Sök i Ratio Lex

Angående anslag till statskontoret för budgetåret 1935/1936 m. m

1935-03-08 · 25 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 24 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:194, Angående anslag till statskontoret för budgetåret 1935/1936 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

1

Nr 194.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till statskontoret

för budgetåret 1935/1936 m. m.; given Stockholms

slott den 8 mars 1935.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 8 mars 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

I riksstaten för löpande budgetår är upptaget ett ordinarie förslagsanslag

till statskontoret å 315,900 kronor.

Utgifter för dyrtidstillägg och provisoriskt dyrortstillägg till befattningshavare

hos statskontoret utgå från sjunde huvudtitelns allmänna

anslag till dylika tillägg. Omkostnaderna för statskontoret bestridas från

de under huvudtiteln uppförda gemensamhetsanslagen till rese- och

traktamentspenningar, till skrivmaterialier och expenser, ved m. m. samt

till tryckningskostnader.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 19''f.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majda proposition nr 194.

Med hänsyn till att proposition med förslag angående ordnandet av

den militära tjänstepensioneringen kunde förväntas komma att föreläggas

1935 års riksdag samt att detta förslag kunde antagas komma att

inverka på statskontorets anslagsbehov under nästkommande budgetår

upptogos anslagen till statskontoret i årets statsverksproposition med allenast

beräknade belopp. Avlöningsanslaget beräknades därvid till 350,100

kronor och omkostnadsanslaget till 76,000 kronor.

I särskilda propositioner, som denna dag avlåtas till riksdagen, framläggas

förslag dels till militärt tjänstepensionsreglemente m. m., dels ock

angående vissa anslag för budgetåret 1935/1936 till det militära pensionsväsendet

m. m. Frågan örn anslag till statskontoret för nämnda budgetår

torde i anslutning därtill nu få upptagas till närmare prövning. I detta

sammanhang torde till behandling få upptagas jämväl frågan, bur uppsikten

över tryckning för statens räkning för framtiden bör ordnas. Till

dylik uppsikt bar i statsverkspropositionen, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för nästkommande budgetår under sjunde huvudtiteln

beräknats ett anslag av 17,000 kronor.

Kungl. Majit bar den 18 maj 1934 fastställt följande stater för statskontoret,

att tillämpas från och med budgetåret 1934/1935:

A. Ordinarie avlöning sstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ____kronor 256,900

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., för
-

slagsanslag ........................................... » 58,100

Summa kronor 315,000.

B. Övergångsstat.

Avlöning, förslagsanslag ................................ kronor 8,600.

Enligt föreskrift i Kungl. Maj:ts brev den 1 juni 1928 skall, så länge å

övergångsstat finnes uppförd en räntmästarbefattning (B 24), en i ordinarie

staten uppförd befattning såsom räntmästare (B 22) hållas vakant.

I anledning härav bar anslaget till statskontoret bestämts till ett belopp,

som med 7,700 kronor understiger summan av de båda staterna.

I fråga örn anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m. bar Kungl. Majit den 18 maj 1934 medgivit, att av sagda

post må användas till grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän,

extra befattningshavare, tillfällig personal, övertidsersättning, renskrivning

m. m. högst 54,800 kronor samt att därutöver må från ifrågavarande

anslagspost utgå vad som erfordras till beredande av avlöningsförhöjningar

till extra ordinarie tjänstemän, läkarvård jämte läkemedel och

dylikt samt begravningshjälp till sådan personal.

Genom beslut den 22 juni 1934 bar Kungl. Majit av anslaget till skriv
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

3

materialier och expenser, ved m. m. för innevarande budgetår ställt till

statskontorets förfogande dels för ämbetsverkets eget behov ett belopp av

högst 37,500 kronor, dels ock för annat än eget behov ett belopp av förslagsvis

3,000 kronor.

Vidare bar Kungl. Majit genom beslut den 15 juni 1934 medgivit, att

statskontoret må av anslaget till tryckningskostnader använda ett belopp

av högst 11,500 kronor.

Såsom redan antytts bestridas resekostnaderna vid statskontoret från

sjunde huvudtitelns anslag till rese- och traktamentspenningar.

För nästa budgetår böra enligt grunderna för den nya riksstatsuppställningen

för statskontoret upptagas två förslagsanslag, ett till avlöningar

och ett till omkostnader. Förslag till beräkning av dessa anslag

har av statskontoret framlagts i skrivelse den 14 september 1934. I det

följande redogöres först för innehållet i nämnda skrivelse. Härefter angives

den inverkan på statskontorets anslagsbehov under nästkommande

budgetår, som genomförandet av förslaget angående ordnandet av den

militära tjänstepensioneringen kommer att utöva. Slutligen upptages till

behandling frågan örn ordnandet av uppsikten över tryckning för statens

räkning.

Statskontorets skrivelse den 14 september 1934 angående anslagsäskanden

för budgetåret 1935/1936.

I nämnda skrivelse har statskontoret inledningsvis framhållit, att ämbetsverkets

arbetsuppgifter under de senaste åren i mycket hög grad ökats.

Orsaken härtill vore att söka i den allmänna tidsutvecklingen och närmare

bestämt däri, att statens verksamhet på det ekonomiska området

och ingripande i samhällslivet över huvud tagit en allt vidare omfattning.

Hen punkt vore nu nådd, då ämbetsverket kände sig nödsakat uttala, att

— även med ett fullföljande av pågående rationaliseringssträvanden —

en förstärkning av arbetskrafterna vore ofrånkomlig, därest verket skulle

kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina ämbetsåligganden.

Avlöningsstaten.

Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat har statskontoret ansett böra beräknas till 274,000 kronor. Upptagandet

av avlöningarna till de å gällande personalstat uppförda ordinarie

befattningshavarna efter högsta förekommande löneklass har därvid

medfört höjning av anslagspostens nuvarande belopp, 256,900 kronor, med

12,918 kronor. Härifrån hava dragits 8,124 kronor, motsvarande avlöningen

i högsta löneklass till en räntmästare i lönegraden B 22, varemot tilllagts

12,312 kronor, motsvarande de beräknade kostnaderna för avlöning

till tre, av statskontoret i förevarande skrivelse till nyinrättande före
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majds proposition nr 194.

slagna ordinarie kansliskrivarbefattningar i lönegraden B 11. Beträffande

sistnämnda förslag Ilar statskontoret anfört huvudsakligen följande.

Statskontoret hade såsom ett led i de senare årens besparings- och rationaliseringssträvanden

sökt, i den mån så låtit sig göra, å befattningshavare

med lägre kompetens överflytta arbetsuppgifter, som förut utförts

av mera kvalificerad personal.

Å fondbyrån hade sålunda från och med den 1 juli 1933 indragits en

förste amanuensbefattning och ersatts med en tjänst som extra ordinarie

kansliskrivare. På innehavaren av denna tjänst ankomme att närmast

handhava den löpande bokföringen å flertalet av statens utlåningsfonder,

övriga fonder och diversemedelstitlar. För det förberedande arbetet å

kassabyrån med statsliggarens redigering och samlandet av härför erforderliga

uppgifter från författningar, riksdagstryck m. m. anlitades tidigare

en förste amanuens, men år 1930 hade denne befattningshavare utbytts

mot en extra ordinarie kansliskrivare. Vidare verkställdes det väsentliga

av de uppgifter, som å räntekammaren tidigare omhänderhades

av en extra ordinarie revisor, senare av en förste amanuens, numera av

en extra ordinarie kansliskrivare. Nämnda befattningshavare hade åt

sig anförtrott att, såsom närmast underordnad kamreraren å räntekammaren,

ansvara för bokföringsarbetet därstädes.

Det kunde i längden knappast vara rimligt, att de befattningshavare,

som ombestyrde nyssnämnda kvalificerade och ansvarsfulla samt för verkets

ämbetsuppgifter ofrånkomliga arbete, skulle kvarstå i extra ordinarie

ställning. Statskontoret finge för den skull hemställa, att tjänsterna

i fråga från och med nästföljande budgetår överfördes å ordinarie stat,

varigenom även skulle ernås en bättre avvägning av antalet ordinarie och

extra ordinarie befattningar i de lägre lönegraderna hos ämbetsverket.

Under anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å övergångsstat

har statskontoret upptagit ett belopp av förslagsvis 9,100

kronor, motsvarande i avrundat tal avlöningen i högsta löneklass till den å

övergångsstat uppförde räntmästaren.

Statskontoret har hemställt örn anvisande av förslagsvis 8,600 kronor

till avlöning till en tjänsteman å extra stat. Härom innehåller

ämbetsverkets skrivelse huvudsakligen följande.

