar och

benämnt litt. Ak (Ventholm 4 12), dels udden vid Elghorn, ävenledes österut,

omfattande 3.54 hektar och benämnt litt. Arn (Ventholm 4 14), dels ock

ett strandparti i skogsmarken i nordost örn Lia hektar och benämnt litt.

Al (Ventholm 413). De tre sistnämnda områdena kantades i huvudsak

av den av domänstyrelsen anlagda nya vägen. Därjämte torde mark för

väg (något hundratal meter lång) från sistnämnda väg till det först angivna

området böra få tagas i anspråk. Å sist sagda område funnes uppförd

en mindre stuga, tillhörig kronan.

Det syntes jordnämnden lämpligast och enklast, att ifrågavarande områden

såldes tillhopa i befintligt skick till köpare, som kunde betala köpeskillingen

för det hela kontant. Enligt jordnämndens mening torde områdena

kunna saluvärderas efter ett pris av i genomsnitt ungefär 800 kronor

per tunnland eller, inberäkna! värdet av förenämnda stuga och vagmark

till litt. An, sammanlagt i runt tal 22,000 kronor.

Då kronoegendomen nu lydde under jordnämndens förvaltning, torde

det ligga närmast till hands, att jordnämnden omhänderhade försäljningen.

Denna syntes böra företagas på i tillämpliga delar ungefär samma

sätt, som när under domänstyrelsens förvaltning ställd egendom jämlikt

15 § i förordningen nr 176/1929 såldes genom infordrande av anbud

under hand. Infordrandet av anbud och dessas prövning torde dock böra

ankomma å jordnämnden. Därjämte borde köpet för godkännande av

jordnämnden underställas Kungl. Majit.

Den vid försäljningen erhållna köpeskillingen borde av jordnämnden

inlevereras till domänstyrelsen, att tillföras statens domäners fond (markinköpsfonden),

varjämte egendomens i arrendeegnahemsfonden bokförda

värde borde få nedskrivas med köpeskillingens belopp.

Domänstyrelsen har — med överlämnande av yttrande från vederbörande

domänintendent — den 28 februari 1935 avgivit infordrat utlåtande

i ärendet.

Domänintendenten bär ansett, att de till försäljning föreslagna områdena

utgjordes av till bebyggelse synnerligen lämplig och efterfrågad

tomtmark, varför det föreliggande förslaget med hänsyn till markens

läge och beskaffenhet vore fördelaktigt. Det av statens jordnämnd föreslagna

priset, 1,600 kronor per hektar, torde motsvara markens värde i

förefintligt skick.

Domänstyrelsen har icke haft något att erinra mot försäljning av de

i jordnämndens framställning angivna områdena. Det av jordnämnden

beräknade värdet, 22,000 kronor, syntes dock domänstyrelsen vara för

lågt. Enligt förslaget skulle, framhåller styrelsen, anbud infordras å

områdena och det torde därför få förutsättas, att kronan komme att erhålla

en mot områdenas värde svarande köpeskilling. Det syntes styrelsen

lämpligt, att vid områdenas utbjudande saluvärdet upptoges med

ett till 27,000 kronor förhöjt belopp.

Ej heller för egen del finner jag anledning till erinran mot försäljningen

av ifrågavarande områden. Härvid torde förfaras i överensstäm
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

melse med vad statens jordnämnd föreslagit. Vidkommande frågan om

områdenas saluvärde Ilar jag icke haft möjlighet ännu att taga någon bestämd

ställning till de olika meningar, som härutinnan kommit till uttryck.

Då det synes angeläget, att försäljningen må snarast äga rum,

torde ärendet emellertid utan hinder härav böra undersställas innevarande

års riksdag. Jag förutsätter härvid, att den slutliga prövningen av

saluvärdet överlämnas åt Kungl. Maj:t, som lärer komma att tillse, att

statens intressen vederbörligen tillgodoses.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förenämnda områden örn tillhopa ungefär 12.06

hektar med därtill hörande strand- och vattenrätt

samt erforderlig vagmark av kronoegendomen Ventholm

nr 4 i Stockholms län må försäljas på i huvudsak

det sätt och i den ordning, som statens jordnämnd

föreslagit; skolande den influtna köpeskillingen tillföras

den i statens domäners fond ingående markinköpsfonden.

3:o.

Eskilstuna kungsladugård nr 1 med Uppsalahalsen nr 1 i Södermanlands

län.

Kronoegendomen 9 mantal Eskilstuna kungsladugård nr 1 med därtill

hörande kronohemmanet 1U mantal Uppsalahalsen nr 1 i den med Eskilstuna

stad införlivade Klosters socken i Södermanlands län är uppdelad

i en arrendelott och en kronoparkslott. Arrendelotten är jämlikt domänstyrelsens

kontrakt den 7 juli 1933 utarrenderad till Eskilstuna stad för

tiden från den 14 mars 1933 till den 14 mars 1943 mot en årlig arrendeavgäld,

vilken utgår med dels 352 kilogram smör, 43.5 hektoliter vete och

57.5 hektoliter havre, att lösas med penningar efter senast för länet fastställda

pris enligt litt. A i markegångstaxan, dels därutöver 1,550 kronor.

Från egendomen, som är belägen omedelbart intill Eskilstuna stads

planlagda område, hava tid efter annan större och mindre områden försålts

och avsöndrats. Den i kronans ägo bibehållna delen av egendomen,

som linnes utmärkt å en av distriktslantmätaren Johan W. Ström år

1914 upprättad karta med därtill hörande beskrivning — å kartan såsom

»Fors skola» och »Sjukhustomten» betecknade områden, ävensom viss

mark intill Norra Södermanlands järnväg tillhöra dock icke kronan —

omfattar enligt ett av stadsingcnjören i Eskilstuna V. Dale den 28 december

1934 utfärdat bevis en areal av 339 hektar, varav 83.9650 hektar tomt,

åker och äng samt 255.0350 hektar skogs- och hagmark samt impediment.

Arrendelotten omfattar enligt uppgift en areal av 86.9970 hektar,

därav 2.56io hektar tomt, 64.4160 hektar åker, 1.4790 hektar äng, 17.4430 hektar

hag- och skogsmark samt 1.0980 hektar impediment. Av den till lotten hö
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

rande marken Ilar jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 19 juli 1929 för utvidgning

av länslasarettet i Eskilstuna till Södermanlands läns landsting

upplåtits ett område örn 1.2goo hektar tillsvidare oell så länge området

användes för sagda ändamål, under villkor bland annat att landstinget

årligen skall erlägga en avgäld av 315 kronor. Å arrendelotten

äro belägna torpen Söderängstorp och Trumstorp nr 1 samt lägenheterna

Lövstugan, Katrinelund, Askerberg, Trumstorp nr 2, Sofieberg och Skogvaktaretorp.

Enligt bestämmelserna i arrendekontraktet äger arrendatorn

icke utan domänstyrelsens tillstånd pålägga innehavarna av torpen

Söderängstorp och Trumstorp nr 1 högre årlig avgäld än 85 respektive

520 kronor. Jämlikt kontraktets bestämmelser tillförsäkras vidare följande

personer rätt att i sin livstid och, där de äro gifta män, deras hustrur,

så länge de leva — såvida styrelsen icke finner skäl uppsäga dem -— innehava

och bruka berörda lägenheter mot erläggande till arrendatorn inom

januari månads utgång varje år av vissa avgälder, nämligen:

Lägenhetsinnehavarens namn

Lägenhetens namn

Areal

hektar

Avgäld

kronor

C. E. Pettersson

Lövstugan

11.490

350

_

Anna Paulina Pettersson

Katrinelund

0.15»

20

—

Ivar Andersson

Askerberg

0.863

25

—

Nils S. Jönsson

Trumstorp nr 2

0.241

40

—

Leonard Larsson

Soneberg

0. »59

50

—

Albert Hoving

Skogvaktaretorp

5.15 6

40

—

Kronopark slotten innehåller en areal av omkring 252 hektar,

därav 167 hektar inägor och skogsmark samt 85 hektar impediment. Från

lotten har jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 21 juni 1907 upplåtits ett

område örn 6.5200 hektar till föreningen »Hvilohemmet för lungsjuka,

Eskilstuna» för bedrivande av föreningens verksamhet under en tid av

20 år. Området är för närvarande upplåtet till föreningen »Sanatoriehjälp»

intill den 14 mars 1940 mot en årlig avgäld av 75 kronor. Jämlikt

Kungl. Maj:ts beslut den 5 juli 1916 har vidare Eskilstuna skyttegille erhållit

tillstånd att tillsvidare för skjutbaneändamål nyttja ett område örn

I8.6200 hektar av kronoparkslotten mot en årlig avgäld av 100 kronor samt

på vissa villkor i övrigt. Slutligen har genom Kungl. Maj:ts beslut den

20 februari 1931 ett område örn 2.5000 hektar av egendomens mark, huvudsakligen

från kronoparkslotten, upplåtits till Eskilstuna stad för omläggning

av den s. k. Stenkvistavägen, att nyttjas tillsvidare och så länge

marken användes för vägändamål. Å kronoparkslotten äro belägna torpen

Horsbrickan, Sticktorp och Kalkbergstorp samt lägenheterna Linvävartorp,

Ängstugan, Andersstugan, Stensätter och Anderslunda. Torpen

äro upplåtna intill den 14 mars 1937, nämligen Horsbrickan om 2.8400

hektar till E. W. Jansson mot en årlig avgäld av 225 kronor, Sticktorp

örn IO.0210 hektar till Bengt Robert Andersson mot en årlig avgäld av 445

kronor samt Kalkbergstorp örn 7.2400 hektar till Fritz Englund mot en

årlig avgäld av 275 kronor. Lägenheterna äro upplåtna intill den 14

mars 1942, nämligen Linvävartorp örn 0.9850 hektar till Kristliga föreningen

av unga kvinnor mot en årlig avgäld av 150 kronor, Ängstugan

örn O.4090 hektar till J. F. Norén mot en årlig avgäld av 35 kronor, Andersstugan

örn 0.8700 hektar till G. E. Karlsson mot en årlig avgäld av 45

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. May.ts proposition nr 188.

kronor, Stensätter om O.8090 hektar till G. I. Jansson mot en årlig avgäld

av 50 kronor samt Anderslunda om O.2500 hektar till E. Hansson mot en

årlig avgäld av 25 kronor.

I kronans ägo befinner sig även den till egendomen hörande rätten till

vatten i Eskilstunaån. Vid försäljning jämlikt Kungl. Majlis brev den

11 december 1903 av bland annat ett område örn 183.7480 hektar av egendomen

föreskrevs nämligen, att den vattenrätt, som erfordrades för kronans

verk i Eskilstunaån, skulle bibehållas oförkränkt och gälla jämväl

vid utvidgning av Karl Gustafs stads gevärsfaktori genom förvärv av

annat vattenverk eller annorledes.

Vid flera tillfällen hava framställningar rörande inköp av egendomen

eller en större del av densamma gjorts framförallt från Eskilstuna stads

sida. Av skilda anledningar hava dock framställningarna ej lett till något

positivt resultat.

Sedan domänstyrelsen i anledning av inkomna ansökningar från innehavarna

av de å kronoparkslotten belägna torpen Horsbrickan, Sticktorp

och Kalkbergstorp samt lägenheterna Linvävartorp, Ängstugan, Andersstugan,

Stensätter och Anderslunda örn friköp av sina respektive lotter

föranstaltat örn saluvärdering av desamma, har drätselkammaren i

Eskilstuna i skrivelse till domänstyrelsen den 4 juni 1934 anhållit, att

staden måtte få förvärva antingen egendomen i dess helhet eller, därest

detta icke kunde medgivas, den del av densamma, som å en skrivelsen bilagd

kopia av Ströms förenämnda karta utmärkts med röda, heldragna

begränsningslinjer. Till stöd för sin hemställan har drätselkammaren anfört

huvudsakligen följande.

Närmaste anledningen till den gjorda framställningen vore, att innehavarna

av berörda torp och lägenheter hos domänstyrelsen begärt att få

inköpa desamma. Meningen därmed vore uppenbarligen att utanför stadens

planlagda område söka framskapa nya egnahemssamhällen, liknande t.

ex. samhället Grangärdet. Givet vore emellertid, att Eskilstuna stad, så

långt det vore möjligt, måste söka motarbeta dylika ur sanitär synpunkt

synnerligen otillfredsställande samhällsbildningar. Drätselkammaren ansåge

sig höra framhålla, att enbart kostnaderna för ordnandet av de sanitära

angelägenheterna inom nämnda egnahemsområde genom framdragande

av vatten- och avloppsledningar till omkring etthundra fastigheter

beräknades komma att uppgå till flera hundratusen kronor, vilket icke

stöde i rimligt förhållande till vare sig kostnaderna för ordnandet av

samma angelägenheter inom den egentliga staden eller markens värde.

Härtill komme kostnaderna för framdragande av gator m. m. Under sådana

förhållanden syntes det icke vara riktigt, att kronan genom nya

markförsäljningar till enskilda personer sökte motarbeta stadens fullt berättigade

intressen i denna fråga.

Med anledning av drätselkammarens framställning har domänstyrelsen

förordnat, att med den anbefallda saluvärderingen av torpen och lägenheterna

å kronoparken skulle tillsvidare anstå. Vidare har domänstyrelsen,

sedan drätselkammaren förbundit sig att ansvara för kostnaderna

för saluvärdering av egendomen ävensom för uppgörande av nödigt kart
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

material och verkställande av annan lantmäteriutredning, föranstaltat

om saluvärdering av egendomen samt av det utav drätselkammaren alternativt

till inköp ifrågasatta området av densamma. Å egendomen Ilar

vederbörande uppskattningsnämnd den 28 december 1934 förrättat dylik

saluvärdering. Av det över förrättningen uppgjorda instrumentet jämte

därtill hörande handlingar inhämtas bland annat följande.

Kronans byggnader vid huvudgården äro i tämligen dåligt skick. Sålunda

äro boningshuset, vedboden samt stall-, ladugårds- och logebyggnaden

i knappt medelgott skick, magasinet, källaren och arbetarebostaden

i medelgott skick samt svinhuset i dåligt skick. Vid hemmanet Uppsalahalsen

och torpen är bebyggelsen i allmänhet synnerligen undermålig.

Brandförsäkringsvärdet å kronans byggnader uppgår till 116,745

kronor.

Åkerjorden, som är otillfredsställande arronderad, består huvudsakligen

av lermylla och en del lättare jordar, allt i god växtkraft. Ängen

utgöres av smala gräslindor utan egentligt värde. Betesmarken är av

god beskaffenhet men otillräcklig. Kultiverade beten saknas. Skogsmarken

bär mälardalskaraktär med här och var i dagen gående berg omväxlande

med skogsbördiga dalsänkor. I genomsnitt kan skogsmarken betraktas

såsom medelgod.

Egendomen har andel i Österrekarnes häradsallmänning. Utdelningen

från allmänningen har under en lång följd av år utgjort 100 kronor per

mantal. Under år 1934 har emellertid utdelats endast 80 kronor per mantal.

Med hänsyn till rådande virkespriser kunde dock utdelningen beräknas

att åter uppgå till 100 kronor per mantal.

Egendomen är delaktig i Kalkbäckens dikningsföretag. Jämlikt Kungl.

Majlis beslut den 17 augusti 1923 har arrendatorn av egendomen medgivits

rätt att för den arrenderade egendomen söka och vinna delaktighet

i lån från odlingslånefonden.

Taxeringsvärdet utgör 149,500 kronor, därav 87,900 kronor jordbruksvärde,

52,000 kronor skogsvärde, 5,000 kronor tomt- och industrivärde samt

4,600 kronor värde å »annan fastighet».

Jämlikt Kungl. Maj:ts resolution den 22 oktober 1920 har Eskilstuna

stad erhållit tillstånd att hava elektriska ledningar framdragna över

egendomen.

ZJppskattningsnämnden har anfört huvudsakligen följande.

Eskilstuna stad vore en bland landets omfångsrikaste städer. Staden

ägde största delen av omkringliggande obebyggd mark. Tomtpolitiken i

staden hade alltid varit inriktad på att tillhandahålla billiga byggnadstomter,

varför råmarksvärdet vore lågt. Genom sitt innehav av för bebyggelse

lämplig mark kunde staden leda bebyggelsen åt det håll, den

ansåge mest lämpligt. Kronoegendomens areal vore så stor, att man säkert

kunde räkna med att bebyggelse av densamma icke kunde ske under

överskådlig tid. Nämnden ansåge därför, att egendomen icke kunde hava

nämnvärt högt värde för bebyggelse. Såsom objekt för skogsbruk vore

egendomen ej heller lämplig, då man vid planläggningen av skogsskötseln

även finge taga hänsyn till estetiska värden, vilket måste verka

hämmande på möjligheterna att utvinna full räntabilitet å marken.

Nämnden hade därför funnit det vara lämpligast, att egendomen, som

hade ett klent byggnadsbestånd, försåldes till staden. Stadens ansökning

avså ge antingen inköp av egendomen i dess helhet eller endast av dess

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Martts proposition nr 188.

södra del. Nämnden ansåge, att hela egendomen borde försäljas. En

försäljning av enbart den södra delen skulle bliva ur ekonomisk synpunkt

ogynnsam, då i så fall återstående delen finge bära nära nog samma förvaltningskostnader

som ditintills hela egendomen.

Egendomen i dess helhet har salu värderats sålunda:

30.000 hektar tomt och åker å 3,000 kronor........................ 90,000: —

40.000 » åker » 1,500 » 60,000: —

13.965 » » » 600 » 8,379: —

10.000 » skogsmark » 2,000 » 20,000: —

20.000 » » » 1,000 » ........................ 20,000: —

149.245 » skogs-och hagmark » 100 » ........................ 14,924:50

20.ODO » vägar, diken o. d. » 40 » 800: —

55.790 » impediment » 40 » 2,231: eo

Virkesförråd ........................................................................................... 125,000: —

100 % andel i häradsallmänning för fastigheterna 8 mantal

Eskilstuna kungsladugård och l/s mantal Uppsalahalsen kapitaliserat

till ...................................................................................... 13,000: —

kronor 354,335: i o

som av jämnats till 354,000 kronor.

Det inom röda, heldragna hegränsningslinjer å kartan utmärkta området,

vilket enligt det förutnämnda, av stadsingeniören Dale utfärdade

beviset omfattar en areal av 124 hektar, varav 16.0290 hektar tomt, åker

och äng samt 107.9710 hektar

skogs-

och hagmark samt

impediment, har

värderats sålunda:

lO.ooo hektar tomt och åker å

3,000

kronor........................

........... 30,000

—

6.0 29 0 »

åker »

1,000

........... 6,029

—

30.ooo »

övrig mark »

1,000

» ........................

........... 30,000

—

50.491 »

» » »

100

» .........................

........... 5,049

10

27.480 »

impediment »

50

» .........................

........... 1,374

—

Virkesförråd

.......... 53,000

—

20 % andel i häradsallmänning för fastigheten 8 mantal kungsladugården

kapitaliserat till ............................................................2,600: —

kronor 128,052: io

På grund av att förvaltningskostnaderna å den återstående delen av

egendomen skulle bliva desamma som för hela egendomen och den kvarvarande

delen för kronan följaktligen finge anses hava mindre värde,

har nämnden föreslagit, att saluvärdet borde höjas med 20 procent eller

till i runt tal 150,000 kronor.

Saluvärderingen har verkställts under förutsättning, att egendomen försäljes

med tillträdesrätt den 14 mars 1935 i det skick, arrendelotten då enligt

bestämmelserna i gällande nyttjanderättsavtal befinnes och beträffande

områden, som upplåtits från kronoparken, i befintligt skick, att i

köpet endast ingå kronan tillhöriga byggnader och anläggningar, att köpeskillingen

erlägges å tid, som domänstyrelsen bestämmer, att köparen

respekterar innehållet i Kungl. Maj:ts brev rörande egendomen och

samtliga örn densamma gällande nyttjanderättsavtal, att köparen är skyldig

gälda avträdande arrendatorer eventuellt kontraktsenligt tillkommande

ersättning för höst- och frösådd samt höstplöjning, att köparen till
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Marits proposition nr 188.

förbindes att låta ägarna av byggnader, som innehaft dessa före 14 mars

1925, ander sin livstid och, därest de äro gifta, under sina hustrurs livstid

hava byggnaderna kvarstående mot erläggande av de nu utgående avgälderna

för löpande arrendeperioder och därefter mot skälig avgäld samt

att låta deras arvingar, under förutsättning av byggnadsnämndens godkännande

och inom ramen av fastställd stadsplan, med äganderätt förvärva

de tomter, å vilka byggnaderna äro belägna, eller i annat fall utgiva

lösen för byggnadernas bortförande, att köparen gäldar alla med

köpet förenade kostnader och erlägger alla efter tillträdesdagen förfallande

skatter och onera, av vad namn och slag de vara må, att köparen

från tillträdesdagen ensam ansvarar för de för egendomen förfallande

och utgående annuiteter och räntor å lån för Kalkbäckens dikningsföretag

samt för framtida underhållskostnader för företaget, att i köpet icke

ingå utstämplad skog och upphugget virke, att kronan eller den, till vilken

försäljning av virket vid tillträdesdagen skett, bär rätt att hava utstämplad

skog eller upphugget virke och ved kvar å marken intill den 1

juli 1936 samt att avverka och bortforsla sålunda utstämplat virke, att

egendomen försäljes enligt den av distriktslantmätaren Ström år 1914

kompletterade kartan samt att det åligger köparen att vid kommande

gränsregleringar utan rätt till ersättning tåla de jämkningar i gränserna,

som därvid eventuellt kunna uppkomma, att från försäljningen undantages

den kronan tillhöriga vattenrätten i Eskilstunaån, som erfordras

för kronans verk i Eskilstuna, samt att i köpet icke ingår den mark, som

lämnats till Södermanlands enskilda järnväg, numera statens järnvägar,

för framdraget järnvägsspår.

