Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag för budgetåret 1935f 1936 till det militära pensionsväsendet m. m

1935-03-08 · 41 sidor, varav 39 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 39 av 41 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:193, Angående vissa anslag för budgetåret 1935f 1936 till det militära pensionsväsendet m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

1

Nr 193.

Kungl. Majus proposition till riksdagen angående vissa anslag för

budgetåret 1935f 1936 till det militära pensionsväsendet m. m.;

given Stockholms slott den 8 mars 1935.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den

8 mars 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med chefen för försvarsdepartementet:

I årets statsverksproposition har — i avbidan på beredning av det förslag

beträffande ordnandet av tjänstepensioneringen för befattningshavare

vid försvarsväsendet jämte vissa därmed sammanhängande frågor, som

framlagts av 1934 års militärpensionssakkunniga — hemställan gjorts om

preliminär beräkning av vissa anslag för budgetåret 1935/1936 till det

militära pensionsväsendet. Därvid har Kungl. Majit under punkterna 23,

32, 34, 35, 37—40 samt 42 — 45 av elfte huvudtiteln föreslagit riksdagen

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 193. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

att — i avvaktan på särskild proposition i ämnet — till nedan angivna

ändamål för budgetåret 1935/1936 beräkna följande anslag, nämligen

under punkten 23 till pensioner åt vissa f. d. befattningshavare

vid lotsverket ett förslagsanslag av ............

under punkten 32 till pensionering av militära befattningshavare

ett förslagsanslag av........................................

under punkten 34 till pensionering av flottans gemenskap

ett förslagsanslag av ....................................................

under punkten 35 till dyrtidstillägg åt f. d. militära

befattningshavare ett förslagsanslag av ............................

under punkten 37 till bidrag till pensionering av än
-

15,000 kronor

12,950,000 »

270,000

1,400,000 »

kor och barn efter befäl och underbefäl med vederlikar

vid armén ett förslagsanslag av ........................................

under punkten 38 till förvaltningskostnader för arméns

änke- och pupillkassa ett förslagsanslag av ....................

under punkten 39 till ersättning för minskade inkomster

till flottans pensionskassas gratialfond ett anslag av

under punkten 40 till bidrag till pensionering av

änkor och barn efter befäl och underbefäl med vederlikar

vid marinen ett anslag av ........................................

under punkten 42 till förvaltningsbidrag till marinens

änke- och pupillkassa ett anslag av ........................

under punkten 43 till övergångsstat för flottans pensionskassa

ett förslagsanslag av............................................

under punkten 44 till vissa engångskostnader i samband

med avveckling av flottans pensionskassa ett anslag

av.......................................................................................

samt under punkten 45 till pensionstillägg åt änkor

och barn efter militära befattningshavare ett förslagsanslag

av...................................................................................

125.000

60,000 »

16,650

45,560

12,100 »

22,000 »

13,200 »

120.000 » .

Sedan Kungl. Majit tidigare i dag på min hemställan beslutat avlåta

proposition till riksdagen med förslag till militärt tjänstepensionsreglemente

m. m., anhåller jag att få anmäla berörda anslagsfrågor. Därvid torde jag

först få taga ståndpunkt till vissa andra spörsmål, som sammanhänga med

den militära tjänstepensioneringens omläggning och som delvis äro av natur

att påverka anslagsfrågorna, nämligen dels frågan örn handhavandet

av pensioneringen enligt äldre pensionsbestämmelser beträffande viss personal

vid försvarsväsendet, som icke blir underkastad det nya reglementet,

och dels frågan örn avvecklingen av de militära pensionskassorna jämte vad

därmed äger samband.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 193.

3

Handhavandet av tjänstepensioneringen enligt äldre pensioneringsgrunder

för viss personal vid försvarsväsendet.

Såsom av förutnämnda proposition med förslag till militärt tjänstepensionsreglemente

framgår, Ilar i 6 § av reglementet intagits föreskrift örn

att frågor rörande rätt till pension enligt reglementet skola prövas av statskontoret.

1934 års militärpensionssakkunniga hava i sitt betänkande förordat, att

arméns pensionskassas och flottans pensionskassas hittillsvarande befattning

med tjänstepensioneringen skulle helt upphöra och bestyret därmed

överlämnas till statskontoret. Enligt de sakkunnigas förslag skulle alltså

statskontoret övertaga icke blott handhavandet av tjänstepensioneringen

beträffande personal, som blir underkastad reglementet, utan även utbetalningen

av pensioner till personal, som före reglementets ikraftträdandande

avgått från tjänsten med rätt till pension från arméns pensionskassa

eller flottans pensionskassa. Vidare skulle enligt förslaget till

statskontoret överflyttas bestyret med framtida pensionering av vissa

personalgrupper, för vilka nu gällande pensioneriugsgrunder fortfarande

skola äga tillämpning även efter det reglementet trätt i kraft. Till sistnämnda

grupp höra dels sådana bataljonsläkare vid fältläkarkåren, vilka

tillträtt sina beställningar före den 1 juli 1935, dels ock pensionsberättigade

extra ordinarie tjänstemän, vilka förut innehaft anställning såsom

verkmästare eller mästare å månadslönarstat vid marinen och i sådan

egenskap vunnit pensionsrätt samt vilka inom viss av Kungl. Maj :t bestämd

tidpunkt anmält sin önskan att kvarstå på nuvarande pensioneringsbestämmelser.

Därjämte skulle enligt sakkunnigförslaget, såsom en konsekvens av avvecklingen

av pensionskassornas befattning med tjänstepensioneringen, till

statskontoret överflyttas jämväl pensioneringen av viss flottans gemenskap,

nämligen manskap vid sjömanskåren och kustartilleriet, skeppsgossar, båtsmän,

värnpliktiga samt lotsar och fyrvaktare. Däremot skulle enligt vad

de sakkunniga förordat utbetalningen av tidigare beviljade pensioner till

f. d. daglönare vid marinen från och med den 1 juli 1935 övertagas av statens

pensionsanstalt, som med ingången av innevarande år fått omhändertaga

prövningen av pensionsfrågor beträffande sådana daglönare vid marinen,

vilka efter utgången av år 1934 kvarstå i tjänst och erhålla pensionsrätt

enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare.

Avgivna yttranden. Statskontoret och statens pensionsanstalt hava förklarat

sig icke hava något att erinra mot de sakkunnigas förslag, i vad

det avser ämbetsverkens befattning med den militära tjänstepensioneringen.

Direktionen över flottans pensionskassa framhåller, att pensioneringen av

flottans gemenskap utan olägenhet och utan särskild kostnad för statsverket

kunde bibehållas hos direktionen. Enligt direktionens uppfattning skulle

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements

Chefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

vissa av de sakkunniga ej beaktade svårigheter komma att uppsta för det

ämbetsverk, som finge omhändertaga pensioneringen av dessa bortdöende

personalgrupper. Direktionen funne det vidare vara önskvärt att söka bevara

det nuvarande, i viss mån patriarkaliskt personliga förhållandet mellan

de gamla gemenskapspensionärerna och pensionskassan.

I likhet med de sakkunniga anser jag, att arméns pensionskassas och

flottans pensionskassas befattning med tjänstepensioneringen bör helt upphöra

med utgången av juni 1935 och att handhavandet av pensioneringen

från och med den 1 juli 1935 bör överflyttas till central statsmyndighet.

Därvid bör lämpligen, på sätt de sakkunniga föreslagit, utbetalning av

pensioner till f. d. daglönare vid marinen anförtros åt statens pensionsanstalt,

medan pensioneringsbestyren beträffande övriga här avsedda

personalkategorier överlämnas till statskontoret. Vad direktionen över

flottans pensionskassa ifrågasatt beträffande ett bibehållande hos direktionen

av pensioneringen av flottans gemenskap kan jag följaktligen icke

biträda.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits böra de pensionsavgifter, som skola

erläggas av befattningshavare, vilka vid reglementets ikraftträdande åtnjuta

på avgiftsplikt grundad pensionsrätt i arméns pensionskassa eller flottans

pensionskassa men som icke bliva underkastade pensionsreglementet, inbetalas

till statskontoret. Dessa avgifter böra tillföras den militära pensionsfond,

vars överförande till statskontoret jag i det följande kommer att förorda,

och jämte avkastningen av denna fond tagas i anspråk för bestridande

av pensionsutgifterna. Därest, såsom jag i nyssberörda proposition förutsatt,

reglementets bestämmelser i fråga örn icke-ordinarie personal komma att

träda i kraft först å dag efter den 1 juli 1935, som Kungl. Maj:t bestämmer,

kommer nämnda anordning att under en övergångstid få tillämpas jämväl å

de icke-ordinarie befattningshavare, vilka vid utgången av juni 1935 äro

delägare i flottans pensionskassa men å vilka reglementet längre fram blir

tillämpligt. Även beträffande sistnämnda befattningshavare bör statskontoret

pröva uppkommande frågor örn pension.

Erforderliga närmare föreskrifter i nu berörda hänseenden torde böra

meddelas av Kungl. Majit.

Avvecklingen av de militära pensionskassorna.

Vid avlyftande från de militära pensionskassorna av bestyret med

tjänstepensionering skulle dessa kassor komma att uteslutande bliva familjepensionsanstalter.

Därvid uppkommer frågan örn avvecklingen av

pensionskassornas nuvarande personalorganisation samt örn statsbidrag till

förvaltningskostnaderna för familj epensionskassorna. De sakkunniga hava

ägnat dessa frågor en ingående behandling (betänkandet sid. 155—180).

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

Jag lämnar här en redogörelse för de sakkunnigas förslag i nämnda hänseenden

och behandlar därvid vardera pensionskassan för sig.

Arméns pensionskassa. Nuvarande arbetsuppgifter och organisation.

Av ålder har arméns pensionskassa haft att ombestyra tjänstepensioneringen

för arméns personal. Under de senare åren har jämväl flertalet

ordinarie beställningshavare vid flygvapnet blivit delägare i kassan. Med

kassans verksamhet har vidare kommit att förbindas omhänderhavandet

av familjepensioneringen för nyssnämnda personalgrupper. Formellt sker

familjepensioneringen genom en särskild kassa, arméns nya änke- och pupillkassa,

men de båda kassorna utgöra i realiteten en förvaltningsenhet,

och endast i bokföringshänseende framstår änke- och pupillkassan såsom

ett fristående organ. Då 1883 års riksdag beslöt att anvisa vissa medel

såsom bidrag till kostnaderna för familjepensioneringen, fästades nämligen

därvid det villkoret, att förvaltningen av arméns nya änke- och pupillkassa

skulle utan kostnad för densamma få handhavas av arméns pensionskassas

styrelse och tjänstemän. På grund av detta beslut hava kostnaderna

för familjepensionskassans förvaltning icke till någon del påförts

denna kassa utan ingått bland tjänstepensionskassans förvaltningsutgifter.

Bland arméns pensionskassas nuvarande arbetsuppgifter framstår

själva fondförvaltningen såsom en av de mest betydande. Arméns pensionskassas

kapital utgör visserligen endast omkring 3,750,000 kronor, men

änkekassans förmögenhet uppgår till omkring 30,800,000 kronor, vartill

komma omkring 1,150,000 kronor i donationsmedel. Avgiftsuppbörden från

delägarna i änkekassan uppgick för räkenskapsåret 1933/1934 till omkring

360,000 kronor. Sedan genom kungl, brev den 15 juni 1934 fastställts vissa

höjningar i årsavgifterna, komma dessa att uppgå till omkring 470,000

kronor. Antalet delägare i kassan utgör för närvarande cirka 6,500, därav

omkring 3,400 i tjänst varande beställningshavare och 3,100 pensionärer.

Antalet pensionsrum för änkepensioneringen utgör i runt tal 1900.

Arméns pensionskassas egentliga förvaltningskostnader hava under en

följd av år varit ganska konstanta och slutat på omkring 104,000 kronor

för år. Härtill hava emellertid kommit avsevärda kostnader för fullmäktiges

sammanträden och protokollstryck.

Förvaltningskostnaderna utgå formellt av arméns pensionskassas medel,

men då dessa medel icke på långt när förslå till täckande av kassans utgifter,

hava i verkligheten kostnaderna hittills bestritts av statsmedel och

utgått från det under elfte huvudtiteln uppförda anslaget till arméns

pensionskassas egen pensionering m. m.

Arméns pensionskassa — och därmed även arméns nya änke- och pupillkassa

— står under överstyrelse av armén genom krigsbefäl eller fullmäktige.

Krigsbefälet, som sammanträder på kallelse av Kungl. Majit,

har icke varit samlat sedan år 1913. Fullmäktige, vilkas antal utgör sex
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

ton — inberäknat en av Kungl. Majit förordnad ordförande — skola enligt

reglementet för kassan i regel sammanträda vart femte år.

Förvaltningen av pensionskassan utövas av en direktion, bestående

av en ordförande och fyra direktörer, vilka väljas av krigsbefälet

eller arméns fullmäktige. En av direktörerna skall såsom jourhavande

varje dag tillstädeskomma i kassan.

Arméns pensionskassas räkenskaper skola under tiden mellan fullmäktiges

sammanträden årligen granskas av fem revisorer, vilka jämte tio

suppleanter utses av fullmäktige.

Befattningshavarna vid arméns pensionskassa tillsättas av direktionen

och skola enligt reglementet för kassan utgöras av en byråchef, en ombudsman,

en sekreterare, en kassör, en revisor och huvudbokhållare, en bokhållare,

en assistent samt två vaktmästare. Dessutom må vid kassan anställas

extra ordinarie tjänstemän. Under årens lopp hava emellertid på

grund av särskilda beslut en del förändringar vidtagits beträffande

nämnda befattningar. Sålunda hava ombudsmanna- och sekreterartjänsterna

förenats till en befattning, varjämte befattningarna såsom kassör,

assistent och förste vaktmästare vid uppkomna ledigheter vakantsatts.

Däremot har medgivande lämnats att vid kassan anställa, en sifferrevisor

mot ett årligt arvode av 600 kronor.

Beträffande personalens avlöningsvillkor har Kungl. Majit genom

brev den 27 januari 1922 förordnat, att tjänstemännen vid kassan skulle

från och med den 1 januari 1922 i fråga örn lön, dyrtidstillägg samt rätt

till pension och skyldighet att avgå från tjänsten likställas med motsvarande

i avlöningsreglementet för den civila statsförvaltningen avsedda

befattningshavare, med skyldighet att underkasta sig enahanda villkor

och bestämmelser sorn de för sistnämnda befattningshavare i berörda hänseenden

gällande. Härvid skulle anses, som örn tjänstemännen vid pensionskassan

vore att hänföra till följande lönegrader1 i nämnda avlöningsreglemente,

nämligen byråchefen B 30, sekreteraren och ombudsmannen

B 24, kassören B 24, revisorn och bokhållaren B 21, förste vaktmästaren

(förste expeditionsvakten) B 7 och andre vaktmästaren (expeditionsvakten)

B 5. Vaktmästarna skulle vidare vara bibehållna vid särskild

årlig gottgörelse av 400 kronor vardera för utförande av skrivgöromål.