Den av ämbetsverket omhänderhavda utlåningsverksamheten, särskilt

den lånerörelse, som bedreves genom de statliga utlåningsfonderna, hade

de senare åren undergått en påfallande utvidgning. Det sista året hade

denna ökning ytterligare accentuerats. Medan utlåningsfondernas kapitaltillgångar

vid utgången av budgetåret 1932/1933 utgjorde 348 miljoner

kronor (däri ej inräknad statens bostadslånefond), hade sålunda motsvarande

siffra vid samma tid ett år senare stigit till 431 miljoner kronor

(varav statens bostadslånefond 68 miljoner kronor). Härtill borde ytterligare

läggas tillgångarna å den under budgetåret 1933/1934 påbörjade

lånerörelse, som finansierades av medel anvisade å fonden för förlag till

statsverket, eller 16.5 miljoner kronor.

Utvidgningen av statens utlåningsrörelse hade i hög grad påverkat arbetet

å statskontorets ombudsmansexpedition. Det ålåge ombudsmannen,

bland annat, att i avseende å de under statskontorets förvaltning

stående fonderna verkställa utredning och avgiva utlåtande över inkom
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 194. 5

na ansökningar om utbekommande av beviljade lån och över säkerheten

för desamma, vaka däröver, att antagen säkerhet ej upphörde eller förminskades,

och i sådant avseende vidtaga erforderliga förnyelse- och andra

åtgärder samt noga iakttaga, när konkurser och exekutiva auktioner inträffade,

uti vilka fordringar borde bevakas, verkställa uppsägning av

lån, indriva lån, räntor eller annuiteter, vilka icke behörigen likviderats,

m. m. Särskilt betungande för ombudsmannen syntes de arbetsuppgifter

bliva, vilka hänförde sig till den nystartade låneverksamheten till »främjande

av enskild företagsamhet».

Den sålunda ökade arbetsbördan för ombudsmansexpeditionen hade redan

förut medfört växande svårigheter att med tillgängliga arbetskrafter

utföra expeditionens arbete. Vissa göromål hade i anledning härav måst

eftersättas eller i varje fall blivit fördröjda. Särskilt gällde detta övervakningen

av säkerheter för beviljade lån av olika slag. Med hänsyn till de

betydande värden för statsverket, varom här vore fråga, vöre det enligt

statskontorets mening ofrånkomligt, att åtgärder vidtoges till möjliggörande

av att statens intressen i förevarande hänseende kunde behörigen

tillvaratagas. , , _ ,

Statskontoret funne alltså en förstärkning av arbetskraiterna a ombudsmansexpeditionen

starkt av behovet påkallad. Av särskild vikt syntes

därvid vara att erhålla tillgång till en befattningshavare, som agde eriorderliga

kvalifikationer att vid ombudsmannens ledigheter, tjänsteresor

eller eljest, då så vore behövligt, inträda i ombudsmannens ställe för att

på eget ansvar fullgöra hans åligganden. Åt befattningshavaren i fråga

syntes vidare höra anförtros vissa självständiga göromål, såsom att granska

preskriptionsbrytningar av förbindelser och vaka över att försäkringar

hållas i gällande kraft, varjämte han borde hava att biträda med lagsöknings-

och indrivningsärenden, konkursärenden m. m. Av sålunda anförda

skäl ville statskontoret föreslå, att en biträdande ombudsmanstjänst

inrättades. Med hänsyn till de viktiga arbetsuppgifter, som skulle komma

att åvila biträdande ombudsmannen, och de stora anspråk, som mäste

ställas å honom i avseende å juridiska insikter och praktisk erfarenhet

inom hithörande områden, ansåge statskontoret, att befattningen, som

tillsvidare borde erhålla karaktär av extrastatstjänst, borde placeras i

24:e lönegraden.

I infordrat utlåtande den 19 oktober 1934 över denna del av statskontorets

framställning har allmänna civilförvaltningens lönenämnd anfört

följande.

I likhet med statskontoret finner även lönenämnden.det vara önskvärt

att för ifrågavarande befattning förvärvas väl kvalificerad befattningshavare.

Nämnden föranledes till detta uttalande särskilt med hänsyn till

de avsevärda ekonomiska intressen för statsverket, som äro förbundna

med den av statskontoret omhänderhavda låneverksamheten, vilken särskilt

under de senaste åren avsevärt utökats såväl beträffande summan av

fondernas kapitaltillgångar som i fråga örn antalet lån. För att dessa intressen

må kunna bliva så väl tillvaratagna som möjligt, synas stora krav

böra ställas på innehavaren i fråga örn juridisk utbildning och erfarenhet.

Särskilt må framhållas de ansvarsfulla arbetsuppgifter, som sammanhänga

med ombudsmannens befattning med låneverksamheten för

främjande av enskild företagsamhet.

I betraktande härav och med hänsyn till arten av de göromål, som aro

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Martts proposition nr 194.

avsedda för den biträdande ombudsmannen, har lönenämnden intet att

erinra mot att befattningen i enlighet med statskontorets förslag placeras

i 24:e lönegraden.

Av en ledamot i lönenämnden har i särskilt yttrande anförts, att han

icke blivit övertygad örn behovet av inrättande av en ny tjänst för ifrågavarande

ändamål utan förutsatte, att ställföreträdarskap för ombudsmannen

kunde omhänderhavas av notarien, varför han funne sig icke böra biträda

lönenämndens mening.

Anslagsposten till avlöningar till ick e-o rdinarie personal

har statskontoret upptagit med ett belopp av 68,100 kronor, därav såsom

grundavlöningar m. m. högst 64,000 kronor och såsom avlöningsförhöjningar

m. m. förslagsvis 4,100 kronor.

Pa sätt i det föregående angivits må av den i nu gällande ordinarie avlöningsstat

för statskontoret upptagna anslagsposten till avlöningar till

icke-ordinarie befattningshavare m. m. användas högst 54,800 kronor till

grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän, extra befattningshavare,

tillfällig personal, övertidsersättning, renskrivning m. m. Enligt statskontorets

ifrågavarande förslag skulle nämnda belopp dels ökas med kostnaderna

för avlöning till 3 förste amanuenser i 18:e lönegraden (13,788 kronor),

till en halvtidsamanuens i 15:e lönegraden (1,944 kronor) samt till 2

extra ordinarie kontorsbiträden i 4:e lönegraden (4,104 kronor), dels minskas

med kostnaderna för avlöning till 3 extra ordinarie kansliskrivare i

ll:e lönegraden (9,432 kronor) ävensom till avlöning till ett extra biträde

för valvliggaren (1,200 kronor).

Såsom motivering till sitt förslag att anställa ytterligare 3 heltidsamanuenser

anför statskontoret huvudsakligen följande.

Såsom särskilt utmärkande för statskontorets verksamhet kunde framhållas

dess befattning med de från de olika statsdepartementen inkommande

remisserna. Dessas antal hade företett en fortsatt ökning, vartill komme

att remisserna numera i större utsträckning än tidigare rörde invecklade

och svårbehandlade spörsmål. Besvarandet av remisserna, vilka fördelade

sig på ämbetsverkets samtliga byråer, och de utredningar och andra

förberedelser, som därav påkallades, ställde betydande krav på statskontoret.

Den utredningshjälp, som stöde till förfogande för cheferna på utgiftsbyråerna,

vöre väsentligen inskränkt till icke-ordinarie arbetskrafter.

Då påtaglig brist rådde även på arbetskraft av denna kategori, hade

byråcheferna liksom sekreterarna måst i stor utsträckning själva omhändertaga,

förutom föredragning, ej blott uppsättningen av koncept i remissärendena

utan även materialsamlandet och det förberedande undersökningsarbetet

i övrigt. Den arbetsbörda, som remissärendenas handläggning

.på detta sätt kommit att medföra för utgiftsbyråernas chefer,

hade blivit i hög grad betungande. Den rådande arbetsanhopningen hade

ofördelaktigt påverkat möjligheterna att göra utredningarna så omfattande

och vittgående, som ofta vore önskvärt.

Statskontoret vore av den uppfattningen, att åtgärder ovillkorligen

måste vidtagas för att bereda cheferna för utgiftsbyråerna ävensom sekreterarna

tillgång till utredningsbiträde. Visserligen vore det riktigt

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

och naturligt att åtminstone delvis tillgodose detta behov genom anställande

av ordinarie arbetskrafter, men med hänsyn till den inverkan, som

ett blivande beslut i frågan örn öppnande av dragningsrätt å statsverkets

giroräkning i riksbanken för vissa verk och myndigheter, vilka nu lyfte

dem tillkommande medel i statskontoret, kunde erhålla för statskontorets

personalförhållanden, ville statskontoret inskränka sig till att föreslå, att

behovet av utredningsbiträde tills vidare tillgodosåges genom anställande

av icke-ordinarie personal.