Jägmästaren i Nyköpings revir har i likhet med uppskattningsnämnden

ansett, att egendomen i dess helhet borde försäljas. Det föreslagna

värdet å växande skog har emellertid jägmästaren funnit vara för lågt.

Enligt jägmästarens mening borde skogen åsättas ett värde av 131,000

kronor och saluvärdet å egendomen i dess helhet följaktligen bestämmas

till 360,000 kronor.

Över jägmästaren har biträtt förslaget örn försäljning av egendomen i

dess helhet. Med hänsyn till de goda priser, som alltid betalades för rotstående

auktionsposter å Eskilstuna kronopark, ävensom de i staden rådande

exceptionellt höga vedprisen, har överjägmästaren ansett den av

jägmästaren föreslagna höjningen av ståndskogens värde fullt skälig.

Värderingen i övrigt hade icke givit över jägmästaren anledning till erinran.

Med skrivelse den 7 februari 1935 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört följande.

I likhet med uppskattningsnämnden och skogsstatstjänstemännen ansåge

styrelsen det vara lämpligast, att hela egendomen försåldes till staden.

Den till egendomen hörande rätten till vatten i Eskilstunaån syntes

dock alltjämt böra bibehållas i kronans ägo. Hinder mot vattenområdets

avstyckning torde, enligt vad överlantmätaren i länet uppgivit, icke komma

att möta.

I fråga örn beräkningen av egendomens saluvärde ansåge styrelsen, att

någon höjning av en eller annan post väl skulle kunna ifrågasättas.

Vid en försäljning av hela egendomen i en lott torde emellertid det av

uppskattningsnämnden beräknade värdet, 354,000 kronor, vara skäligt.

Köpeskillingen borde erläggas kontant å tillträdesdagen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 188.

17

Beträffande Övriga av nämnden föreslagna villkor för egendomens försäljning

funne styrelsen, att egendomen i dess helhet borde försäljas i befintligt

skick samt att nyttjanderättshavarnas rätt och befogade intressen

herde tillgodoses på så sätt, att staden tillförbundes att respektera

samtliga nyttjanderättsupplåtelser å egendomen och att, därest staden

nödvändigt behövde taga i anspråk lägenheternas områden för något stadens

ändamål och nyttjanderättshavarna ej ville bortföra sina å områdena

uppförda hus, inlösa desamma mot en köpeskilling, vilken i händelse

av tvist bestämdes av skiljemän såsom i 2 kapitlet 8 § lagen örn nyttjanderätt

till fast egendom vore stadgat för där avsett fall. Givet vore, att

staden genom köpet borde inträda i alla de rättigheter och skyldigheter,

kronan ägde till samtliga nyttjanderättshavare å egendomen. Vidare

torde böra föreskrivas, att, sedan avgälden för arrendeåret 14 mars 1934—

14 mars 1935 behörigen guldits, samtliga mellanliavanden mellan kronan

och staden på grund av arrendekontraktet skulle anses vara reglerade.

På grund av vad sålunda anförts har domänstyrelsen hemställt, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att i kronans ägo kvarvarande

delar av kronoegendomen 9 mantal Eskilstuna kungsladugård nr

1 jämte därtill hörande hemmanet J/s mantal Uppsalahalsen nr 1 i Eskilstuna

stad — motsvarande stadsägan nr 902 + 909 i Eskilstuna Klosters

församling — med undantag av den till egendomen hörande rätten till

vatten i Eskilstunaån finge försäljas till Eskilstuna stad mot en köpeskilling

av 354,000 kronor, samt under villkor i övrigt, att egendomen

finge av köparen tillträdas den 14 mars 1935 i då befintligt skick, att

köpeskillingen erlades kontant vid tillträdet till länsstyrelsen i länet, som

hade att utfärda köpebrev å egendomen, att det mellan kronan och staden

gällande arrendeavtalet skulle upphöra att gälla vid tillträdesdagen,

att, sedan avgälden för arrendeåret 14 mars 1934—14 mars 1935 behörigen

guldits, samtliga mellanhavanden mellan kronan och staden på grund av

arrendeavtalet skulle anses vara reglerade, att andra gällande nyttjanderättsavtal

rörande områden å egendomen och beslut örn upplåtelse av

mark från densamma skulle av staden respekteras, att staden genom köpet

inträdde i de rättigheter och skyldigheter, Kungl. Majit och kronan

hade gentemot vederbörande nyttjanderättshavare å egendomen, att inga

enskilda tillhöriga hus och anläggningar vid egendomen inginge i försäljningen,

att staden skulle vara skyldig att inlösa nyttjanderättshavare tillhöriga

hus vid egendomen, när nyttjanderättshavarna på grund av stadens

uppsägning frånträdde besittningsrätten, till skäligt pris, som i brist

på överenskommelse bestämdes av skiljemän såsom i 2 kap. 8 § lagen den

14 juni 1907 örn nyttjanderätt till fast egendom är stadgat för där avsett

fall, att staden ansvarade för de å egendomen å tiden efter tillträdesdagen

belöpande utgifter för torrläggningsföretag, att staden ansvarade

för alla övriga å egendomen efter tillträdesdagen belöpande onera och

utskylder, att staden skulle ensam vidkännas kostnader för lagfart å

fånget, avstyckning av egendomens vattenområde i Eskilstunaån och

andra med köpet förenade utgifter, att i köpet icke inginge å egendomen

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sand. Nr 18H. Ii

s. 18 Kontrollera mot PDF

Itepartetnents
chefen.

18 Kungl. May.ts proposition nr 188.

utstämplad skog, samt att kronan eller eventuell köpare av denna skog

förbehölles rätt att till den 1 juli 1936 avverka och från egendomen bortföra

därstädes kvarvarande, i köpet icke ingående utstämplade virkeskvantiteter.

I skrivelse den 1 mars 1935 har drätselkammaren i Eskilstuna meddelat

domänstyrelsen, att stadsfullmäktige å sammanträde den 28 sistlidne

februari enhälligt beslutat, att staden skulle förvärva ifrågavarande kronoegendom

mot en köpeskilling av 354,000 kronor samt på de villkor i

övrigt, som av domänstyrelsen föreslagits.

I skrivelse, som den 6 mars 1935 överlämnats till jordbruksdepartementet,

har arméförvaltningens artilleridepartement under åberopande av en

bifogad skrivelse från styresmannen för Karl Gustafs stads gevärsfaktori

anfört, att faktoriets intressen berördes av den tilltänkta försäljningen

på så sätt, att å fastigheten funnes anlagd en skjutbana, där faktoriets

skjutningar bedreves. Då det vore av vikt, att faktoriet tillförsäkrades

rätt att jämväl framdeles bedriva sina skjutningar å denna bana, syntes

det rimligt, att i samband med att staten avhände sig ifrågavarande fastighet

sådana villkor uppställdes, att garantier i nämnda hänseende lämnades.

Skjutbanan vore belägen på det område örn 18.62 hektar, som Kungl.

Majit den 5 juli 1916 medgivit Eskilstuna skyttegille att mot en årlig avgäld

av 100 kronor tillsvidare begagna för skjutövningars bedrivande.

Därest skjutbanan ej undantoges från försäljningen och förbleve i statens

ägo, syntes det vara möjligt att genom servitut till förmån för den

fastighet där gevärsfaktoriet vore beläget skydda ifrågavarande statsintresse.

Försäljningen av ifrågavarande kronoegendom möter ej någon erinran

från min sida. Mot de föreslagna försäljningsvillkoren har jag ej heller

i huvudsak något att invända. På sätt framhållits i skrivelse från arméförvaltningens

artilleridepartement torde emellertid vid försäljningen

böra träffas sådana anordningar, att Karl Gustafs stads gevärsfaktori

tryggas i rätten att för bedrivande av sina skjutningar i erforderlig utsträckning

nyttja omförmälda för närvarande till Eskilstuna skyttegille

upplåtna område örn 18.62 hektar. Vissa jämkningar i de av domänstyrelsen

föreslagna och av Eskilstuna stad godkända försäljningsvillkoren synas

sålunda böra ske. Tiden har icke medgivit upptagande av förhandlingar

med staden härutinnan. Till undvikande av att lösningen av det

sedan lång tid aktuella spörsmålet örn kronoegendomens försäljning ytterligare

fördröjes, torde ärendet emellertid i befintligt skick böra underställas

riksdagen, därvid medgivande torde böra inhämtas till försäljning av

egendomen i huvudsaklig anslutning till domänstyrelsens förslag. Därest

riksdagen härtill lämnar bifall, torde det få ankomma på Kungl. Majit

att, under vederbörligt hänsynstagande till vad nyss anförts, fastställa de

slutliga försäljningsvillkoren.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Km tgl. Maj:ts proposition nr 168.

iy

att i kronans ägo kvarvarande delar av kronoegendomen

9 mantal Eskilstuna kungsladugård nr 1 jämte

därtill hörande hemmanet V» mantal Uppsalahalsen

nr 1 i Eskilstuna stad — motsvarande stadsagan nr

902 + 909 i Eskilstuna Klosters församling — med

undantag av den till egendomen hörande rätten till

vatten i Eskilstunaån må, i huvudsaklig överensstämmelse

med domänstyrelsens förslag, försäljas till

Eskilstuna stad.

4:o.

Kronoparken Solebo i Östergötlands län.

Sedan fråga uppstått örn försäljning av Rihbingshovs huvudgård under

kronoparken Solebo i Norra Vi socken av Östergötlands län, har på domänstyrelsens

föranstaltande uppskattningsförrättning hållits i vederbörlig ordning.

Domänstyrelsen har, med överlämnande av ärendet tillhörande handlingar,

varibland vid förrättningen fört protokoll och en av distriktslantmätaren

Sigfrid Wolke år 1933 upprättad karta jämte avstyckningshandlingar, i

skrivelse den 7 februari 1935 underställt ärendet Kungl. Maj:ts prövning.

Av handlingarna inhämtas följande.

Salulotten har numera avstyckats. Den har i jordregistret betecknats

Ribbingshov 2!.

Egendomen är belägen invid allmän väg, 36 kilometer från Tranås och

11 kilometer från Österbymo järnvägsstation. Arealen omfattar 63.5 2 hektar,

varav omkring 19.9 8 hektar åker, 8.9 8 hektar äng, 28 hektar skogsmark,

4.5 0 hektar fastmarksimpediment och 2.0 6 hektar vatten.

Å egendomen befintliga byggnader tillhöra kronan. De äro i stort sett i

knappt medelgott skick samt för egendomens behov tillräckliga. Åkerjorden

är av medelgod och ängen av god beskaffenhet. Hävden är god. Virkesförrådet

har uppskattats till 1,122 kubikmeter.

Egendomen är jämlikt kontrakt av den 11 oktober 1925 för tiden till den

14 mars 1936 utarrenderad till Arvid Andersson mot ett årligt arrende av

1,200 kronor, varav enligt medgivande av styrelsen den 23 mars 1933 hälften

utgår i naturaprodukter enligt markegångstaxan. För arrendeåret 1932—

1933 har arrendatorn haft att erlägga ett belopp av 1,020 kronor. Med

arrendet följer rätt för arrendatorn att erhålla fri elektrisk energi till lyse,

tröskning, vedsågning och sågning av husbehovsvirke. Andersson har brukat

lägenheten sedan den 1 november 1927.

Vissa av de å egendomen belägna byggnaderna ingå i arrendet av Ribbingshovs

Herrgård, som jämlikt kontrakt den 15 och 16 september 1932

uthyrts till kaptenen Carl Ridderborg för tiden till den 1 april 1952.

Saluvärdet har uppskattats till 25,000 kronor, varav omkring 5,550 kronor

belöpa å skogsmark och skog. Arrendevärdet har beräknats utgöra 1,000

kronor. Av domänverket förskotterade kostnader för avstyckning utgöra

920 kronor 23 öre.

Uppskattningsnämnden har föreslagit att egendomen utbjudes till salu

under hand enligt 13 § i 1929 års förordning med tillträdesrätt för köpare

den 14 mars 1936. Anledning förelåge icke att vid försäljningen föreskriva

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

särskilda villkor angående egendomens användning samt återköpsrätt. Skulle

likväl föreskrifter härutinnan anses böra ifrågakomma, borde saluvärdet

minskas med 10 procent Då jakträtten å Bibbingshovsdelen av kronoparken

Solebo vore utarrenderad till den 16 maj 1937 genom ett den 26

september 1932 upprättat kontrakt, borde jakträtten å salulotten undantagas

till nämnda dag. I köpet skulle ingå dels elektriska ledningar från den å

Ribbingshovs Herrgård belägna transformatorn till egendomens byggnader

samt de i byggnaderna befintliga, kronan tillhöriga ledningar, dels ock den

till arrendatorsbostad nu använda s. k. östra flygeln å Ribbingshovs Herrgård

med rätt för köparen att hava sagda byggnad avgiftsfritt kvarstående

till den 14 mars 1956 och att till nämnda dag ävenledes avgiftsfritt disponera

ägofigurerna nris 103 och 104 oell som utfartsväg använda ägofigur

nr 105 och södra delen av ägofigur nr 115, allt enligt förenämnda karta.

Köparen skulle därjämte respektera här förut åberopat kontrakt angående

Ribbingshovs Herrgård.

Jägmästaren och överjägmästaren hava tillstyrkt försäljningen. Jägmästaren

har upplyst, att för arrendeåret 1934—1935 arrendatorn haft att

erlägga ett belopp av 1,078 kronor, att arrendatorn tillkommande förmån

av fri elektrisk energi uppskattades till ett värde av omkring 300 kronor

och att vid ny utarrendering, därvid arrendatorn ej torde komma att medgivas

rätt till fri elektrisk energi, arrendet beräknades till omkring 900

kronor, överjägmästaren har ansett angeläget att egendomen försåldes så

snart som möjligt jämväl med hänsyn till ifrågavarande för kronan synnerligen

besvärande villkor angående fri elektrisk energi till arrendatorn
Domänstyrelsen

har i skrivelsen den 7 februari 1935 förklarat sig icke hava

något annat att erinra mot uppskattningsnämndens förslag än att, då egendomen

ej torde kunna anses utgöra en egnahemslägenhet, försäljningen borde

ske genom utbud å offentlig auktion enligt 15 § i förenämnda förordning.

Med hänsyn till vad jägmästaren anfört och då nu utgående arrende, frånsett

värdet av arrendatorn tillkommande förmån av fri elektrisk energi, ej

utgjorde mer än högst 900 kronor, syntes ärendet kunna avgöras utan riksdagens

hörande.

Med utlåtande den 2 mars 1935 har domänstyrelsen sedermera överlämnat

en framställning från egendomens arrendator Arvid Andersson, vari denne

hemställt, att antingen få arrendera egendomen under ytterligare två år för

att därigenom kunna bliva berättigad till hembud eller att redan nu få

köpa egendomen under hand.

över jägmästaren har förklarat, att han ej skulle tveka att tillstyrka hembudsrätt

för Andersson, därest denne innehaft arrendet under för erhållande

av dylik rätt föreskriven tid av 10 år.

I sitt utlåtande den 2 mars 1935 har domänstyrelsen — enär Andersson

vid arrendetidens utgång den 14 mars 1936 brukat egendomen under en tid

av omkring 8.5 år samt med hänsyn till att han skött egendomen väl —

ansett, att Anderssons framställning örn liembudsrätt till egendomen borde

bifallas. Styrelsen hemställde därför, att Kungl. Majit måtte underställa

denna fråga riksdagens prövning. Därest Andersson begagnade sig av hembudsrätten,

borde varken kronan eller Andersson äga framställa fordrings
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

anspråk på grund av det rörande egendomen nu gällande arrendeavtalet

utom beträffande oguldna arrendeavgifter och skatter.

I likhet med domänstyrelsen anser jag, att arrendatorn av Ribbingshovs Departements*

huvudgård Arvid Andersson torde vara förtjänt av att egendomen erbjudes

honom med hembudsrätt.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Hajd måtte föreslå riksdagen medgiva,

att Ribbingshov 22 (Ribbingshovs huvudgård) i Norra

Vi socken av Östergötlands län må med ett saluvärde

av 25,000 kronor försäljas jämlikt förordningen den 6

juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av

kronoegendom m. m. med tillträdesrätt för köpare den

14 mars 1936 samt med hembudsrätt jämlikt 9 § förordningen

för Arvid Andersson;

ägande varken kronan eller Andersson, därest Andersson

begagnar sin hembudsrätt och förvärvar egendomen,

framställa fordringsanspråk gent emot varandra på grund

av gällande arrendeavtal i fråga örn ersättning för trädesbruk,

höstplöjning, sådd eller husröta; och skall vid

försäljningen därjämte iakttagas, att egendomen överlåtes

i det skick, vari den vid tillträdet befinner sig,

att i köpet ingå endast kronan tillhöriga, å egendomen

befintliga byggnader och anläggningar, att vidare i

köpet ingå dels elektriska ledningar från den å Ribbingshovs

Herrgård belägna transformatorn till egendomens

byggnader samt de i byggnaderna befintliga, kronan

tillhöriga ledningar, dels ock den till arrendatorsbostad

nu använda s. k. Östra flygeln å Ribbingshovs

Herrgård med rätt för köparen att hava sistsagda byggnad

avgiftsfritt kvarstående till den 14 mars 1956 och

att till nämnda dag ävenledes avgiftsfritt disponera ägofigurerna

aris 103 och 104 samt som utfartsväg använda

ägofigur nr 105 och södra delen av ägofigur nr

115, allt enligt förenämnda karta, att köparen respekterar

dels ett den 26 september 1932 upprättat kontrakt,

varigenom jakträtten å Ribbingshovsdelen av kronoparken

Solebo utarrenderats för tiden till och med den 15

maj 1937, dels ock ett den 15 och 16 september 1932

upprättat kontrakt, varigenom Ribbingshovs Herrgård

uthyrts till den 1 april 1952, i vad nämnda båda kontrakt

röra den försålda egendomen, och att köparen betalar

av kronan förskotterad kostnad för avstyckning

med 920 kronor 23 öre.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl, Majlis proposition nr ISS.

5:o.

Mellanängen nr 1 ock Österängen nr 2 inom Jönköpings stad.

Stadsfullmäktige i Jönköping hava den 20 december 1934 beslutat låta

såsom statskommunalt reservarbete utföra en ny förbindelseled Jönköping—

Huskvarna genom anläggning av den å stadsplanen upptagna s. k. Sannegårdsvägen

under villkor att Kungl. Maj:t beviljade 80 procent statsbidrag

å kostnaden, beräknad till 653,000 kronor, för väganläggningen inom Jönköpings

stad. Sedan Kungl. Majit den 31 december 1934 beviljat statsbidrag

enligt angiven grund, har statens arbetslöshetskommission lämnat

tillstånd till vägföretagets igångsättande såsom statskommunalt reservarbete.

I skrivelse den 14 februari 1935 har Jönköpings stads drätselkammare

gjort framställning örn att för stadens räkning få förvärva viss för väganläggningen

erforderlig, kronan tillhörig mark.

över drätselkammarens framställning har domänstyrelsen den 19 februari

1935 avgivit infordrat utlåtande.

Av handlingarna i ärendet inhämtas i huvudsak följande.

För vägen erfordras ett område örn cirka 8,850 kvadratmeter av den under

domanstyrelsens förvaltning ställda, inom Jönköpings stad belägna kronoff?

j111^ Mellanängen nr 1 och Österängen nr 2, utarrenderad för tiden

till den 14 mars 1938 mot en årlig avgäld av 7,500 kronor.

Genom framdragande av vägen kommer dessutom att från egendomens

°yn«? Jord avskiljas ett emellan den nya vägbanan och den gamla vägen

Jonkoping—Huskvarna liggande område örn cirka 25,000 kvadratmeter

Sedan staden i skrivelse den 18 januari 1935 till domänstyrelsen förklarat

sig önska förvärva det till vägbanan erforderliga markområdet och jämväl

vara villig, under förutsättning att kronan så påfordrade, inlösa det markområde

om 25,000 kvadratmeter, som genom väganläggningen bleve avskilt

anmodade domänstyrelsen den 22 januari 1935 domänintendenten i Jönkopings

Ian att söka träffa preliminär överenskommelse om ersättning och

övriga villköl- för markområdenas överlåtande till staden.