Kassören åtnjuter enligt Kungl. Majits brev den 15 december 1922 särskilda

missrälmingspengar till belopp av 400 kronor för år.

Kungl. Majit medgav sedermera enligt brev den 1 februari 1929, att de

å byråchefsbefattningen, befattningen såsom sekreterare och ombudsman

samt bokhållarbefattningen förordnade tjänstemännen finge tillsättas såsom

innehavare av respektive befattningar, dock att härvid skulle meddelas

särskild föreskrift örn skyldighet för envar av dem att underkasta

sig den utvidgade eller ändrade tjänstgöring ävensom den förflyttning

1 Lönegradsbeteckningarna hava angivits enligt den i kungörelsen nr 270/1925 intagna

löneplanen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. May.ts proposition nr 193.

till annan befattning eller annat verk, som en förändrad organisation av

det militära pensionsväsendet kunde medföra. På grund av nämnda medgivande

tillsattes ifrågavarande befattningar med fullmakt från och med

den 1 februari 1929.

Följande tablå upptager arméns pensionskassas nuvarande personal

ävensom vakanta befattningar:

Befattningshavare

Lönegrad

eller lön

Födelse-

datum

Inträde i

kassans

tjänst

Erhöll

fullmakt

å tjänsten

Anm.

Byråchef.....................

B 30

ll/i 1869

u/4 1897

Vs 1929

Sekr.- ombudsman......

B 24

8/9 1875

Ve 1904

Vs 1929

Kassör........................

B 24

—

—

—

Tjänsten vakant sedan år 1929.

Revisor .....................

B 21

n/s 1873

14/s 1900

4/s 1910

Bokhållare..................

B 21

,4/u 1883

4/e 1907

v> 1929

Assistent.....................

1903

—

—

—

» » » » 1913.

års stat

j Förste expeditionsvakt

B 7

—

—

—

» » » » 1930.

; Expeditionsvakt ......• ••

B 5

3l/e 1884

l/i2 1909

18/i2 1912

(konstitu-

torial)

Uppdrag att föra kassornas

! E. o. tjänsteman .........

B 11

34/n 1879

8/i 1903

—

i

tabellverk sedan år 1910.

» » .........

B 4

ls/8 1901

Vi 1921

—

» » .........

B 4

9/s 1891

!3/8 1922

—

> Skrivbiträden.

» » .........

B 4

4/i2 1902

t7/i 1924

—

Kassörsbefattningen har enligt förordnande sedan år 1926 uppehållits

av bokhållaren mot åtnjutande av de med kassörsbefattningen förenade

löneförmånerna men med avstående av löneförmånerna å bokhållarbefattningen.

Enligt förordnande bestrider vidare expeditionsvakten sedan

år 1930 tjänsten såsom förste expeditionsvakt.

Slutligen skall för arméns nya änke- och pupillkassa finnas anställd

en konsulent mot åtnjutande av ersättning från arméns pensionskassas

medel. Genom brev den 15 december 1933 har Kungl. Maj:t förordnat

innehavare av denna befattning för tiden intill utgången av ar 1938 mot

ett arvode av 1,500 kronor för år och därjämte ersättning av 4,500 kronor

för honom under femte året åliggande bearbetning av änke- och pupillkassans

statistiska material. Kostnaderna för ersättning till konsulenten

uppgå alltså i medeltal till 2,400 kronor för år.

lie sakkunniga hava utgått från att änke- och pupillkassan — av de

sakkunniga benämnd arméns änke- och pupillkassa — även efter det arméns

pensionskassas verksamhet upphört bör i samma utsträckning som

hittills komma i åtnjutande av kostnadsfri förvaltning och att statsmedel

följaktligen jämväl i fortsättningen böra anvisas för bestridande av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Martts proposition nr 193.

erforderliga administrationskostnader för familjepensionskassan. Med

hänsyn härtill hava de sakkunniga funnit ofrånkomligt att närmare ingå

på frågan, huru sistnämnda kassa för framtiden hör organiseras för att

mom en skälig kostnadsram möjliggöra en ändamålsenlig och betryggande

förvaltning.

I sammanhang härmed hava de sakkunniga erinrat, hurusom även 1921

ars pensionskommitté ansett, att arméns änke- och pupillkassa i avvaktan

på det slutliga ordnandet av familjepensioneringen borde äga uppbära

statsbidrag, beräknat på sådant sätt att därav täcktes skäliga minimikostnader

för förvaltningen. Pensionskommitténs förslag hade utmynnat

i hemställan örn ett årligt förvaltningsbidrag för änke- och pupillkassan

av 70,660 kronor.

Beträffande frågan, huru den med statsmedel bekostade förvaltningen

borde organiseras, hava de sakkunniga anfört, att förvaltningen av familjepensionskassan

uppenbarligen borde — åtminstone intill dess ett

ändrat ordnande av familjepensioneringen kommit till stånd — omhänderhavas

av ett förvaltningsorgan, motsvarande arméns pensionskassas

nuvarande direktion, med biträde av tjänstemännen i kassan. I syfte

att erhålla del av arméns pensionskassas uppfattning angående förvaltningsorganisationen

hade överläggningar hållits med en representant för

kassans direktion. Direktionen hade därvid framlagt dels förslag till förvaltnings-

och avlöningsstat för kassan, slutande å ett belopp av 73,917 kronor,

och dels beräkning rörande vissa övergångskostnader.

De sakkunniga, som till granskning upptagit direktionens berörda förslag,

hava därvid framhållit, att direktionen icke syntes hava tagit tillräcklig

hänsyn till den uppkommande minskningen i arbetsuppgifterna

samt att den nuvarande organisationen icke i allo syntes motsvara kraven

på en rationell arbetsordning. Enligt de sakkunnigas uppfattning

borde förvaltningen av kassan i framtiden organiseras på följande sätt.

Krigsbefälsinstitutionen borde upphöra och överstyrelsen utgöras av

arméns fullmäktige. De av fullmäktige utsedda revisorerna kunde minskas

till tre. Kostnaderna för överstyrelsen och dess revisorer borde,

inberäkna t utgifter för fullmäktiges protokoll, bestämmas till 2,900 kronor.

Styrelsen för kassan syntes böra utgöras av en direktion, bestående av

en ordförande och tre ledamöter. En av ledamöterna skulle, efter ansökning,

tillsättas av Kungl Majit och erhålla ställning såsom verkställande

direktor. Då en för ändamålet dugande kraft syntes kunna utses bland

pensionerade tjänstemän, syntes arvodet icke behöva bestämmas till högre

belopp än 3,600 kronor, varå dyrtidstillägg ej skulle beräknas. Med hänsyn

till den med den nya organisationen sammanhängande minskningen

av goromålen för övriga direktionsledamöter syntes arvodena till dessa

böra nedsättas till 1,200 kronor för ordföranden och 900 kronor till var
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

dera av de båda andra ledamöterna. Utgifterna i arvoden till direktionen

skulle alltså bliva (1,200 + 2 X 900 + 3,600 =) 6,600 kronor.

Vad angår tjänstemannapersonalen hava de sakkunniga föreslagit inrättande

av en byrådirektörsbefattning i lönegraden B 26 och en befattning

såsom revisor och bokhållare i lönegraden B 21, båda befattningarna

å extra stat. För utförande av skrivgöromål borde beräknas en

extra ordinarie befattning i 4:e lönegraden. I övrigt erfordrades endast

vissa arvodestjänster. Beträffande den närmare motiveringen till de sakkunnigas

förslag torde få hänvisas till betänkandet sid. 163 och 164.

Resultatet av de sakkunnigas överväganden beträffande lämplig organisation

för framtiden av arméns änke- och pupillkassa bär sammanfattats

i följande förslag till framtida förvaltningsstat (normalstat) för

kassan; i denna stat hava lönerna med hänsyn till pensionsavdrag upp
-

tagits såsom nettolöner:

Avlöningar och arvoden m. m.:

direktionen: kr. kr. kr.

ordförande, arvode ............................................... 1,200

2 ledamöter, arvoden å 900 kr......................... 1,800

1 ledamot, tillika verkställande direktör, arvode 3,600 6,600

byrådirektör, lönegrad B 26, extra stat........................ 9,237

revisor och bokhållare, lönegrad B 21, extra stat .... 7,020

registerförare, arvode........................................................ 2,700

kontorsbiträde, lönegrad 4, extra ordinarie ................ 2,634

kontorsbud ........................................................................ 1,800

ombudsman, arvode ........................................................ 2,400

konsulent, arvode .......................................................... 1,200

siffergranskare, arvode .................................................... 400

vikariatsersättningar och tillfällig personal................ 1,800 35,791

Omkostnader:

fullmäktiges och valda revisorers sammanträden m. m. 2,900

skrivmaterialier och expenser m. m............................ 6,000 8,900

Summa kronor 44,691.

Till kostnader för dyrtidstillägg har i detta sammanhang icke tagits

hänsyn.

De sakkunniga hava emellertid, funnit, att en organisation i överensstämmelse

med den sålunda föreslagna normalstaten icke omedelbart

kunde vinna tillämpning. Då möjlighet att placera någon av de nuvarande

tjänstemännen — mot vilka statsverket ägde vissa förpliktelser —

i befattning utanför kassan icke stöde till buds, borde nämligen dessa utnyttjas

i kassans tjänst. För det närmaste budgetåret finge man därför

räkna med en tillfällig stat, i stort sett grundad på den nu befintliga personaltillgången.

Enligt de sakkunnigas uppfattning borde emellertid i

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

mån av avgång bland personalen den för kassan avsedda normalstaten

träda i tillämpning i den utsträckning så kunde ske. Den av de sakkunniga

för budgetåret 1935/1936 föreslagna tillfälliga staten — vari inrymts

avlöning till samtliga nuvarande ordinarie tjänstemän vid kassan ävensom

till vissa för närvarande där anställda icke-ordinarie befattningshavare

— upptager följande poster, varvid lönerna beräknats såsom nettolöner

i högsta förekommande löneklass:

Avlöningar och arvoden m. m.:

direktionen: kr

ordförande, arvode ................................................ 1,200

2 ledamöter, arvoden å 900 kr. ....................... 1,800

1 ledamot, tillika verkställande direktör, arvode 3,600

sekreteraren och ombudsmannen, lönegrad B 24........

kassören, lönegrad B 24, extra stat ............................

revisorn, lönegrad B 21....................................................

kanslibiträde^ lönegrad 11, extra ordinarie................

kontorsbiträdet, lönegrad 4, extra ordinarie................

expeditionsvakt, lönegrad 7, extra ordinarie ............

konsulenten, arvode under nuvarande förordnande ..

siffergranskare, arvode ....................................................

Omkostnader:

fullmäktiges och valda revisorers sammanträden m. m.

skrivmaterialier och expenser, ved m. in.....................

Vissa engångskostnader:

byråchefen, lön för juli 1935............................................

extra kontorsbiträde (avskedsersättning).......................

vissa avlönings- och expenskostnader i samband med

kassans avveckling .......................................................

Dyrtidstillägg, förslagsvis ....................................................

Summa kronor 60,000.

Såsom motivering till vissa av de i den tillfälliga staten innefattade

poster hava de sakkunniga anfört i huvudsak följande:

De sakkunniga hava vid beräkningen av den tillfälliga staten utgått

från att nuvarande byråchefen kommer att bliva avgångsskyldig med utgången

av juli månad 1935, då han fyllt 66 år. Ett av de icke-ordinarie

kvinnliga biträdena bör enligt de sakkunnigas mening kunna få anställning

i statskontoret, som ansett anställande av ett kontorsbiträde i lönegraden

B 4 erforderligt på grund av ämbetsverkets ökade arbetsbörda genom

övertagandet av den militära tjänstepensinneringen. Endast ett av

biträdena, nämligen det senast anställda, skulle då bliva övertaligt. Detta

biträde synes emellertid även med kassans nuvarande organisation och

arbetsuppgifter knappast vara erforderligt för arbetets bedrivande och

torde därför kunna uppsägas att sluta sin anställning senast från och med

kr. kr.

6,600

8,781

8,325

7,455

3,813

2,634

3,249

2,400

400 43,657

2,900

6-000 8,900

995

800

2,000 3,795

.......... 3,648

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

11

den 1 juli 1935. På grund av sin långvariga tjänst torde emellertid ifrågavarande

befattningshavare vid avgången böra erhålla en avskedsersättning,

vilken med hänsyn till föreliggande omständigheter synes böra bestämmas

till ett belopp, motsvarande omkring tre månaders avlöning eller i avrundat

tal 800 kronor. Detta belopp bör liksom byråchefens lön under en

månad upptagas såsom övergångskostnad. Vidare bör beräknas ett belopp

av förslagsvis 2,000 kronor för de expens- och biträdeskostnader, som

orsakas av efterarbeten med bokslut, revision och redovisning.

I avvaktan på en nedgång av personalbeståndet bör byrådirektörsbefattningen

icke tillsättas; ej heller synes tills vidare behöva räknas med

kostnader för vikariatsersättningar eller andra tillfälliga biträden än som

upptagits bland engångskostnaderna. Någon särskild ersättning åt expeditionsvakten

för skrivgöromål bör icke beräknas. Däremot tala billighetsskäl

för att t. f. kassören, som på förordnande bestritt kassörstjänsten

sedan år 1926, erhåller lön såsom kassör å extra stat. Vidare hava

de sakkunniga ansett sig böra ifrågasätta, att expeditionsvakten, som alltsedan

år 1930 uppburit lön såsom förste expeditionsvakt, tillerkännes avlöning

såsom extra ordinarie tjänsteman i 7:e lönegraden.

De sakkunniga hava i anslutning till dessa beräkningar föreslagit, att

till förvaltningskostnader för arméns änke- och pupillkassa måtte för budgetåret

1935/1936 anvisas ett anslag av 60,000 kronor.

De sakkunniga hava därefter till behandling upptagit frågan örn pensionsförhållandena

för kassans tjänstemän och härvid yttrat i huvudsak

följande:

Med avseende å dan ordinarie personalen vid arméns pensionskassa, vilken

för närvarande åtnjuter pensionsrätt i kassan, har i det förut nämnda

kungl, brevet den 27 januari 1922 förordnats, att vederbörande skulle i

fråga örn rätt till pension och skyldighet att avgå från tjänsten likställas

med motsvarande befattningshavare vid den civila statsförvaltningen. 1921

års pensionskommitté föreslog, att arméns änke- och pupillkassa skulle,

sedan tjänstemännen övergått till anställning vid denna kassa, övertaga

deras tjänstepensionering och att änke- och pupillkassan borde av arméns

pensionskassas kapitaltillgång beredas gottgörelse härför med belopp motsvarande

det matematiska värdet av pensionsförpliktelserna till tjänstemännen.