Genom att i vidgad omfattning möjliggöra ett utnyttjande av arbetskraft

med lägre kompetens ansage statskontoret, att det skulle bliva möjligt

att för närvarande begränsa behovet till vad som erfordrades för att

å envar av utgiftsbyråerna anställa en utredningsamanuens med heltidstjänstgöring.

Beträffande förslaget att anställa en ytterligare amanuens med halvtidstjänstgöring

anför ämbetsverket, att den ändrade uppställning av

riksstatens utgiftssida, som vore avsedd att genomföras från. och med

nästa budgetår, och den därav föranledda omläggningen av olika verks

och myndigheters avlönings- och omkostnadsstater givetvis komme att

medföra genomgripande verkningar för statsliggarens uppställning och

innehåll. Då samtidigt syntes böra tillgodoses vissa av 1932 och 1933 års

riksdagar uttalade önskemål beträffande liggaren, funne statskontoret att

åtminstone temporärt en arbetsförstärkning å kassabyrån vore erforderlig

för det med liggaren förenade arbetet.

Till stöd för förslaget att anställa ytterligare 2 extra ordinarie kontorsbiträden

framhåller ämbetsverket, att på senare tid allt större svårighet

uppstått att få den kvinnliga biträdespersonalen att räcka till. Som

statskontoret tillika hade för avsikt att i vidare omfattning än som på

grund av personalbristen hittills kunnat ske utnyttja kvinnlig biträdespersonal

för det förberedande utredningsarbetet å utgiftsbyråerna samt

verkets chef ägde behov av mera stadigvarande tillgång till skriv- och

stenograferingshjälp, funne statskontoret det ytterst angeläget att den

ifrågavarande biträdespersonalen utökades.

I fråga örn minskning av medelsanvisningen med ett belopp motsvarande

avlöningen till 3 extra ordinarie kansliskrivare må hänvisas till

vad i det föregående anförts beträffande anslagsposten till avlöningar

till tjänstemän å ordinarie stat.

Vad slutligen angår förenämnda belopp å 1,200 kronor, varmed medelsbehovet

för nästa budgetår skulle kunna minskas, må erinras, att detta

belopp avsetts till avlönande under sex månader av ett biträde vid bestyret

med upprättandet av en valvliggare. Arbetet härmed är avsett att

slutföras under innevarande budgetår.

Till beredande av avlöningsförhöjningar till extra ordinarie tjänstemän

m. m. är för innevarande budgetår beräknat ett belopp av 3,300 kronor.

Statskontoret har, såsom framgår av vad förut anförts, föreslagit

höjning av nämnda belopp med 800 kronor till förslagsvis 4,100 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

° Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

Under anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän har statskontoret för

provisoriskt dyrortstillägg uppfört ett belopp av förslagsvis 9,600 kronor.

Avlöningsstaten skulle således enligt statskontorets förslag sluta å ett

belopp av (274,000 + 9,100 + 8,600 + 68,100 + 9,600 =) 369,400 kronor.

Omkostnadsstaten.

Beträffande medelsbehovet under nästföljande budgetår för reseersättningar

bar statskontoret anfört, att utgifterna för sådana ersättningar

under de tre sistförflutna budgetåren belöpt sig till i medeltal omkring

1,300 kronor för år. Under det kommande budgetåret syntes emellertid

högst väsentligt ökade utgifter för reseändamål vara att emotse, i

främsta rummet sammanhängande med den statskontoret ålagda övervakningsskyldigheten

beträffande vissa låntagande företag. Ämbetsverket

ville förorda, att anslagsposten i fråga icke upptoges med lägre belopp

än 3,000 kronor.

För expenser har statskontoret för nästkommande budgetår äskat

enahanda belopp, som anvisats för innevarande budgetår eller alltså tillhopa

40,500 kronor. Härav har statskontoret beräknat skola belöpa å

bränsle, lyse och vatten förslagsvis 4,500 kronor, å övriga expenser för

eget behov högst 33,000 kronor samt å övriga expenser för annat än eget

behov förslagsvis 3,000 kronor.

För tryckningskostnader har statskontoret beräknat ett belopp

av 17,500 kronor, vilket i förhållande till det för innevarande budgetår

för samma ändamål till statskontoret anvisade beloppet innebär en höjning

av 6,000 kronor. Statskontoret har framhållit, att med hänsyn till

den nysättning av stora delar av statsliggaren, som följde av den ändrade

uppställningen av riksstatens utgiftssida samt av verks och myndigheters

avlönings- och omkostnadsstater, det vore ofrånkomligt, att kostnaderna

för statsliggaren under nästkommande år väsentligt stegrades.

Omkostnadsstaten skulle således enligt statskontorets förslag sluta å ett

belopp av (3,000 + 40,500 + 17,500 =) 61,000 kronor.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har statskontoret i sitt

under förutsättning av hittillsvarande organisation och arbetsuppgifter

avgivna förslag till anslagsäskanden för nästkommande budgetår icke

ifrågasatt annan ändring beträffande antalet ordinarie befattningar i

ämbetsverket än ett överförande till ordinarie stat av tre kansliskrivartjänster,

vilkas innehavare nu hava extra ordinarie anställning. Med

hänsyn till den återhållsamhet i fråga örn inrättande av ordinarie tjänster,

som i allmänhet måst iakttagas under förberedelserna till årets statsverksproposition,

har jag ansett mig icke böra i full utsträckning tillmötesgå

denna framställning. Beträffande en av ifrågavarande befattningar

föreligga emellertid särskilda omständigheter. Såsom stats
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

kontoret meddelat, är en av de extra ordinarie kansliskrivarna sysselsatt

med arbete för statsliggarens redigering. Den omläggning av riksstatens

uppställning, som genomförts i statsverkspropositionen, förutsätter, att

större uppmärksamhet än tidigare ägnas åt att statsverkets utgifter

i de olika myndigheternas räkenskaper bokföras efter enhetliga grunder.

Såsom ett led i dessa strävanden torde böra ingå, att statsliggaren erhåller

en såvitt möjligt enhetlig uppställning och i större utsträckning än hittills

förses med anvisningar beträffande medelsdispositionen och dylikt.

Med hänsyn till den utökning av arbetet för statsliggarens redigering, som

härav blir en följd, finner jag mig böra tillstyrka, att den ifrågavarande

kansliskrivartjänsten nu uppföres å ordinarie stat.

För statskontorets ombudsmansexpedition föreslår ämbetsverket inrättande

av en befattning såsom biträdande ombudsman. Den redogörelse,

som av statskontoret lämnats rörande ökningen av göromålen å ombudsmansexpeditionen

i samband med den under senare år inträdda utvidgningen

av den statliga utlåningsverksamheten, har övertygat mig örn

behovet av personalförstärkning å expeditionen. Med hänsyn ej minst

till de betydande ekonomiska intressen för statsverket, som äro förbundna

med arbetet å ombudsmansexpeditionen, anser jag mig därför böra föreslå,

att medel ställas till förfogande för anställande av ytterligare en tjänsteman

med juridisk utbildning. I fråga örn befattningshavarens löneställning

finner jag mig kunna godtaga det av statskontoret framställda och

av lönenämnden tillstyrkta förslaget, enligt vilket befattningen skulle

erhålla karaktär av extrastatstjänst och placeras i lönegraden B 24.

I övrigt har statskontoret hemställt örn anvisande av medel för anställande

av dels tre förste amanuenser med heltidstjänstgöring, huvudsakligen

motiverade med behovet av att förse utgiftsbyråernas chefer med utredningsbiträde,

dels en amanuens med halvtidstjänstgöring för förstärkning

av arbetskrafterna å kassabyrån särskilt för statsliggarens utarbetande,

dels ock två extra ordinarie kontorsbiträden. På grund av vad

statskontoret i denna del anfört finner jag mig böra föreslå, att ett belopp

av 6,000 kronor inräknas i anslagsposten till grundavlöningar m. m.

till icke-ordinarie befattningshavare för att efter ämbetsverkets bestämmande

disponeras för utökning av amanuens- och biträdespersonalen.

I detta sammanhang har statskontoret erinrat, att ett belopp av 1,200

kronor, som ingår i den för innevarande budgetår anvisade anslagsposten

för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., är avsett

för tillfällig förstärkning av personalen för upprättande av en liggare

över statskontorets värdehandlingar (valvliggare) och alltså, då detta arbete

beräknas komma att slutföras före budgetårets utgång, för nästa

budgetår bör bortfalla.

Vad omkostnadsstaten angår har statskontoret, under hänvisning till

den nysättning av statsliggaren, som i samband med omläggningarna av

riksstatens uppställning måste äga rum, hemställt örn höjning av det för

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. May.ts proposition nr 194.

publikationstryck beräknade beloppet med 6,000 kronor. Denna framställning

finner jag mig böra biträda.