• F1®1’, fölTia underhandlingar med stadens delegerade framlades två i ett

vid förhandlingar den 25 januari 1935 fört protokoll upptagna förslag till

ifrågavarande markupplåtelse, det ena betecknat med alternativ 1 och av

ae delegerade förordat, innebärande att staden skulle förvärva såväl den mark

sorn erfordrades för själva väganläggningen, sorn ock det egendomen tillhörande,

mellan den nya vägbanan och den gamla vägen liggande området,

det andra, betecknat såsom alternativ II, innebärande att staden skulle förvärva

allenast det förstnämnda av berörda områden.

E^r?trnaliternativ 1 skulle staclen markupplåtelsen erlägga ett belopp

av 4b,Joll kronor, därav för mark till själva vägbanan 8,850 kronor efter

ett pris av 1 krona per kvadratmeter, och för det mellan de båda vägarna

liggande området 3<,500 kronor efter ett pris av 1 krona 50 öre per kvadratmeter.

Enligt alternativ II skulle staden dels såsom lösen för det till vägbanan

erforderliga området erlägga ett belopp av 8,850 kronor, dels ock utgiva

engångsersättning for intrång och skada med 1,000 kronor eller tillsammans

y,ö5u kronor.

Såsom ytterligare villkor föreslogs i båda fallen, att ersättningsbelopp för

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188. 23

förvärvat markområde skulle jämkas i förhållande till areal, som området

vid en definitiv uppmätning av detsamma visade sig omfatta, att ersättningsbeloppen

i dess helhet skulle erläggas, när marken av staden toges i

anspråk för väganläggningen, att staden, alldenstund den nya vägbanan

komme att skära det stamdike, som utgjorde avlopp för egendomens täckdikningssystem

söder örn nämnda väg, skulle på egen bekostnad anlägga

fullgott avlopp från berörda stamdike på sådant sätt, att avloppet icke berördes

av vägen, att staden skulle åtaga sig att i samband med väganläggningen

utföra och bekosta erforderliga tillfartsvägar från den nya vägen

till egendomens gärden, samt att staden, med anledning av de rubbningar

i nu gällande stadsplan som genom den nya vägen komme att uppstå, genom

egen försorg och på egen bekostnad snarast möjligt skulle låta upprätta och

fastställa nytt förslag till stadsplan, omfattande jämväl förslag till tomtindelning.

I skrivelsen den 14 februari 1935 bar Jönköpings stads drätselkammare

■— med företeende av ett med egendomens arrendator träffat preliminärt

avtal örn ersättning för skada och intrång och med förmälan, dels att arbetet

med den nya väganläggningen redan vore påbörjat, dels ock att drätselkammaren

vid övervägande av de olika alternativa förslagen till markinlösen

funnit det som alternativ II betecknade vara för staden att föredraga

— å stadens vägnar anhållit att i första band få förvärva det i detta

alternativ till inlösen ifrågasatta området på de villkor, som i protokollet

av den 25 januari 1935 funnes angivna för marköverlåtelsen ifråga.

Kronoegendomens arrendator David Werthén bar förbundit sig, att utan

ersättning från domänverket avstå från förenämnda områden.

Domänstyrelsen har ansett sig böra bestämt avstyrka en överlåtelse till

staden enligt alternativ II av allenast det till vägbanan erforderliga markområdet

från egendomen. Stadens förvärv borde omfatta jämväl det mellan

den nya vägbanan och den gamla vägen liggande markområdet örn cirka

25,000 kvadratmeter. Sistnämnda område angränsade staden tillhörig mark

och inginge även i en för nämnda mark jämte närliggande områden upprättad

stadsplan. Området komme att genom den nya vägbanans framdragande

helt skiljas från kronoegendomens övriga markinnehav. Möjligheten

för områdets användande för jordbruksändamål komme därigenom att

i avsevärd grad försvåras, och bela egendomens arrendevärde komme till

följd därav att i betydlig grad nedsättas, en nedsättning vilken knappast

torde kunna kompenseras genom den föreslagna engångsersättningen för

skada och intrång med 1,000 kronor. Såsom franninge av protokollet över

de mellan domänintendenten och stadens delegerade förda förhandlingarna

bade också de delegerade förordat, att staden skulle inlösa jämväl nu ifrågavarande

område, och i skrivelsen till domänstyrelsen den 18 januari 1935

hade staden förklarat sig villig härtill, därest så av kronan påfordrades.

Att döma av ordalagen i skrivelsen den 14 februari 1935 syntes staden fortfarande

stå fast vid detta sitt erbjudande.

dag tillstyrker, att försäljning till Jönköpings stad sker av för ifrågavarande

väganläggning erforderlig mark. På skäl domänstyrelsen anfört

synes uppenbart, att en försäljning enligt förenämnda alternativ I är för

Departement* •

chefen

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

kronan avgjort förmånligare än en försäljning enligt alternativ II. Något

definitivt antagande av de i alternativ I angivna försäljningsvillkoren föleligger

emellertid ej från stadens sida, och ytterligare förhandlingar i

ämnet hava icke medhunnits. Då det är av vikt, att frågan vinner snar

lösning, tolde ärendet detta oaktat höra underställas riksdagen. Medgivande

synes härvid böra utverkas till försäljning i huvudsaklig överensstämmelse

med antingen alternativ I eller alternativ II. Det torde få bero

på Kungl. Majit att träffa slutligt avgörande härutinnan; dock torde med

hänsyn till vad nyss anförts i första hand höra eftersträvas, att försäljningen

kommer till stånd på de i alternativ I angivna villkoren.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av den inom Jönköpings stad belägna kronoegendomen

Mellanängen nr 1 och Österängen nr 2 visst

markområde må enligt Kungl. Maj :ts närmare bestämmande

överlåtas till Jönköpings stad i huvudsaklig

överensstämmelse med de i alternativ I eller alternativ

II angivna grunder enligt förenämnda vid förhandlingar

mellan domänintendenten och stadens delegerade

den 25 januari 1935 förda protokoll.

6:o.

Hällungstad nr 2 i Göteborgs och Bohus län.

Kronoegendomen Hällungstad nr 1, Huset nr 1 och Kasen nr 1 örn tillsammans

1 Yt mantal jämte lägenheten Myren nr 1, ett torp, allt i Hedo

socken av Göteborgs och Bohus län, har varit utarrenderad från den 14

mars 1912 under en tid av 20 år mot en årlig avgäld av 1,800 kronor. I avvaktan

på lösningen av frågan örn egendomens disposition efter den 14

mars 1932, då nyssnämnda arrendeperiod utgick, har egendomen mot årskontrakt

utarrenderats mot en avgäld av 800 kronor för tiden 14 mars 1932

—14 mars 1933 och 400 kronor för vartdera av arrendeåren 1933/1934 och

1934/1935. De i kronoegendomen ingående enheterna hava sammanlagts

till en fastighet, vilken jämlikt kammarkollegii beslut den 30 november

1934 skall benämnas Hällungstad nr 2.

Kronojordstyckningssakkunniga hava under år 1929 besökt egendomen.

Ilppskattningsförrättning har hållits å egendomen den 4 december 1933.

Av handlingarna i ärendet, däribland en av R. T. C. Busck upprättad,

av Ivar Hedén år 1908 rättad samt av distriktslantmätaren Johan Gunnarsson

år 1929 kompletterad karta jämte beskrivning, inhämtas:

Kronoegendomen, belägen 47 kilometer från Uddevalla stad, 23 kilometer

från Munkedals fabrikssamhälle och 22 kilometer från Dingle station å

Göteborg—Bohusbanan, ligger i ett sammanhängande skifte.

Egendomen omfattar 319.osro hektar, därav 115.i56o hektar tomt och åker,

30.1890 hektar äng och 173.7420 hektar avrösningsjord.

Å egendomen finnas följande, av respektive innehavare bebyggda jord
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

brukslägenheter: Kullen, brukare Anders Carlsson, Råsängen, brukare

Albert Alfredsson, Kaserna, brukare Gustaf Olsson, Alekas, brukare Johan

Sällström, samt Titten, brukare Carl Simonsson. Därjämte finnes å egendomen

strax intill huvudgården ett tomtområde, »Skomakarns», bebyggt

med ett Anna Johansson tillhörigt boningshus.

Innehavarna av jordbrukslägenheten^ hava samtliga brukat sina innehav

i mer än tio år.

Å egendomen varande, kronan tillhöriga hus äro med undantag av fähuset,

som är i gott skick, synnerligen dåliga.

Åkerjorden är svag. Ängen, bestående av renar och bäckdalar samt

igenlagda torp, användes uteslutande till bete, då egendomens egentliga

betesmark är igenvuxen med ungskog och betet därå är klent. Skogsmarken

är uppfylld av impediment.

Egendomen är taxeringsvärderad till 60,900 kronor, därav 56,600 kronor

för inägor och 4,300 kronor för skogsmark jämte skog.

Dals—Ed—Rölanda elektriska distributionslorening har genom Kungl.

Maj:ts resolution den 1 juli 1927 medgivits att hava elektrisk högspänningsledning

över egendomen.

I likhet med krono jordstyckning ssakkunniga har uppskattningsnämnden,

med hänsyn till egendomens avlägsna belägenhet, svaga jordbruk,

klena byggnadsbestånd och dåliga skogsmark, ansett, att egendomen borde

snarast försäljas. Då emellertid innehavarna av de å egendomen befintliga

jordbrukslägenheterna till nämnden framfört sina önskemål att få friköpa

sina innehav med tillägg av ytterligare jord, har nämnden funnit

lämpligt att uppstycka egendomen i ett flertal lotter, över vilka samtliga

styckningslotter, till antalet åtta, särskilda kartor upprättats av distriktslantmätaren

Gunnar Tydén.

De utlagda lotterna äro samtliga jordbrukslotter, lotterna I och II utlagda

i två skiften. Lotten Ia är obebyggd.

Försäljningslotternas arealer och saluvärden framgå av följande tabell.

Försäljnings-

lott

nr

----------------

Areal i

hektar

Saluvärde i kr.

Arrende- värde i

kronor

Innehavare

åker

äng

..

avros-

nings-

jord

summa

summa

därav för

skog oell

skogsmark

1 ^

huvudgärden

57.0970

17.8860

74.5160

150.0990

35,000

7,200

1,050

Ia

obebyggd

0.1420

4.2110

4.3530

1,200

II

»Kullen»

Anders S.

Carlsson

12.9270

1.1290

17.8230

31.3790

6,370

2,200

250

lil

0.8 250

1.2250

7.8960

9.7460

900

270

15

IV

»Wasängen»

Albert

Alfredsson

15.6440

3.0410

13.9680

32.6480

6,630

1,000

270

V

»Kaserna»

Gusta! Olsson

4.921 0

0.7 4 8 0

14.1160

19.7850

3,400

1,600

140

VI

»Alekas»

Johan Säll- ström

14.0680

4.1860

25.0280

43.2270

7,030

2,400

280

VII

»Titten»

Carl Simons- son

9.2790

1.8820

16.6890

27.8600

2,900

1.300

120

Summa

115.1960

30.1890

173.7420

319.0870

G3,43o| 15,970

2,125

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Samtliga värderingar äro verkställda under förutsättning, att arrendatorn

överlämnar lotterna i det skick, vari de på grund av stadgandena i det

örn egendomen gällande arrendekontraktet skola av honom överlåtas.

Nämnden har föreslagit, att lotten I eller huvudgården, då egendomen

av nuvarande arrendatorn icke innehafts längre tid än från den 14 mars

1929, skulle försäljas å offentlig auktion jämlikt 15 § i förordningen den 6

juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m., att lotterna II samt IV—VII skulle liembjudas respektive innehavare

jämlikt 9 § 2 morn. i samma förordning, samt att lotterna Ia och lil

skulle jämlikt berörda förordnings stadgande i 11 § hembjudas, den

förstnämnda till Alfred Andersson och den senare till Hans J. Johansson.

Andersson och Johansson vore ägare till lotterna angränsande jordbruk

örn respektive 8 och 5 hektar åker, vilka vore i behov av utökning.

Samtliga av nämnden till erhållande av hembud föreslagna personer

hava förklarat sig villiga att till av nämnden åsätta saluvärden inköpa

lotterna.

Vid försäljning av lotten I skulle Anna Johansson såsom ägare av det å

tomtområdet »Skomakarns» belägna boningshuset tillförsäkras rätt att

under sin livstid utan avgift hava boningshuset kvarstående, varvid då

jämväl borde följa rätt för henne att begagna den området angränsande

vägen fram till allmänna landsvägen.

Vid försäljningarna skulle därjämte tillförsäkras rätt till väg för lotten

I över lotterna II, IV, V, VI och VII; för lotten II över lotterna I, V och

VI; för lotten III över lotten II; för lotten IV över lotten I; för lotten V

över lotterna I och VI; för lotten VI över lotten I och för lotten VII över

lotten I.

I den mån kronan ägde del i de lotterna II och IV angränsande enskilda

vägar, borde berörda lotter ävensom lotten III erhålla rätt till del i nämnda

vägar.

Köparna av lotterna I, la och II borde i blivande köpekontrakt tillförbindas

att respektera förut berörda, Dals—Ed—Rölanda elektriska distributionsförening

u. p. a. medgivna rätt att hava elektriska kraftledningar

framdragna över egendomen.

Nämnden har i övrigt icke funnit skäl föreskriva särskilda försäljningsvillkor

eller återköpsrätt för kronan. Skulle föreskrifter härutinnan likväl

anses böra ifrågakomma, har nämnden ansett, att saluvärdena borde

nedsättas med 15 procent.

Över jägmästaren har icke haft något att erinra mot nämndens dispositionsförslag.

Överlantmätaren har förklarat hinder för avstyckning i enlighet med

förslaget icke möta. Innan avstyckningen verkställdes, borde dock de i

kronoegendomen ingående enheterna sammanföras till en fastighet.

Domänstyrelsen har med utlåtande den 11 augusti 1934 underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört, att styrelsen biträdde det

av nämnden frainlagda förslaget till egendomens uppdelning och försäljning.

Mot de av nämnden försäljningslotterna åsätta saluvärdena hade

styrelsen ingen erinran. Lotterna borde upplåtas med full och oinskränkt

äganderätt, därvid lotten I borde försäljas å offentlig auktion till den

högstbjudande, lotterna II, IV—VII hembjudas respektive innehavare

samt lotterna la och III upplåtas med hembudsrätt för ägarna av de lot
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Martts proposition nr 188.

terna angränsande småbruken. Lotterna borde säljas lotten I med tillträdesrätt

den 14 mars 1936 och övriga lotter med tillträdesrätt räknad från

den 14 mars 1935. Vid försäljningarna borde respektive lotter tillförsäkras

rätt till vägar i enlighet med vad nyss angivits, varjämte köparna av

lotterna I, Ia och II borde tillförbindas i blivande köpekontrakt att respektera

förberörda distributionsförenings rätt att över lotterna hava

framdragna kraftledningar.

Med skrivelse den 22 januari 1935 har domänstyrelsen sedermera överlämnat

en framställning från Hans J. Johanssons son Oskar Johansson

vari denne anhållit, att, då han numera av sin fader inköpt Vet mantal

Långön Nedre, hembudsrätten till lotten nr III måtte å honom överlåtas,

vilken framställning biträtts av Hans J. Johansson. Domänintendenten

och domänstyrelsen hava förklarat sig icke hava något att erinra emot

bifall till framställningen.

Jag biträder det av domänstyrelsen tillstyrkta försäljningsförslaget och Departement:<- hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, chefen.

att kronoegendomen Hällungstad nr 2 i Hede socken

av Göteborgs och Bohus län må försäljas i förenämnda

med I, Ia, II—VII betecknade lotter med förut angivna

arealer och saluvärden

lotten I med tillträde den 14 mars 1936 jämlikt 15 $

förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning

i vissa fall av kronoegendom m. m. till den

högstbjudande å offentlig auktion;

lotterna II och IV—VII med tillträdesrätt räknad

från den 14 mars 1935 jämlikt 9 § nyssnämnda förordning

med hembudsrätt för Anders S. Carlsson till lotten

II, Albert Alfredsson till lotten IV, Gustaf Olsson

till lotten V, Johan Sällström till lotten VI och Carl

Simonsson till lotten VII samt

lotterna Ia och III likaledes med tillträdesrätt räknad

från den 14 mars 1935 jämlikt 11 § samma förordning

med hembudsrätt för Alfred Andersson till lotten Ia

och för Oskar Johansson till lotten III;

skolande dels vid försäljningen av lotten I Anna Johansson

tillförsäkras rätt att under sin livstid utan avgäld

innehava det med henne tillhörigt boningshus bebyggda

tomtområdet, s. k. Skomakarns, ävensom ratt

att begagna den området angränsande vägen fram till

allmänna landsvägen, samt vid försäljningarna av

lotterna I, la och II köparna i blivande köpekontrakt

tillförbindas att respektera den Dals—Ed—Hölanda

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj-.ts proposition nr 188.

elektriska distributionsförening medgivna rätt att

hava elektriska kraftledningar framdragna över egendomen,

dels ock vid försäljningarna i övrigt iakttagas, att

rätt till väg tillförsäkras lotten I över lotterna II, IV,

V, VI och VII, lotten II över lotterna I, V och VI,

lotten III över lotten II, lotten IV över lotten I, lotten

V över lotterna I och VI, lotten VI över lotten I samt

lotten VII över lotten I, samt att, i den mån kronan

äger del i lotterna II och IV angränsande enskilda vägar,

sistherörda lotter ävensom lotten III erhålla rätt

till del i nämnda vägar.

7:o.

Halleby nr 2 i Göteborgs och Bohus län.

Kronocgendomen Halleby nr 2 i Jörlanda socken av Göteborgs och

Bohus län, som bildats genom sammanläggning av 1 mantal Halleby nr 1,

*/• mantal Jörland nr 1 och 1j2 mantal Åker nr 1, är genom domänstyrelsens

den 31 juli 1914 utfärdade kontrakt utarrenderad för en tid av tjugu

år till den 14 mars 1935 mot en årlig avgäld av 2,000 kronor. Domänstyrelsen

har enligt uppgift föranstaltat örn egendomens fortsatta utarrendering

-till den 14 mars 1936.

Kronojordstyckningssakkunniga hava under år 1930 besiktigat egendomen.

Uppskattningsförrättning har hållits å egendomen under år 1933.

Av handlingarna i ärendet, däribland det vid förrättningen förda instrumentet,

samt en av distriktslantmätaren Rich. Olsson år 1932 kopierad och

kompletterad karta över egendomen jämte tillhörande beskrivning, inhämtas

bland annat.

Kronoegendomen, förlagd i ett skifte, är belägen 3 kilometer från Jörlanda

station å Göteborgs—Bohusbanan, som genomlöper egendomens

nordöstra del. Egendomen innehåller en areal av 116.7140 hektar, därav

63.7540 hektar tomt och åker, 7.5240 hektar äng och 45.4360 hektar avrösningsjord.

Egendomens åkerjord är av växlande natur. Sålunda förekommer såväl

styv lera på lerbotten av god beskaffenhet som ock sämre lera med

ringa mullhalt pa botten av gullera tillika med mullblandad sandjord på

grusbotten. Ängen utgöres av bäcksläntor samt åkerrenar. Betesmarken

är uppfylld av berg. Skogsmarken är obetydlig och skogstillgången synnerligen

liten. Av kronans å egendomen befintliga byggnader äro boningshus

och statarbyggnad i gott stånd, övriga hus dåliga och i behov av ombyggnad.

Å egendomen finnas lägenheterna Kvarntorpet och Myren. Den förra

lägenheten innehaves sedan 26 år av Carl Samuelsson och den senare av

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Anders Niklasson, vilken innehaft lägenheten i mer än 40 år. De å lägen*

heterna uppförda byggnaderna tillhöra respektive innehavare.

Egendomen har ej del i samfällighet. Egendomen äger hälften av vatten

och grund utanför dess strand i den egendomen i norr och nordost begränsande

Jörlandaån. I den norr örn lägenheten Kvarntorpet varande delen

av nämnda å finnes ett mindre fall, vari egendomen sålunda jämväl

äger hälften. Viss del av fallet och vattenområdet å andra sidan av denna

sträcka av ån torde tillhöra den jämväl i kronans ägo varande, i Jörlanda

socken belägna egendomen 311/312 mantal Källsby Nedra nr 1. I fallet,

vilket utbyggts, är inmonterad en 18 hästkrafters turbin, som driver en innehavaren

av lägenheten Kvarntorpet tillhörig, mindre mjölkvarn.

Järnvägsstyrelsen har genom Kungl. Maj:ts brev den 10 augusti 1906

medgivits rätt att för järnvägsdriften taga vatten ur Jörlandaån.

Elektriska kraftledningar äro framdragna över egendomen av Jörlanda

elektriska distributionsförening.

Uppskattningsnämnden har med hänsyn till det dåliga skick, vari större

delen av de kronan tillhöriga, å egendomen varande byggnaderna befunno

sig, anslutit sig till ett av kronojordstyckningssakkunniga den 31 december

1931 gjort uttalande att egendomen borde försäljas.

Då innehavarna av lägenheterna Kvarntorpet och Myren hos nämnden

gjort framställning att få friköpa sina lägenheter och dessutom ett flertal

andra personer anhållit att få förvärva större eller mindre områden

av egendomen, har nämnden förordat försäljning av egendomen, uppdelad

i ett flertal lotter.