De sakkunniga anse emellertid, att det icke bör ifrågakomma att

till arméns änke- och pupillkassa för berörda ändamål överlämna någon

del av arméns pensionskassas kapital. Sedan statsmedel anvisats för be

stridandet av tjänstemännens avlöning, synes ifrågavarande pensionering

böra övertagas av statsverket. Pensioneringen bör givetvis handhavas

av det ämbetsverk, som ombesörjer tjänstepensioneringen beträffande närmast

motsvarande befattningshavare vid den civila statsförvaltningen,

nämligen statskontoret. Innehavare av tjänst, med vilken är förenad

pensionsrätt i arméns pensionskassa, Ilar undantagits från tillämpning av

det civila tjänstepensionsreglementct. Det torde dock vara lämpligt, att

tjänstepensionsreglementets grunder vinna tillämpning beträffande ifrågavarande

tjänstemän, vilka enligt nyssnämnda kungl, brev äro skyldiga att i

pensionsavseende underkasta sig enahanda villkor och bestämmelser som

de Pir befattningshavare vid civilförvaltningen i berörda hänseende gällande.

Civila tjänstepensionsreglementet synes även böra göras tillämpligt

i fråga örn de två kvinnliga tjänstemän vid arméns pensionskassa,

vilka föreslagits till anställning vid arméns_ änke- och pupillkassa.

Niimnda tjänstepensionsreglomente skulle då bliva gällande beträffande

följande befattningshavare, nämligen byråchefen, sekreteraren och örn
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

budsmannen, kassören å extra stat, revisorn, extra ordinarie förste expeditionsvakten

samt de extra ordinarie kvinnliga befattningshavarna i lönegraderna

11 och 4. Kostnaderna för tjänstepension åt ifrågavarande

befattningshavare torde böra bestridas i samma ordning som för nyreglerade

civila tjänstemän i statens tjänst.

I fråga örn det avgiftsbidrag, som för närvarande tillkommer arméns

änke- och pupillkassa för tjänstemännens familjepensionering, eller 1 %

procent av lönen enligt äldre stat, hava de sakkunniga ansett lämpligen

böra så förfaras, att bidragsbeloppet finge utgå från anslaget till bidrag

till pensionering av änkor och barn efter befäl och underbefäl med vederlikar

vid armén.

Arméns fullmäktige hava tillstyrkt de sakkunnigas förslag i fråga örn

organisationen av arméns änke- och pupillkassas överstyrelse. Fullmäktige

hava emellertid förklarat sig anse, att det av de sakkunniga föreslagna

beloppet till bestridande av kostnaderna för överstyrelsens och dess

revisorers sammanträden borde höjas till 3,100 kronor.

Den av de sakkunniga förordade sammansättningen av direktionen _

en ordförande, två direktörer samt en verkställande direktör — har av

fullmäktige lämnats utan erinran. Arvodet för den enligt fullmäktiges

uppfattning synnerligen krävande och ansvarsfulla befattningen såsom

verkställande direktör borde emellertid höjas till 4,800 kronor för år. Vidare

borde arvodena bestämmas till 1,500 kronor för ordföranden och till

1,200 kronor för vardera av de båda övriga direktörerna. Vid ytterligare

beskärning av dessa arvoden riskerade man nämligen, att för ändamålet

lämpliga personer av ekonomiska skäl icke ville åtaga sig ifrågavarande

uppdrag. Utgifterna i arvoden till direktionen borde alltså upptagas till

(1,500 -j- 2 X 1,200 -1- 4,800 =) 8,700 kronor.

Vad angår den av de sakkunniga föreslagna framtida personalorganisationen

hava fullmäktige — utan att vilja bestrida, att genom tjänstepensioneringens

avlyftande från kassan en arbetsminskning otvivelaktigt

komme att uppstå — uttalat den uppfattningen, att de sakkunniga vid

övervägande av änke- och pupillkassans blivande förvaltningsorganisation

i viss mån underskattat omfattningen av de arbetsuppgifter, som alltjämt

komme att åvila kassans personal. Fullmäktige hava emellertid

i likhet med de sakkunniga ansett den nuvarande byråchefstjänsten böra

utbytas mot en byrådirektörsbefattning och tillstyrkt, att denna befattning

måtte hänföras till lönegraden B 26. Däremot hava fullmäktige

icke kunnat biträda förslaget, att befattningen skulle uppföras på extra

stat. Det syntes nämligen fullmäktige oundgängligt, att den nya förvaltningsorganisationen

med hänsyn till storleken av kassans medel erhölle

en fast form; jämväl hänsynen till personalens intressen krävde en sådan

anordning. På grund av nu angivna förhållanden borde även befattningarna

såsom revisor och bokhållare och kontorsbiträde uppföras å or
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 193. 13

dinarie stat. Därjämte borde upptagas en ordinarie tjänst såsom expeditionsvakt.

Fullmäktige hava vidare förklarat sig icke kunna biträda de sakkunnigas

mening, att en rörelse av den omfattning, varom här är fråga,

skulle kunna tillfredsställande fylla sina funktioner utan att äga tillgång

till en särskild tjänsteman för kassagöromål. Emellertid anse fullmäktige

personalbehovet i sådant hänseende lämpligen kunna tillgodoses genom

inrättande av en arvodesbefattning för kassagöromål, därvid arvodet

borde bestämmas till 3,600 kronor.

I övrigt hava de i de sakkunnigas förslag till normalstat upptagna beloppen

icke föranlett annan erinran från fullmäktiges sida än att det för

skrivmaterialier och expenser m. m. beräknade beloppet 6,000 kronor borde

höjas till 8,000 kronor.

Med tillämpning av vad fullmäktige sålunda föreslagit skulle de årliga

förvaltningskostnaderna för arméns nya änke- och pupillkassa, sedan

övertalig personal avgått, enligt normalstaten komma att uppgå till

— förutom dyrtidstillägg — 54,928 kronor mot det av de sakkunniga beräknade

beloppet av 44,691 kronor.

I likhet med de sakkunniga hava fullmäktige emellertid funnit, att en

organisation i enlighet med den sålunda föreslagna normalstaten icke

omedelbart kan tillämpas utan att man för det närmaste budgetåret måste

räkna med en tillfällig stat, i huvudsak grundad på den befintliga personaltillgången.

Mot vad de sakkunniga i sådant avseende föreslagit hava

fullmäktige i stort sett icke haft något att erinra. De för direktionen

avsedda arvodena borde dock upptagas till enahanda belopp som i den

av fullmäktige föreslagna normalstaten för änke- och pupillkassan. Vidare

syntes kontorsbiträdesbefattningen böra uppföras å ordinarie stat

samt den nuvarande expeditionsvakten och innehavaren av den avsedda

extra ordinarie kansliskrivarbefattningen tillerkännas personliga lönetillägg,

den förre å 400 kronor, motsvarande honom hittills tillkommande

ersättning för utförande av skrivgöromål, och den senare å 207 kronor,

utgörande skillnaden mellan nuvarande avlöning och slutlönen i 11 :e

lönegraden för extra ordinarie kvinnliga tjänstemän (nettolön). Därjämte

borde kostnaderna för fullmäktiges och valda revisorers sammanträden

m. m. samt för skrivmaterialier och expenser, bränsle m. m. beräknas till

3,100 kronor, respektive 8,000 kronor. Slutligen borde posten »vissa avlönings-

och expenskostnader i samband med kassans avveckling» upptagas

till något högre belopp, förslagsvis 3,000 kronor.

Den av fullmäktige sålunda föreslagna tillfälliga staten slutar å ett

belopp av 66,000 kronor.

I enlighet härmed borde för budgetåret 1935/1936 till förvaltningskostnader

för arméns nya änke- och pupillkassa under elfte huvudtiteln upptagas

ett förslagsanslag av 66,000 kronor.

Beträffande tjänstemännens avgångsskyldighet och övriga pensions
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

förhållanden hava fullmäktige icke haft något att erinra mot de sakkunnigas

förslag.

Flottans pensionskassa. Nuvarande organisation m. m. Flottans pensionskassa

handhar såväl tjänste- som familjepension ering för marinens

befattningshavare samt för sådana beställningshavare vid flygvapnet»

som tidigare tillhört marinen. Kassans medel äro fördelade på en pensionsfond

för tjänstepensioneringen samt en gratialfond för familjepensioneringen.

Flottans pensionskassas pensionsfonds kapital utgör i runt tal 830,000

kronor. Dess gratialfond uppgår till ej fullt 9,000,000 kronor. Av direktionen

förvaltas vidare donationsfonder med ett sammanlagt kapital av

något över 900,000 kronor. Beloppet av årligen inflytande gratialavgifter

utgör omkring 200,000 kronor. Antalet delägare i pensionskassan uppgår

till omkring 3,100, varav i runt tal 700 pensionärer. Från gratialfonden

pensioneras för närvarande omkring 1,000 änkor och harn efter avlidna

delägare.

Kassans förvaltningskostnader hava de senare åren utgjort cirka

50,000 kronor per år. Härtill komma särskilda utgifter för fullmäktiges

och revisorernas sammanträden samt för kassans konsulent, vilka utgifter

för en 5-årsperiod uppgå till omkring 12,000 kronor.

Enär såväl avlöning som övriga förvaltningskostnader — frånsett

hälften av kostnaden för skrivmaterialier och bränsle m. m., vilken hälft

tillika med arvodet till konsulenten gäldas av gratialfonden — jämlikt

kassans reglemente bestritts av tjänstepensionsfonden, hava förvaltningskostnaderna

endast i ringa mån drabbat de för änke- och pupillpensioneringen

avsedda medlen. Då tjänstepensionskassans verksamhet till huvudsaklig

del uppehållits genom statsanslag, hava emellertid kostnaderna

för tjänstepensionskassans och — med nyss angivna undantag — även

för gratialfondens förvaltning hittills i realiteten utgått av statsmedel.

Enligt reglementet för flottans pensionskassa den 17 november 1899 (nr

92) skall kassan stå under överinseende av delägarna genom fullmäktige.

Dessa bestå av en ordförande, utsedd av Kungl. Majit, och sexton av delägarna

valda ledamöter.

Förvaltningen av kassan ombesörjes av en direktion, bestående av ordförande,

tre direktörer och en överkommissarie, den sistnämnde föredragande

i direktionen. Revision av kassans förvaltning och räkenskaper

verkställes årligen av fyra revisorer, som av fullmäktige utses bland

kassans delägare.

Den ännu gällande avlöningsstaten för kassans befattningshavare är

fastställd i enlighet med beslut av 1908 års riksdag. Enligt av riksdagen

under senare tid för varje år meddelat beslut åtnjuta befattningshavarna

tillfällig löneförbättring (tillfälligt lönetillägg). Med inräknande av dessa

tilläggsförmåner uppgår befattningshavarnas avlöning till följande belopp:
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 193.

15

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

Tillfällig

löneför-

bättring

(lönetillägg''!

Summa

1 kamrer ........................

3,000

2,000

900

5,900

1 kassör...........................

2,200

1,800

900

4,900

2,200

1,800

900

4,900

1 andre revisor ...............

1,800

1,200

750

3,750

1 assistent........................

1,200

800

500

2,500

1 vaktmästare (inberäknat

ersättning för eldning och

tillsyn av värmeledning)

900

550

240

1,690

Missräkningspenningar till

kassören........................

—

—

—

500

Summa

—

24,140

Efter 5 års väl vitsordad

tjänstgöring ökas lönen

med 500 kronor och efter

10 års sådan tjänstgö

ring med ytterligare 500

kronor.

Efter 3 år kan lönen höjas

med 100 kronor, efter 6

år med ytterligare 100

kronor och efter 9 år med

än ytterligare 100 kronor.

Av ifrågavarande tjänster hålles för närvarande andre revisorst jönsten

vakant; göromålen bestridas av ett extra biträde mot särskilt arvode.

Samtliga övriga i lönestaten upptagna befattningar, med undantag av

vaktmästartjänsten, uppehållas på förordnande. Kamreraren innehar

emellertid fullmakt å assistenttjänsten. Å sistnämnda tjänst är vikarie

ej förordnad, utan göromålen bestridas av extra personal. De tjänstemän,

som på förordnande uppehålla befattningarna såsom kamrerare, förste

revisor och kassör, åtnjuta de med respektive befattning förenade löneförmånerna,

däri inbegripet rätt till ålderstillägg.

Flottans pensionskassas nuvarande befattningshavare framgå närmare

av följande tablå:

•

Födelse-

datum

Inträde

Erhöll

Befattning

Befattningshavare

kassans

tjänst

full-

makt

förord-

nande

Anmärkning

Kamrerare......

Sandqvist, C. A.

se nedan

_

s,/6 1927

Förste revisor

Rudberg, I. E.

10/io 1886

1909

—

!8/i 1928

Natt och Dag, B. A.

Vakant

10/u 1892

1932

V* 1932

Andre revisor

/Tjänsten upprätthålles av

\ e. biträdet Hansson.1

Assistent ......

Vaktmästare...

Sandqvist, C. A.

Lagström, J. F.

!8/n 1883

80/u 1872

1904

1909

*/i 1909

‘/o 1909

(konstit.)

—

Under den tid Sandqvist

uppehåller tjänsten ss.

kamrerare, bestrides

assistenttjänsten av e.

o. personal.1

E. o. assistent

Lundgren, S. E.

so/e 1906

1929

—

V9 1932

Extra biträde

Hansson, Anna

‘/a 1886

1920

—

—

» »

Norlin, Edith

,8/a 1883

1927

—

—

Avlöning utgår härvid enligt av Kungl. Majit fastställda grunder.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts ‘proposition nr 193.

Vid kassan finnas vidare anställda en sekreterare och en ombudsman,

båda med åtnjutande av arvode. Den såsom biträde åt direktionen anlitade

konsulenten avlönas däremot, såsom förut nämnts, av gratialfonden.

De tjänstemän vid kassan, som innehava eller äro förordnade att uppehålla

i staten uppförd befattning — alltså t. f. kamreraren, t. f. förste

revisorn, t. f. kassören samt vaktmästaren — äro berättigade till pension

från kassan enligt av 1877 års riksdag godkända grunder (kung. nr

22/1877). övriga befattningshavare hava däremot icke pensionsrätt.

De sakkunniga, som utgått från att kostnaderna för änke- och pupillkassans

förvaltning även efter omorganisationen skulle bestridas av

statsmedel, hava med hänsyn härtill upptagit frågan örn lämplig förvaltningsorganisation

för kassan. Förslag till en mot kassans reducerade arbetsuppgifter

svarande organisation har efter samråd med de sakkunniga

utarbetats av överkommissarien i kassan, vilken utsetts att representera

kassan vid överläggningar med de sakkunniga rörande förevarande spörsmål.