Till beräkningen av de olika posterna å avlöningsstaten och omkostnadsstaten

återkommer jag i det följande.

Kostnader i anledning av den militära tjänstepensioneringen m. m.

I det av 1934 års militärpensionssakkunniga den 5 december 1934 avgivna

betänkandet med förslag till tjänstepensionsreglemente för befattningshavare

vid försvarsväsendet hava de sakkunniga förordat, att arméns pensionskassas

och flottans pensionskassas bestyr med tjänstepensioneringen

skall upphöra och att handhavandet av den militära tjänstepensioneringen

skall överflyttas till statskontoret. Förslaget innebär närmare i denna

del, att statskontoret skall omhänderhava pensioneringen enligt det

blivande militära tjänstepensionsreglementet samt därjämte, med visst

undantag, övertaga utbetalningen av redan beviljade pensioner åt olika

grupper av personal vid försvarsväsendet. Vidare skall jämlikt de sakkunnigas

förslag statskontoret övertaga pensioneringen enligt nu gällande

grunder av dels bataljonsläkare vid fältläkarkåren, vilka tillträtt sina

beställningar före tjänstepensionsreglementets ikraftträdande och bliva

bibehållna vid pensionsrätt enligt hittillsvarande grunder, dels ock viss

personal, som komme att bibehållas vid pensionsrätt såsom månadslönare

vid marinen. Ytterligare skall som en konsekvens av avvecklingen av pensionskassornas

befattning med tjänstepensioneringen till statskontoret

överflyttas jämväl pensioneringen enligt äldre bestämmelser av viss flottans

gemenskap, nämligen manskap vid sjömanskåren och kustartilleriet,

skeppsgossar, båtsmän och värnpliktiga samt lotsar och fyrvaktare. I samband

med överflyttningen till statskontoret av den militära tjänstepensioneringens

administration skall enligt de sakkunnigas förslag statskontoret

även övertaga förvaltningen av de militära pensionskassornas för tjänstepensionering

avsedda tillgångar, vilka tillsammans skola bilda en militär

pensionsfond.

I annat sammanhang har jag tillstyrkt genomförande av de sakkunnigas

förslag i nu berörda del.

Beträffande personal- och expenskostnaderna för statskontoret i anledning

av ämbetsverkets övertagande av bestyren med den militära tjänstepensioneringen

har statskontoret i ett av 1934 års militärpensionssakkunniga

inhämtat yttrande den 30 oktober 1934, för vilket redogjorts i de sakkunnigas

betänkande, anfört följande:

För utskrivandet av pensionslistorna och expediering av pensionsbeloppen

till vederbörande pensionstagare samt för det fortlöpande förandet av

härför erforderliga register syntes det bliva nödvändigt att anställa ett

ordinarie kontorsbiträde i lönegraden B 4. Med beräkning efter placering

i 7:e löneklassen skulle härför erfordras ett årligt belopp av — förutom

dyrtidstillägg — 2,832 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 194.

11

Den ifrågasatta överflyttningen komme även att medföra ökning av

arbetet med. pensionsärendenas beredning och föredragning. Såsom biträde

åt föredraganden av dylika ärenden hade statskontoret tänkt sig en

förste amanuens, vilken jämväl skulle biträda vederbörande revisor,

därest så — särskilt vid omräkning av dyrtidstillägget — skulle visa sig

erforderligt. Med utgångspunkt från 16:e löneklassen i 18:e lönegraden

enligt löneplanen för icke-ordinarie befattningshavare borde lönen för

ifrågavarande förste amanuens upptagas till 4,596 kronor för år.

Härutöver borde visst belopp beräknas för sådan tillfällig förstärkning

av arbetskrafterna, som vissa tider av året torde bliva behövlig. Kostnaderna

härför syntes kunna uppskattas till minst 600 kronor för år.

Bland årliga omkostnader i övrigt syntes böra beräknas ett belopp av

150 kronor för anskaffning av blanketter, plåtar till tryckningsmaskin

m. m.

En överflyttning till statskontoret av ett så jämförelsevis stort antal

pensionärer, som nu ifrågasatts, föranledde givetvis en del engångskostnader

för ämbetsverket. För tryckning av pensionslistor för de pensionstagare,

som sålunda skulle komma att av statskontoret övertagas, erfordrades

ett belopp av 2,500 kronor. Statskontorets behov i detta hänseende

skulle därigenom bliva tillgodosett för en tidsperiod av 4 år. I den mån

nya pensionärer tillkomme, skedde tilltryckning av dessa listor, varför

kostnaderna framdeles komme att fördelas på varje år.

Bland övriga engångskostnader kunde nämnas utgifter för anskaffning

av plåtar och stansning av desamma, 600 kronor, och för anskaffning av

kortregister, 300 kronor.

För närvarande skedde utskrift av pensionsförteckningar och utbetalningskort

i viss omfattning medelst en för ändamålet anskaffad tryckningsmaskin.

För stansning av plåtar till apparaten användes en särskild

stansningsmaskin. Nämnda apparater, som av statskontoret för

flera år sedan inköpts i begagnat skick, fyllde numera icke kravet på effektivitet

och prestationsförmåga. En så stor ökning av antalet pensionärer,

som nu ifrågasatts, syntes komma att nödvändiggöra anskaffning

av nya maskiner. Enligt vad statskontoret inhämtat syntes kostnaderna

härför — efter avdrag av återköpsvärdet av de gamla maskinerna — belöpa

sig till 11,500 kronor (alternativt 7,250 kronor). Det syntes icke vara

uteslutet, att anskaffningen av ifrågavarande maskiner komme att medföra

en viss besparing av de kostnader, som beräknats för tillfälligt biträde.

För ökade expensutgifter i anledning av militära tjänstepensioneringens

övertagande har alltså statskontoret räknat med ett belopp av sammanlagt

(150 + 2,500 + 600 + 300 + 11,500 =) 15,050 kronor.

Efter det förenämnda betänkande avlämnats, har statskontoret i ett den

8 februari 1935 avgivet utlåtande — sedan ämbetsverket framhållit, att en

icke oväsentlig ökning i ämbetsverkets arbetsuppgifter komme att inträda

på grund av övertagande av pensioneringsbestyr beträffande vissa tidigare

icke i beräkning tagna grupper av befattningshavare, nämligen av

pensionering av tullverkets tjänstemän ävensom, i fråga örn lotsverkets

samt patent- och registreringsverkets personal, av utbetalningen av pensionerna

— anfört följande.

Med hänsyn till dessa tillkommande arbetsuppgifter måste statskontoret

finna den arbetsförstärkning, som ämbetsverket i sitt yttrande till

s. 12 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

1934 års militärpensionssakkunniga angav såsom erforderlig, vara tilltagen

i knappaste laget. Ämbetsverket vill dock icke framföra krav på

ytterligare förstärkning av arbetskrafterna i vidare mån, än att ämbetsverket

hemställer, att de för nästa budgetår beräknade medlen för tillfälligt

biträde måtte höjas från 600 kronor till 2,000 kronor.

I betraktande av svårigheten att på nuvarande stadium tillförlitligt bedöma

behovet av arbetskrafter för ifrågavarande ändamål har statskontoret

emellertid velat uttala, att ämbetsverket förutser, att det framför

allt under övergångstiden omkring den 1 juli 1935 kommer att visa sig nödvändigt

att för arbetsuppgifternas bemästrande i större eller mindre utsträckning

befria ordinarie befattningshavare inom verket från vissa

göromål och förordna annan tjänsteman att mot ersättning enligt 19 § avlöningsreglementet

fullgöra sagda göromål. Särskilt torde detta påkallas

med hänsyn till den starka anhopning av pensionsärenden, som omkring

nämnda tidpunkt är att förvänta i anledning av den på grund av pensionsåldrarnas

sänkning starkt forcerade avgången av personal.

Mot det förslag, som sålunda av statskontoret framlagts, till personalförstärkning

vid överflyttning till ämbetsverket av den militära tjänstepensioneringens

handhavande har jag icke funnit anledning till erinran.

Jag tillstyrker alltså, att å ordinarie stat uppföres en ny kontorsbiträdesbefattning

i lönegraden B 4 samt att medel anvisas till avlönande av en

förste amanuens i 18 :e lönegraden. Innan nämnda kontorsbiträdesbefattning

må av ämbetsverket tillsättas, torde på Kungl. Majrts prövning böra

bero, huruvida, i överensstämmelse med vad militärpensionssakkunniga

förutsatt, å befattningen bör placeras en för närvarande hos arméns pensionskassa

anställd icke-ordinarie kvinnlig befattningshavare, vilken åtnjuter

lön såsom ordinarie tjänsteman i lönegraden B 4. Kungl. Maj:t

torde i sinom tid få meddela härför erforderliga föreskrifter.