Styckningslotterna, 11 till antalet, av vilka en skulle utgöra huvudgården,

hava å kartan inlagts med röda gränslinjer samt betecknats med I, Ia,

II—X.

Lotternas arealer och saluvärden framgå av följande tabell. I

Åker

Äng

Avrös-

nings-

jord

Summa

Arrende-

värde

Salu-

värde

Därav för

skogsmark

och skog

1 huvudgården ......

87.2240

2.1480

35.7500

75.1170

1,300

41,400

900

I a........................

6.9600

1.0690

0.1 220

8.1410

150

7,600

25

II Kvarntorpet.........

4.3260

1.9940

0.0740

6.3940

230

8,300

(vattenrätt

2,500)

III.........................

—

0.2 080

—

0.2030

5

200

IV...........................

1.6870

0.6680

—

2.8450

50

2,000

V...........................

1.6290

0.1010

—

1.7300

50

1,900

VI...........................

1.1600

—

0.5000

1.6500

40

1,600

VII...........................

9.1120

1.2740

2.6040

12.9900

150

7,100

500

VIII...........................

0.9460

0.07 00

0.3840

1.4000

15

500

IX...........................

O.7800

—

5.4640

6.1 940

15

1,200

800

X...........................

—

—

0.56 0 0

O.5Ö00

5

250

I saluvärdet för lotten II, Kvarntorpet, ingår förutom värdet av den

egendomen tillhörande delen av vattenfallet jämte vatten och grund utanför

lotten, även värdet av den del av nämnda fall, som tillhör kronoegendomen

Källsby Nedra nr 1 och av uppskattningsnämnden ansedd utgörande

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

1U-av fallet och området. Denna andel i fallet har uppskattningsnämnden

föreslagit skola sammanläggas med och ingå i försäljningen av Kvarntorpslotten.

Lotten I skulle enligt uppskattningsnämndens förslag kembjudas egendomens

nuvarande arrendator Otto A. Niklasson, vilken sedan år 1917

innehaft egendomen å arrende, samt lotten Ia försäljas till dennes döttrar,

Olga och Alma Ydenius.

Innehavaren av lägenheten Kvarntorpet, Carl Samuelsson, skulle tillerkännas

hembud till den nämnda lägenhet omfattande lotten II.

Lotten III skulle försäljas till Jörlanda kommun, som önskade förvärva

lotten till avstjälpningsplats för avskräde från kommunens närbelägna

kyrkogård.

Lotterna IV, V och VII, den förstnämnda utlagd i två skiften, skulle

hemb judas ägare av lotterna angränsande mindre jordbruk för sammanläggning

med och utökning av dessa jordbruk. Lotten IV skulle därvid

försäljas till John Gustafsson, ägare av jordbrukslägenhet örn 1.7 hektar

åker, lotten V till Anders Larsson, ägare av lägenheten Smedtorpet med

en åkerareal av omkring 1 hektar, och lotten VII till John Johansson, ägare

av lägenheten Smutten örn likaledes cirka 1 hektar åker.

Lotten VI skulle hembjudas Ernst Olsson, som för vinnande av utrymme

begärt att få förvärva nämnda lott. Olsson ägde ett jordbruk örn 8

hektar åker, vars åbyggnader voro belägna omedelbart intill kronoegendomens

gräns.

Lotten VIII skulle hembjudas Agda och Charlotta Åström, ägare av en

bostadslägenhet, vilken genom utökning av ifrågavarande lott skulle komma

att bilda ett mindre jordbruk.

Hembud skulle vidare tillerkännas innehavaren av lägenheten Myren,

Anders Niklasson, a den lägenheten omfattande lotten IX, och slutligen

skulle lotten X hembjudas Albert Edvardsson, ägare av en jordbrukslott

örn cirka 11J2 hektar för erhållande av byggnadstomt. De till köpare

föreslagna personerna hava förklarat sig icke hava något att erinra mot

respektive saluvärden.

Samtliga lotter hava saluvärderats under förutsättning att fastigheterna

överlätes i det skick, vari de på grund av bestämmelserna i det örn

egendomen gällande arrendekontrakt skulle av arrendatorn överlämnas.

Ifråga om samtliga föreslagna försäljningar har nämnden icke funnit

skäl föreslå föreskrivande av särskilda villkor rörande lotternas användning

eller örn återköpsrätt, Därest föreskrifter härutinnan skulle anses

erforderliga, ansåg nämnden att saluvärdena å lotterna borde nedsättas

med 15 procent.

Enligt nämndens förslag skulle lotten I säljas med rätt till väg över

lotterna VII och VIII samt med förbehåll för nämnda båda lotter ävensom

för lotterna IX och X att taga väg över lotten ifråga. Lotten VII

skulle säljas med rätt till väg över lotten I samt med förbehåll för, förutom

lotten I, lotterna VIII, IX och X att taga väg över lotten. Lotten

VIII skulle säljas med rätt till väg över lotterna I och VII samt med förbehåll

för, förutom lotten I. lotten X att taga väg över lotten. Lotten IX

skulle säljas med rätt till väg över lotterna I och VII och lotten X säljas

med liknande rätt beträffande lotterna I, VII och VIII. Lotten IV skulle

äga rätt att begagna den lotten i norr begränsande enskilda vägen samt

att begagna järnvägsövergången för åtkomst av det öster örn järnvägen

liggande, lotten tillhörande markområdet i den mån kronan ägde

rätt till sådan järnvägsövergång. Lotten VI skulle i den mån kronan ägde

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

31

del i den lotten angränsande enskilda vägen tillerkännas del i samma väg.

Köpare av lotten II skulle medgivas rätt att uppdämma vattnet i Jörlandaån

till samma höjd som den i än belintliga dammbyggnaden, och skulle

i samband därmed kronoegendomen Källsby Nedra nr 1 belastas med servitut

i berört hänseende till förmån för lotten II. Slutligen skulle köpare

av lotter, i den mån lotterna berördes av Jörlanda elektriska distributionsiorenings

över egendomen framdragna elektriska ledningar, vara skyldiga

att respektera föreningens rätt att hava ledningarna kvarstående.

överjägmästaren har biträtt försäljningsförslaget.

Vattenfallsstyrelsen har icke haft något att erinra mot försäljning till

åsatt värde av kronan tillkommande rätt till vatten och grund i Jörlandaån.

överlantmätaren har förklarat hinder icke möta för avstyckning av de

till försäljning föreslagna lotterna. Dock kunde icke, enligt vad överlantmätaren

meddelat, uppskattningsnämndens förslag att vid avstyckning av

Kvarntorpslotten från egendomen med nämnda lott utan vidare sammanlägga

det kronoegendomen Källsby Nedra nr 1 tillhörande vattenområdet

i Jörlandaån lagligen realiseras. Hinder förelåge emellertid icke att till

särskild fastighet från Källsby Nedra nr 1 avstycka dithörande vattenområde

eller del därav med eller utan landområde (utmål). För uppdämnings

skull och för erforderligt dammfäste syntes det dock överlantmätaren

vara klokast att låta lämpligt område å land ingå i sistberörda avstyckning.

Den på sådant sätt bildade fastigheten å kronoegendomen

Källsby Nedra nr 1 kunde givetvis försäljas samtidigt med överlåtelsen av

Kvarntorpslotten.

Sedan domänintendenten av domänstyrelsen anmodats att med anledning

av de utav överlantmätaren gjorda påpekanden vidtaga erforderliga

jämkningar såväl ifråga örn ett av uppskattningsnämnden till styrelsen

ingivet försäljningsförslag beträffande kronoegendomen Källsby Nedra nr

1 som ock saluvärdet å Kvarntorpslotten, har domänintendenten i yttrande

den 19 november 1934 förordat, att visst av honom å en över kronoegendomen

Källsby Nedra nr 1 år 1932 av distriktslantmätaren Rich. Olsson

upprättad karta med röd gränslinje utmärkt strandområde utefter Jörlandaån

skulle med utanför liggande vattenområde avsättas såsom särskild

styckningslott. Lotten hade av domänintendenten saluvärderats till

900 kronor, därav 800 kronor för vattenrätten. Saluvärdet å Kvarntorpslotten,

i vilket värde enligt uppskattningsinstrumentet värdet å den kronoegendomen

Källsby Nedra nr 1 tillkommande andelen i vattenfallet beräknats

ingå, skulle till följd härav jämkas från 8,300 kronor till 7,500

kronor.

Med skrivelse den 22 december 1934 har domänstyrelsen underställt

ärendet Kungl. Maj:ts prövning, och har styrelsen därvid anfört, att styrelsen

biträdde det av uppskattningsnämnden framlagda förslaget till

egendomens uppdelning och försäljning. Mot do av nämnden lotterna

åsätta saluvärdena hade styrelsen intet att erinra. Dock borde saluvärdet

å lotten II eller Kvarntorpet av skäl, som förut omförmälts, jämkas till

det av domänintendenten föreslagna beloppet 7,500 kronor.

Lotterna bordo upplåtas med full och oinskränkt äganderätt. Lotterna

Ia och III borde därvid försäljas till de av uppskattningsnämnden föreslagna

köparna, respektive systrarna Ydenius och Jörlanda kommun. Kö
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

peski Ringen för lotten III borde erläggas kontant. I fråga om erläggandet

av köpeskillingen för lotten Ia torde stadgandena i 21 § och 22 § B i förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av

kronoegendom m. m. äga tillämpning. Beträffande försäljning av bägge

lotterna torde i övrigt stadgandena i berörda förordning i tillämpliga delar

lända till efterrättelse.

Lotterna I, II, IV, V, VI, VII, VIII, IX och X borde upplåtas i enlighet

med bestämmelserna i samma förordning med hembudsrätt

jämlikt 9 § för Otto A. Niklasson å lotten I, för Carl Samuelsson å lotten

II och för Anders Niklasson å lotten IX samt

jämlikt 11 § för John Gustafsson å lotten IV, för Anders Larsson å lotten

V, för Ernst Olsson å lotten VI, för John Johansson å lotten VII, för

Agda och Charlotta Åström å lotten VIII och för Albert Edvardsson å

lotten X.

Lotterna borde försäljas med de rättigheter och förbehåll ifråga örn vägar

m. m., som av uppskattningsnämnden förordats och förut angivits.

Den av nämnden föreslagna servitutsrätten å kronoegendomen Källsby

Nedra nr 1 till förmån för lotten II eller Kvarntorpet ifråga örn uppdämningsrätt

funne styrelsen icke erforderlig. Styrelsen ansåge sig böra i

detta sammanhang meddela, att styrelsen hade för avsikt att till Kungl.

Maj:t ingå med framställning örn försäljning av kronoegendomen Källsby

Nedra nr 1, uppdelad i olika lotter, bland dessa nyssnämnda vattenområde

med utmål, samt att styrelsen därvid komme att hemställa örn

försäljning av denna lott till innehavaren av Kvarntorpslotten, Carl Samuelsson.

Jag har intet att erinra mot domänstyrelsens förslag till disposition av

egendomen Halleby nr 2. Vad angår försäljningen av den till kronoegendomen

Källsby Nedra nr 1 hörande delen av vattenfallet i Jörlandaån

torde jag få anmäla denna fråga under nästföljande punkt.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 2 mantal Halleby nr 2 i Jörlanda

socken av Göteborgs och Bohus län må, i enlighet med

det av uppskattningsnämnden framlagda dispositionsförslaget,

försäljas i de å den i ärendet företedda,

av distriktslantmätaren Rich. Olsson över egendomen

upprättade kartan med röda gränslinjer utmärkta och

med I, I a, II—X betecknade lotterna med de arealer och

saluvärden, som i förenämnda förslag angivas, dock

beträffande lotten II eller Kvarntorpslotten med ett

till 7,500 kronor nedsatt saluvärde,

lotten I a till Olga och Alma Ydenius och lotten

III till Jörlanda kommun samt lotterna I, II, IV—X

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 188.

33

enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående

försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. med

hembudsrätt

jämlikt 9 § för Otto A. Niklasson å lotten I, för

Carl Samuelsson å lotten II och för Anders Niklasson

å lotten IX samt

jämlikt 11 § för Jolin Gustafsson å lotten IV, Anders

Larsson å lotten V, Ernst Olsson å lotten VI, Jolin

Johansson å lotten VII, Agda och Charlotta Åström

å lotten VIII och Albert Edvardsson å lotten X;

skolande vid försäljningarna iakttagas, i fråga om

samtliga lotter, att de försäljas med tillträdesrätt

den 14 mars 1936 i det skick, vari de av vederbörande

arrendator skola jämlikt bestämmelserna i gällande

arrendekontrakt överlämnas, samt att köpare av lotter,

vilka beröras av de utav Jörlanda distributionsförening

över egendomen framdragna kraftledningar, skola i blivande

köpekontrakt tillförbindas att respektera distributionsföreningens

rätt att hava ledningarna kvarstående,

ifråga örn lotterna Ia och III, att köpeskillingen

skall erläggas för den förstnämnda i enlighet

med bestämmelserna i 21 § och 22 § B i 1929 års

förordning samt för den sistnämnda kontant vid tillträdet,

ävensom att i övrigt i fråga örn försäljningen

av dessa båda lotter bestämmelserna i berörda förordning

skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse,

i fråga örn lotterna Ia, II, III och IV, att de försäljas

med kronan för egendomen tillhörande rätt till

vatten och grund utanför respektive områden, samt att

köpare av dessa lotter i blivande köpekontrakt skola

tillförbindas respektera den åt järnvägsstyrelsen genom

Kungl. Maj:ts brev den 10 augusti 1906 medgivna

rätt att för järnvägsdrift taga vatten ur Jörlandaån,

i fråga örn lotten I, att den säljes med rätt till väg

över lotterna VII och VIII samt med förbehåll örn rätt

för dessa båda lotter ävensom för lotterna IX och X

att taga väg över lotten, i fråga örn lotten IV, att

den äger rätt att begagna den lotten i norr begränsande

enskilda vägen ävensom järnvägsövergången

för åtkomst av det öster örn järnvägen liggande, lotten

tillhörande markområdet, i den mån kronan äger

rätt till sådan övergång, i fråga örn lotten VI, att

den, i den mån kronan äger del i den lotten angränsande

enskilda vägen, tillerkännes rätt till sainBihang

till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 188.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

ma väg, i fråga om lotten VII, att den säljes med

rätt till väg över lotten I, samt med förbehåll om

rätt för, förutom lotten I, lotterna VIII, IX och X

att taga väg över lotten, i fråga örn lotten VITT,

att den säljes med rätt till väg över lotterna I och

VII samt med förbehåll örn rätt för, förutom lotten

I, lotten X att taga väg över lotten, ifråga örn lotten

IX, att den säljes med rätt till väg över lotterna I och

VII, ifråga örn 1 o 11 e n X, att den säljes med rätt till

väg över lotterna I, VII och VIII samt att, därest Otto

A. Niklasson kommer att förvärva lotten I, i köpehandlingen

örn denna lott skall inryckas bestämmelse,

att såväl köparen som kronan skola avstå från dem

jämlikt gällande arrendekontrakt örn egendomen tillkommande

rättigheter ifråga örn ersättning för höstplöjning,

trädesbruk, sådd och husröta.

8:o.

Källsby Nedra nr 1 i Göteborgs och Bohus län.

Kronoegendomen 311/3i2 mantal Källsby Nedra nr 1 i Jörlanda socken av

Göteborgs och Bohus län är genom domänstyrelsens den 6 november 1914

utfärdade kontrakt utarrenderat för tiden 14 mars 1915—14 mars 1935

mot en årlig avgäld av 700 kronor.

Kronojordstyckningssakkunniga hava under år 1930 besiktigat egendomen.

Uppskattningsförrättning har hållits å egendomen under år 1933.

Av handlingarna i ärendet, däribland det vid uppskattningsförrättningen

förda instrumentet samt en av distriktslantmätaren Kieb. Olsson

år 1932 kopierad och kompletterad karta med beskrivning, inhämtas bland

annat:

Uppskattning snämnden har i protokoll, fört vid en år 1933 hållen förrättning

å kronoegendomen 2 mantal Halleby nr 2 i Jörlanda socken uppgivit,

att kronoegendomen Källsby Nedra nr 1 jämte kronoegendomen

Halleby hade del i den Källsby Nedra nr 1 i sydväst begränsande Jörlandaån

på det sätt, att kronoegendomen Halleby ägde halva vattenfallet

i ån, kronoegendomen Källsby Nedra nr 1 hälften av Kjällsby bys andel

i fallet samt två enskilda jordägare återstoden. Kronan skulle alltså

disponera sammanlagt 3/i av vattenfallet.

Hppskattningsnämnden har, i anslutning till ett av kronojordstyckningssakkunniga

den 31 december 1930 gjort uttalande örn disposition av egendomen

Källsby Nedra nr 1, förordat försäljning av egendomen i åtta

olika lotter. Kronans andel i vattenfallet vid Jörlandaån har nämnden,,

på sätt redan under nästföregående punkt nämnts, föreslagit skola medfölja

vid försäljning av lotten II, Kvarntorpet, å kronoegendomen Halleby

nr 2. Ifrågavarande kronan för Halleby nr 2 och Källsby Nedra nr 1

tillhörande andel har av nämnden åsatts ett gemensamt saluvärde av

2,500 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

35

Överlantmätaren Ilar på framställning av domänstyrelsen verkställt

utredning rörande egendomens rätt till vatten och grund i Jörlandaån.

Enligt utredningen hade Källsby by genom ett den 21 maj 1792 fastställt

storskifte uppdelats i två lotter, varav den ena tillskiftades kronohemmanet

1 mantal Källsby Nedra nr 1 och den andra skattehemmanet 1 mantal

Källsby Övra nr 2. I en vid storskifteshandlingarna fogad av kronoombud

och delägare den 9 maj 1791 underskriven förening hade överenskommits,

bland annat, följande: »8:o) Qvarnen äga håda hemmanens brukare

gemensamt och innehafva de nu under 1 tak 2:ne par stenar, hvardera

hemmans åboer 1 par, så skall det ock förblifva.» Å storskifteskartan

vore en kvarnbyggnad utmärkt i ån, med längdriktning efter ån och

till läget nära överensstämmande med den byggnad, som utmärkts å en

av distriktslantmätaren Olsson år 1932 kopierad och kompletterad karta

över Halleby, Jörland och Åker. Stranden vore i delningsbeskrivningen

till storskiftet redovisad till kronoegendomen Källsby. De till skifteslaget

hörande vattenområdena, vare sig i Jörlandaån eller annorstädes,

vore i övrigt icke omnämnda i storskifteshandlingarna. Jämlikt rådande

rättspraxis torde därför, enligt överlantmätarens åsikt, få anses, att vattenområdet

skiftats med stranden och att alltså till 1 mantal Källsby

Nedra nr 1 hörde den del av Jörlandaån, som folie inom dess gränser,

dock med servitutsrätt för 1 mantal Källsby Övra nr 2 att utnyttja vattenfallet

för mäld med ett par kvarnstenar. — Nämndens förslag att sammanlägga

egendomens vattenområde med lotten II eller Kvarntorpet å

kronoegendomen Halleby nr 2 funne överlantmätaren icke vara lagligen

genomförbart. Hinder mötte däremot icke, att såsom särskild fastighet

från kronoegendomen Källsby Nedra nr 1 avstycka dithörande vattenområde

eller del därav med eller utan landområde (utmål). För uppdämnings

skull och för erforderligt landfäste ansåge överlantmätaren det

dock vara klokast att låta lämpligt område å land ingå i avstyckningen.

Den på så sätt bildade fastigheten kunde givetvis upplåtas samtidigt med

upplåtelsen av Kvarntorpet.

I anledning av överlantmätarens yttrande har domänintendenten meddelat,

att han å den över kronoegendomen Källsby Nedra nr 1 upprättade

kartan inlagt en med I a betecknad styckningslott, utgörande ett

mindre, O.1300 hektar omfattande område av den utav uppskattningsnämnden

föreslagna lotten I eller huvudgårdslotten utefter Jörlandaån jämte

vattenområde. Värdet av denna styckningslott har domänintendenten,

som dock i likhet med uppskattningsnämnden utgått från att kronoegendomen

Källsby Nedra nr 1 endast ägde hälften av det å dess sida varande

vattenfallet, uppskattat till 900 kronor, därav 800 kronor för vattenrätten.

Värdet av den kronoegendomen Halleby nr 2 tillhörande, i Kvarntorpslotten

ingående rätten till vatten och grund i nämnda å har han till följd

därav nedsatt från 2,500 kronor till 1,700 kronor, varjämte han verkställt

en jämkning i fråga örn areal och saluvärde av lotten I eller huvudgårdslotten

å kronoegendomen Källsby nr 1.

Den nya lotten I a har domänintendenten föreslagit skulle säljas till

innehavaren av Kvarntorpslotten å kronoegendomen Halleby nr 2, Carl

Samuelsson. Vid försäljningen skulle lotten tillerkännas rätt till väg

över lotten I samt del i den enskilda väg, som genomlöpte samma lott,

i den mån kronan kunde äga rätt till vägen ifråga.