Enligt de sakkunnigas förslag skola delägarna i den blivande familjepensionskassan

— av de sakkunniga benämnd marinens änke- och pupillkassa

— även i fortsättningen utöva sin beslutanderätt genom fullmäktige,

vilkas nuvarande antal borde lämnas oförändrat. Kostnaderna för fullmäktiges

och valda revisorers sammanträden hava beräknats till i medeltal

1,500 kronor för år.

De sakkunniga hava vidare föreslagit, att kassan liksom hittills skulle

förvaltas av en direktion, bestående av en ordförande och tre direktörer,

därav en verkställande direktör, tillika kamrerare, vilken skulle förordnas

av Kungl. Majit. Till direktionsledamöterna skulle utgå arvoden

med samma belopp som till nuvarande ledamöter, dock att arvodet till

ordföranden skulle obetydligt jämkas uppåt för månadsbeloppets utjämnande.

'' Såsom tjänstemän vid kassan skulle anställas en revisor, tillika sekreterare,

ett kontorsbiträde, en ombudsman, ett timavlönat skrivbiträde och

ett kontorsbud. Då för arbetet inom kassan med fördel syntes kunna användas

pensionärer, skulle tjänstemännen ej uppföras på lönestat utan

åtnjuta arvoden utan dyrtidstillägg. Dessa arvoden borde bestämmas

med ledning av vad som tillmätts för vissa arvodestagare inom försvarsväsendet.

För skrivmaterialier och expenser samt för fullmäktiges och valda revisorers

sammanträden hava de sakkunniga beräknat belopp av omkring

4,000 kronor, respektive 1,500 kronor.

I anslutning till vad de sakkunniga sålunda föreslagit skulle staten för

flottans pensionskassas förvaltningskostnader upptaga följande utgiftsposter:
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 193.

17

kronor

Arvoden m. m.

1 ordförande ............................................................ 720

2 direktörer å 600 kronor ................................................ 1,200

1 verkställande direktör, tillika kamrerare 3,600

1 revisor, tillika sekreterare .......................................... 2,700

1 kontorsbiträde och registerförare 1,800

1 ombudsman........................................................................ 1,500

1 kontorsbud ........................................................................ 900

Vikariatsersättningar och tillfällig personal ................ 1,200

Konsulent, arvode av 4,000 kronor för 5 år eller för

år räknat ........................................................................ 800

kronor

14,420

Omkostnader:

Fullmäktiges och valda revisorers stenman träden, 7,500

kronor för 5 år eller för år räknat............................ 1,500

Skrivmaterialier och expenser 3,980 5,480

Summa kronor 19,900.

Denna stat skulle gälla från och med den 1 juli 1935. Med hänsyn till att

vid flottans pensionskassa finnas anställda ett flertal befattningshavare,

som icke kunna inrymmas i berörda organisation, hava de sakkunniga

emellertid icke ansett det möjligt att omedelbart i full utsträckning övergå

till tillämpning av den sålunda föreslagna normalstaten. De sakkunniga

erinra, att tjänstemännen enligt gällande lönevillkor äro skyldiga

att underkasta sig den ökning eller jämkning i tjänståligganden, som kan

varda beslutad, samt att, örn kassan förflyttas från Karlskrona till annan

ort, dit överflytta. Ehuru endast kamreraren och vaktmästaren, den förre

i egenskap av ordinarie assistent, innehava på ordinarie anställning grundad

rätt till fortsatt lön, hava de saltkunniga ansett billigheten kräva, att

även förste revisorn och det såsom andre revisor tjänstgörande kvinnliga

extra biträdet, vilka båda fyllt 48 år och vilka innehaft tjänst vid pensionskassan

under 26, respektive 15 år, erhålla tillfälle till anställning hos

änke- och pupillkassan eller i statens tjänst. Då det icke synts möjligt

att bereda någon av tjänstemännen statsanställning, återstode endast att

överflytta tjänstemännen till änke- och pupillkassan eller bevilja vederbörande

viss avskedsersättning. De i den föreslagna organisationen upptagna

befattningarna såsom revisor, kontorsbiträde och kontorsbud syntes

därför böra bestridas av nuvarande förste revisorn, tjf. andre revisorn

och vaktmästaren. Så länge kamreraren kvarstode i tjänst, kunde

innehållas dels 1,600 kronor av verkställande direktörens arvode, dels 800

kronor av anslaget till vikariatsersättningar och tillfällig personal, men

å andra sidan borde beräknas ett belopp av 500 kronor för bestridande av

de ökade kostnader för lokalutrymme, bränsle, belysning, städning m. m.,

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 193. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majds proposition nr 193.

som föranleddes av kassans i förhållande till verksamhetens omfattning''

onödigt stora personalorganisation.

Vad därefter angår avlöningsförmånerna för nyssnämnda tjänstemän

vid änke- och pupillkassan, anföra de sakkunniga bland annat följande:

Kamreraren och förste revisorn hava varit förordnade på sina befattningar

sedan den 27 maj 1927, respektive den 26 januari 1928 och synas

med hänsyn härtill böra fortfarande få åtnjuta de med dessa tjänster

förenade löneförmånerna, vilka utgå enligt lönestat, som fastställts redan

år 1908. Tjf. andre revisorn Anna Hansson har däremot innehaft förordnande

på tjänsten endast sedan den 1 september 1932 och synes därför

icke böra bibehållas vid det arvode å 2,400 kronor jämte tillfällig

löneförbättring med 300 kronor, som hon enligt kungl, brev den 30 december

1927 åtnjuter. De sakkunniga förutsätta, att sistnämnda befattningshavare

vid den omorganiserade kassan får uppehålla befattningen såsom

kontorsbiträde och registerförare, samt föreslå, att därvid å det för denna

befattning i förvaltningsstaten upptagna arvodet å 1,800 kronor må

utgå tillfällig löneförbättring med 300 kronor samt dyrtidstillägg enligt

för befattningshavare vid oreglerade verk gällande grunder.

För bestridande av de kostnader, som betingas av de övertaliga tjänstemännens

utnyttjande vid änke- och pupillkassan, bör enligt de sakkunnigas

förslag under elfte huvudtiteln uppföras ett anslag till flottans pensionskassas

övergångsstat till belopp av 20,800 kronor, beräknat på följande

sätt:

Lön

eller

arvode

kr.

Ålders-

tiilägg

kr.

Tjänst-

görings-

pengar

kr.

Tillfällig

löneför-

bättring

(lönetillägg)

kr.

Summa

kr.

Sandqvist,’C. A., kamrerare...............

3,000

500

2,000

900

6,400

Rudberg, I. A., förste revisor ............

2,200

500

1,800

900

5,400

Hansson, Anna, kontorsbiträde............

1,800

—

—

300

2,100

Lagström, J. F., vaktmästare ............

900

300

550

240

1,990

Dyrtidstillägg, förslagsvis .................

—

—

—

—

4,410

Säger

7,900

1,300

4,350

2,340

20,300

Ökade expenskostnader för flottans pensionskassa

tjänst ......................................................

så länge kamreraren kvarstår i

500

Då i statberäkningen ingår dyrtidstillägg, har anslaget ansetts böra

erhålla karaktär av förslagsanslag.

Så länge personal å övergångsstaten tages i anspråk för pensionskassans

verksamhet, skulle enligt de sakkunnigas förslag anslaget till flottans

pensionskassas förvaltningskostnader minskas med följande belopp

för år räknat, motsvarande däri upptagna arvoden till befattningshavarna

m. m., nämligen:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

19

så länge kamreraren är i tjänst med 2,400 kronor

» » förste revisorn » » » » 2,700 »

» » kontorsbiträdet » » » » 1,800 »

» » vaktmästaren » » » » 900 » .

Vid bifall till vad sålunda föreslagits skulle alltså å anslaget till flottans

pensionskassas förvaltningskostnader besparas ett belopp av 7,800

kronor, vadan anslaget borde för budgetåret 1935/1936 uppföras med ett

till 12,100 kronor reducerat belopp.

Beträffande de till marinens änke- och pupillkassa överflyttade tjänstemännens

pensionsförhållanden erinra de sakkunniga, att dessa befattningshavare,

med undantag av kontorsbiträdet, för närvarande åtnjuta

tjänstepensionsrätt i flottans pensionskassa. Dessa befattningshavare

borde bibehållas vid oförändrade pensionsvillkor. Pensioneringens handhavande

syntes emellertid böra överflyttas till statskontoret, dit pensionsavgifter

borde inbetalas. Dessa avgifter borde tillföras civila pensionsfonden,

och pensionskostnaderna syntes böra bestridas i enahanda ordning

som vid oreglerade verk tillhörande den civila statsförvaltningen.

Vad därefter angår den personal, som enligt de sakkunnigas förslag icke

skulle erhålla sysselsättning i marinens änke- och pupillkassa, hava de

sakkunniga anfört i huvudsak följande:

Dessa befattningshavare tillhöra två skilda grupper, omfattande den

ena överkommissarien, sekreteraren samt ombudsmannen, vilka inneha

arvodestjänster och följaktligen böra entledigas vid reglementets ikraftträdande,

och den andra personal, som anställts vid kassan mot åtnjutande

av i stat upptagna eller eljest av Kungl. Maj :t bestämda löneförmåner.

Till den senare gruppen befattningshavare äro att hänföra följande personer:
-

Befattningshavare

Anställnings- datum vid

kassan

Antal tjänstår

vid entledi- gande den

80/e 1935

Avlöning budget- året 1934/1935,

dyrtidstillägg

(27%) inberäknat

kroner

Natt och Dag, B. A., kassör ...........................

V*1932

3

6,840

Lundgren, S. E., tjf. assistent...........................

V<1929

6

3,408

Norlin, Edith, extra biträde ...........................

”/*1927

8

1,956

Ehuru dessa befattningshavare innehava sina tjänster på förordnande,

synes det vara med billighet överensstämmande, att de vid avgången

beredas någon ersättning, då det ej kan förutsättas, att de omedelbart

skola kunna erhålla annat arbete. Vid övervägande av de grunder, enligt

vilka ersättningen bör utgå, hava de sakkunniga funnit skäligt, att

befattningshavarna vid avgången .från tjänsten vid kassan tilldelas en

avskedsersättning, avpassad med hänsyn till deras avlöning under senaste

året och den tid, de varit anställda i kassans tjänst.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

Under åberopande av det anförda hava de sakkunniga föreslagit, att

ifrågavarande befattningshavare, därest de entledigas från sina anställningar

i anledning av den militära tjänstepensioneringens omorganisation

utan att i samband därmed vinna annan likvärdig anställning i statens

tjänst, måtte tilldelas avskedsersättning med följande belopp, näm
-

ligen

kassören Natt och Dag .................................... kronor 3,500

tjf. assistenten Lundgren .................................. » 3,000

extra biträdet Edith Norlin .............................. » 2,500

Summa kronor 9,000.

I detta sammanhang hava de sakkunniga erinrat därom, att Natt och

Dag grundlagt rätt till pension i befattningen såsom kassör. Med hänsyn

till de förhållanden, under vilka hans tjänstgöring vid pensionskassan

skulle upphöra, hava de sakkunniga funnit skäligt, att Natt och Dag medgives

rätt att återfå av honom erlagda pensionsavgifter, utgörande för tiden

1 april 1932—30 juni 1935 228 kronor 80 öre.

De sakkunniga framhålla slutligen, att för nästkommande budgetår

särskilda medel böra anvisas för bestridande av kostnader för vissa efterarbeten

med bokslut och revision m. m., vilka arbeten icke kunde hinna

färdigställas före den 1 juli 1935. Med hänsyn till den begränsade personaluppsättning,

som efter sistnämnda dag skulle stå till pensionskassans

förfogande, hava de sakkunniga ansett dessa kostnader böra uppskattas

till i avrundat tal 4,000 kronor, varav för avlöningar och dyrtidstillägg

2,700 kronor och för revisionsarvoden och expenser 1,300 kronor.

Samtliga de för pensionskassans avveckling erforderliga engångskostnaderna

hava alltså av de sakkunniga beräknats på följande sätt:

avskedsersättningar till övertalig personal ...............kronor 9,000

ersättning till kassören för erlagda pensionsavgifter...... » 229

vissa avlönings- och expenskostnader i samband med pensionskassans

avveckling ................................ » 4,000

Summa kronor 13,229.

Ifrågavarande belopp, i avrundat tal 13,200 kronor, skulle enligt de sakkunnigas

förslag anvisas såsom bestämt anslag under rubriken »vissa engångskostnader

i samband med avveckling av flottans pensionskassa».

Fullmäktige i flottans pensionskassa hava i likhet med de sakkunniga

ansett, att flottans pensionskassas nuvarande förvaltningsorganisation

bör kunna väsentligt inskränkas i samband med att tjänstepensioneringen

överflyttas från kassan, och hava förklarat sig finna den av de sakkunniga

föreslagna normalorganisationen för marinens änke- och pupillkassa

vara i princip godtagbar. Fullmäktige anse emellertid lämpligt,

att normalorganisationen ej nu definitivt fastställes utan anbefalles på

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj-.ts proposition nr 193.

försök, intill dess erfarenhet vunnits om dess ändamålsenlighet. I fråga

örn de särskilda i nämnda organisation upptagna befattningarna hava

fullmäktige endast framställt den erinran, att sekreterareansten borde

förenas med befattningen såsom ombudsman och ej med revisorstjänsten.

Någon ändring i de föreslagna arvodena, vilka synts fullmäktige väl avvägda,

borde dock denna åtgärd ej föranleda.

Fullmäktige hava emellertid beträffande de nuvarande befattningshavarna

vid pensionskassan framhållit, att dessa måste anses vara synnerligen

missgynnade i förhållande till motsvarande befattningshavare vid

arméns pensionskassa. Fullmäktige anse därför, att sådan ändring i fråga

örn befattningshavarnas löneförmåner och anställningssätt nu borde

vidtagas, att befattningshavarna tillförsäkrades nyreglerad avlöning samt

tilldelades fullmakt å sina tjänster. Vidare finna fullmäktige påkallat

att, därest nuvarande kassören icke kan beredas annan anställning i statens

tjänst, avskedsersättningen till denne böjes från av de sakkunniga

föreslagna 3,500 kronor till 5,000 kronor. Det för vissa engångskostnader

beräknade beloppet 13,229 kronor skulle härigenom böjas med 1,500 kronor

till 14,729 kronor.

Under åberopande av det anförda hava fullmäktige förordat att, i stället

för den av de sakkunniga föreslagna övergångsstaten, skulle upprättas

en tillfällig stat, vilken för budgetåret 1935/1936 borde erhålla följande ut
-

seende (lönerna upptagna såsom nettolöner):

Avlöningar och arvoden m. m.:

Direktionen: kr. kr.

ordförande, arvode.......................................................... 720

2 ledamöter, arvode å 600 kronor 1,200

1 ledamot, tillika verkställande direktör, arvode 2,000 3,920

1 tjänsteman (förutvarande kamreraren) lönegrad

B 24 ................................................................................ 7,821

1 revisor, lönegrad B 21 ................................................ 6,555

1 kontorsbiträde och registerförare, lönegrad B 4,

extra ordinarie................................................................ 2,586

1 expeditionsvakt, lönegrad B 5 2,868 19,830

Ombudsman, tillika sekreterare, arvode .................... 1,500

Konsulent, arvode örn förslagsvis 4,000 kronor för 5

år eller per år 800 2,300

Omkostnader:

Fullmäktiges och valda revisorers sammanträden, 7,500

kronor för 5 år eller för år 1,500

Skrivmaterialier och expenser 3,980 5,480

Vissa engångskostnader ..................................................................... 14,729

Dyrtidstillägg, förslagsvis 2,241

Summa kronor 48,500.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majlis proposition nr 193.