Vidare synes, såsom statskontoret ifrågasatt, visst belopp böra ställas

till ämbetsverkets förfogande för tillfälligt biträde. Beträffande storleken

av detta belopp har ämbetsverket i sitt yttrande den 30 oktober 1934

uppskattat medelsbehovet till minst 600 kronor för år. I årets statsverksproposition,

elfte huvudtiteln, punkt 1, har bland annat föreslagits, att av

anslaget till pensionering av civila tjänstinnehavare skulle från och med

nästa budgetår bestridas jämväl de pensioner, som med tillämpning av

1907 års civila pensionslag beviljats eller komme att beviljas tjänstinnehavare

vid tullverket, lotsverket samt patent- och registreringsverket och

vilka hittills bestritts från anslag anvisade till vederbörande verk. Det

framhölls i samband härmed, att den sålunda ifrågasatta överflyttningen

borde medföra även den ändringen, att nämnda pensioner, som hittills

utbetalats av respektive verk, i fortsättningen skulle utbetalas av statskontoret.

Med hänsyn till de för statskontoret sålunda ökade arbetsuppgifterna

har ämbetsverket i utlåtandet den 8 februari 1935 ansett de för

tillfälligt biträde beräknade medlen böra för nästa budgetår höjas från

600 till 2,000 kronor. Jag biträder detta förslag.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. May.ts proposition nr 194.

Jämväl statskontorets beräkning av de i samband med ifrågavarande

överflyttning uppkommande expenskostnaderna har jag ansett mig böra

biträda. För nyanskaffning av maskiner bar beräknats 11,500 kronor eller

alternativt — beroende på vilken typ av adresseringsmaskin som befinnes

lämplig — 7,250 kronor. Anslagsberäkningen synes böra ske efter det

högre beloppet. Det för maskinanskaffning erforderliga beloppet torde

efter framställning av statskontoret få av Kungl. Maj:t ställas till ämbetsverkets

förfogande. Statskontorets expensmedel för nästa budgetår böra

med hänsyn till vad sålunda anförts ökas med ett belopp av i runt tal

15,000 kronor.

Uppsikt över tryckning för statens räkning.

Under punkten 18 av sjunde huvudtiteln i årets statsverksproposition har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i

ämnet, till uppsikt över tryckning för statens räkning för budgetåret 1935/

1936 beräkna ett anslag av 17,000 kronor. Detta förslag föranleddes därav,

att särskild utredning igångsatts rörande frågan, hur nämnda uppsikt, som

alltsedan år 1921 varit anförtrodd åt statens tryckerisakkunnige, för framtiden

borde ordnas.

Statens tryckerisakkunniges tillkomst. I avsikt att vinna begränsning

och besparing i statsverkets tryckningskostnader framlades för 1913

års riksdag ett förslag örn inrättande av en under sakkunnig ledning stående

statens tryckeriexpedition. Förslaget blev emellertid icke bifallet av

riksdagen. På framställning av 1917 års riksdag (skrivelse nr 160) upptog

emellertid Kungl. Majit ånyo frågan om nedbringande av kostnaderna för

statens tryck genom inrättande av en statens tryckeriexpedition. Efter sakkunnigutredning

förelädes frågan 1921 års riksdag genom proposition nr

239, innefattande förslag om anställande av en statens tryckerisakkunnig.

I propositionen framhölls, att särskilda åtgärder borde vidtagas för att genomföra

enhetlighet i avseende å beställning och utförande av statens tryck

samt såmedelst och i övrigt söka åstadkomma besparingar. För detta ändamål

borde anställas en statens tryckerisakkunnige jämte erforderliga biträden.

De uppgifter, vilka skulle tillkomma den tryckerisakkunnige, voro av övervägande

rådgivande karaktär. Riksdagen biföll enligt skrivelse den 8 juni

1921, nr 265, propositionen, dock med viss begränsning i avseende å det

föreslagna antalet biträden åt den sakkunnige, vilket antal av riksdagen

bestämdes till två.

Statens tryckerisakkunnige förordnades därefter av Kungl. Majit från och

med den 1 augusti 1921, varjämte en faktor och ett kvinnligt biträde anställdes.

Instruktion för den tryckerisakkunnige utfärdades av Kungl. Majit

den 26 september 1921 (nr 579). Samma dag utfärdades kungörelse (nr

578) med vissa bestämmelser angående tryckning för statens räkning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

Nuvarande organisation. För anställande av en statens tryckerisakkunnige

jämte erforderliga biträden m. m. hava därefter medel årligen anvisats

av riksdagen. För nu löpande budgetår är, liksom för de närmast föregående,

ett extra anslag å 26,700 kronor beviljat för ändamålet.

I de för de senaste budgetåren av Kungl. Majit fastställda staterna för

tryckerisakkunniginstitutionen hava upptagits dels en post å 25,000 kronor

till arvoden jämte dyrtidstillägg ävensom ersättning åt tillfälliga biträden,

dels en post å 1,000 kronor till expenser och dels en post å 700 kronor till

städning, bränsle och lyse.

Från den nämnda arvodesposten å 25,000 kronor hava intill utgången av

budgetåret 1931/1932 utgått arvoden till den tryckerisakkunnige, en å

tryckerisakkunnigexpeditionen anställd faktor samt ett kontorsbiträde. Arvodena

till den tryckerisakkunnige och faktorn hava i anslutning till ett

av 1921 års riksdag gjort uttalande varit bestämda att motsvara avlöningsbeloppen

i lönegraderna B 28, respektive B 17 i avlöningsreglementet för

allmänna civilförvaltningen. Arvodet till kontorsbiträdet har alltifrån

den 1 juli 1925 utgått med belopp motsvarande avlöning till ordinarie

tjänsteman i lönegraden B 4. Anställningshavarna hava erhållit arvodesförhöjning

enligt samma grunder som gälla för uppflyttning i högre

löneklass inom nämnda lönegrader.

Arvodena till faktorn och till kontorsbiträdet utgå för närvarande med

belopp motsvarande lön jämte provisoriskt dyrortstillägg enligt 21:a respektive

7:e löneklassen. Å arvodena utgå dyrtidstillägg enligt de grunder,

som gälla för befattningshavare, å vilka berörda avlöningsreglemente är

tillämpligt. Av den i staten upptagna posten för arvoden har också bestritts

kostnaden för viss korrekturläsning, som skall ombesörjas av statens

tryckerisakkunnige.

Med utgången av juni 1932 lämnade den dittillsvarande tryckerisakkunnige

sin befattning. På grund av att fråga uppkommit örn ändrad

organisation för tryckerisakkunniginstitutionen lät Kungl. Majit därvid anstå

med förordnande av tryckerisakkunnig och uppdrog i stället åt föreståndaren

för riksdagens tryckeriexpedition att mot en ersättning av 200

kronor i månaden fullgöra de göromål, som enligt instruktionen för statens

tryckerisakkunnige ankomme på nämnda befattningshavare. Genom beslut

den 21 december 1933 förordnade Kungl. Majit från och med den 1 januari

1934 ånyo till tryckerisakkunnig en befattningshavare, som kunde helt ägna

sig åt de med befattningen förenade göromålen. Avsikten var därvid att

försöksvis utvidga den tryckerisakkunniges verksamhetsområde till att omfatta,

förutom befattning med tryckning för statens räkning, jämväl vissa

uppgifter, närmast av utredande art, beträffande expenser och andra omkostnader

för statliga verk och myndigheter. Arvodet vid befattningen

bestämdes i överensstämmelse med de av riksdagen godkända grunderna

till belopp, motsvarande lön enligt 28:e löneklassen, ortsgrupp G, jämte

provisoriskt dyrortstillägg och dyrtidstillägg därå. Sedan den 1 juli 1934

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 1U4.

fullgöras de på den tryckerisakkunnige ankommande göromålen emellertid,

enligt Kungl. Maj:ts beslut, av den senast förordnade befattningshavaren

— som under mellantiden befordrats till annan, ordinäre tjänst inom

statsförvaltningen — mot en ersättning av 200 kronor i månaden; förordnandet

avser tiden till och med den 30 juni 1935.

Utredning örn ändrad organisation av uppsikten å tryckning för statens

räkning. Genom beslut den 30 juni 1934 anbefallde Kungl. Maj:t statskontoret

att verkställa utredning angående sättet för ordnande av uppsikten å

tryckning för statens räkning. I anledning härav har statskontoret den 11

oktober 1934 inkommit med utlåtande och förslag i ämnet.