Med skrivelse den 22 december 1934 har domänstyrelsen underställt

Kungl. Maj:ts prövning, bland annat, frågan örn försäljning av lotten la

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

och har styrelsen därvid anfört, att styrelsen, med hänsyn till vad domänintendenten

upplyst rörande förutsättningen för uppskattningen av saluvärdet

av den nytillkomna lotten I a, funne, att detta värde borde höjas

från 900 kronor till 1,700 kronor, därav 100 kronor för markområdet. Lotten

borde försäljas till innehavaren av Kvarntorpslotten å kronoegendomen

Halleby nr 2, Carl Samuelsson. Försäljningen av lotten borde ske

enligt 9 § i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning

i vissa fall av kronoegendom m. m.

Lotten borde i så fall försäljas med tillträdesrätt den 14 mars 1936 samt

med den lotten jämlikt 1792 års skifte åvilande servitutsrätten till förmån

för 1 mantal Källsby Övra nr 2 att utnyttja vattenfallet för mäld med

ett par kvarnstenar.

Lotten borde vid försäljningen tillerkännas rätt till väg över huvudgårdslotten

I ävensom rätt till del i den över nämnda lott förande enskilda

vägen i den mån kronan ägde rätt till del i samina väg, varjämte

rätt till dämning av vattnet i Jörlandaån till höjd, motsvarande i densamma

uppförd dammbyggnad, genom läggande av servitut å lotten I

borde tillförsäkras lotten I a.

Vidare borde i blivande köpekontrakt köpare av lotten I a tillförbindas

att respektera den järnvägsstyrelsen genom Kungl. Maj:ts brev den 10

maj 1906 medgivna rätt att för järnvägsdrift taga vatten ur Jörlandaån.

Lantmäteristyrelsen har — såvitt angår försäljningen av den till Källsby

Nedra nr 1 hörande vattenrätten i Jörlandaån — i infordrat utlåtande

den 15 februari 1935 anfört i huvudsak följande.

Huruvida till ett skifteslag hörande vatten och grund efter skifteslaget

övergångna skiften fortfarande vore en skiftesdelägarnas gemensamma

tillhörighet eller delats mellan dem vore ytterst beroende av vattenområdenas

behandling vid sagda skiften. Till skifteslaget räknades därvid

dels de vattenområden, som vore i sin helhet belägna inom dess gränser,

dels ock den del av skifteslaget angränsande vatten, som enligt reglerna

i 12 kap. 4 § jordabalken tillhörde detsamma. Enligt gällande rättspraxis

ansåges vattenområde efter skifte icke vara samfällt för skiftesdelägarna

med mindre det uttryckligen undantagits för gemensamt behov. Hade

vattenområdet ej alls omnämnts i skifteshandlingarna, ansåges detsamma

vara genom skiftet fördelat och tillhöra strandägarna enligt samma regler

som gällde för primärt skifteslag.

Såvitt nu vore ifråga utgjorde Jörlandaån gräns mellan de tre skifteslagen

Halleby å ena sidan och Källsby och Törreby å den andra. Gränsen

i ån mellan dessa skifteslag, vilken gräns icke blivit i laga ordning

bestämd, torde enligt reglerna i 12 kap. 4 § jordabalken sammanfalla med

åns mittlinje. Till vart och ett av de tre skifteslagen hörde alltså bestämd

del av Jörlandaån.

Kronoegendomen Halleby nr 2 utgjorde, såvitt i styrelsens arkiv kunnat

utrönas, i inägorna, vilka angränsade ån, ensam skifteslag för sig,

som icke varit föremål för någon fastställd lantmäteriförrättning. Någon

ovisshet örn äganderätten till den till Halleby hörande delen av Jörlandaån,

torde därför icke kunna anses råda. Samma del av ån kunde

alltså vid nu ifrågasatta försäljning av egendomen disponeras på sätt

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. May.ts proposition nr 188.

i ärendet föreslagits. I varje försäljningslott kunde vid blivande avstyckning

intagas den utanför densamma liggande delen av ån.

Enligt vad styrelsen inhämtat torde det icke hava fnnnits någon skattlagd

kvarn inom Källsby by. Den till Källsby by hörande kvarnen torde

hava använts endast till husbehov.

Efter 1792 års storskifte syntes kronohemmanet Källsby Nedra icke hava

varit föremål för någon lantmäteriförrättning som fastställts. Källsby

Övra däremot hade varit föremål för storskifte å inägorna år 1815 och

laga skifte å alla ägorna, vilket senare skifte fastställts den 26 april 1833.

Vid båda dessa förrättningar syntes ån icke hava ingått i delningarna eller

blivit särskild redovisad. Ej heller funnes något som antydde, huruvida

vattnet ansåges delat eller ej genom 1792 års storskifte.

Den rörande skiftesförhållandena inom Källsby skifteslag verkställda

utredningen torde giva vid handen, att inom skifteslaget helt liggande

vattenområden liksom ock till samma skifteslag hörande delar av Saltsjön

samt Jörlandaån, utom vad anginge den del av ån som upptoges av

ifrågavarande vattenfall, vore genom storskiftet delade med stränderna.

Av storskifteshandlingarna torde framgå, att kvarnen före storskiftet

varit gemensam för de båda hemmanen till lika delar. Härmed syntes

icke kunna förstås annat än att hemmanen hade lika del i fallet liksom

i skifteslagets ägor och övriga tillhörigheter. Bestämmelserna viel storskiftet

rörande kvarnen torde, enligt styrelsens mening, innebära att

sagda samfällighet i kvarn och vattenfall skulle efter storskiftet förhliva.

Överlantmätarens tolkning innebure, att skattehemmanet genom storskiftet

skulle bibehållas blott vid den grad av nyttjanderätt till fallet, som

vid storskiftet varit rådande, men att kronohemmanet endast med sagda

inskränkning skulle erhålla hela fallet. Lantmäteristyrelsen funne icke

denna överlantmätarens tolkning övertygande, utan holle före, att storskifteshandlingarna

finge anses närmast ge vid handen, att vattenfallet

i fråga, i den del detsamma läge inom Källsby rågång, jämte det därav

upptagna vattenområdet efter storskiftet liksom före detsamma skulle

vara samfällt och tillhöra de båda hemmanen till hälften var. Men även

örn man ansåge, att — vartill skäl även funnes — det av fallet upptagna

området av ån finge i likhet med övriga vatten vara genom storskiftet

delat med stranden och sålunda tillhöra kronohemmanet, torde dock bestämmelserna

vid storskiftet örn kvarnen icke kunna innebära annat, än

att skattehemmanet bibehållits vid rätt att nyttja hälften av vattenfallet

inom skifteslaget.

På grund av vad sålunda anförts ansåge styrelsen, att, såvitt framginge

av tillgängliga skiftesakter, man icke torde böra räkna med att till

ifrågavarande kronohemman Källsby Nedra nr 1 hörde mera än hälften

av vattenfallet ifråga. Styrelsen kunde sålunda icke tillstyrka, att lotten

I a upplätes på sätt som föreslagits. Lotten borde — i den del nu

vore i fråga — upplåtas med den andel i vattenområde och vattenfall

i Jörlandaån, som kunde tillhöra kronohemmanet utanför dess strand.

Med hänsyn till det sammanhang, som den nu ifrågasatta försäljningen

från kronoegendomen Källsby Nedra nr 1 av lotten I a äger med den

under nästföregående punkt tillstyrkta försäljningen av lotten II, Kvarntorpet,

från kronoegendomen Halleby nr 2, torde jämväl förstnämnda

försäljning böra underställas riksdagen. Till frågan örn försäljningen

Departements
chefen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

av övriga åtta lotter av Källsby Nedra Nr 1 torde jag få återkomma,

då riksdagens beslut beträffande lotten Ia föreligger,

I anledning av vad lantmäteristyrelsen anfört torde försiktigheten

bjuda, att lotten I a icke försäljes under angivande att lotten tillkommer

större rätt till vattenområde och vattenfall i Jörlandaån än lantmäteristyrelsen

föreslagit. Som det synes vara anledning antaga, att det av

domänstyrelsen beräknade saluvärdet — 1,700 kronor, varav 100 kronor

för utmål och 1,600 kronor för vattenrätt — i betraktande härav är väl

högt, torde en skälig reducering böra övervägas. Det torde böra ankomma

på Kungl. Majit att, sedan riksdagens medgivande till försäljningen

inhämtats, härutinnan träffa avgörande ävensom att i samband

därmed fastställa jämväl övriga saluvillkor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förenämnda med I a betecknade lott av kronoegendomen

3ll/3i2 mantal Källsby Nedra nr 1 i Jörlanda

socken av Göteborgs och Bohus län må med

den andel i vattenområde och vattenfall i Jörlandaån,

som kan tillhöra kronohemmanet utanför lottens

strand, försäljas till Carl Samuelsson enligt 9 § förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning

i vissa fall av kronoegendom m. m. på de villkor

i övrigt, som Kungl. Majit bestämmer.

9:o.

Ryk nr 1 i Älvsborgs län.

Kronoegendomen 406/iooo mantal Ryk nr 1 litt. A (Ryk 12 i Färgelanda

socken av Älvsborgs län är genom domänstyrelsens den 28 februari 1919

meddelade kontrakt utarrenderad för tiden 14 mars 1919—14 mars 1939

mot en årlig avgäld av 1,270 kronor.

Egendomens ladugårdsbyggnader hava till följd av åskslag den 19 juli

1934 nedbrunnit. Domänstyrelsen har, med hänsyn till de betydande kostnader

som skulle förenas med ett återuppförande av de nedbrunna ekonomibyggnaderna

och då egendomens arrendator Anders Andersson förklarat

sig villig att i ofullbyggt skick förvärva densamma, funnit det vara

fördelaktigast, att egendomen såldes. Styrelsen har därför föranstaltat

örn uppskattningsförrättning å egendomen. Denna har hållits den 20 december

1934. Av handlingarna i ärendet, däribland det vid uppskattningsförrättningen

förda protokollet ävensom en av extra lantmätaren Kristian

Aspgren år 1913 upprättad karta med beskrivning över alla ägorna

till egendomen s/4 mantal Stora och V4 mantal Lilla Ryk, inhämtas i huvudsak

följande.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Majlis proposition nr 188.

Egendomen, belägen 30 kilometer från Uddevalla, 3 kilometer från Färgelanda

och 2 kilometer från Ödeborgs station och bruk, omfattar en

areal av 138.8810 hektar, därav 44.2700 hektar tomt och åker, 3.8370 hektar äng

och 90.7740 hektar avrösningsjord.

Åkerjorden är av knappt medelgod beskaffenhet. Angen är obetydlig

och användes uteslutande till bete. Den egentliga betesmarken, som dock

delvis är igenvuxen med buskar och ungskog, är av god beskaffenhet.

Skogsmarken är god.

Kronans å egendomen efter eldsvådan kvarstående byggnader, utgörande

boningshus, magasin samt diverse mindre byggnader, äro i gott

eller medelgott skick. Å egendomen finnas inga torp eller lägenheter.

Genom Kungl. Maurts resolution den 23 april 1920 har Näsböle elektriska

distributionsförening medgivits rätt att över egendomen hava

framdragna elektriska ljus- och kraftledningar. Distributionsföreningens

rätt har numera övertagits av Skandinaviska Elektricitetsverket.

Uppskattning snämnden, som anslutit sig till domänstyrelsens uppfattning,

att det vore för statsverket lämpligast att försälja egendomen, har

föreslagit egendomens uppdelning i en huvudlott, en obebyggd lott, avsedd

att försäljas såsom eget hem, samt två mindre huvudsakligen skogsmark

innehållande områden, avsedda att utöka två från egendomen förut avsöndrade

lägenheter.

Lotternas gränser hava å den i ärendet företedda, av. extra lantmataren

Aspgren upprättade kartan utmärkts med röda kritlinjer. Lotternas arealer

och saluvärden framgå av följande tabell.

-

A r

a 1

Därav lör

Namn

tomt och

åker

äng

avrösnings-

jord

summa

Saluvärde

skog och

skogsmark

1.

II.

III.

IV.

31.6260

3.1910

43.2100

78.0270

41,700

18,600

12-5740

0.64 6 0

37.5010

50.7210

8,700

4,900

3.8210

3.8210

570

570

» » .........

O.0700

—

6.2420

6.312 0

2,250

2,250

Samtliga värderingar hava verkställts under förutsättning att lotterna

överlåtas i det skick, vari de på grund av bestämmelserna i det örn egendomen

gällande arrendekontraktet skola av arrendatorn överlämnas.

Nämnden har icke funnit skäl föreslå särskilda föreskrifter rörande lotternas

användning eller örn återköpsrätt för kronan. Skulle likväl föreskrifter

i berörda hänseenden erfordras, har nämnden föreslagit en nedsättning

i respektive saluvärden med 15 procent. Lotterna skulle tillträdas

den 14 mars 1935.

Nämnden har förordat, att egendomens arrendator, förenämnde Anders

Andersson, vilken sedan år 1919 innehaft arrendet och väl brukat egendomen,

skulle erhålla hembud å huvudgårdslotten. Andersson hade, enligt

vad nämnden meddelat, under åren 1928—1933 verkställt täckdikning av

20.03 hektar av egendomens åkerjord, vilken dränerade areal helt och hållet

folie inom den till försäljning föreslagna huvudgårdslotten. Arrendatorn

vore dessutom ägare till gårdens stathus, drängstuga, vagnbod och hönshus

samt elektriska anläggning. Då huvudgården saluvärderats med hänsyn

tagen dels till det förbättrade skick, vari densamma på grund av täckdikning

befunne sig, dels till den omständigheten, att arrendatorn delvis

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Marits proposition nr 188.

ägde byggnader och anläggningar å egendomen ävensom verkställt höstsådd,

höstplöjning och frösådd, har nämnden föreslagit, att lotten skulle

hembjudas arrendatorn Andersson efter nedsättning med 8,700 kronor i

dess uppskattade värde 41,700 kronor eller till ett värde av 33,000 kronor.

. Arrendatorn Andersson har förklarat sig villig förvärva egendomen till

sistnämnda värde. Därjämte har Andersson, under förutsättning att han

till ifrågavarande saluvärde finge förvärva huvudgårdslotten och tillträda

densamma den 14 mars 1935, vid vilken tidpunkt det örn egendomen upprättade

och till den 14 mars 1939 gällande arrendekontraktet i så fall skulle

upphöra utan några som helst anspråk på skadestånd från Anderssons

sida, förklarat sig avstå från varje fordran mot kronan på ersättning såväl

för trädesbruk, höstplöjning och frösådd som ock för av honom verkställd

elektrifiering av egendomen.

. Lotterna III och IV har nämnden föreslagit skulle hembjudas till respektive

Gustav Johansson och Johan August Andersson. Johansson vore ägare

till lotten III angränsande lägenheten Ryk l3, förut benämnd Rönningen

nr 2, örn 10.37 hektar, och Andersson ägare till lotten IV angränsande lägenheten

Ryk l4, förut benämnd Rönningen nr 1, örn 5.16 hektar. Då i berörda

!f/?e.nke^er Lifinge endast obetydlig skogsmark, hade respektive ägare anhållit

att fa sina markinnehav utökade genom tillägg av ovanberörda lotter,

mot vilkas saluvärden de intet hade att erinra.

Lotten II har nämnden förordat till försäljning under hand såsom eget

hem.

Vid försäljning av lotten I eller huvudgårdslotten skulle förbehåll göras

för lotten II örn rätt dels till väg över lotten, dels till grushämtning i

ett å lotten varande grustag.

Lotten II skulle förbehållas förutom ovannämnda rätt till väg över lotten

I även rätt till väg över angränsande till försäljning avsedd lott II av

kronoegendomen Vrine i Ödeborgs socken.

Över jägmästaren har, örn än med tvekan, anslutit sig till förslaget om

egendomens försäljning. Värdet av huvudgårdslotten har emellertid överjägmästaren

funnit väl lågt. Saluvärdet borde även med hänsyn till de

av arrendatorn verkställda förbättringarna enligt överjägmästarens åsikt

icke understiga 40,000 kronor.

Överlantmätaren har förklarat hinder icke föreligga för avstyckning av

lotterna I och II ävensom av lotterna III och IV; den senare avstyckningen

dock under förutsättning av lotternas sammanläggning med respektive

fastigheterna Ryk l3 och Ryk 1\

Domänstyrelsen har med utlåtande den 29 januari 1935 underställt ärendet

Kungl. Maj :ts prövning och därvid med biträdande av uppskattningsnämndens

försäljningsförslag anfört:

Styrelsen hade icke något att erinra emot att vid försäljning av lotten

I eller huvudgårdslotten till arrendatorn Andersson lottens saluvärde på

skäl, som av nämnden anförts, nedsattes till 33,000 kronor. Mot saluvärdena

å övriga lotter hade styrelsen heller icke någon erinran.

Lotten I syntes styrelsen böra försäljas direkt till arrendatorn Andersson.

Köpeskillingen borde erläggas jämlikt stadgandena i 21 § och 22 § A i

förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av

kronoegendom m. m. Beträffande denna försäljning borde i övrigt stadgandena

i nyssnämnda förordning i tillämpliga delar lända till efterråd

telse.

Lotterna II, lil och IV borde försäljas jämlikt bestämmelserna i samma

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

förordning, lotten II jämlikt 13 § under kand samt lotterna III och IV jämlikt

11 § till respektive Gustav Johansson och Johan August Andersson för

sammanläggning med dessas ägande fastigheter, respektive Ryk l8 och

Ryk l4.

Lotterna borde upplåtas med full och oinskränkt äganderätt och med tillträde

räknat från den 14 mars 1935.

I blivande köpehandlingar beträffande samtliga lotter borde inryckas

bestämmelse örn dels att Färgelanda sågverk, Färgelanda, A. Jakobsson,

Hillingsäter, Färgelanda, Hilmer Aronsson, Ryk, Färgelanda, och Anders

Andersson, Ryk, Ödeborg, skulle äga rätt att intill den 1 maj 1935 tillgodogöra

sig och avforsla av dem å egendomen inköpta rotskogsposter, dels

ock att köpare av lotterna skulle vara förpliktade att respektera den Skandinaviska

elektricitetsverket medgivna rätten att hava kraftledningar

framdragna över lotterna.

Det av domänstyrelsen framlagda försäljningsförslaget finner jag mig Dep^teef^ntl

kunna biträda. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att av kronoegendomen 406/1000 mantal Ryk nr 1 litt.

A i Färgelanda socken av Älvsborgs län förutberörda

med I—IV betecknade lotter må försäljas med tillträdesrätt

räknad från den 14 mars 1935,

lotten I eller huvudgården till Anders Andersson mot

ett saluvärde av 33,000 kronor,

samt lotterna II, III och IV jämlikt förordningen den

6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av

kronoegendom m. m. mot förut angivna saluvärden för

respektive lotter, lotten II under hand jämlikt 13 § i

sagda förordning och lotterna III och IV för sammanläggning

med respektive fastigheterna Ryk l3 och l4

med liembudsrätt jämlikt 11 § i nyssnämnda förordning

för sistberörda fastigheters ägare, Gustav Johansson

och Johan August Andersson;

skolande ifråga örn försäljningarna iakttagas b eträffande

lotten I, att köpeskillingen skall erläggas

jämlikt 21 § och 22 § A i 1929 års förordning, ävensom

att i övrigt stadgandena i samma förordning skola i

tillämpliga delar lända till efterrättelse samt att förbehåll

göres för lotten II örn rätt dels till väg över lotten

samt dels till grundhämtning i ett å lotten varande

grustag, beträffande lotten II, att lotten förbehålles,

förutom nämnda rätt till väg och grustäkt å lotten

I, rätt till väg över angränsande, till försäljning avsedda

lotten II av kronoegendomen Vrine i Ödeborgs

socken, och beträffande samtliga lotter, att i blivande

köpehandlingar inryckas bestämmelser örn dels
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

att Färgelanda sågverk, Färgelanda, A. Jakobsson,

Hillingsäter, Färgelanda, Hilmer Aronsson, Ryk, Färgelanda

och Anders Andersson, Ryk, Ödeborg, skola äga

rätt att intill den 1 maj 1935 tillgodogöra sig och avforsla

av dem å egendomen inköpta rotskogsposter, dels

ock att köpare av lotterna skola vara förpliktade att

respektera den Skandinaviska elektricitetsverket medgivna

rätt att över lotterna hava framdragna kraftledningar.

10:o.

Silboholm nr 5 med Sil nr 4 Måns Nilsson, Sil nr 6 Rådbogården, Sil nr 7

Stakagården och Stjälkaskogen nr 1 i Skaraborgs län.

Kronoegendomen 1 mantal Silboholm nr 5 (52 och 53) med därunder

lydande 1 mantal Sil nr 4 Måns Nilsson (4 2 och 43), 1 mantal Sil nr 6

Rådbogården (62 och 6 3), 1 mantal Sil nr 7 Stakagården (72 och 73) och

lägenheten Stjälkaskogen nr 1 (12) i Sils socken av Skaraborgs län är

utarrenderad för tiden 14 mars 1915—14 mars 1935 mot en årlig avgäld

-av 3,200 kronor under de tretton första arrendeåren och 3,687 kronor under

de sju sista arrendeåren.