Vad beträffar befattningshavarnas pensionering hava fullmäktige hemställt

att, örn enligt fullmäktiges förslag vissa av de nuvarande befattningshavarna

tilldelas fullmakter såsom ordinarie tjänstemän, de i samband

därmed måtte erhålla pensionsrätt i samma ordning som tjänstemän

vid den nyreglerade civila statsförvaltningen. Därest befattningshavarna

i enlighet med de sakkunnigas förslag överföras till övergångsstat,

borde emellertid pensioneringen ordnas på sätt de sakkunniga föreslagit.

Riksräkenskapsverket och statskontoret hava i sina utlåtanden över

sakkunnigförslaget i fråga örn pensionskassornas avveckling yttrat sig i

ett sammanhang beträffande såväl arméns som flottans pensionskassa.

Riksräkenskapsverket har anfört:

Riksräkenskapsverket ställer sig tveksamt till frågan, huruvida statsverket

helt bör bestrida förvaltningskostnaderna för de nya familjepensionskassorna

vid försvarsväsendet. I överensstämmelse med vad som i

sådant avseende gäller för civilstatens änke- och pupillkassa synas förvaltningsbidragen

lämpligen böra reduceras till hälften av kostnaderna

för de nya förvaltningsstaterna, varjämte statsverket helt bör ersätta

kassorna för deras merutgifter i anledning av att de nya staterna, med

hänsyn till den nuvarande personaltillgången, icke omedelbart kunna tilllämpas.

Jämväl de engångskostnader, som enligt förslaget skulle uppstå

i samband med avvecklingen av flottans pensionskassa, böra helt ersättas

av statsverket.

Vidare bör enligt ämbetsverkets mening statsverkets övertagande av

tjänstepensioneringen för de nya kassornas personal endast omfatta sådana

pensionsberättigade befattningshavare, som den 30 juni 1935 ägde

anställning vid kassorna.

Beträffande det förslag till ny förvaltningsstat för flottans pensionskassa,

som de sakkunniga upprättat, må erinras, att kostnaderna för konsulenten

för närvarande helt bestridas av gratialfondens medel samt att

hälften av kostnaden för skrivmaterialier, bränsle m. m. bestrides av samma

fond. Någon överflyttning av dessa kostnader från kassan till statsverket

bör enligt riksräkenskapsverkets mening icke ifrågakomma. På

grund härav kan statens slutsumma minskas med 2,790 (800 + 1,990)

kronor.

Statskontoret har yttrat huvudsakligen följande:

Vad först beträffar spörsmålet örn bestridande av kostnaderna för den

militära familjepensioneringen vill statskontoret erinra, att frågan om

ordnandet av familjepensioneringen för statens befattningshavare för närvarande

ligger under revision. Sålunda hava 1930 års pensionssakkunniga

den 20 juli 1934 avgivit betänkande rörande familjepensionering för

tjänstemän vid den civila statsförvaltningen och för arbetare i statens

tjänst, och man torde kunna utgå ifrån att, omedelbart efter det att frågan

örn den militära tjänstepensioneringen vunnit sin lösning, spörsmålet

örn ordnandet av familjepensioneringen för befattningshavare vid försvarsväsendet

kommer att göras till föremål för övervägande.

Vid den allmänna granskning av bestämmelserna rörande familjepensioneringen,

som sålunda pågår, måste givetvis även spörsmålet örn sättet

för administrationskostnadernas bestridande över hela linjen upptagas

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. May.ts proposition nr 193.

till behandling. Under sådana omständigheter vill statskontoret — utan

att för närvarande uttala sig i frågan, huruvida och i vad mån staten i

framtiden bör deltaga i förvaltningskostnaderna för familjepensioneringen

— icke göra någon erinran emot att, i avvaktan på utredningarnas

slutförande, de militära pensionskassornas förvaltningskostnader tillsvidare

få i samma utsträckning som hittills bestridas av statsmedel.

Vad därefter angår pensionskassornas blivande organisation, sedan

tjänstepensioneringen frånskilts, synes nyss påpekade förhållande, att

hela frågan örn familjepensioneringen står under revision, föra med sig,

att sagda spörsmål näppeligen kan nu med fördel upptagas till slutligt

avgörande. I varje fall har statskontoret icke varit i tillfälle att bilda

sig någon definitiv mening rörande detta spörsmål. Framhållas må dock,

att ämbetsverket har ett bestämt intryck av att de av de sakkunniga föreslagna

normalstaterna upptaga väsentligt större personal och högre kostnader

än som kan vara av nöden meri hänsyn till omfattningen av bestyret

med familjepensioneringen för ifrågavarande personalgrupper.

Under övergångstiden lärer förvaltningen av de militära pensionskassorna

böra provisoriskt ordnas med anlitande av för närvarande hos kassorna

anställd personal, i den mån densamma enligt de sakkunnigas förslag

alltjämt skulle bibehållas i tjänst. Kassornas förvaltningskostnader

för budgetåret 1935/1936 torde därvid i huvudsak kunna beräknas till de

av de sakkunniga föreslagna anslagsbeloppen för samma budgetår, även

örn dessa, i varje fall vad arméns änke- och pupillkassa angår, i åtskilliga

hänseenden förefalla statskontoret ligga i överkant. Framför allt synes

det dock — med den betydande tjänstemannastab, som staten för nämnda

kassa upptager — icke vara av hänsyn till fondförvaltningens omfattning

påkallat, att särskilt arvode till verkställande direktör utgår.

Någon anledning att i detta sammanhang befria marinens änke- och

pupillkassa från kostnaderna för konsulenten och hälften av kostnaderna

för skrivmaterialier och expenser torde icke föreligga.

Härutöver torde böra framhållas, att åtminstone vissa av de av de sakkunniga

föreslagna övergångsavlöningarna synas vara beräknade efter

gynnsammare grunder än som i liknande fall plägat tillämpas i fråga örn

statens egna befattningshavare. Särskilt förefaller det statskontoret

tveksamt, huruvida vid fastställandet av övergångsavlöning hänsyn bör i

den utsträckning, som skett, tagas till att vederbörande under viss tid innehaft

förordnande å högre tjänst.

De sakkunnigas förslag angående pensionering av befattningshavare

vid ifrågavarande kassor synes, i anslutning till vad nyss anförts, för

närvarande böra upptagas till prövning endast i vad angår sådana befattningshavare,

som nu innehava anställning vid kassorna; och har statskontoret

intet att erinra mot de sakkunnigas förslag i denna del.

Statskontoret erinrar slutligen örn att de sakkunniga utgått från att

till ämbetsverket skulle överflyttas ett av de icke-ordinarie kvinnliga biträdena

hos arméns pensionskassa. I anledning härav framhåller statskontoret,

att ämbetsverket, då det begränsat sina anspråk på personal förstärkning

på sätt som skett, ansett detta möjligt endast under förutsättning,

att ämbetsverket får för arbetets utförande anlita den arbetskraft,

som ämbetsverket för varje uppgift finner lämpligast.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Departements

ette fen

Kungl. Martts proposition nr 193.

■ . Genom den föreslagna överflyttningen av den militära tjänstepensioneringen

till statsmyndigheter komma de nuvarande militära pensionskassorna

att uteslutande bliva förvaltningsorgan för den familjepensionering,

som kassorna hittills besörjt vid sidan av sina uppgifter beträffande

tjänstepensioneringen. Famil jepensioneringen är vid förs vars väsendet

— liksom vid övriga grenar av statsförvaltningen — för närvarande

väsentligen befattningshavarnas ensak. Grunderna för densamma bestämmas

av kassornas delägare själva, ehuru beslut härom måste underställas

Kungl. Maj:ts godkännande, och kostnaderna för pensioneringen

bestridas, med vissa bidrag från staten, genom delägarnas egna avgifter.

Den föreslagna omläggningen medför alltså, att de militära pensionskassorna

— från att hava i avsevärd mån fullgjort statliga uppgifter _

övergå till att bliva enskilda inrättningar för ombesörjande av arméns och

marinens familjepensionering. I förhållande till staten komma dessa kassor

icke att intaga annan ställning än familjepensionskassorna för personal

vid andra förvaltningsområden.

Till vissa av sistberörda kassor lämnar staten, direkt eller indirekt,

större . eller mindre bidrag för förvaltningskostnader. Sålunda utgår

t. ex. till civilstatens änke- och pupillkassa ett årligt förvaltningsbidrag

å 50,000 kronor, motsvarande omkring hälften av kassans administrationskostnader.

I princip synes anledning för staten ej föreligga att gentemot

familjepensionskassorna för försvarsväsendets personal intaga annan

ställning med avseende å förvaltningkostnaderna än gentemot andra familjepensionsinrättningar

för statstjänstemän. Någon förpliktelse för

staten att bestrida de administrativa bestyren med den militära familjepensioneringen

föreligger icke. Det beslut angående förvaltningen av

arméns nya änke- och pupillkassa, som fattades av 1883 års riksdag, hade

— såsom av den lämnade redogörelsen framgår karaktären av ett mot

arméns pensionskassa riktat villkor av innebörd, att särskild gottgörelse

till tjänstepensionskassans styrelse och tjänstemän icke finge utgå för

änkekassans förvaltning, och lärer alltså icke kunna tagas till intäkt för

någon rätt för änkekassans delägare att efter tjänstepensionskassans upphörande

få kassans förvaltningskostnader bestridda av statsmedel.

Ett bidrag från statens sida torde emellertid för framtiden böra utgå

till förvaltningsutgifterna för de båda militära familjepensionsinrättningarna.

Med hänsyn till att dessa utgifter hittills i realiteten belt och hållet

eller — vad familjepensionsverksambeten för marinens personal angår — i

det närmaste helt utgått av statsmedel synes också anledning föreligga

att, i anslutning till vad 1921 års pensionskommitté och 1934 års militärpensionsakkunniga

förutsatt, tills vidare beräkna detta bidrag till sådan

storlek, att det kan anses motsvara skäliga kostnader för kassornas administration.

Härvid bör dock beträffande marinens änke- och pupillkassa

iakttagas, att expenskonstnader m. m. böra bestridas av kassans

medel i ungefär samma omfattning som hittills skett. Däremot synes det

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

icke vara behövligt eller lämpligt, att staten skulle i samband med beviljande

av statsbidrag till kassornas administrationskostnader meddela

några bestämmelser angående storleken av kassornas personal eller grunderna

för ersättning till denna personal. Någon stat för förvaltningskostnaderna

synes alltså ej böra fastställas av statsmakterna. Detta utesluter

givetvis ej, att för statsbidragens beräknande vissa överväganden

rörande en tänkbar och lämplig förvaltningsorganisation måste ske liksom

ej heller att det kan befinnas lämpligt, att villkor uppställas för förvaltningsbidragens

disposition. I samband med fastställande av reglementariska

föreskrifter för kassorna kommer dessutom Kungl. Majit att i

viss omfattning pröva kassornas organisation. I anslutning till dea

ståndpunkt, jag sålunda intagit, förutsätter jag vidare, att ordnandet av

pensionering i erforderlig utsträckning för den personal, som kan komma

att nyanställas vid änkekassorna, blir en kassornas angelägenhet. Jag ansluter

mig sålunda i denna del till riksräkenskapsverkets mening.

Med hänsyn till nuvarande personalorganisation vid kassorna torde

man emellertid icke omedelbart kunna övergå till den här förordade anordningen

med ett statsbidrag, beräknat att ungefärligen motsvara skäliga

minimikostnader för förvaltningen. De sakkunniga hava visserligen

gjort ett försök att fixera de statsbidragsbelopp, som borde utgå

för tiden efter den nuvarande personalorganisationens fullständiga avveckling.

Vad marinens änke- och pupillkassa angår, synes mig anledning

till erinran i stort sett ej föreligga mot det resultat, vartill de sakkunniga

kommit. I fråga örn arméns änke- och pupillkassa vill det synas,

som örn förslaget bygger på en större och dyrbarare organisation

än nödvändigt; det kan ifrågasättas, örn ej även för denna kassas vidkommande

det administrativa arbetet kan väsentligen fullgöras av pensionerad

arvodespersonal, en utväg som osökt erbjuder sig med hänsyn

till de låga avgångsåldrar, vilka gälla för stora grupper av den militära

personalen. Jag anser mig emellertid icke här böra ingå på någon

prövning av storleken av det framtida förvaltningsbidraget till någondera

av kassorna. Med hänsyn till rådande förhållanden synes ställning

nu böra tagas endast i fråga örn de bidragsanslag, vilka böra beviljas

för nästkommande budgetår.

Vid beräkning av dessa anslag har man självfallet att utgå från nu rådande

personalorganisation, även örn denna uppenbarligen är för stor för

familjepensionskassornas uppgifter. Det gäller därvid att tillse, dels vilka

förpliktelser staten kan anses hava gentemot kassornas nuvarande befattningshavare

på grund av deras hittillsvarande anställning, dels

ock, där sådana förpliktelser ej föreligga, vilka hänsyn staten likväl på

grund av nämnda anställning billigtvis bör taga till personalens intressen.

I den mån dylika förpliktelser föreligga eller sådana hänsyn finnas

böra tagas, böra statsanslagen avvägas elter därav föranlett medelsbehov.

Man torde kunna, utgå från att endast undantagsvis nuvarande

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

personal vid pensionskassorna kan vinna anställning vid statliga verk.

På grund av gällande avlöningsvillkor föreligger däremot skyldighet för

samtliga tjänstemän att underkasta sig den ändring i tjänstgöringsförhållandena,

som den föreslagna omläggningen innebär.

Av den föregående redogörelsen framgår, att de flesta befattningshavarna

vid arméns pensionskassa hava fullmakt eller konstitutorial på

de tjänster, som de uppehålla, eller på lägre befattningar vid kassan.

Dessa befattningshavare hava alltså rätt till lön samt till pension av

tjänstepensionskassans medel, d. v. s. i realiteten — ehuru de icke äro

statsanställda — av statsmedel. Här föreligger alltså en förpliktelse, som

måste av staten uppfyllas. Vissa av de befattningshavare, som hava fullmakt

eller konstitutorial å lägre befattningar, hava under avsevärd tid på

förordnande uppehållit högre tjänster. Då även avlöningen under dessa

förordnanden i verkligheten utgått av statsmedel, synes det skäligt, att

staten medverkar till att sist avsedda befattningshavare få, så länge deras

anställning i familjepensionskassan varar, bibehållas vid nu utgående

lönebelopp. Slutligen finnas vid kassan vissa icke-ordinarie befattningshavare.