Statskontoret har inledningsvis framhållit, att det enligt dess mening

icke rådde något tvivel därom, att behov alltjämt förelåge av en central

uppsikt över den tryckning, som utfördes för statens räkning. Därmed

vore emellertid ej sagt, att den hittillsvarande formen för utövandet av

denna uppsikt — en fristående tryckerisakkunniginstitution — vore den

mest ändamålsenliga. Tvärtom syntes det statskontoret, att vissa fördelar

stöde att vinna, örn de arbetsuppgifter, varom fråga är, tillika med den

behövliga personalen överflyttades till lämpligt centralt ämbetsverk eller

annan myndighet, som alltså i fortsättningen skulle handhava uppsikten

över tryckningen. Efter en dylik förändring skulle verksamheten måhända

kunna utövas med ökad auktoritet och under gynnsammare betingelser i

övrigt än vad för närvarande vore möjligt. Sannolikt skulle ock den med

arbetet sysselsatta personalen, därest densamma vissa tider av året ej helt

behövde tagas i anspråk för sin egentliga uppgift, kunna utnyttjas jämväl

för andra, närliggande uppgifter, något som även ifrågasatts i statsverkspropositionen

till 1934 års riksdag. Härtill komme slutligen, att personalens

ställning borde kunna bliva fastare och tryggare än som för närvarande

vore fallet, vilket i sin mån borde inverka förmånligt på framtida

rekrytering och arbetsresultat.

De myndigheter, som närmast kunna komma ifråga för övertagande av

tryckerisakkunniginstitutionens arbetsuppgifter, äro enligt statskontorets

mening generalpoststyrelsen, riksräkenskapsverket eller statskontoret. Rörande

de skäl, som kunna föranleda institutionens införlivande med något av dessa

ämbetsverk har statskontoret anfört följande:

För ett överflyttande till generalpoststyrelsen kunna onekligen åtskilliga

skäl anföras, främst den omständigheten, att styrelsen själv driver tryckerirörelse

i stor omfattning och att för den skull inom styrelsen — i motsats

till vad fallet är beträffande de andra nämnda myndigheterna — finnes en

betydande fond av sakkunskap och erfarenhet i tryckeritekniska frågor.

Härtill kan läggas, att generalpoststyrelsen handhar den i Kungl. Maj:ts

kungörelser den 30 maj 1930, nr 210 och 211, omförmälda centralupphandlingen

av papper för olika statsmyndigheter, vilken uppgift synes låta sig

väl förena med uppgiften att handhava uppsikten över tryckningen för

statens räkning. Å andra sidan kan invändas, att generalpoststyrelsen är

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

chefsmyndighet för ett affärsdrivande verk, vars uppgifter, organisatoriskt

sett, hava relativt ringa samband med de rent förvaltande ämbetsmyndigheternas,

samt att såtillvida den verksamhet, som skulle läggas å styrelsen,

står tämligen vid sidan om generalpoststyrelsens egentliga arbetsuppgifter.

Till förmån för riksräkenskapsverkets övertagande av uppsikten över

tryckningen synes kunna åberopas det förhållandet, att nämnda ämbetsverks

allmänna verksamhet är av kontrollerande och granskande art. Samtidigt

måste emellertid erkännas, att det här är fråga örn ett granskningsarbete

av väsentligen annan karaktär än det av verket eljest utförda.

Till statskontoret har av ålder plägat hänföras åtskilliga uppgifter, gemensamma

för statsförvaltningen i dess helhet eller för större eller mindre delar

därav. Ett överflyttande dit av ifrågavarande uppgift synes därför med

hänsyn till ämbetsverkets allmänna ämbetsuppgifter och ställning inom

statsförvaltningen äga visst fog för sig. Erinras må ock, att ämbetsverket

för närvarande ombesörjer tryckning av, bland annat, för de årliga taxeringarna

erforderliga blanketter. Någon direkt erfarenhet på det tryckeritekniska

området eller anknytning i övrigt till spörsmål av förevarande art

besitter ämbetsverket i likhet med riksräkenskapsverket däremot icke, vilket

givetvis är att anse som en olägenhet.

För den händelse det efter prövning av olika, till buds stående möjligheter

skulle finnas mest ändamålsenligt att statskontoret övertoge tryckerisakkunniginstitutionens

arbetsuppgifter, har statskontoret föreslagit, att för

göromålens handhavande borde inom ämbetsverket inrättas en särskild

tryckeriexpedition. Denna expedition syntes böra anknytas till ämbetsverkets

kassabyrå, men i övrigt intaga en relativt självständig ställning. Till

expeditionens verksamhetsområde syntes tillika böra hänföras berörda blankettanskaffning

ävensom vissa andra på statskontorets handläggning redan

nu ankommande ärenden. Tryckeriexpeditionens personal, vilken syntes

böra föras å ordinarie stat, borde bestå av en tryckerikonsulent samt ett

biträde. Med hänsyn till den relativt självständiga ställning, som tryckeriexpeditionen

skulle komma att intaga, förefölle det rimligt, att tryckerikonsulenten

placerades i lönegraden B 22 samt att biträdet, såsom kanslibiträde,

hänfördes till lönegraden B 7. Det syntes vidare vara med billigheten

överensstämmande, att föreskrift meddelades av innebörd att, för den

händelse den nuvarande faktorn (Gustaf Albert Lindholm) hos statens

tryckerisakkunnige utnämndes till tryckerikonsulent, han borde äga att

för löneklassplacering inom lönegraden B 22 tillgodoräkna sina tjänstår

såsom faktor. Möjligen borde på samma sätt medgivas, att kanslibiträdet,

för den händelse nuvarande biträdet hos den tryckerisakkunnige därtill

befordrades, borde vid placering inom lönegraden B 7 få räkna sig tillgodo

sin föregående biträdesanställning.

Över statskontorets utredning hava yttranden avgivits av riksräkenskapsverket,

generalpoststyrelsen, statens tryckerisakkunnige och allmänna civilförvaltningens

lönenämnd.

Riksräkenskapsverket har framhållit, att det icke vore något riksräkenskapsverkets

intresse att förlägga ifrågavarande uppgift till ämbetsverket.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

Riksräkenskapsverket kunde emellertid icke underlåta att framhålla, att

den tilltänkta tryckerikonsulenten skulle kunna — utom att han kunde

övertaga handhavandet av riksräkenskapsverkets betydande blankettryck —

utnyttjas för granskning av sådana i de till riksräkenskapsverket ingående

räkenskaperna förekommande verifikationer, vilka avsåge tryckning för

myndigheter, som ej kunde anlita tryckerikonsulenten före tryckningen.

Härigenom skulle en verklig anknytning till riksräkenskapsverkets allmänna

granskningsarbete vinnas.

Skulle uppsikten å tryckningen inordnas i riksräkenskapsverket, kar

ämbetsverket — i likhet med vad statskontoret förordat vid verksamhetens

förläggande dit — ansett, att en särskild statens tryckeriexpedition

borde inrättas.

Någon ändring i riksräkenskapsverkets instruktion bör enligt verkets

mening ej följa av tryckeriexpeditionens eventuella förläggning till ämbetsverket.

Expeditionen syntes snarast böra betraktas som ett lokalorgan till

ett centralt ämbetsverk och dess anknytning till riksräkenskapsverket tillsvidare

kunna ordnas tämligen provisoriskt, intill dess en bestämd erfarenhet

vunnits rörande expeditionens lämpliga organisation och arbetsuppgifter.

Statskontorets förslag beträffande behovet av personal och dennas placering

i lönegrad föranledde ingen erinran från riksräkenskapsverkets sida.

Däremot ställde sig riksräkenskapsverket tveksamt mot förslaget, att tryckerikonsulenten

skulle för löneklassplacering få tillgodoräkna sig hela sin tjänstetid

såsom faktor. Såvitt riksräkenskapsverket kunde bedöma, måste en

väsentlig skillnad i faktorns tjänsteställning hava inträtt i och med att

den förutvarande tryckerisakkunnige med utgången av juni 1932 lämnat

sin befattning. Först för tiden därefter syntes faktorn hava haft en så

självständig ställning, att den kunde jämföras med den, han såsom tryckerikonsulent

skulle komma att intaga. Tiden 1 juli 1932—30 juni 1935 borde

däremot kunna utan avdrag tillgodoräknas honom. Det nuvarande kontorsbiträdet

syntes böra få tillgodoräkna bela sin tjänstetid bos den tryckerisakkunnige

efter vanliga regler, alltså med avdrag av de tre första åren av

anställningen, i den mån denna kunde anses vara likvärdig med befattningen,

sådan densamma bomme att bliva efter den 30 juni 1935. — Utom

löneanslagen borde beräknas särskilda medel för korrekturläsning, i den

mån denna ej medbunnes å tjänstetiden, ävensom viss ökning i omkostnader.