Med anledning av förestående arrendeledighet hava kronojordstyckningssakkunniga

under år 1930 besiktigat egendomen. Vidare har å egendomen

den 25 juli 1934 hållits uppskattningsförrättning. Av de sakkunnigas

utlåtande och instrument över berörda förrättning jämte övriga

till ärendet hörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren O.

Söderpalm år 1932 upprättad karta med beskrivning, inhämtas bland an,

nät följande.

Egendomen, som är belägen 20 kilometer från Skara stad och 3 kilometer

från Götene järnvägsstation, innehåller en areal av 234.1680 hektar,

därav 144.4730 hektar åker, 24.7oso hektar äng, 58.5480 hektar skogsmark och

6.4420 hektar annan avrösningsjord.

Å egendomen finnas fyra torp, benämnda Sandtorp, Sjögateled, Silbokrog

eller Krogen och Skiberget, samt en bebyggd lägenhet, benämnd

Björkås.

Av kronans byggnader vid huvudgården äro manbyggnaden och hemlighuset

i gott skick samt ladugården, magasinet och en arbetarbostad i

medelgott skick, övriga byggnader vid huvudgården, nämligen stallet,

redskapsskjulet, vagnboden, brygghuset, svinhuset och tre statarbyggna-der,

äro däremot i sämre eller dåligt skick. Vid torpen äro byggnaderna

i dåligt stånd. Brandförsäkringsvärdet å kronans byggnader uppgår till

140,900 kronor.

Åkerjorden består dels av lermylla, sandblandad lera och mulljord av

medelgod beskaffenhet, dels ock av sandmylla av dålig beskaffenhet.

Ängsmarken utgöres huvudsakligen av bäckstränder och vattensjuka

områden, som lämna ett tämligen dåligt bete. Skogsmarken består hu
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. May.ts proposition nr 188.

vudsakligen av mager sandjord, som tidigare brukats till åker mea på

grund av sin dåliga beskaffenhet igenlagts till skogsmark.

Egendomen bar del i vissa mindre bysamfälligheter, vilka icke lämna

någon avkomst.

Taxeringsvärdet utgör 116,400 kronor, därav 5,000 kronor skogsvärde.

Jämlikt Kungl. Maurts resolutioner den 21 september 1917 och den 26

september 1918 hava Fritiof Johansson, Josef Eliason och Karl Johansson

eller deras rättsinnehavare respektive Karl Svensson, Aug. Svenson

och A. G. Johansson eller deras rättsinnehavare erhållit tillstånd att hava

elektriska ledningar framdragna över egendomen.

Krono jordstyckningssakkunniga hava anfört huvudsakligen följande.

Oundgängligen nödvändiga byggnadsarbeten vid egendomen under en

eventuell ny arrendeperiod kunde beräknas draga en kostnad av omkring

29,000 kronor samt förestående täckdiknings- och andra dikningsarbeten

en kostnad av omkring 21,000 kronor. Med hänsyn därtill syntes hela

egendomen böra försäljas. Egendomen borde därvid lämpligen uppdelas

i fem lotter sålunda, att huvudgården bildade en lott örn cirka 125 hektar

åker och ett vart av förenämnda fyra torp en lott örn cirka 10 hektar åker.

Uppskattningsnämnden har, med hänsyn till egendomens svaga bebyggelse

och då innehavarna av såväl huvudgården som torpen förklarat sig

vilja inköpa av dem brukade delar av gården, tillstyrkt, att egendomen

i dess helhet måtte försäljas. För försäljningen borde egendomen uppdelas

i följande å förenämnda karta närmare utmärkta lotter:

Lotten litt. A, Skiberget, omfattande å kartan ägofigurerna nr 91—102.

Areal 1.1760 hektar, därav I.1210 hektar åker och O.oööo hektar avrösningsjord.

Saluvärde 1,000 kronor. Arrendevärde 40 kronor. Innehavaren,

Aug. Johansson, hade brukat torpet sedan fyrtiosju år tillbaka och därvid

väl hävdat detsamma, varför han borde beredas hembudsrätt vid lottens

försäljning. Johansson hade förklarat sig villig förvärva lotten till angivet

saluvärde.

Lotten litt. B, obebyggd, omfattande å kartan ägofigurerna nr 103, 104,

av 105, 106—112, av 113 och av 211. Areal 1.48io hektar, därav I.4090 hektar

åker, O.0540 hektar skogsmark och O.oiso hektar annan avrösningsjord. Saluvärde

1,000 kronor. Arrendevärde 40 kronor. Såsom köpare till lotten

hade anmält sig en person vid namn Ingeborg Johansson, som vore född

och hade vuxit upp å det närbelägna torpet Skiberget. Nämnden tillstyrkte,

att Ingeborg Johansson måtte få förvärva lotten.

Lotten litt. C, Sjögateled, omfattande å kartan ägofigurerna nr av 116,

av 123, 124, av 125, av 126, av 127, av 130, av 131, av 132, av 209, 210, av

211, 212, av 213, 214—220, av 221, av 222, av 223, av 225 och av 226. Areal

9.0520 hektar, därav 5.4920 hektar åker, 2.2010 hektar äng, I.otgo hektar skogsmark

och O.22.",0 hektar annan avrösningsjord. Saluvärde 5,000 kronor, därav

180 kronor för skogsmark med växande skog. Arrendevärde 200 kronor.

Innehavaren av torpet, Johan Selmersson, vilken brukat detsamma

under tretton år, borde beredas hembudsrätt till lotten. Selmersson hade

förklarat sig önska förvärva lotten till åsatt saluvärde.

Lotten litt. D, Krogen, omfattande å kartan ägofigurerna nr av 125, av

126, av 130, av 131. av 132, av 181, av 182, av 183, av 184, av 185, av 186,

av 187, av 200, av 202, 203—208, av 209, av 222, ay 223, av 224, av 225, av

226, 227—256, av 257, av 259, av 260, av 268, av 270, av 271 och av 272.

Areal 11.78G0 hektar, därav 8.8030 hektar åker, 2.1730 hektar äng, O.5490 hektar

skogsmark och O.mio hektar annan avrösningsjord. Saluvärde 5,400 kro
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Majlis proposition nr 188.

nor, därav 40 kronor för skogsmark med växande skog. Arrendevärde

250 kronor. Innehavaren av torpet, Henning Blomqvist, som brukat detsamma

under elva år, borde tillerkännas hembudsrätt vid lottens försäljning.

Blomqvist hade förklarat sig vilja inköpa lotten till föreslaget pris.

Lotten litt. E, Sandtorp, omfattande å kartan ägofigurerna nr av 187,

av 188, av 189, av 190, av 191, av 192, av 193, 194, av 195, 196—199, av 200»

201, av 202, av 209, av 257, 258, av 259, av 260, 261—267, av 268, 269, av 270,

av 271, av 272 och 273—276. Areal 17.osoo hektar, därav 10.1640 hektar åker,

4.6940 hektar äng, I.7370 hektar skogsmark och O.4550 hektar annan avrösningsjord.

Saluvärde 6,000 kronor, därav 150 kronor för skogsmark med

växande skog. Arrendevärdet 275 kronor. Innehavaren av torpet, Werner

Granath, hade brukat detsamma sedan tretton år tillbaka och borde enligt

nämndens mening erhålla hembudsrätt till lotten. Granath hade

meddelat, att han önskade förvärva lotten till angivet saluvärde.

Lotten litt. F, obebyggd, omfattande å kartan ägofiguren nr av 279.

Areal 2.3060 hektar skogsmark. Saluvärde 1,320 kronor. Såsom spekulanter

å lotten hade anmält sig egendomens arrendator Eric Bengtsson och

ägaren av lägenheten Björkelund (Stjälkaskogen 133) Albert Bergman.

Under förutsättning att Bengtsson inköpte huvudgårdslotten, ansåge nämnden,

att han även borde beredas tillfälle att förvärva lotten litt. F, då

han väl behövde den å lotten befintliga skogen för virke vid byggnadsarbeten.

Därest emellertid Bengtsson icke inköpte huvudgårdslotten»

borde ifrågavarande lott hembjudas Bergman.

Lotten litt. G, Björkås, omfattande å kartan ägofiguren nr 278. Areal

O.2130 hektar. Saluvärde 150 kronor. Arrendevärde 5 kronor. Lotten vore

bebyggd med ett innehavaren, Matilda Johansson, tillhörigt boningshus.

Nämnden tillstyrkte, att lotten måtte hembjudas innehavaren, som förklarat

sig villig inköpa lotten till angivet saluvärde.

För lotterna litt. B, C och D borde avsättas en 6 meter bred väg, å

kartan utmärkt med litt, a, omfattande delar av ägofigurerna nr 105,

213, 221, 222 och 224 samt innehållande en areal av O.0990 hektar, därav

O.0730 hektar åker och O.0260 hektar äng. Vidare borde för lotterna litt. D

och E utläggas en 4 meter bred väg, å kartan angiven under litt. b, omfattande

delar av ägofigurerna nr 209, 257, 259, 260, 268, 270, 271 och 272

samt en areal av O.2750 hektar, därav O.isio hektar åker, O.0930 hektar äng,

0.0*290 hektar skogsmark och O.0020 hektar annan avrösningsjord.

Huvudgårdslotten, omfattande egendomens övriga ägor. Areal 190.730»

hektar, därav 117.0470 hektar åker, 15.4580 hektar äng, 52.7970 hektar skogsmark

och 5.4280 hektar annan avrösningsjord. Saluvärde 96,000 kronor,

därav 17,000 kronor för skogsmark med växande skog. Arrendevärde

3,500 kronor. Arrendatorn av egendomen, Eric Bengtsson, hade innehaft

densamma sedan år 1918. Bengtsson hade låtit täckdika omkring 85 hektar

av egendomens åkerjord. Nämnden tillstyrkte därför, att Bengtsson måtte

tillerkännas hembudsrätt vid lottens försäljning.

Slutligen har nämnden meddelat, att å egendomen, ägofiguren nr

277 å kartan, funnes uppförd en Sils kommun tillhörig äldre byggnad,

tidigare använd såsom fattigvårdsanstalt. Kommunen hade förklarat

sig icke önska inköpa området, enär kommunen numera tillsammans med

annan kommun uppfört ett nytt ålderdomshem. Kommunen hade emellertid

anhållit att få hava byggnaden kvarstående tillsvidare, då byggnaden

beboddes av en kommunens understödstagare vid namn Oscar Andersson.

Enligt nämndens mening borde därför förbehåll göras vid hu
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

vudgårdslottens försäljning om rätt för kommunen att liava byggnaden

kvarstående, så länge Andersson levde.

Jägmästaren har icke haft något att erinra mot nämndens förslag rörande

egendomens disposition.

Överjägmästaren har tillstyrkt egendomens försäljning i de föreslagna

lotterna. Därest emellertid huvudgårdslotten icke kunde försäljas till

åsatt saluvärde, borde lotten enligt överjägmästarens mening ånyo utarrenderas

och byggnadsbeståndet förbättras. De föreslagna saluvärdena

hade icke givit överjägmästaren anledning till annan erinran än att priset

å lotten litt. A —■ 1,000 kronor — syntes vara allt för lågt, då lotten

vore bebyggd med såväl boningshus som ladugård.

Överlantmätaren har ansett, att hinder icke borde möta mot avstyckning

av lotterna litt. A, B, F och G. Beträffande jordbrukslotterna litt.

C, D och E har överlantmätaren anfört följande. För prövning av frågan,

huruvida ett för jordbruksändamål avsett område kunde avstyckas till

särskild fastighet, hade av lantmäteristyrelsen lämnats särskilda anvisningar,

vari hänvisning skett till ett av statens egnahemsstyrelse gjort

uttalande angående de minimianspråk med avseende å areal m. m., som

borde uppställas för att en jordbruksfastighet skulle kunna anses vara

tillräcklig för ägarens och hans familjs utkomst. I detta uttalande hade

framhållits, att en areal av omkring 10 hektar medelgod åker erfordrades.

I förevarande fall innehölle endast lotterna litt. D och E omkring

10 hektar åker, men denna åkerareal kunde med hänsyn till den betydande

arealen av svag åkerjord knappast anses vara av medelgod beskaffenhet.

Då enligt inhämtade upplysningar den svagare åkerjorden bestode

av sandmylla, kunde man antaga, att möjlighet förefunnes att i

någon mån förbättra jorden. I varje fall syntes dock arealen av åkerjorden

vara i knappaste laget för att lotterna skulle kunna bestå såsom

självständiga jordbruksfastigheter. Lotterna, som av det föreslagna försäljningspriset

att döma syntes vara ungefär likvärdiga såsom jordbruksfastigheter,

vore emellertid bebyggda och utarrenderade samt hade sålunda

ägt bestånd såsom särskilda brukningsenheter, varvid arealen

varit något mindre än de för de olika lotterna föreslagna. Även örn brukarna

icke helt haft sin utkomst från jordbruket, syntes de dock haft

möjlighet att dels å huvudgården och dels inom det omkring två kilometer

avlägsna municipalsamhället Götene erhålla arbetsmöjligheter,

varför erforderlig utfyllnad i inkomsterna kunnat vinnas. Dylik möjlighet

till inkomst syntes fortfarande förefinnas. Då lotterna genom utökning

i norr å andra sidan örn en där befintlig bäck erhållit sådan tillökning

av de forna arrendelotternas areal, att behovet av betesmark

blivit ordentligt tillgodosett, ansåge överlantmätaren med hänsyn till vad

sålunda anförts hinder icke böra förefinnas mot avstyckning till särskilda

jordbruksfastigheter av ifrågavarande lottor. Slutligen har överlantmätaren

framhållit, att, då stamfastigheten litt. Cb (= 4\ 5 :i, 63 och

73) genom avstyckningen av lotterna litt. B—E komme att sakna utfartsväg

till landsvägen Lidköping—Götene, stamfastigheten borde erhålla del

i (leii för lotterna litt. D och E avsatta vägen litt. b, vilken även borde

förlängas norrut till stamfastighetens ägor.

Hos domänstyrelsen har sedermera Sils kommun anhållit att få förvärva

det område av egendomen, varå förutnämnda, kommunen tillhöriga

byggnad vore belägen. Beträffande berörda framställning bär domänin
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

tendenten anfört, att hinder icke syntes möta mot att ägofiguren nr 277,

örn 0.1340 hektar åker, varå byggnaden vore uppförd, försåldes till kommunen

mot en köpeskilling av 15 öre per kvadratmeter. Kommunen, som erhållit

del av domänintendentens förslag, har förklarat sig önska förvärva

området mot en sålunda bestämd köpeskilling.

Arrendatorn Bengtsson har i skrivelse till domänstyrelsen den 1 februari

1935 framhållit, att av egendomens till omkring 86 hektar uppgående täckdikade

åkerareal omkring 7 hektar komme att tilläggas styckningslotterna.

Till huvudgården skulle följaktligen endast komma att höra omkring 79

hektar täckdikad åker. Bland annat på grund härav har Bengtsson anhållit,

att saluvärdet icke måtte sättas högre än till 85,000 kronor. Därjämte

har Bengtsson hemställt, att han måtte beredas ersättning för vid egendomen

verkställda täckdikningsarbeten enligt av vederbörande lantbruksingenjör

och jordbrukskonsulent verkställda beräkningar med

11,561 kronor 22 öre ävensom för en elektrisk anläggning för egendomens

förseende med belysning och drivkraft, för höstplöjning, gräs-, frö- och

höstsädessådd samt för överloppsbyggnader med skäliga belopp.

I yttrande över Bengtssons framställning har domänintendenten, med

hänsyn till att den täekdikade åkerarealen vid huvudgårdslotten bleve

mindre än vad vid uppskattningstillfället antagits, beräknat saluvärdet

å lotten till 95,658 kronor 25 öre samt förklarat, att i övrigt ingen anledning

till sänkning av saluvärdet förelåge. För de under de senaste åren

verkställda täckdikningsarbetena borde emellertid Bengtsson enligt domänintendentens

mening erhålla avdrag å saluvärdet.

Efter förhandlingar mellan domänstyrelsen och arrendatorn rörande försäljningen

av huvudgårdslotten har arrendatorn i skrivelse den 2 mars 1935

förklarat sig vilja förvärva lotten mot en köpeskilling av 95,650 kronor,

under förutsättning att han medgåves avdrag å köpeskillingen för verkställda

täckdikningsarbeten med 10,650 kronor, att varken kronan eller

arrendatorn skulle äga att framställa ersättningsanspråk mot varandra

på grund av arrendeavtalet med undantag dock för tilläventyrs oguldna

arrendeavgäluer och skatter för egendomen samt att han finge erlägga

köpeskillingen i enlighet med bestämmelserna i 21 § och 22 § A i förordningen

den 6 juni 1929 angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m. Därjämte har arrendatorn förklarat sig önska inköpa även

lotten litt. F till åsatt saluvärde, enär han komme att bliva i starkt behov

av den å lotten befintliga ståndskogen för byggnadsvirke.

Med skrivelse den 4 mars 1935 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört följande.

I likhet med kronojordstyckningssakkunniga och uppskattningsnämnden

funne styrelsen det vara lämpligast, att hela egendomen försåldes. Mot

nämndens förslag till uppdelning av egendomen hade styrelsen intet annat

att erinra än att lotten litt. F syntes böra försäljas till innehavaren

av jordbrukslägenheten Björkelund. Berörda lägenhet, sorn innehölle

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

en areal av 4,356 hektar, hade försålts från kronoegendomen mot ett saluvärde

av 1,223 kronor 54 öre, därav 23 kronor 54 öre för skog och skogsmark.

Med anledning av vad överlantmätaren anfört rörande arealen av

lotterna litt. C, D och E ville styrelsen meddela, att lotterna ifråga på

grund av uttrycklig begäran av desammas innehavare icke tillagts större

areal än vad förslaget angåve. Frågan örn stamfastighetens behov av utfartsväg

till allmänna landsvägen Lidköping—Götene torde böra prövas vid

blivande avstyckningsförrättning. Någon anledning att till Sils kommun

försälja ägofiguren nr 277 ansåge styrelsen icke förefinnas. Kommunens

berättigade intresse syntes lämpligen kunna tillgodoses på det sätt, att

kommunen tillförsäkrades rätt att hava å området uppförd byggnad avgäldsfritt

kvarstående å egendomen, så länge understödstagaren Oscar

Andersson levde.

Med hänsyn till att åbyggnaden vid lotten litt, A enligt uppgift vore

totalt fallfärdig, hade styrelsen icke något att erinra mot det lotten åsätta

saluvärdet. De föreslagna saluvärdena å lotterna litt. B—G hade icke

heller givit styrelsen anledning till erinran. Saluvärdet å huvudgårdslotten

torde i enlighet med domänintendentens jämkade förslag böra bestämmas

till 95,650 kronor.

Beträffande sättet för de olika lotternas försäljning framhölle styrelsen

följande. Enligt vad styrelsen inhämtat hade innehavarna av torpen väl

hävdat desamma. Till följd därav torde de för torpen utlagda lotterna litt.

A, C, D och E böra hembjudas respektive innehavare jämlikt 9 § andra

stycket förordningen den 6 juni 1929 (nr 176). Då vidare lägenheten Björkås

vore bebyggt med ett innehavaren tillhörigt, för stadigvarande bruk avsett

boningshus, som lämnade nöjaktig bostad åt innehavaren och hennes familj,

torde lotten litt. G böra hembjudas innehavaren jämlikt 10 § förordningen.

Tillräckliga skäl för hembud av lotten litt, B till spekulanten

Ingeborg Johansson syntes knappast hava förebragts, och torde därför

denna lott lämpligen böra utbjudas till försäljning under hand såsom

bostadslägenhet jämlikt 13 § förordningen. Med hänsyn till att

egendomens arrendevärde överstege 2,000 kronor, ägde arrendatorn enligt

bestämmelserna i förordningen icke hembudsrätt vid försäljningen av

huvudgårdsiotten. Då emellertid arrendatorn innehaft egendomen sedan

år 1918 och därvid enligt vad styrelsen inhämtat synnerligen väl hävdat

egendomens ägor, ansåge styrelsen, att huvudgårdslotten borde hembjudas

arrendatorn. Därest denne begagnade sig av hembudsrätten, torde

han, då han genom omfattande täckdikningsarbeten väsentligen höjt

fastighetens värde och icke ännu kunde anses gottgjord för sin nödiga

kostnad, böra erhålla avdrag å saluvärdet med ett skäligt belopp av 10,650

kronor. Då riksdagens medverkan till försäljning av huvudgårdslotten

erfordrades, torde ärendet i dess helhet böra underställas riksdagens

prövning.

Enligt vad domänintendenten uppgivit hade värderingen, verkställts

under förutsättning att lotterna överlätes i det skick, vari de vid tillträdet

befunne sig. Några särskilda villkor angående lotternas användning ansåge

styrelsen icke böra fästas vid försäljningen. Ej heller borde förbehåll

göras örn rätt till återköp för kronan. Skulle föreskrifter härom

likväl befinnas påkallade, torde saluvärdena böra minskas med 10 procent.