Ehuru gentemot sistnämnda befattningshavare någon förpliktelse

givetvis icke föreligger, synes det av skäl som nyss angivits billigt att,

där befattningshavarna kunna räkna mera avsevärd anställningstid, tillfälle

beredes dem till fortsatt tjänstgöring med i huvudsak oförändrade

löneförmåner. Pensionsrätt föreligger icke för sistnämnda befattningshavare,

men jag förutsätter, att skälig pension beredes dem genom kassornas

försorg.

Jämväl vid flottans pensionskassa finnes ett par befattningshavare,

som innehava fullmakt eller konstitutorial med därpå grundad rätt till

lön och pension. Även här förekomma vissa fall, då befattningshavare,

utan att vara ordinarie, under så avsevärd tid bestritt sina befattningar,

att fortsatt anställning skäligen bör beredas dem.

Den personal vid kassorna, som i enlighet med nyss antydda huvudgrunder

finnes icke böra erhålla anställning hos familjepensionskassorna

och som ej heller kan erhålla statsanställning, torde böra tillerkännas avskedsersättning,

beräknad med hänsyn tagen till anställningens längd och

löneförmånens storlek.

Lönerna till de befattningshavare, som skola erhålla anställning vid

familjepensionskassorna, torde böra inräknas i de anslag till förvaltningsbidrag

för kassorna, vilka böra uppföras å riksstaten för nästkommande

budgetår. Pensionerna till tjänstemän, vilka äga pensionsrätt,

torde lämpligen kunna bestridas från anslaget till diverse pensioner och

understöd m. m. För pensionsberättigade befattningshavare vid arméns

pensionskassa torde, enär dessa tjänstemän åtnjuta nyreglerad avlöning,

de i civila tjänstepensionsreglementet innefattade grunderna böra vinna

tillämpning. Vid tjänstårsberäkning för pension bör anställning hos

pensionskassan räknas lika med tjänstetid i med pensionsrätt förenad

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

statstjänst. Pensionsberättigade befattningshavare i flottans pensionskassa,

vilka erhålla tjänstgöring i marinens änke- och pupillkassa, torde

böra bibehållas vid de pensioneringsgrunder, som för närvarande gälla

för dem enligt reglementet för flottans pensionskassa. Pensionsavdrag,

respektive pensionsavgifter torde böra avdragas från lönerna, som alitsa

böra beräknas till nettobelopp.

Med utgångspunkt från nu angivna allmänna grunder går jag att taga

ståndpunkt till de detaljfrågor, som påverka beräkningen av bidragsanslagen.

Arméns änke- och pupillkassa. Den nuvarande byråchefen i arméns

pensionskassa innehar fullmakt å sin befattning samt tillhör lönegrad

B 30, löneklass 33. Han bör följaktligen intill uppnådd pensionsålder vara

bibehållen vid sina nuvarande löneförmåner samt efter avskedet erhålla

pension. Då byråchefen är född den 11 juli 1869, bör med tillämpning

av civila tjänstepensionsreglementets övergångsbestämmelser avgångsskyldighet

för honom inträda vid utgången av juli 1935. Intill nämnda tidpunkt

bör han fullgöra tjänstgöring i arméns änke- och pupillkassa. För

byråchefen bör alltså under nästkommande budgetår beräknas lön endast

för en månad jämte dyrtidstillägg enligt de för nyreglerade verk gällande

grunderna. Från lönebeloppet, 995 kronor, bör avgå pensionsavdrag,

vadan vid anslagsberäkningen bör upptagas ett belopp av 960 kronor.

Sekreteraren-ombudsmannen, vilken likaledes är ordinarie innehavaie

av sin befattning, åtnjuter lön i lönegrad B 24, löneklass 27. Även han

bör efter den 1 juli 1935 tjänstgöra i änke- och pupillkassan med bibehållande

av sina nuvarande löneförmåner. Efter minskning med pensionsavdrag

bör lönebeloppet upptagas till (9,060 279 —) 8,<81 kronor.

Å detta belopp bör dyrtidstillägg utgå.

T. f. kassören är, såsom förut nämnts, ordinarie bokhallare i lönegraden

B 21. Sedan år 1926 har han emellertid uppehållit kassörstjänsten i

lönegrad B 24, och han beräknas i denna lönegrad bliva uppflyttad till 26:e

löneklassen från och med den 1 april 1935. I betraktande av den langa

tid, under vilken han uppehållit kassörstjänsten, synes det vara med billighet

överensstämmande, att han under tjänstgöringen hos änke- och

pupillkassan får bibehålla lön i den löneklass, han den 30 juni 1935 tillhör.

T. f. kassören åtnjuter för närvarande pensionsrätt endast å sin ordinarie

tjänst i lönegraden B 21. Vid denna rätt bör han bibehållas även

sedan arméns pensionskassa upphört. Däremot kan jag icke tillstyrka,

att staten påtager sig kostnad för att bereda honom högre pensionsrätt på

grund av förordnandet å den högre tjänsten. Jämväl i fråga örn t. f. kassören

böra grunderna i civila tjänstepensionsreglementet vinna tillämpning.

I enlighet med vad nu föreslagits torde avlöningskostnaden för t. f. kassören

under nästkommande budgetår — förutom dyrtidstillägg — böra beräknas

till 8,367 kronor, motsvarande lön i 20:e lönoklasson minskad med pensionsavdrag

i lönegraden B 21.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

Kevisorn innehar sin tjänst i lönegraden B 21 på grund av fullmakt

och tillhör högsta löneklassen (24) inom nämnda lönegrad. Med hänsyn

härtill bör för budgetåret 1935/1936 för revisorn beräknas ett nettolönebelopp

av 7,455 kronor jämte dyrtidstillägg. Tilläggas må att, då revisorn

är född den 21 maj 1873, med tillämpning av civila tjänstepensionsreglementets

övergångsbestämmelser avgångsskyldighet för honom bör inträda

— under förutsättning att han icke själv önskar avgå redan vid 65 års ålder

— med utgången av maj 1939.

T. f. förste expeditionsvakten är ordinarie tjänsteman i lönegraden B 5

men uppehåller sedan år 1930 på förordnande den vakanta förste expeditionsvaktstjänsten

(lönegraden B 7). Sedan den 1 oktober 1931 tillhör han

10:e löneklassen. Såsom förut nämnts uppbär han dessutom för närvarande

400 kronor örn året i ersättning för vissa skrivgöromål. Pensionsrätt åtnjutes

för den ordinarie befattningen. Med hänsyn till den relativt långa tid,

som ifrågavarande tjänsteman uppehållit förste expeditionsvaktsbefattningen,

synes det vara billigt, att han bibehålies vid lön enligt den löueklass

han nu tillhör. Däremot bör det icke ifrågakomma att fortfarande

bevilja honom särskild ersättning för skrivgöromål. I enlighet med vad

nu anförts bör för t. f. förste expeditionsvakten beräknas ett belopp av

3,252 kronor, motsvarande lön i 10:e löneklassen, minskad med pensionsavdrag

för lönegraden B 5.

Bland den icke-ordinarie personalen finnes en kvinnlig tjänsteman, som

intager ställning av kansliskrivare med lön lika med ordinarie befattningshavare

i lönegraden B 11. Sedan den 1 januari 1933 har hon tillhört 14 :e

löneklassen. Då ifrågavarande befattningshavare sedan år 1903 oavbrutet

tjänstgjort i kassan, synes fortsatt anställning böra beredas henne mot åtnjutande

av avlöning i innehavande löneklass, d. v. s. med 4,104 kronor

jämte dyrtidstillägg.

De tre övriga icke-ordinarie kvinnliga befattningshavarna i arméns

pensionskassa uppbära samtliga lön såsom ordinarie tjänstemän i lönegraden

B 4. Med hänsyn till den relativt långa tid, under vilken de varit

anställda i kassans tjänst, torde skäligheten bjuda, att dem beredes fortsatt

anställning eller avskedsersättning.

En av dessa kvinnliga befattningshavare torde, i enlighet med vad de

sakkunniga föreslagit, böra erhålla anställning i kassan. Den befattningshavare,

som här närmast åsyftas, har tjänstgjort hos arméns pensionskassa

sedan år 1921 och tillhör för närvarande 7:e löneklassen eller

högsta löneklassen för ordinarie kvinnlig tjänsteman i lönegraden B 4

med lön av 2,832 kronor. Hon synes även i fortsättningen böra bibehållas

vid nuvarande löneställning. Av de övriga två icke-ordinarie befattningshavarna

torde, såsom de sakkunniga förutsatt, den ena från och med den

1 juli 1935 kunna vinna anställning i statskontoret; vad statskontoret på

denna punkt yttrat mot de sakkunnigas förslag synes ej böra få hindra ett

utnyttjande på detta sätt av ifrågavarande befattningshavares arbetskraft.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Majus proposition nr 193.

Den andra befattningshavaren synes böra erhålla avskedsersättning med

av de sakkunniga föreslaget belopp av 800 kronor.

Jämlikt Kungl. Maj:ts förut omförmälda beslut den 15 december 1933

har förordnats en konsulent att intill utgången av år 1938 biträda arméns

änke- och pupillkassa mot ett arvode av i medeltal 2,400 kronor för år.

Detta belopp torde böra medtagas vid beräkning av förvaltningsbidraget.

Med hänsyn till den stora personaluppsättningen synas statsmedel icke

böra beräknas för särskild sifferrevisor.

Mot vad militärpensionssakkunniga föreslagit beträffande arvoden till

direktionsledamöter har jag intet att erinra. Jag biträder alltså även förslaget

örn att medel beräknas för en verkställande direktör med ett arvode

av 3,600 kronor.

De av de sakkunniga beräknade beloppen till kostnader i samband med

fullmäktiges och valda revisorers sammanträden m. m. samt för skrivmaterialier

och expenser, ved m. m., 2,900 kronor respektive 6,000 kronor, synas

vara väl höga. Av verkställda överslagsberäkningar vill det synas, som örn

årliga belopp av 2,500 kronor, respektive 5,500 kronor skulle vara tillräckliga

för angivna ändamål.

Det av de sakkunniga beräknade beloppet av 2,000 kronor till vissa avlönings-

och expenskostnader i samband med kassans avveckling torde, på

sätt jag i det följande skall angiva, böra inräknas i ett särskilt anslag för

vissa engångskostnader.

Såsom förut antytts bör å nettolönebeloppen vid de lönegradsplacerade

tjänsterna utgå dyrtidstillägg; det härför erforderliga beloppet har

i beräkningen upptagits till 3,249 kronor.

I anslutning till det anförda torde för budgetåret 1935/1936 böra anvisas

ett anslag av 56,800 kronor till förvaltningsbidrag till arméns änkeoch

pupillkassa i enlighet med följande kostnadsberäkning:

Avlöningar och arvoden:

Direktionen: kr- kl''•

ordförande, arvode ............................................................ 1,200

2 ledamöter, arvoden å 900 kr......................................... 1,800

1 ledamot, tillika verkställande direktör, arvode 3,600 6,600

Tjänstemännen:

sekreteraren och ombudsmannen, lönegrad B 24, löne
klass

27............................................................................ 8,781

bokhållaren, lönegrad B 24, löneklass 26 .................... 8,367

revisorn, lönegrad B 21, löneklass 24 ............................ 7,455

kansliskrivaren, lönegrad B 11, löneklass 14 4,104

kontorsbiträdet, lönegrad B 4, löneklass 7 .................... 2,832

expeditionsvakten, lönegrad B 7, löneklass 10 ............ 3,252

konsulenten, arvode ............................................................ 2,400 37,191

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

Omkostnader: kr. kr.

fullmäktiges och valda revisorers sammanträden m. m. 2,500

skrivmaterialier och expenser, ved m. m..................... 5,500 8,000

Vissa engångskostnader:

byråchefen, lön för juli 1935 ............................................ 960

extra kontorsbiträdet (avskedsersättning)........................ 800 1,760

Dyrtidstillägg, förslagsvis .................................................................... 3,249

Summa kronor 56,800.

Med hänsyn till att dyrtidstillägg ingår i anslagsberäkningen, bör anslaget

erhålla förslagsanslags natur. De i anslaget ingående beloppen för

fullmäktiges och valda revisorers sammanträden m. m. samt för skrivmaterialier

och expenser, ved m. m. torde böra tillkomma kassan såsom

fixa belopp och utgå oberoende av de verkliga utgifterna för ändamålet

under budgetåret ifråga. I övrigt torde det få ankomma på Kungl. Majit

att utfärda erforderliga särskilda bestämmelser örn övergången till den

nya organisationen, rörande anslagets disposition och villkoren för lönebeloppens

utgående m. m.

Marinens änke- och pupillkassa. I flottans pensionskassa innehar t. f.

kamreraren fullmakt å befattningen såsom assistent. Det torde emellertid

vara skäligt, att han även efter det flottans pensionskassa upphört

må, så länge han tjänstgör i familjepensionskassan, bibehållas vid sina

nuvarande löneförmåner å kamrerartjänsten, vilken han uppehållit på

förordnande under omkring åtta års tid. Dessa löneförmåner — bestående

av lön, tjänstgöringspengar, tillfällig löneförbättring samt ett ålderstilllägg

— uppgå till 6,400 kronor. Likaledes torde han böra bevaras vid sin

nuvarande pensionsrätt å kamrerartjänsten. I enlighet med vad de sakkunniga

föreslagit bör pensioneringen övertagas av staten och ombesörjas

av statskontoret. Även här torde det beträffande arméns pensionskassa

föreslagna systemet med nettolön kunna tillämpas. Nu utgående

avlöning bör följaktligen vid anslagsberäkningen minskas med

pensionsavgiftens belopp, 96 kronor.

T. f. förste revisorn innehar icke någon ordinarie befattning vid kassan

men har jämlikt förordnande bestritt förste revisorstjänsten sedan

år 1928. Även han synes böra bibehållas vid nuvarande löneförmåner,

utgörande sammanlagt 5,400 kronor. Beträffande hans pensionsförhållanden

kan i huvudsak åberopas vad som anförts i fråga örn t. f. kamreraren.

Pensionsavgiften utgör 70 kronor 40 öre, men vid nettolönens uträknande

synes avdraget av praktiska skäl böra avrundas till 70 kronor.

Tillräckliga skäl synas icke föreligga att vare sig för t. f. kamreraren

eller t. f. förste revisorn beräkna statsmedel för ytterligare ålderstillägg i

de befattningar, de uppehålla.