Generalpoststyrelsen är i likhet med statskontoret av den meningen, att

behov alltjämt föreligger av en central uppsikt över den tryckning, som

utföres för statens räkning, och att vissa fördelar kunde vinnas, örn de

arbetsuppgifter, som äro ifråga, överflyttades till lämpligt centralt ämbetsverk

eller annan myndighet, vilken alltså i fortsättningen skulle handhava

uppsikten över tryckningen. De skäl, som statskontoret åberopat för och

emot överflyttandet av sagda arbetsuppgifter till varje särskild av de av

ämbetsverket angivna myndigheterna, vore enligt styrelsens mening väl
-

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 19it.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maida proposition nr 194.

grundade. Om man emellertid genomförde en mer eller mindre fullständig

centralisering av tryckning för statens räkning, så att den nya uppsiktsmyndigheten

erhölle befogenhet att själv träffa avtal med tryckeriföretag

örn tryckningsarbetenas utförande och ombesörja upphandling av därför

erforderligt papper, vore det för ernående av bästa möjliga ekonomiska resultat

önskvärt, att sagda myndighet förfogade över en särskild, affärsmässigt

organiserad och under kontroll arbetande upphandlingsavdelning.

Enär generalpoststyrelsen ensam av de ifrågasatta myndigheterna förfogade

över erforderlig upphandlingsorganisation, syntes det nu anförda, liksom

även det nära sambandet i besparingshänseende mellan uppsikten över

tryckning för statens räkning och den åt generalpoststyrelsen anförtrodda

centralupphandlingen av papper med mera, tala för att tryckerisakkunniginstitutionens

arbetsuppgifter överflyttades till generalpoststyrelsen.

Uppdrag för generalpoststyrelsen att handhava uppsikten över tryckning

för statens räkning skulle givetvis medföra ökad arbetsbörda samt ökade

kostnader för postverket. Generalpoststyrelsen vore emellertid beredd åtaga

sig därav föranledda bestyr mot en ersättning, motsvarande styrelsens kostnader

i samband med uppdraget, vilka kunde beräknas uppgå till cirka 17,000

kronor och i intet fall behöva — med för närvarande beräknelig omfattningav

arbetet — överstiga 19,000 kronor för år. Härvid utginge generalpoststyrelsen

från, att den hos statens tryckerisakkunnige anställde faktorn jämte

biträde skulle anställas hos styrelsen medelst kontrakt och enligt styrelsens

förslag icke få större eller mera maktpåliggande arbetsbörda än vad nu vore

förhållandet, till följd varav anledning saknades att för närvarande tillerkänna

dem högre ersättning än nu utgående.

Statens tryckerisakkunnige har förklarat sig hysa den bestämda uppfattningen,

att tryckerisakkunniginstitutionen skulle vinna ökad auktoritet —

och måhända gynnsammare betingelser i övrigt än vad för närvarande vore

möjligt — örn densamma överflyttades till lämpligt centralt ämbetsverk eller

annan myndighet.

Beträffande tanken att överflytta tryckerisakkunniginstitutionen till generalpoststyrelsen

har den sakkunnige anfört bland annat följande:

Att uppdraga åt postverket att tillhandahålla erforderligt papper för statens

tryck, måste ur flera synpunkter ställa sig för statsverket synnerligen

ofördelaktigt. Sålunda hade under den tid, tryckerisakkunniginstitutionen

ägt bestånd, för statens tryck anlitats ett stort antal tryckerier, varav flera

i landsorten. Skulle generalpoststyrelsen tillhandahålla tryckerierna papper,

måste styrelsen antingen i samband med varje beställning tillställa vederbörande

tryckeri erforderligt papper eller ock hos samtliga tryckerier hålla

lager av gängse papperssorter. I båda fallen uppkomme kostnad för postverket,

som i detta sammanhang icke kunde förbises. För den förlust tryckerierna

gjorde, därest de fråntoges leveransen av papper, nödgades de sannolikt

söka ersättning genom höjda tryckningskostnader. Tryckerierna kunde

givetvis ej heller utan särskild ersättning förvara av postverket levererat

papper. Generalpoststyrelsens övertagande av samtliga pappersleveranser för

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. May.ts proposition nr 194.

statsverkets tryck skulle vidare försvåra anlitandet av landsortens tryckerier

— riksdagens revisorer hade vid flera tillfällen framhållit lämpligheten ur

kostnadssynpunkt av att dylika tryckerier anlitades — varjämte antalet

leverantörer skulle komma att nedbringas till men för önskvärd konkurrens.

Den tryckerisakkunnige hade ofta att handlägga ärenden, där samtliga

tryckningskostnader icke läte sig i förväg överblickas. När i dylika fall

den tryckerisakkunnige varit av annan mening än vederbörande tryckeri

rörande frågan örn de debiterade beloppens skälighet, hade den tryckerisakkunnige

dittills i regel beretts tillfälle att taga del av tryckeriets verkstadsbokföring,

kalkyler m. m. Detta för statsverket gynnsamma förhållande

syntes hava sin grund i det förtroende, tryckerierna ansett sig kunna visa

en tryckerisakkunnig i fristående ställning. Därest generalpoststyrelsen,

som själv dreve tryckerirörelse, även skulle omhänderhava den tryckerisakkunniges

arbetsuppgifter, syntes sannolikt styrelsen i egenskap av konkurrent

till de enskilda tryckerierna icke kunna påräkna ett dylikt tillmötesgående.

Med hänsyn till vad nu anförts har den tryckerisakkunnige ansett sig

icke kunna förorda institutionens överflyttande till generalpoststyrelsen.

Däremot syntes intet vara att erinra mot institutionens förläggande till

statskontoret eller riksräkenskapsverket.

Vidkommande de med överflyttningen sammanhörande personalfrågorna

har den tryckerisakkunnige anfört, att tryckeriexpeditionens personal borde

uppföras på ordinarie stat, att tryckerikonsulenten borde — därest han icke

ansåges böra placeras i högre lönegrad än B 22, för vilket enligt den

tryckerisakkunniges mening åtskilligt talade — av sin föregående tjänstgöring

som faktor hos statens tryckerisakkunnige få tillgodoräkna så lång

tid, som erfordrades för uppflyttning i 25:e löneklassen, samt att jämväl

det å tryckeriexpeditionen anställda kvinnliga biträdet borde vid befordran

till ordinarie tjänst i lönegrad B 7 få tillgodoräkna sin föregående anställningstid

hos statens tryckerisakkunnige.

Allmänna civilförvaltningens lönenämncl har intet att erinra mot den

av statskontoret föreslagna placeringen av tryckerikonsulenten och det

kvinnliga biträdet i respektive 22:a och 7:e lönegraden. Vidkommande

rätten för de nuvarande anställningshavarna att tillgodoräkna förutvarande

anställningstid anser lönenämnden denna rätt böra för faktorns vidkommande

begränsas till, utan avkortning, den tid, under vilken han efter den

tryckerisakkunniges avgång från tjänsten den 30 juni 1932 tjänstgjort vid

institutionen och därvid innehaft en i viss mån självständigare ställning

än tillförene, varemot det kvinnliga biträdet syntes med tillämpning av de

vanliga reglerna för tillgodoräkning böra för angivna syfte tillgodoföras

den tid, hon kunde anses hava fullgjort med kanslibiträdestjänstgöring likvärdigt

arbete i institutionens tjänst.

Den år 1921 inrättade tryckerisakkunniginstitutionen tillkom i syfte att Departementsgenom

råd och anvisningar åt myndigheterna verka för enhetlighet och

kostnadsbesparingar i avseende å tryckning för statens räkning. Det är

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl, Maj:ts proposition nr lyd.

också otvivelaktigt, att denna institution varit och alltjämt är till

stor nytta för myndigheterna samt att den medfört icke oväsentliga

besparingar för statsverket. I enlighet med den uppfattning, som kommit

till uttryck i de utlåtanden, för vilka här redogjorts, anser jag också,

att en uppsikt över statens tryck alltjämt är av behovet påkallad. Fråga

har emellertid uppkommit örn ändrad organisation av denna uppsikt. Vid

den utredning, som verkställts i denna fråga, har enighet rått därom, att

en fristående myndighet för uppsikt över statens tryck ej längre bör bibehållas

utan att uppsiktsorganet bör inordnas i lämplig annan statsmyndighet.

Till denna mening ansluter även jag mig. Genom en sådan åtgärd

skulle icke blott uppkomma viss besparing i förvaltningskostnaderna

utan även i övrigt bestämda fördelar vara att vinna. Framför allt

synes därigenom uppsiktsmyndigheten kunna vinna ökad auktoritet.