Styrelsen hade gått i författning örn egendomens utarrendering intill den

14 mars 1936.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Jag biträder försäljningsförslaget, sådant detsamma blivit av domänstyrelsen

förordat. Av skäl, domänstyrelsen anfört, synes ärendet i dess

helhet böra underställas riksdagen.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Silboholm nr 5 (52

och 53) med därunder lydande 1 mantal Sil nr 4 Måns

Nilsson (42 och 43), 1 mantal Sil nr 6 Bådagården

(62 och 63), 1 mantal Sil nr 7 Stakagården (72 och 73)

och lägenheten Stjälkaskogen nr 1 (12) i Sils socken

av Skaraborgs län må försäljas i följande, å förberörda

karta närmare utmärkta lotter, envar enligt förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning

i vissa fall av kronoegendom m. m., nämligen

huvudgårdslotten (omfattande egendomen med undantag

av lotterna litt. A—G- samt områdena litt.

a) och b) med en areal av 190.73 hektar och ett saluvärde

av 95,650 kronor samt med hembudsrätt enligt

9 § förordningen för egendomens arrendator Eric

Bengtsson, vilken, därest han begagnar sig av hembudsrätten,

skall erhålla avdrag å saluvärdet med

10,650 kronor.

lotten litt. A (Skiberget) med en areal av 1.176 hektar

och ett saluvärde av 1,000 kronor, lotten litt C (Sjögateled)

med en areal av 9.052 hektar och ett saluvärde

av 5,000 kronor, lotten litt. D (Krogen) med en areal

av 11.786 hektar och ett saluvärde av 5,400 kronor samt

lotten litt. E (Sandtorp) med en areal av 17.05 hektar

och ett saluvärde av 6,000 kronor samt med hembudsrätt

enligt 9 § förordningen för respektive Aug. Johansson,

Johan Selmersson, Henning Blomqvist och

Werner Granath,

lotten litt. G (Björkås) med en areal av O.213 hektar

och ett saluvärde av 150 kronor samt med hembudsrätt

enligt 10 § förordningen för Matilda Johansson,

lotten litt. F med en areal av 2.306 hektar och ett

saluvärde av 1,320 kronor för sammanläggning med

lägenheten Björkelund (Stjälkaskogen l33) samt med

hembudsrätt enligt 11 § förordningen för Albert

Bergman ävensom

lotten litt. B med en areal av 1.481 hektar och ett saluvärde

av 1,000 kronor såsom bostadslägenhet genom

utbud under hand enligt 13 § förordningen;

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

under villkor beträffande samtliga lotter,

att lotterna försäljas med tillträdesrätt för köpare

den 14 mars 1936, att lotterna försäljas i befintligt

skick, att endast kronan tillhöriga byggnader och anläggningar

ingå i försäljningarna, att köparna skola

respektera de Fritiof Johansson, Josef Eliason och

Karl Johansson eller deras rättsinnehavare samt

Karl Svensson, Aug. Svenson och A. G. Johansson eller

deras rättsinnehavare jämlikt Kungl. Maj:ts resolutioner

den 21 september 1917 respektive den 26

september 1918 lämnade tillstånden att hava elektriska

ledningar framdragna över egendomen, att lotterna

vid blivande avstyckningsförrättning tillförsäkras

rätt till erforderlig utfartsväg och att förbehåll göres

för de jämkningar i lotternas gränser och areal,

som vid avstyckningsförrättningen kunna befinnas

erforderliga, beträffande huvudgårdslotten,

att varken kronan eller arrendatorn av egendomen

efter tillträdesdagen skall äga framställa ersättningsanspråk

mot varandra på grund av arrendeavtalet,

med undantag dock för till äventyrs oguldna

arrendeavgälder och skatter för egendomen, att Sils

kommun tillförsäkras rätt att hava en kommunen tillhörig

byggnad avgäldsfritt kvarstående å lotten, så

länge understödstagaren Oscar Andersson bebor densamma,

beträffande lotterna litt. B, C och

D, att det å kartan med litt. a betecknade området

skall utläggas för gemensamt behov för nämnda lotter

samt slutligen beträffande lotterna litt.

D och E, att det å kartan med litt. b angivna området

skall utläggas för gemensamt behov för sistsagda

lotter.

ll:o.

Vara nr 9 Stommen i Skaraborgs län.

Jämlikt beslut av kammarkollegiet och statskontoret den 12 februari

1932 har landsfiskalsbostället V* mantal krono Vara nr 9 Stommen i Vara

socken av Skaraborgs län från och med den 14 mars 1932 indragits till

statsverket. Härefter har egendomen varit utarrenderad först under två

år från sistnämnda dag mot ett årligt arrende av 2,200 kronor samt därefter

under ytterligare ett år från den 14 mars 1934 mot ett årligt arrende

av 2,000 kronor. Av egendomen, som utgöres av ett hemskifte och ett 9

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 188.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

kilometer därifrån beläget utskifte, en torvströmosse, är liemskiftet i

administrativt hänseende numera överfört till Vara köping samt utgör

stadsägan nr 48 + 49 + 81, under det att mosskiftet alltjämt tillhör Vara

socken och i jordeboken för Vara socken är upptaget såsom en särskild

lägenhet under namn av »Vara nr 16, en lägenhet, krono, under allmän

disposition». Till egendomen hör jämväl 1/et mantal Vara Anders Torstensgården

2 32 i Vara socken, vilken hemmansdel enligt gällande jordebok

för socknen genom jordutbyte tillförts kronoegendomen från skattehemmanet

1 mantal Vara Anders Torstensgården nr 2. Å sistnämnda

hemmansdel har kronan den 27 januari 1896 erhållit lagfart.

I skrivelse den 1 december 1931 hava Vara köpings kommunalfullmäktige

anhållit, att egendomen måtte under hand utbjudas till köpingen. I

framställningen hava fullmäktige anfört, att under senare tid byggnadsverksamheten

inom samhället varit ganska livlig, vadan ny mark för bebyggelse

erfordrades inom den närmaste tiden, samt att, då ordnandet

med planläggningen av den till egendomen hörande marken, som först

borde tagas i anspråk för bebyggande, torde försiggå på lämpligaste sätt,

örn köpingen vore ägare till marken, köpingen hade ett befogat intresse

av att förvärva äganderätten till kronoegendomen.

Häröver hava infordrade utlåtanden avgivits, dels den 7 mars 1932 av

länsstyrelsen i Skaraborgs län, som därvid överlämnat yttranden från

vederbörande landsfiskal och domänintendent, dels den 16 mars 1932 av

kammarkollegiet dels ock den 5 mars 1935 av domänstyrelsen, som därvid

överlämnat yttranden från vederbörande överlantmätare och domänintendent.

Egendomen har under år 1932 besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga,

och har domänstyrelsen från länets hushållningssällskaps egnahemsnämnd

införskaffat upplysningar angående egendomens lämplighet

till upplåtelse i egnahemslägenheter eller åbolägenheter samt huruvida

efterfrågan å dylika lägenheter funnes i orten. Därjämte har å egendomen

den 14 november 1933 hållits uppskattningsförrättning i vederbörlig

ordning.

Av handlingarna i ärendet, däribland en av distriktslantmätaren Gunnar

Linde år 1933 över kronoegendomen och 1Ut mantal Vara Anders

Torstensgården 2 32 upprättad karta med beskrivning inhämtas bland

annat följande.

Egendomen, som är belägen intill Vara köping och station, har tillsammans

med Vara Anders Torstensgården 2 32 en areal av sammanlagt

59.0795 hektar, varav 57.7878 hektar åker, 0.8860 hektar odlingsmark och O.4007

hektar avrösningsjord (motsvarande ovannämnda torvströmosse). Av

arealen belöpa 2.7888 hektar åker å Vara Anders Torstensgården.

Kronans byggnader å egendomen äro, med undantag av boningshus

med källare, som äro i gott skick, mycket dåligt uppförda och illa medfarna.

Åkerjorden består av ler- och svartmylla å lerbotten, odränerad, av god

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188. 51

beskaffenhet, men delvis lidande av vatten. Skogsmark saknas å egendomen.

Egendomen har andel i vissa för 10 3A mantal avsatta mindre byallmänningar,

vilkas avkastning, avgälder, tillförts Vara bys jordbrukares

gemensamma kassa, vilken den 31 december 1933 torde hava uppgått till

cirka 2,200 kronor.

Taxeringsvärdet å egendomen utgör 56,000 kronor.

Jämlikt länsstyrelsens utslag den 11 februari 1929 skall kronoegendomen

till återgäldande av ett genom Kungl. Maj:ts brev den 4 oktober

1918 för torrläggning av vattensjuk mark inom egendomen med flera

fastigheter i Vara socken från odlingslånefonden beviljat lån å ursprungligen

10,560 kronor erlägga dels för ett vart av åren 1926—1950 156 kronor

40 öre, dels ock år 1951 såsom slutlig inbetalning 142 kronor 20 öre.

Krono jordstyckning ssakkunniga hava anfört följande: Å egendomen

ägde nuvarande arrendatorn ett boningshus i medelgott skick. Lämpligt

tomtområde till byggnaden borde upplåtas.

Genom den över egendomen löpande järnvägen vore ett område örn

cirka 12 hektar skilt från egendomen i övrigt. Enligt uppgift vid besiktningstillfället

önskade ortens folkhögskola förvärva sagda område forätt

användas som demonstrationsjordbruk för skolans elever. Därest

folkhögskolan skulle önska förvärva området i fråga, vilket vore beläget

å den från köpingens centrum längst bort liggande delen av egendomen,

borde området för sagda ändamål upplåtas till skolan.

Egendomen i övrigt, vartill köpingen anmält sig som köpare, borde försäljas

till köpingen. Inom denna del av egendomen läge ett nu av Barne

och Laske kretsavdelning av länets hushållningssällskap för uppvisningav

djur disponerat område örn cirka Vs hektar, vilket vore bebyggt med

en del avdelningen tillhöriga stallar. Vid försäljningen av egendomen

till köpingen borde förbehåll göras örn rätt för kretsavdelningen att fortfarande

mot skälig avgäld disponera området för ändamålet samt örn

skyldighet för köpingen att, när området behövde tagas i anspråk för

något köpingens ändamål, till kretsavdelningen mot skälig avgäld upplåta

annan lämplig mark.

Ledamoten av de sakkunniga, Carl Arvid Andersson, har avgivit särskilt

yttrande och därvid bland annat anfört följande: Det av kretsav
delningen

disponerade området syntes böra, möjligen med den regleringav

gränserna, som kunde betingas av en ändamålsenlig stadsplan, försäljas

till kretsavdelningen. Vidare syntes en av fotografen J. A. Kock

gjord ansökning örn köp av ett tomtområde, varå han uppfört en fotografiateljé.

böra bifallas, därest en dylik försäljning ej inverkade menligt

för en blivande stadsplan. I annat fall borde blivande köpare av egendomen

förpliktas hålla tomtinnehavaren skadeslös vid den Kock tillhöriga

ateljébyggnadens borttagande eller förflyttning. Egendomen i övrigt

borde försäljas till köpingen.

Vederbörande landsfiskal och länsstyrelse samt kammarkollegiet hava

tillstyrkt, att egendomen, sedan den i vederbörlig ordning blivit saluvärderad

och eventuella ensittare beretts tillfälle att friköpa sina lägenheter

måtte under hand utbjudas till försäljning åt Vara köping.

Domänintendenten har anfört, afl han ansåge den ifrågasatta försäljningen

synnerligen liimplig, då egendomen hade gamla och mycket svaga

åbyggnader, att det med egendomen förenade jordbruket ej kunde förränta

det byggnadskapital, som å egendomen måste nedläggas, och det

tomtvärde, som förefunnes, att tomtförsäljningar från egendomen lättare

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

och mera ekonomiskt kunde bedrivas av köpingen än av kronan, samt att

vid försäljning dock borde undantagas visst av Barne och Laske kretsavdelning

av länets hushållningssällskap disponerat område ävensom

tomtområde till ett arrendatorn av egendomen tillhörigt boningshus.

Egnahemsnämnden har meddelat, att något behov av kronojord för

egnahemsbildning för det närvarande icke kunde anses föreligga i länet.

Uppskattning snämnden har anfört följande: På grund av egendomens

»svaga bebyggelse» och väntad större kostnad för dess rationella avdikning

borde egendomen i sin helhet försäljas.

Till uppskattningsnämnden hade ingivits ansökningar örn köp av mark

från egendomen av dels egendomens arrendator, Alfred Andersson, beträffande

nödigt tomtområde för ett honom tillhörigt boningshus, dels fotografen

J. A. Kock beträffande tomtområde för en honom tillhörig ateljébyggnad,

dels Barne och Laske häraders kretsavdelning av länets hushållningssällskap

beträffande ett område, varå kretsavdelningens stallar vöre

belägna, dels ock styrelsen för föreningen till Skaraborgs läns västra folkhögskolas

främjande beträffande söder och öster örn Västergötland—Göteborgs

järnväg belägen del av egendomen.

Då på grund av Vara köpings utveckling en del av egendomen snarast

måste stadsplaneläggas och en sönderstyckning av densamma i hög grad

skulle försvåra uppgörandet av en rationell stadsplan, föresloges, att

lämpligt tomtområde undantoges och försåldes till arrendatorn (salulotten

litt. A) och återstoden av egendomen (salulotten litt. B) försåldes till

köpingen, under villkor, att denna förbunde sig,

dels att åt föreningen till Skaraborgs läns västra folkhögskolas främjande

upplåta nödig tomt för skolbyggnad samt den söder örn järnvägen

belägna delen av egendomen till demonstrationsjordbruk, allt för samma

pris, som köpingen komme att erlägga till kronan för nu omförmäld

mark;

dels att, för det pris köpingen komme att därför erlägga, åt Barne och

Laske häraders kretsavdelning av länets hushållningssällskap upplåta

ett område örn 5,000 kvadratmeter, centralt beläget intill allmänna vägen

Vara—Önum på plats, som vore lämpad för stall och djuruppvisning, samt

att intill dess det av kretsavdelningen nu disponerade området av köpingen

behövde användas för stadsplaneändamål, vilken tid beräknats till

cirka 15 år, låta kretsavdelningen utnyttja detsamma på sätt tidigare

skett; och skulle köpingen under samma tid äga dispositionsrätt till det

av kretsavdelningen inköpta området;

dels att till samma pris, som köpingen själv komme att betala, upplåta

ett lämpligt tomtområde örn 1,000 kvadratmeter åt J. A. Kock;

dels ock att övertaga hela ansvaret för egendomen åvilande andel i förenämnda

dikningslån.

Salulotten litt. A. motsvarande å kartan ägofigurerna av 54, 56, av 57

och av 58, med en areal av O.2700 hektar tomt och åker, åsattes av uppskattningsnämnden

ett saluvärde av 1,600 kronor och ett arrendevärde av 80

kronor.

Salulotten litt. B motsvarande ägofigurerna 1—53, av 54, av 57, av 58,

59—231, varav ägofigurerna 223—231 motsvarade Vara Anders Torstensgården

2 32, med en areal av tillhopa 58.8095 hektar, därav 57.5178 hektar

åker, O.S860 hektar odlingsmark och O.4057 hektar avrösningsjord, åsattes av

nämnden ett saluvärde av 86,400 kronor och ett arrendevärde av 2,190

kronor.

Uppskattningsnämnden har beträffande lotten litt. A meddelat, att å

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj-.ls proposition nr 188.

densamma icke funnes någon kronan tillhörig byggnad, att egendomens

arrendator, bemälde Andersson, godkänt den föreslagna köpeskillingen,

samt att det Andersson tillhöriga, å lotten uppförda bostadshuset vore

avsett för stadigvarande bruk samt lämnade nöjaktig bostad åt innehavaren

och hans familj. I anledning därav bar nämnden förordat, att lotten

enligt 10 § förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning

i vissa fall av kronoegendom m. m. bembjödes Andersson.

Överlantmätaren har anfört bland annat följande: Sedan länsstyrelsen

den 28 september 1932 fastställt mantalssättning beträffande vissa områden,

som inginge i Vara köping, utgjordes kronoegendomen V2 mantal

Vara nr 9 Stommen dels av inom Vara köping belägna stadsägan nr 48 +

49 + 81, dels ock av lägenheten Vara nr 16, krono under allmän disposition,

i Vara socken, bestående av det 1j2 mantal Vara nr 9 Stommen tillhörande,

under litt. B vid 1883 års laga skifte å Hjortemossen utbrutna

skiftet, hemmanets andel i utom köpingen belägna, vid 1850 års laga skifte

avsatta vägar och sandtäkter samt andel i en vid 1883 års laga skifte för

10 3/4 mantal avsatt väg. Beträffande försäljning av lotten litt. A, som

vore belägen inom köpingen, kunde avstyckning av lotten näppeligen ske,

med mindre särskild plan för områdets bebyggande upprättades, därvid

skulle kunna inträffa, att de föreslagna gränserna för lotten behövde i någon

mån jämkas. Köparen av lotten borde därför vara skyldig underkasta

sig erforderlig jämkning i gränserna. Beträffande försäljning av

lotten litt. B hade överlantmätaren icke något att erinra.

Slutligen må nämnas, att Kungl. Majit den 18 maj 1934 förklarat hinder

icke möta för arrendatorn av kronoegendomen att till föreningen till Skaraborgs

läns västra folkhögskolas främjande, i avvaktan på förvärvande

för anordnande av demonstrationsjordbruk av visst område av egendomen,

för tomt till folkhögskolans planerade nybyggnader under tiden till den

14 mars 1935 upplåta ett norr örn landsvägen Vara—Djäknagården samt

norr och nordväst örn förenämnda järnväg beläget tomtområde av omkring

25,000 kvardratmeter. Enligt uppgift från domänstyrelsen är folkhögskola

nu uppförd å detta område.

Domänstyrelsen har för egen del anfört följande.

Det av uppskattningsnämnden för försäljning av huvudgården till

Vara köping föreslagna villkor örn skyldighet för köpingen att i sin

tur försälja närmare angivna områden av egendomen till ifrågavarande

tre sökande, torde icke — emot grunderna till 1 kap. 2 §_ andra stycket

jordabalken — lagligen kunna föreskrivas. Det hade varit styrelsens

avsikt att söka ordna det så att kronan försålde områdena direkt till vederbörande,

vilket förutsatte vissa ytterligare förberedande åtgärder från

ortsförvaltningens sida. Med hänsyn till önskvärdheten av att redan nu

kunna uppordna en del angelägenheter vid egendomen, hade uttrycklig

begäran framställts, att försäljningsfrågan måtte avgöras vid 1935 års

riksdag. Det hade därvid upplysts, att såväl köpingen som hushållningssällskapets

vederbörande kretsavdelning samt föreningen för folkhögskolan

och fotografen J. A. Kock vore överens örn lämpligheten av att hela

gården med undantag av lotten litt. A nu försåldes till köpingen och att

köpingen sedermera i sin tur uppläte lämpliga områden till vederbörande.

Mot det av nämnden upprättade försäljningsförslaget i övrigt och däri

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Departementschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

angivna värden hade styrelsen icke något att erinra. Styrelsen hade inhämtat,

att köpingen vore villig att för det föreslagna saluvärdet förvärva

lotten litt. B.

Med hänsyn till vad domänstyrelsen nu uppgivit synes någon anledning

till erinran mot det av styrelsen framlagda försäljningsförslaget icke förefinnas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

dels att av kronoegendomen V2 mantal Vara nr 9

Stommen i Vara socken och köping av Skaraborgs län

må enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående

försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.

försäljas lotten litt. A med en areal av O.2700 hektar och

ett saluvärde av 1,600 kronor, vilken lott å en av distriktslantmätaren

Gunnar Linde år 1933 över Vara

nr 9 Stommen och V64 mantal Vara Anders Torstensgården

232 upprättad karta utmärkts med rödstreckade

begränsningslinjer, med hembudsrätt jämlikt 10 §

nämnda förordning för arrendatorn av kronoegendomen,

Alfred Andersson,

dels ock att lotten litt. B å kartan eller återstoden av

Vara nr 9 Stommen samt */«* mantal Vara Anders Torstensgården

2 32 i Vara socken med en areal av 58.8093

hektar må försäljas till Vara köping för en köpeskilling

av 86,400 kronor;

skolande vid försäljningarna i övrigt iakttagas,

dels, att lotterna försäljas med tillträdesrätt för köpare

den 14 mars 1935 i det skick, vari egendomarna

kontraktsenligt skola avlämnas, att endast kronan

tillhöriga hus eller anläggningar ingå i försäljningarna,

att förbehåll göres för jämkningar i gränser, som

kunna komma att föreskrivas vid blivande avstyckningsförrättning,

att med lotten litt. B skall följa rätt

till kronoegendomen tillkommande andel i bykassa, allmänningar

och andra samfälligheter, att ansvaret för

återgäldande av kronoegendomen åvilande andel i ett

lån ur odlingslånefonden skall övertagas av köparen

av lotten litt. B, att innehavare av över lotterna med

vederbörligt tillstånd framdragna elektriska ledningar

förbehållas rätt att hava ledningarna kvarstående och

nyttja desamma utan rätt för köpare till annan ersättning

än av ledningarnas innehavare för skada till följd

av förändring, reparation eller tillsyn av ledningarna

ävensom för skada, som förorsakas å kreatur, dels

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 188.