Vaktmästaren, som innehar sin befattning med konstitutorial, åtnju
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Majlis proposition nr 193.

ter i lön, tjänstgöringspengar, tillfälligt lönetillägg och. ålderstillägg

sammanlagt 1,990 kronor och bör självfallet även i fortsättningen bibehållas

vid dessa löneförmåner. Pensioneringen bör, på sätt föreslagits

beträffande t. f. kamreraren och t. f. förste revisorn, omhändertagas av

staten. Vid anslagsberäkningen bör därför endast nettolön beräknas;

pensionsavgiften utgör 36 kronor för år.

Å t. f. kamrerarens, t. f. förste revisorns och vaktmästarens nettoavlöning

bör utgå dyrtidstillägg enligt de för oreglerade verk gällande grunderna.

Beträffande nuvarande tjf. andre revisorn, vilken varit anställd i flottans

pensionskassa sedan år 1920 men erhållit sitt nuvarande förordnande

först från och med den 1 september 1932, hava de sakkunniga föreslagit,

att bon skulle erhålla anställning i familjepensionskassan mot en årlig

avlöning av tillhopa 2,100 kronor jämte dyrtidstillägg enligt oreglerade

grunder. Även jag anser billigt, att medel beräknas för avlönande bos

familjepensionskassan av ifrågavarande befattningshavare. Det har emellertid

synts mig lämpligt, att ersättningen utgår i form av ett arvode, å

vilket dyrtidstillägg ej skall utgå. Detta arvode synes böra beräknas till

2,700 kronor för år.

Den nuvarande t. f. kassören B. A. Natt och Dag erhöll anställning i

kassan först den 1 april 1932, då frågan om ett nyordnande av det militära

pensionsväsendet länge varit aktuell. Med hänsyn till den relativt korta

tid, under vilken han tjänstgjort i kassan, hava de sakkunniga icke ansett,

att anställning i familjepensionskassan borde beredas honom. Däremot

hava de sakkunniga funnit, att han skäligen borde bekomma en avskedsersättning

med ett belopp av 3,500 kronor. Mot vad sålunda föreslagits

har jag ingen erinran. Vidare torde Natt och Dag, på sätt de sakkunniga

föreslagit, böra tillerkännas ersättning för erlagda pensionsavgifter till

flottans pensionskassa med 228 kronor 80 öre.

Tjf. assistenten S. E. Lundgren och extra biträdet Edith Norlin hava

varit anställda hos flottans pensionskassa såsom extra biträden sedan

år 1929, respektive år 1927. Icke heller gentemot dessa båda befattningshavare

äger staten några förpliktelser, men billigheten synes bjuda att, då de

icke kunna beredas fortsatt anställning, staten tillerkänner dem viss avskedsersättning.

De av de sakkunniga i sådant avseende föreslagna beloppen,

3,000 kronor respektive 2,500 kronor, finner jag vara lämpligt avvägda.

De sakkunnigas förslag i fråga om arvoden åt ledamöterna i änke- och

pupillkassans direktion har icke givit mig anledning till erinran. För

direktionen torde följaktligen för nästkommande budgetår böra beräknas

(720 + 2 X 600 + 2,000 =) 3.920 kronor. Icke heller har jag något att

invända mot det av de sakkunniga för fullmäktiges och valda revisorers

sammanträden beräknade beloppet 1,500 kronor.

Till en sekreterare och ombudsman torde böra upptagas ett arvode av

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

1,500 kronor. Vidare bör för vikariatsersättningar m. m. beräknas ett belopp

av 400 kronor.

Vad däremot angår kostnaderna för skrivmaterialier och expenser, anser

jag i likhet med statskontoret och riksräkenskapsverket, att statsverket

icke bör åtaga sig att betala större del därav än som hittills bestritts

av flottans pensionskassas tjänstepensionsmedel eller hälften av

kostnaderna. På grundval av de sakkunnigas beräkning bör följaktligen

vid anslagsberäkningen upptagas ett belopp av 1,990 kronor. Då det av

de sakkunniga föreslagna beloppet beräknats med hänsyn till en efter

familjepensionsverksamhetens behov sammanträngd personalorganisation,

synes nämnda siffra emellertid för nästkommande budgetår böra höjas

till förslagsvis 2,400 kronor. De sakkunnigas förslag örn beräknande av

medel för en konsulent kan jag icke biträda, enär avlöningen till konsulenten

hittills bestritts av gratialfonden.

För avlönings- och expenskostnader i samband med kassans avveckling

erforderligt belopp — av de sakkunniga beräknat till 4,000 kronor —

bör ingå i det anslag till vissa engångskostnader, varom jag längre fram

gör framställning.

Såsom förut nämnts bör dyrtidstillägg enligt oreglerade grunder utgå

till t. f. kamreraren, t. f. förste revisorn och vaktmästaren. Det härför

erforderliga beloppet torde böra beräknas till 3,763 kronor.

Med hänsyn till vad sålunda föreslagits torde för budgetåret 1935/1936

böra till förvaltningsbidrag till marinens änke- och pupillkassa anvisas

ett anslag av 39,000 kronor i enlighet med följande kostnadsberäkning:

Avlöningar och arvoden m. m.:

Direktionen: kr.

ordförande, arvode ........................................ 720

2 ledamöter, arvoden å 600 kronor............................ 1,200

1 ledamot, tillika verkställande direktör, arvode.. 2,000

Tjänstemännen m. m.: kr.

kamreraren (lön 3,000, ålderstillägg 500,

tjänstgöringspengar 2,000, tillfällig löneförbättring

900) ............................................ 6,400

avgår pensionsavgift ............................... 96 6,304

förste revisor (lön 2,200, ålderstillägg 500,

tjänstgöringspengar 1,800, tillfällig löneförbättring

900) ............................................ 5,400

avgår pensionsavgift ................................ 70 5,330

vaktmästaren (lön 900, ålderstillägg 300,

tjänstgöringspengar 550, tillfälligt lönetillägg

240) ................................................... 1,990

avgår pensionsavgift................................ 36 3,954

kr.

3,920

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 193.

33

kr.

kr.

kr.

1 kontorsbiträde, arvode ................................

sekreteraren och ombudsmannen, arvode ...

2,700

1,500

•

vikariatsersättningar och tillfällig personal

Omkostnader:

fullmäktiges och valda revisorers samman- träden m. m.....................................................

400

1,500

18,188

skrivmaterialier och expenser............................

Vissa engångskostnader:

avskedsersättning till övertalig personal:

kassören B. A. Natt och Dag ....................

tjf. assistenten S. E. Lundgren....................

3,500

3,000

2,400

3,900

extra biträdet Edith Norlin ........................

ersättning till kassören Natt och Dag för

2,500

9,000

erlagda pensionsavgifter............................

229

9,229

Dyrtidstillägg, förslagsvis.......................................

3,763

Summa kronor 39,000.

Då dyrtidstillägg ingår i anslagsberäkningen, bör anslaget erhålla förslagsanslags

natur. De beräknade beloppen till fullmäktiges och valda

revisorers sammanträden m. m. samt till skrivmaterialier och expenser

böra tillkomma familjepensionskassan såsom bestämda belopp, oberoende

av de verkliga utgifterna för ändamålet under ifrågavarande budgetår.

I övrigt bör det ankomma på Kungl. Majit att meddela närmare föreskrifter

rörande anslagets disposition.

Den militära pensionsfonden.

De militära pensionskassorna förvalta för närvarande betydande fondmedel.

Dessa avse emellertid endast till en mindre del tjänstepensioneringen,

för vilken — såsom i annat sammanhang (prop. nr 192 sid. 139)

omnämnts — fondering numera icke förekommer i vidare mån än att

till flottans pensionskassas pensionsfond årligen avsättes ett belopp av

1,500 kronor för fondens tillväxt. Huvuddelen av kassornas fondförvalt

ning avser familjepensionsmedel.

Det hokförda värdet av arméns pensionskassas kapital utgör 3,747,794

kronor 38 öre, medan arméns nya änke- och pupillkassas förmögenhet

upptagits till ett värde av omkring 30,800,000 kronor. Härtill komma

vidare omkring 1,150,000 kronor i donationsmedel. En närmare redogörelse

för de olika donationsfonderna samt deras ändamål återfinnes å

sid. 260 och 261 i militärpensionssakkunnigas betänkande.

Bland tillgångarna i arméns pensionskassas tjänstepensionsfond ingår

även en fastighet, nämligen huset nr 9 i kvarteret Milon med adress
Ilihang

till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr lou
-

ii

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

nummer 7 vid övre Munkbron i Stockholm. Denna fastighet, i vilken

kassan har sina tjänstelokaler inrymda, inropades av pensionskassan år

1776 å stadsauktion för 200,000 daler kopparmynt. De delar av fastigheten,

som ej upptagas av kassans tjänstelokaler och bostadslägenhet åt

kassans expeditionsvakt, äro för närvarande uthyrda. Hyresintäkterna,

vilka för budgetåret 1933/1934 uppgingo till 9,200 kronor, hava upptagits

bland pensionskassans inkomster. Fastigheten är för närvarande åsatt

ett taxeringsvärde av 275,000 kronor men i kassans räkenskaper bokförd

till ett värde av endast 80,000 kronor.

Flottans pensionskassas pensionsfonds kapital utgjorde den 30 juni 1934

S29,863 kronor 41 öre, medan kassans gratialfond uppgår till omkring

8,800,000 kronor. Av direktionen över flottans pensionskassa förvaltas

dessutom donationsfonder till ett sammanlagt belopp av något över 900,000

kronor. Beträffande dessa donationsfonders storlek och ändamål har en

redogörelse lämnats å sid. 271—273 i sakkunnigbetänkandet.

De sakkunniga hava framhållit, att i samband med överflyttning till

statskontoret av den militära tjänstepensioneringens administration statskontoret

även borde övertaga förvaltningen av de militära pensionskassornas

för tjänstepensionering avsedda tillgångar. De av pensionskassorna

omhänderhavda donationsfonderna — vilka för ändamål, som i

stort sett överensstämde med familjepensioneringens syfte, förvaltas utan

särskild kostnad för fonderna — böra däremot enligt de sakkunnigas uppfattning

övertagas av de militära familjepensionskassorna.

Med stöd av förebragt utredning (betänkandet sid. 169) uttala de sakkunniga

den uppfattningen, att arméns pensionskassas fastighet representerar

en tillgång av samma natur som kassans övriga för tjänstepensionering

avsedda tillgångar. Vid sådant förhållande hava de sakkunniga

ansett att, därest statsverket övertager förvaltningen av arméns

pensionskassas tjänstepensionsfond, även fastigheten bör inbegripas i

fonden. De sakkunniga hava emellertid tillstyrkt, att arméns änke- och

pupillkassa skulle tills vidare utan ersättning få för tjänsteändamål disponera

erforderligt lokalutrymme i fastigheten. Däremot hava de sakkunniga

föreslagit, att de i fastigheten befintliga, pensionsfonden tillhöriga

inventarierna, vilka i arméns pensionskassas räkenskaper bokförts

till ett värde av en krona, måtte utan vederlag överlämnas till disposition

av arméns änke- och pupillkassa (betänkandet sid. 170). Vid

överlämnande till statskontoret av förvaltningen av arméns pensionskassas

för tjänstepensioner in gen avsedda tillgångar borde sålunda inventarierna

undantagas.

Även från flottans pensionskassas pensionsfonds tillgångar böra enligt

de sakkunnigas förslag vid överlämnandet till statskontoret undantagas

kassans inventarier. Nämnas må, att pensions- och gratialfonderna äga

hälften vardera av inventarierna, vilka i sin helhet bokförts till 15,000

kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Mårds proposition nr 193.

Avgivna yttranden. Arméns fullmäktige hava icke haft något att erinra

mot att förvaltningen av tjänstepensionskassans kapitaltillgångar vid

tjänstepensionsreglementets ikraftträdande överlämnas till statskontoret.

Fullmäktige hemställa emellertid, att arméns änke- och pupillkassa måtte

få förvärva pensionskassans förenämnda fastighet för hokföringsvärdet,

80,000 kronor. Till stöd för denna framställning hava fullmäktige åberopat,

att 1921 års pensionskommitté funnit skäligt, att fastigheten finge

överlåtas till änke- och pupillkassan mot sådant vederlag. Fullmäktige anföra

härvid, att fastighetens övertagande på nyssnämnda villkor visserligen

skulle innebära en ekonomisk förmån för änke- och pupillkassan

men att skillnaden mellan taxeringsvärdet och det bokförda värdet

såsom 1921 års pensionskommitté framhållit — icke representerade några

av statsverket på fastigheten nedlagda kostnader utan endast den allmänna

stegringen i fastighetsvärdet. Vid sadant förhållande och då

hyresintäkterna av fastigheten vore tämligen obetydliga, syntes staten

höra kunna avstå från att vid övertagandet av pensionskassans kapitaltillgångar

tillgodogöra sig sagda värdestegring. Önskvärdheten av att

änke- och pupillkassan för framtiden finge bibehållas vid förmånen att

huva tjänstelokaler åt sig upplåtna syntes bliva pa ett betryggande sätt

tillgodosett endast örn änke- och pupillkassan medgåves förvärv av fastigheten

med äganderätt.

Även fullmäktige i flottans pensionskassa hava biträtt de sakkunnigas

förslag, att pensionskassans pensionsfond — med undantag av kassans

inventarier — skulle överflyttas till en gemensam militär pensionsfond.

Statskontoret har anslutit sig till vad de sakkunniga föreslagit beträffande

dispositionen av tjänstepensionskassornas tillgångar. Statskontoret

förklarar sig sålunda dela de sakkunnigas uppfattning, att arméns

änke- och pupillkassa icke borde få förvärva förenämnda fastighet för

ett vederlag understigande fullt värde av densamma.

Direktionen över flottans pensionskassa har framhållit, att örn bestyret

med tjänstepensioneringen helt avlyftades från flottans pensionskassa,

konsekvensen borde bjuda, att kassan jämväl avkopplades från förvaltningen

av en utav dc av kassan nu omhänderhavda donationsfonderna,

nämligen konsul V. J. S. Westzynthius’ testamentsfond, vars avkastning

enligt testamentet skall komma pensionerad gemenskap till godo (se betänkandet

sid. 272).

Såsom jag redan vid behandlingen av frågan örn det militära tjänstepensionsreglementet

anfört (prop. nr 192 sid. 140) anser jag i likhet med

dc sakkunniga, att arméns pensionskassas och flottans pensionskassas för

tjänstepensionering avsedda kapitaltillgångar — med undantag av dc

av kassorna för närvarande disponerade inventarierna —- böra överlämnas

till statskontoret för att förvaltas såsom en gemensam militär pensionsfond,

vars avkastning bör tagas i anspråk för tjänstepensioneringen.

Departements
chefen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

Av förut lämnade uppgifter framgår, att den militära pensionsfonden kommer

att uppgå till omkring 4,570,000 kronor.

Efter att hava tagit del av de sakkunnigas utredning finner jag mig

icke kunna tillstyrka, att arméns änke- och pupillkassa får förvärva den

i arméns pensionskassas tjänstepensionsfond ingående fastigheten för ett

vederlag understigande fastighetens verkliga värde. Däremot har jag intet

att erinra mot att familjepensionskassan må tills vidare, så länge fastigheten

är i statens ägo och hinder eljest ej möter, enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande i fastigheten disponera för verksamheten erforderliga lokalutrymmen

utan hyresersättning.

Vad angår de av kassorna förvaltade enskilda donationsfonderna, framgår

av de sakkunnigas utredning, att dessa fonder huvudsakligen avse

ändamål, som närmast äga samband med familjepensioneringen. Dessa

fonder böra följaktligen övertagas till förvaltning av familjepensionskassorna.

Med anledning av vad direktionen över flottans pensionskassa

anfört torde emellertid kunna ifrågasättas att göra undantag beträffande

konsul V. J. S. Westzynthius’ testamentsfond. Frågan härom torde efter

närmare undersökning böra göras till föremål för prövning av Kungl.

Maj:t.

Sedan år 1920 ombesörjer direktionen över flottans pensionskassa utdelning

av gratifikationer från invalidhusfonden åt vissa f. d. officerare

och underofficerare med vederlikar ävensom åt f. d. indelt eller fast anställt

manskap vid marinen. På sätt direktionen i sitt yttrande ifrågasatt

bör denna direktionens befattning med invalidhusfondens medel upphöra.

Beslut härom torde böra meddelas av Kungl. Majit.

Vissa anslag till det militära pensionsväsendet.

Å riksstatens elfte huvudtitel finnas under avdelningen »Militära pensionsväsendet»

upptagna följande anslag för militära befattningshavares tjänstepensionering

samt för årliga statsbidrag till familjepensionering för dessa

befattningshavare, nämligen (anslagen upptagas här med angivande av

numrering och anslagsbelopp i riksstaten för budgetåret 1934/1935):

dels med överrubriken »Lantförsvaret»:

Arméns pensionskassa:

1. Ersättning för mistade löneinnehållningar ................... kronor 19,021

2. Ersättning för nådårs- och begravningshjälpsbespa
ringar.

.................................................................................. » 28,080

3. Ersättning för inkomster från Vadstena krigsrnans
huskassas

äldre medel .................................................... » 106,000

4. Bidrag till pensionering av änkor och barn efter befäl

och underbefäl med vederlikar vid armén ........ » 122,949

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Majlis proposition nr 193.

5. Ytterligare bidrag för tiden 1 juli 1932—30 juni 1933

till pensionering av änkor och barn efter befäl och

underbefäl med vederlikar vid armén ........................ kronor 2,046

6. Arméns pensionskassas egen pensionering m. m., för
slagsanslag

........................................................................ >> 4,700,000

dels med överrubriken »Sjöförsvaret»:

Flottans pensionskassa:

Ersättning för minskade inkomster:

8. Pensionsfonden ................................................................

9. Gratial fonden ....................................................................

10. Bidrag till flottans pensionskassas gratialfond

12. Pensionering av flottans befäl och underbefäl med

vederlikar, förslagsanslag................................................

dels ock med överrubriken »Gemensamma anslag»:

36,320

16,650

45,560

855,000,

15. Pensionsförbättring åt viss personal vid armén och

marinen, förslagsanslag..................................................

16. Pensionsreglering för f. d. militära befattningshavare,

förslagsanslag .....................................................................

3,365,000

2,315,000.

Härtill komma anslag för dyrtidstillägg å tjänste- och familjepensioner.

1934 års militärpensionssakkunniga hava å sid. 183—187 i sitt betän

leande framlagt beräkningar och förslag rörande de anslag till det militära

pensionsväsendet, som skulle påverkas av de sakkunnigas förslag.

Under hänvisning härtill redogör jag här för det slutresultat, vartill de

sakkunniga i förevarande hänseenden kommit.

För bestridande av utgifterna för pension och uppskjuten livränta enligt

det föreslagna militära tjänstepensionsreglementet ävensom för tjänstepensioner,

som före reglementets ikraftträdande beviljats åt personal vid försvarsväsendet,

skulle enligt sakkunnigförslaget uppföras ett förslagsanslag

till pensionering av militära befattningshavare. Detta anslag, som av de

sakkunniga beräknats till 12,950,000 kronor, skulle ersätta de till arméns

och flottans pensionskassor anvisade tjänstepensionsanslagen (nr 1, 2, 3, 6.

8 och 12) ävensom de gemensamma anslagen till pensionsförbättring och

pensionsreglering (nr 15 och 16). Härvid skulle dock fran pensionsregleringsanslaget,

som för närvarande bestrider kostnader jämväl för pensionstillägg

enligt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 361) angående pensionstillägg

åt vissa änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl.,

utbrytas för detta ändamål erforderligt belopp, förslagsvis 120,000 kronor,

att uppföras såsom särskilt förslagsanslag till pensionstillägg åt änkor och

barn efter militära befattningshavare.

Till dc militära familjepensionsanstalterna skulle anvisas dels statsbidrag

till familjepensionerna enligt oförändrade grunder, dels ock erforderliga

medel till förvaltningskostnader ävensom till engångs- och över
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition m 193.

gångskostnader i samband med avvecklingen av de nuvarande pensionskassorna

i enlighet med de förslag, som de sakkunniga i dessa hänseenden

framlagt och för vilka jag i det föregående redogjort. För arméns

änke- och pupillkassa skulle sålunda för nästkommande budgetår uppföras

ett förslagsanslag till bidrag till pensionering av änkor och barn

efter befäl och underbefäl med vederlikar vid armén å 125,000 kronor samt

ett förslagsanslag till förvaltningskostnader för arméns änke- och pupillkassa

å 60,000 kronor. Förstnämnda anslag skulle ersätta såväl det hittillsvarande

ordinarie bestämda anslaget till bidrag till pensionering av

änkor och barn efter befäl och underbefäl med vederlikar vid armén (nr

4) som det anslag för vissa i efterskott beräknade bidragsbelopp, som under

senare år varit upptaget (nr 5); på grund härav skulle åt anslaget

givas förslagsanslags natur. För marinens änke- och pupillkassa skulle

för nästkommande budgetår anvisas dels ett oförändrat bestämt anslagtill

ersättning för minskade inkomster till flottans pensionskassas gratialfond

å 16,650 kronor, dels ett bestämt anslag till bidrag till pensionering

av änkor och barn efter befäl och underbefäl med vederlikar vid marinen å

45,560 kronor, motsvarande det nuvarande anslaget till bidrag till flottans

pensionskassas gratialfond (nr-10), dels nya bestämda anslag till förvaltningsbidrag

till marinens änke- och pupillkassa å 12,100 kronor samt till

vissa engångskostnader i samband med avveckling av flottans pensionskassa

å 13,200 kronor, dels ock ett nytt förslagsanslag till övergångsstat

för flottans pensionskassa å 20,800 kronor.

Vad de sakkunniga sålunda föreslagit lades till grund för den preliminära

anslagsberäkningen i riksstatsförslaget, dock att anslaget till övergångsstat

för flottans pensionskassa beräknades till ett belopp av 22,000

kronor.

Då antagandet av ett militärt tjänstepensionsreglemente skulle kunna

påverka kostnaderna för dyrtidstillägg å tjänstepensionerna, ansågs även

anslaget till dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare böra i riksstatsförslaget

upptagas med beräknat belopp. Anslagsbeloppet upptogs till

4,400,000 kronor.

Enär vidare frågan örn den militära tjänstepensioneringens framtida

administration vöre ägnad att inverka på spörsmålet örn handhavandet av

den pensionering av vissa f. d. befattningshavare vid lotsverket, som för

närvarande ombesörjes av flottans pensionskassa, upptogs i statsverkspropositionen

även anslaget för detta ändamål allenast med preliminärt

beräknat belopp, 15,000 kronor. Av samma skäl kundo definitivt äskande

ej heller ske beträffande fortsatta medel till den pensionering av flottans

gemenskap, som hittills handhafts av flottans pensionskassa med anlitande

av ett särskilt riksstatsanslag. Anslaget för sistnämnda ändamål beräknades

i riksstatsförslaget till 270,000 kronor.

Mot de sakkunnigas anslagsberäkningar har i de avgivna utlåtandena

icke framställts någon erinran.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts -proposition nr 193.

Ett godkännande av den ståndpunkt, jag vid framläggande av förslag

till militärt tjänstepensionsreglemente intagit i fråga örn pensionsåldrarna

för vissa beställningar samt beträffande tidpunkten för ikraftträdandet av

de nya bestämmelserna örn avgångsskyldighetens inträde, medför i förhållande

till de sakkunnigas förslag en minskning av pensionsutgifterna.

För nästkommande budgetår torde denna minskning dock icke bliva av den

storleksordning, att därav bör föranledas ändring i de i statsverkspropositionen

beräknade anslagsbeloppen till tjänstepensioner och dyrtidstillägg.

Med avseende å anslagen till bidrag till de militära familjepensionskassorna

föranleder mitt i det föregående framlagda förslag vissa ändringar

i statsverkspropositionens beräkningar. I enlighet med vad jag nu förordat

böra i stället för de i statsverkspropositionen under punkterna 38,

42 och 43 av elfte huvudtiteln beräknade anslagen uppföras två särskilda

förslagsanslag, ett till förvaltningsbidrag till arméns änke- och pupillkassa

å 56,800 kronor och ett till dylikt bidrag till marinens änke- och

pupillkassa å 39,000 kronor.

Till vissa engångskostnader i samband med avvecklingen av arméns

och flottans pensionskassor torde, såsom jag redan antytt, böra anvisas

ett särskilt anslag. Från detta torde böra bestridas dels de avlöningsoch

expenskostnader, som för kassorna uppkomma vid avvecklingen och

som av de sakkunniga beräknats till respektive 2,000 och 4,000 kronor, dels

ock de engångskostnader, som vid den avsedda omläggningen kunna upp

komma för vederbörande statsmyndigheter, statskontoret och riksräkenskapsverket.

Anslagsbeloppet bör med hänsyn härtill beräknas till 10,000

kronor. Anslaget bör i sin helhet stå till Kungl. Maj:ts disposition folden

fördelning, som efter närmare utredning örn behovet visar sig påkallad.

Det i statsverkspropositionen under punkten 44 beräknade anslaget

skulle vid bifall till vad jag nu förordat bliva överflödigt, i det att därunder

avsedda utgifter fördelats dels på anslaget till förvaltningsbidrag

till marinens änke- och pupillkassa, dels ock på nyssnämnda anslag till

vissa engångskostnader.

De här föreslagna anslagen till de militära familjepensionskassornas

förvaltningskostnader m. m. uppgå till ett sammanlagt belopp av (56,800 +

39,000 + 10,000 =) 105,800 kronor mot i statsverkspropositionen beräknade

(60,000 + 12,100 + 22,000 + 13,200 =) 107,300 kronor.

I övrigt föreligger ej anledning till ändring av de i statsverkspropositionen

gjorda anslagsberäkningarna.

Beträffande vissa av de förordade anslagen torde få anföras följande.

Anslaget till pensioner åt vissa f. d. befattningshavare vid lotsverket avser

att ersätta den anslagspost å 15,000 kronor, vilken för närvarande såsom

förslagsanslag finnes upptagen under tionde huvudtitelns anslag till

lots- och fyrinrättningen för bestridande av kostnader för pensionering genom

flottans pensionskassa av vissa f. d. befattningshavare vid lotsverket.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

I samband med genomförande av den av 1934 års riksdag beslutade omläggningen

av riksstatens uppställning böra medel för ifrågavarande pensioneringskostnader

anvisas under elfte huvudtiteln. Av vad i det föregående

anförts framgår, att de från detta anslag utgående pensionerna

skulle från och med den 1 juli 1935 utbetalas av statskontoret.

Från anslaget till bidrag till pensionering av änkor och barn efter befäl

och underbefäl med vederlikar vid armén bör jämväl utgå det statsbidrag

till familjepensioneringen för arméns pensionskassas i kassan delaktiga

tjänstemän, som hittills bestritts av tjänstepensionskassans medel.

Erforderliga närmare bestämmelser rörande anslagens disposition torde

få meddelas av Kungl. Majit.

Departementschefens hemställan.

På grund av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

lio) föreskriva

dels att arméns pensionskassas och flottans pensionskassas

befattning med tjänstepensionering skall från och

med den 1 juli 1935 upphöra;

dels ock att av nämnda kassor förvaltade, för tjänstepensionering

avsedda tillgångar skola från och med

den 1 juli 1935 överlämnas till statskontoret för att

förvaltas såsom en gemensam militär pensionsfond,

dock att arméns änke- och pupillkassa och marinens

änke- och pupillkassa må utan ersättning övertaga de

under arméns pensionskassas tjänstepensionsfond, respektive

flottans pensionskassas pensionsfond redovisade

inventarierna;

2io) godkänna de av mig i det föregående förordade

grunderna i fråga örn avlöning och pensionering av

vissa befattningshavare vid arméns pensionskassa och

flottans pensionskassa;

3io) för budgetåret 1935/1936 under elfte huvudtiteln

anvisa

dels till pensioner åt vissa f. d. befattningshavare vid

lotsverket ett förslagsanslag av ............ kronor 15,000;

dels till pensionering av militära befattningshavare

ett förslagsanslag av........................... kronor 12,950,000;

dels till pensionering av flottans gemenskap ett förslagsanslag

av............................................ kronor 270,000;

dels till dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare

ett förslagsanslag av ............ kronor 1,400,000;

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

dels till bidrag till pensionering av änkor och barn

efter befäl och underbefäl med vederlikar vid armén

ett förslagsanslag av................................ kronor 125,000;

dels till förvaltningsbidrag till arméns änke- och

pupillkassa ett förslagsanslag av............ kronor 56,800;

dels till ersättning för minskade inkomster till flottans

pensionskassas gratialfond ett anslag av kronor 16,650;

dels till bidrag till pensionering av änkor och barn

efter befäl och underbefäl med vederlikar vid marinen

ett anslag av ............................................... kronor 45,560;

dels till förvaltningsbidrag till marinens änke- och

pupillkassa ett förslagsanslag av............ kronor 39,000;

dels till vissa engångskostnader i samband med avveckling

av arméns och flottans pensionskassor ett

anslag av .................................................... kronor 10,000;

dels ock till pensionstillägg åt änkor och barn efter

militära befattningshavare ett förslagsanslag

av.................................................... kronor 120,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att proposition i

ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Kurt Björklund.

Bihang till rikndagens protokoll 1935

1 nami. Nr 193.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:315 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj-.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående dyrtidstiUägg åt befattningshavare i statens tjän s. 5 i texten
  2. Rskr. 1935:204 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående vissa anslag för budgetåret 1935 1936 till det militära pensionsväsendet m. m. jämte e s. 1 i texten
  3. BU 1935:48 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1935/1936 till det militära pensionsväsendet m. m. jämte en i ämnet väc s. 1 i texten