55

ock beträffande lotten litt. B, att köpingen inträder i

de rättigheter och skyldigheter Kungl. Majit och kronan

har till å egendomen befintliga nyttjanderättshavare,

att köpeskillingen erlägges kontant vid tillträdet

eller jämlikt bestämmelserna i 21 § och 22 § B) förberörda

förordning till länsstyrelsen, som har att utfärda

köpebrev å området, att köpingen ensam vidkännes

kostnader för lagfart å fånget och andra med

köpet förenade utgifter samt att köpingen ansvarar

för på egendomen efter tillträdesdagen belöpande

onera och utslcylder.

12 :o.

Vagge nr 1 i Värmlands län.

Kronoegendomen 1 mantal Vagge nr 1 eller 960 öre krono Vagge i Ny

socken av Värmlands län är utarrenderad intill den 14 mars 1936 mot en

årlig avgäld av 2,300 kronor.

Med anledning av förestående arrendeledighet hava kronojordstyckningssakkunniga

under år 1932 besiktigat egendomen, varjämte uppskattningsförrättning

hållits å densamma under år 1934. Av det vid förrättningen

förda instrumentet med tillhörande handlingar, däribland en över

egendomen år 1933 av distriktslantmätaren Tor Åberg upprättad karta

med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 12 kilometer från Arvika och 4 kilometer

från Ottebols järnvägsstation, begränsas i sydost av den s. k. Vaggeälven.

Egendomens sydvästra gräns utgöres av Nysockensjön och vid dess

nordöstra gräns ligger sjön Brättnetjärn, som har sitt utlopp genom Vaggeälven

i Nysockensjön.

Egendomen innehåller en areal av 321.4680 hektar, därav 85.2770 hektar

tomt, trädgård och åker, 17.7250 hektar äng och 218.4660 hektar avrösningsjord.

I avrösningsjorden ingå delar av landsvägen Arvika—Åmotsfors

med 0.7050 hektar samt delar av en byväg för Fiskevik med O.12GO hektar.

Till fastigheten höra dessutom andelar i Vaggeälven, Nysockensjön och

Brättnetjärn.

Egendomens åkerjord består huvudsakligen av mullblandad lättlera på

lerbotten. Åkern är av medelgod beskaffenhet. Ängen, som utgöres av

dels sidlänta områden, översvämmade vid högt vattenstånd, dels ock stenbundna

hårdvallsbackar, användes huvudsakligen till bete. Betesmarken

består förutom av angivna äng av de s. k. hagarna, bevuxna med lövskog.

Skogsmarken är till största delen god.

Å egendomen finnas fyra med kronans hus försedda torp, nämligen

Beatelund, brukat av Karl Olsson, Gräsmyren, brukat av Anders Jonsson,

Norra Didringsberg, brukat av Ivar Ljungqvist och Södra Didringsberg,

brukat av Edv. Magnusson.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Kronans byggnader å egendomen äro tillräckliga för jordbrukets behov.

Av nämnda byggnader äro de å huvudgården i gott och medelgott

skick, medan däremot husen å torpen äro bristfälliga och tarva snar ombyggnad.

Å huvudgården har Vagge elektriska andelsförening m. b. p. a. uppfört

ett föreningen tillhörigt mindre elektricitetsverk. Fiskeviks idrottsförening

äger en å ett av föreningen arrenderat område norr örn gården

belägen vinterbonad sportstuga. Billeruds aktiebolag är ägare till ett

å egendomen uppfört magasin ävensom ett båthus.

Egendomen äger jämte fastigheten Norserud ett i Vaggeälven befintligt

fall. Fallet, som å egendomens sida utbyggts av nyssnämnda andelsförening,

torde i sin helhet äga en kapacitet av etthundra hästkrafter,

varav å kronans andel belöpa femtio hästkrafter. Andelsföreningen har

jämlikt Kungl. Maj:ts resolution den 31 december 1919 medgivits rätt att

över egendomen framdraga elektriska högspänningsledningar.

Uppskattningsnämnden har i anslutning till kronojordstyckningssakkunnigas

förslag förordat egendomens uppdelning för försäljning. Härvid

har nämnden i huvudsak följt en av distriktslantmätaren Åberg uppgjord

styckningsplan, enligt vilken egendomen skulle delas i sex med

litt. A—F betecknade lotter. Dock har enligt nämndens förslag lotterna

litt. A och F sammanslagits till en lott och lotten litt. D i Åbergs förslag

uppdelats i två med litt. Da och Db betecknade lotter.

Lotternas arealer och saluvärden framgå av följande tabell.

Areal

hektar

Saluvärde i kronor

Litt. och

namn

tomt och

åker

äng

avrös-

nings-

jord

summa

bygg-

nader

inrös-

nings-

jord

avrös- nings- jord m.

skog

fiske

vatten-

fall

summa

i runt

tal

A + F, huvud- gården .........

51.3850

7.3380

142.0440

200.7620

26,739

50,000

2,000

9,000

88,000

B, Beatelund ...

7.2480

7.3180

19.3840

33.9500

1,000

2,540

3,000

150

—

6,700

C, Nytorp.........

8.5210

1.1540

17.4450

27.1200

200

910

4,000

—

—

5,100

Da, Didrlngsberg

Södra............

5.2840

0.8 210

10.2670

16.3720

2,400

1,626

2,500

_

_

6,500

Db, obebyggt om- råde ............

3.6040

—

7.2940

10.8980

_

1,081

1,440

_

_

2,520

E, Gräsmyren ...

9.2350

1.0000

18.2560

28.5900

740

2,825

3,500

—

—

7,060

Samfälld mark --

—

—

3.7760

3.7760

—

—

—

—

—

—

Försäljningarna hava föreslagits skola ske under följande villkor.

Med huvudgårdslotten eller lotten litt. A + F skulle följa andelar i

de för samtliga lotternas gemensamma behov avsatta med litt. b och c

å kartan betecknade vägarna, nämligen landsvägen Arvika—Åmotsfors

och byvägen till Fiskevik. Därjämte skulle såsom förmåner och rättigheter

tillkomma lotten dels ali kronoegendomen Vagge 11 tillhörande rätt

till vatten och dess grund i Vaggeälven utanför lottens stränder, däri

jämväl inbegripen egendomens rätt i vattenfallet, dels allt fiske i berörda

del av Vaggeälven, dels all kronoegendomen tillhörande rätt till vatten

och dess grund i Nysockensjön och Brättnetjärn, dels 75 procent av krono
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

egendomen Vagge 11 tillhörande andelar i fiskena i nämnda sjöar, dels

ock rätt till väg över lotten litt. B.

Jämväl med lotten litt. B eller Beatelund skulle följa andelar i vägarna

till litt. b och c ävensom andel i den till gemensamt behov för lotten

samt lotterna litt. C, Da, Db och E avsatta, å kartan med litt. a betecknade

torvmossen. Vidare skulle lotten erhålla följande förmåner och rättigheter,

nämligen dels all kronoegendomen Vagge l1 tillkommande rätt

till vatten och dess grund i Vaggeälven utanför lottens strand, dels allt

fiske i nämnda del av älven, dels 5 procent av kronoegendomen tillhörande

andel i fiskena i Nysockensjön och Brättnetjärn, med rätt till vägar

och stigar ned till nämnda vatten, dels oek rätt till utfartsväg över lotten

litt. A.

Med lotterna litt. C, Da, Db och E skulle följa andelar i vägarna litt.

b och c samt i torvmossen litt a. Dessutom skulle envar av lotterna tillkomma

5 procent av Vagge 11 tillhörande andelar i fiskena i Nysockensjön

och Brättnetjärn jämte rätt till vägar och stigar ned till nämnda

vatten ävensom rätt till utfartsvägar över lotten litt. A. Lotten litt. C

skulle därutöver tillerkännas rätt till utfartsväg över lotten litt. B, lotten

litt. Da rätt till utfartsväg över lotten litt. C och lotten litt. E rätt till

utfartsväg över lotterna litt. C och Da.

Vid försäljning av lotten litt. C skulle medfölja de vid torpet Norra

Didringsberg å lotten litt. Da befintliga byggnaderna och på grund härav

köparen av förstnämnda lott medgivas rätt att utan ersättning hava

byggnaderna kvarstående intill två år, efter det han tillträtt lotten. Köparen

av lotten litt. Da skulle förpliktas att utan ersättning tåla berörda

intrång.

I köpehandlingarna rörande lotterna litt. A och B skulle vidare inryckas

sådana bestämmelser, att köparen av lotten litt. A förpliktades respektera

den Vagge elektriska andelsförening medgivna rätten att hava

kraftledningar framdragna över lotten samt köparen av lotten litt. B

ålades skyldighet att tåla dämning i Vaggeälven till en höjd av 4 decimeter

utöver lagliga dämningsmärket. — Köparen av lotten litt. A skulle

därjämte förpliktas att utan ersättning upplåta för rötning av vägen

Arvika—norska gränsen erforderlig mark av lotten.

Värderingen av lotterna hade verkställts under förutsättning, att lotterna

överlämnades i det skick, vari de på grund av bestämmelserna i

det örn egendomen gällande arrendekontraktet skulle av arrendatorn överlåtas.

Nämnden hade icke funnit nödigt att lämna föreskrifter beträffande

de till försäljning föreslagna lotternas användning eller örn återköpsrätt.

Skulle likväl föreskrifter härutinnan anses erforderliga, borde

de åsätta saluvärdena nedsättas med 15 procent. Lotterna borde överlåtas

med tillträdesrätt från den 14 mars 1936.

Nämnden har föreslagit, att huvudgårdslotten litt. A + F skulle enligt

9 § 1 mom. i gällande försäljningsförordning hembjudas egendomens nuvarande

arrendator R. Ekman, som med undantag för en kortare period

från 1923 till 1928, då hans dotter innehade arrendet, brukat egendomen

från 1899. Dessförinnan hade egendomen under ett hundratal år

innehafts antingen såsom boställe eller å arrende av Ekmans förfäder.

Lotten litt. B borde enligt 9 § 2 mom. i sagda förordning hembjudas brukaren

av det i lotten ingående torpet Beatelund, Karl Olsson, som innehaft

lotten sedan år 1922.

Bihang till riksdagens protokoll 19:i.r>. 1 sami. Nr 188. 5

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Lotten litt. C borde enligt samma lagrum hembjudas Ivar Ljungqvist,

brukare sedan år 1925 av det i lotten ingående torpet Norra Didringsberg.

Lotten litt. Da borde hembjudas Edv. Magnusson, vilken sedan år 1928

brukat det i lotten ingående torpet Södra Didringsberg.

Lotten litt. Db borde enligt 11 § i nyssnämnda förordning hembjudas

Karl Skytt, som vore ägare till ett lotten angränsande mindre jordbruk

örn endast några få tunnland. Skytt hade förklarat sig önska förvärva

området för utökning av sitt jordbruk.

Lotten litt. E borde enligt 9 § 2 mom. i förordningen hembjudas Anders

Jonsson, som sedan år 1929 brukat det i lotten ingående torpet Gräsmyren.

Samtliga till erhållande av hembud föreslagna personer hade förklarat

sig vilja förvärva respektive lotter till av nämnden åsätta saluvärden.

Överjägmästaren har icke haft något annat att erinra mot nämndens

försäljningsförslag, än att lotterna enligt hans mening borde inbördes

tillförsäkras rätt till fria upplagsplatser för virke, dels utefter Vaggeälven

och Nysockensjön och dels utefter samtliga för biltransporter lämpade

vägar.

Överlantmätaren har förklarat hinder icke föreligga för lotternas avstyckning.

Kronoegendomen Vagge 11 tillhörande fiskerätter i sjöarna

Nysockensjön och Brättnetjärn borde dock icke, såsom föreslagits, uppdelas

på samtliga lotter utan avsättas såsom gemensamma, varvid envar

av lotterna borde tillförsäkras andelar i fiskena efter föreslagna delningstal.

Vattenfallsstyrelsen har icke haft något att erinra mot försäljning av

egendomens andel i det uti Vaggeälven befintliga vattenfallet eller mot

det värde, som åsatts berörda fall.

Detta ärende har domänstyrelsen med skrivelse den 5 februari 1935 underställt

Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört följande.

Mot förslaget i och för sig och de lotterna åsätta saluvärdena hade styrelsen

intet att erinra. Sedan uppskattningsinstrumentet inkommit till

styrelsen, hade emellertid Fiskeviks idrottsförening förklarat sig önska

förvärva det huvudlotten tillagda, med litt. F betecknade området, vilket

område föreningen innehade på arrende.

I avgivet yttrande hade domänintendenten tillstyrkt föreningens begäran.

Med anledning härav hade styrelsen funnit sig böra tillmötesgå

framställningen och låta området ingå i styckningsförslaget såsom särskild

lott. Området hade för övrigt redan i den av distriktslantmätaren

Åberg upgjorda styckningsplanen upptagits såsom särskild lott med en

areal av 1.4soo hektar ängsmark. Huvudlotten komme alltså att omfatta

allenast det å kartan med litt. A betecknade området med en areal av

199.2820 hektar, därav 51.3850 hektar åker, 5.8530 hektar äng och 142.0440 hektar

avrösningsjord. Då värdet av lotten litt. F av domänintendenten uppskattats

till 500 kronor, mot vilket värde styrelsen icke hade något att

erinra, komme huvudlottens värde att minskas med motsvarande belopp

eller från 88,000 kronor till 87,500 kronor.

Då kronoegendomens arrende överstege 2,000 kronor, kunde hembud icke

författningsenligt tillerkännas egendomens arrendator, K. Ekman. Med

hänsyn till att denne i många år innehaft egendomens arrende och väl

skött densamma samt hans släkt dessförinnan under lång tid brukat egendomen,

ansåge emellertid styrelsen, att huvudgårdslotten borde mot det

föreslagna värdet 87,500 kronor direkt försäljas till Ekman. Köpeskillingen

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

borde erläggas enligt stadgandena i 21 § och 22 § B i förordningen den

6 juni 1929 om försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. och borde

örn köpet även i övrigt stadgandena i sagda förordning i tillämpliga delar

lända till efterrättelse. I blivande köpekontrakt borde införas bestämmelse

örn att såväl kronan som Ekman avstode från den dem jämlikt

gällande arrendekontrakt tillkommande rätt till ersättning för husröta,

höstplöjning, sådd och trädesbruk.

Lotterna litt. B och C borde till angivna saluvärden erbjudas hembudsberättigade

brukarna Karl Olsson och Ivar Ljungqvist enligt 9 §

2 mom. i nyssnämnda förordning. Lotten litt. Db borde försäljas till

Karl Skytt jämlikt 11 § i samma förordning. Brukarna av lotterna litt.

Da och E, respektive Edv. Magnusson och Anders Jonsson, hade av uppskattningsnämnden

förordats till hembud av lotterna, trots att de icke

kunde anses hava i allo fyllt för erhållande av hembud föreskrivna villkor.

Styrelsen hade emellertid för sin del intet att erinra emot vad

uppskattningsnämnden härutinnan föreslagit. Lotten litt. F borde försäljas

till Fiskeviks idrottsförening, som hade att kontant erlägga köpeskillingen

vid köpekontraktets undertecknande. I övrigt borde vid köpet

bestämmelserna i förberörda förordning i tillämpliga delar vara gälla,nde.

Samtliga styckningslotter borde överlåtas med full och oinskränkt

äganderätt och med tillträde den 14 mars 1936.

Vad uppskattningsnämnden i övrigt anfört gåve styrelsen allenast anledning

till följande erinringar. Beträffande fiskerätten i Nysockensjön

och Brättnetjärn funne styrelsen, i likhet med överlantmätaren, det vara

riktigast, att nämnda fisken avsattes såsom samfällda för lotterna litt.

A, B, C, Da, Db och E och lotterna tillädes andelar däri efter av uppskattningsnämnden

föreslagna delningstal. I nämnda fiske borde sålunda

lotten litt. F icke äga andel. För övrigt borde vad nämnden föreslagit

rörande lotten litt. A + F avse enbart lotten litt. A och alltså ej

jämväl lotten litt. F, vilken dock borde erhålla andel i de för gemensamt

behov avsatta vägarna litt. b och c. Lotterna litt. A, B, C, Da, Db och E

borde, på sätt överjägmästaren framhållit, inbördes tillförsäkras rätt till

fria upplagsplatser för virke, dels utefter Vaggeälven och Nysockensjön

och dels utefter samtliga för biltransporter lämpade vägar. Det föreslagna

villkoret, att blivande köpare av huvudlotten skulle vara skyldig

att utan ersättning medgiva upplåtelse av mark från lotten till omläggning

av vägen Arvika-—norska gränsen, funne styrelsen böra utgå, enär

frågan örn dylik markupplåtelse redan lösts i annan ordning.

Jag biträder försäljningsförslaget, sådant detsamma förordats av domänstyrelsen,

samt hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Vagge nr 1 eller 960

iire krono Vagge i Ny socken av Värmlands län må

försäljas i följande sju lotter med tillträdesrätt den

14 mars 1936, nämligen

dels lotten litt. A, huvudgården, örn 199.282 hektar

nied ett saluvärde av 87,500 kronor, till arrendatorn

E. Ekman,

Departements
chefen,

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

dels lotten litt. F, om 1.48 hektar med ett saluvärde

av 500 kronor, till Fiskeviks idrottsförening,

dels ock enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr

176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m.

lotten litt. B, Beatelund, örn 33.95 hektar, med ett

saluvärde av 6,700 kronor samt hembudsrätt enligt 9 §

förordningen för Karl Olsson,

lotten litt. C, Nytorp, om 27.12 hektar, med ett saluvärde

av 5,100 kronor samt med hembudsrätt enligt

9 § förordningen för Ivar Ljungqvist,

lotten litt. Da, Södra Didringsberg, örn 16.372 hektar,

med ett saluvärde av 6,500 kronor samt med hembudsrätt

enligt 9 § förordningen för Edv. Magnusson,

lotten litt. Db, örn 10.898 hektar, med ett saluvärde

av 2,520 kronor samt med hembudsrätt enligt 11 §

förordningen för Karl Skytt, och

lotten litt. E, Gräsmyren, örn 28.59 hektar, med ett

saluvärde av 7,060 kronor samt med hembudsrätt enligt

9 § förordningen för Anders Jonsson;

skolande beträffande försäljningarna i övrigt gälla

följande villkor, nämligen att samtliga lotter försäljas

i befintligt skick, att i försäljningarna icke ingå

andra än kronan tillhöriga byggnader, att samtliga

lotter tillerkännas andelar i de för lotternas gemensamma

behov avsatta vägarna litt. b och c, att lotterna

litt. B, C, Da, Db och E erhålla andelar i den för

sagda lotters gemensamma behov avsatta torvmossen

litt. a, att med lotten litt. A följer dels den lironoegendomen

tillkommande rätten till vatten och grund

utanför lottens stränder i såväl Vaggeälven som Nysockensjön

och Brättnetjärn — däri jämväl inbegripen

egendomens rätt till vattenfall i älven — dels ock

all rätt till fiske i lottens älvområde, att i försäljningen

av lotten litt. B ingår den kronoegendomen

tillhörande rätten till vatten och grund i Vaggeälven

utanför lottens strand ävensom allt fiske inom nämnda

del av älven, att samtliga lotter utom lotten litt.

F enligt angivna delningstal tillerkännas andelar i

fiskena i berörda båda insjöar, att likaledes samtliga

lotter utom lotten litt. F bekomma rätt till fria upplagsplatser

för virke å varandras mark icke endast

utefter Vaggeälven och Nysockensjön utan jämväl

utefter samtliga för automobiltransporter lämpade

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

vägar, att lotterna tillförsäkras rätt till erforderliga*

utfartsvägar, lotterna litt. A och B över varandras,

områden, lotten litt. C över litt. A och B, lotterna litt.

Da, Db och E över litt. A och C samt lotten litt. E.

dessutom över litt. Da, att köpare av lotten litt. A är

skyldig att respektera den Vagge elektriska andelsförening

m. b. p. a. medgivna rätten att hava elektriska

kraftledningar framdragna över lotten, att köpare

av lotten litt. B förpliktas tåla dämning i Vaggeälven

till en höjd av 4 decimeter över det lagliga dämningsmärket,

att i försäljningen av lotten litt. C ingå

vid torpet Norra Didringsberg å lotten litt. Da belägna

byggnader, i anledning varav köparen av sistnämnda

lott skall förpliktas att utan ersättning låta.

byggnaderna kvarstå intill två år efter vederbörande

köpares tillträde av lotten litt. C, att köpeskillingen

för lotten litt. A erlägges på sätt i 21 § och 22 § B i

omförmälda förordning stadgas, att köpeskillingen/

för lotten litt. F kontant gäldas till länsstyrelsen i länet

vid köpehandlingens undertecknande, samt att i

övrigt vid försäljningen av sistnämnda två lotter bestämmelserna

i berörda förordning i tillämpliga delar

lända till efterrättelse.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt

i de under l:o—12:o härovan antecknade ärenden.

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegenten lämnar

bifall till vad departementschefen hemställt samt förordnar,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

P. Gullstrand.

Bihang lill riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 188.

6

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:198 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av mark från vissa kronoegendomar m. m. a1 i texten
  2. JoU 1935:65 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående försäljning av mark från vissa kronoegendomar m. m. jämte i ämnet väckt motion. s. 1 i texten