Enligt vad som framgår av den föreliggande utredningen äro statskontoret,

riksräkenskapsverket och generalpoststyrelsen de myndigheter,

vilka närmast kunna komma ifråga för övertagande av de uppgifter, som

åvila statens tryckerisakkunnige.

Generalpoststyrelsen har i sitt utlåtande i ärendet förbundit tanken på

en överflyttning till styrelsen av uppsikten över tryckning för statens räkning

med en utvidgning av uppsiktsmyndighetens arbetsuppgifter till att

även omfatta bland annat upphandling av papper, som erfordras för

tryckningsarbetena. Statens tryckerisakkunnige har häremot framhållit

vissa praktiska olägenheter, som enligt hans mening talade mot en

dylik centralisering av anskaffande av papper för statens tryck, och även

i övrigt avstyrkt uppsiktens förläggande till generalpoststyrelsen.

För egen del har jag funnit övervägande skäl tala för att den ifrågavarande

uppsiktsverksamheten icke förlägges till generalpoststyrelsen.

Utövandet av en dylik uppsikt över andra statsmyndigheters verksamhet

synes mig ligga rätt mycket vid sidan av generalpoststyrelsens

egentliga arbetsuppgifter. Ej heller finner jag av den föreliggande

utredningen framgå, att några mera avsevärda fördelar skulle vara att

vinna genom en sådan utvidgning av uppsiktsmyndighetens verksamhet,

som generalpoststyrelsen ifrågasatt.

I valet mellan de båda övriga ämbetsverk, som i detta sammanhang synas

kunna komma ifråga, statskontoret och riksräkenskapsverket, har jag

för min del, ehuru icke utan tvekan, stannat vid att föreslå, att uppsikten

över tryckning för statens räkning anförtros åt statskontoret. Såsom

statskontoret framhållit, ha till detta ämbetsverk av ålder plägat hänföras

åtskilliga uppgifter gemensamma för statsförvaltningen i dess helhet

eller för större eller mindre delar därav. Ett uppdrag att öva inseende

över utförandet av tryckningsarbeten för statsförvaltningen synes därför

på ett naturligt sätt låta förena sig med ämbetsverkets allmänna ämbetsuppgifter

och ställning inom statsförvaltningen. En viss anknytning

skulle också kunna vinnas till ämbetsverkets nuvarande arbetsuppgifter.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

Enligt kungörelsen den 2 december 1932 (nr 561) angående statsmyndigheternas

rätt att verkställa tryckning av publikationer må statsmyndighet

ej — med vissa angivna undantag — verkställa tryckning av någon

publikation utan av Kungl. Majit för varje särskilt fall därtill lämnat tillstånd.

Vid behandlingen i statskontoret av remisser å framställningar

från olika myndigheter örn särskilt tryekningstillstånd enligt denna kungörelse

skulle den tryckeritekniska sakkunskap, som tillföres ämbetsverket

genom uppsiktsmyndighetens förläggande till verket, bliva av betydelse.

Jag förordar alltså, att uppsikten över tryckning för statens räkning

från och med den 1 juli 1935 uppdrages åt statskontoret.

På sätt statskontoret föreslagit bör inom ämbetsverket för göromålens

handhavande inrättas en tryckeriexpedition. Denna expedition torde

böra anknytas till ämbetsverkets kassabyrå eller till någon av utgiftsbyråerna.

I enlighet med statskontorets förslag torde å tryckeriexpeditionen

böra anställas en tryckeritekniskt utbildad befattningshavare, benämnd

tryckerikonsulent, och ett biträde. Dessa befattningar synas böra

uppföras å ordinarie stat. Vad löneställningen beträffar har jag icke

något att erinra mot statskontorets förslag, enligt vilket tryckerikonsulenten

skulle placeras i lönegraden B 22 samt biträdet såsom kanslibiträde

hänföras till lönegraden B 7.

Statskontoret har föreslagit, att, för den händelse den nuvarande faktorn

hos statens tryckerisakkunnige utnämndes till tryckerikonsulent och

det nuvarande biträdet hos den tryckerisakkunnige befordrades till innehavare

av kanslibiträdesbefattningen, dessa för löneklassplacering skulle

äga räkna sig till godo, den förre sina tjänstår såsom faktor och den senare

sin föregående biträdesanställning. För min del anser jag, i likhet

med riksräkenskapsverket och allmänna civilförvaltningens lönenämnd,

att rätten för de nuvarande anställningshavarna att tillgodoräkna

förutvarande anställningstid bör för faktorns vidkommande begränsas

till, utan avkortning, den tid, under vilken han efter den förutvarande

tryckerisakkunniges avgång från tjänsten den 30 juni 1932

tjänstgjort vid institutionen och därvid innehaft en i viss mån självständigare

ställning än tidigare. Det kvinnliga biträdet bör med tillämpning

av de vanliga reglerna för tillgodoräkning äga räkna sig till godo den

tid, hon kan anses hava fullgjort med kanslibiträdestjänstgöring likvärdigt

arbete i institutionens tjänst. Såvitt angår faktorn torde riksdagens

beslut i ämnet erfordras.

Statskontorets övertagande av tryckerisakkunniginstitutionen påkallar

jämväl att särskilda medel beräknas för korrekturläsning, i den mån

denna ej medliinnes å tjänstetiden, ävensom ökad medelsanvisning för

expenskostnader. För förstnämnda ändamål torde böra beräknas ett belopp

av 800 kronor, medan anslagsposten till expenser torde böra höjas

med omkring 1,000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

Anslagsberäkning för budgetåret 1935/1936.

Avlöning sstaten.

De i avlöningsstaten för statskontoret ingående anslagsposterna synas

för nästa budgetår böra beräknas på följande sätt.

Med beräkning efter högsta förekommande löneklass utgör sammanlagda

lönekostnaden för de befattningshavare å ordinarie stat, vilka för närvarande

äro upptagna å den för statskontoret fastställda personalförteckningen,

i runt tal 269,400 kronor. Vid bifall till förslaget örn uppförande

på ordinarie stat av en tryckerikonsulentsbefattning i lönegraden B 22

samt av en kansliskrivare en kanslibiträdes- och en kontorsbiträdesbefattning

bör sistnämnda belopp ökas med i avrundat tal 18,400 kronor till

287.800 kronor. Härifrån böra dragas 8,124 kronor eller avrundat 8,100

kronor för den befattning såsom räntmästare, vilken skall hållas vakant

så länge å övergångsstat finnes uppförd en räntmästarbefattning. Återstående

belopp, 2/9,700 kronor, bör med hänsyn till pensionsavdragen enligt

civila tjänstepensionsreglementet minskas med i runt tal 8,100 kronor

till 271,600 kronor. Med detta belopp bör alltså anslagsposten till avlöningar

till tjänstemän å ordinarie stat upptagas.

Under anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å övergångsstat bör

upptagas det av statskontoret föreslagna beloppet å 9,100 kronor minskat

med vederbörligt pensionsavdrag av i runt tal 300 kronor eller alltså

8.800 kronor.

Till avlöningar till befattningshavare å extra stat har statskontoret

uppfört ett belopp av 8,600 kronor, utgörande i avrundat tal avlöningskostnaden

enligt högsta förekommande löneklass till en i 24:e lönegraden

placerad biträdande ombudsman å extra stat. Beloppet ifråga börminskas

med å tjänsten belöpande pensionsavdrag av i runt tal 300 kro

nor till 8,300 kronor.

Till grundavlöningar m. m. till icke-ordinarie personal stå för närvarande

till statskontorets förfogande sammanlagt 54,800 kronor. Härtill

böra i enlighet med vad jag i det föregående förordat läggas dels 6,000

kronor till förstärkning av amanuens- och biträdespersonalen, dels —

med hänsyn till utökningen av pensionsärendena — grundavlöningen till

en förste amanuens i 18:e lönegraden eller omkring 4,600 kronor ävensom

2,000 kronor för tillfälligt biträde, dels och — för korrekturläsning

800 kronor. Å andra sidan bör minskning ske dels med 3,100 kronor

för den extra ordinarie kansliskrivarbefattning, som föreslagits skola

överföras på ordinarie stat, dels med det belopp å 1,200 kronor, som för

innevarande budgetår beräknats till avlöning av ett biträde vid bestyret

med upprättande av en valvliggare, dels ock med i runt tal 1,500 kronor

i anledning av pensionsavdragen enligt civila tjänstepensionsreglementet.

Ifrågavarande anslagspost bör alltså upptagas med (54,800 + 6,000 4

4,600 + 2,000 + 800 — 3,100 — 1,200 — 1,500 =) 62,400 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Majlis proposition nr 194.

Till avlöningsförhöjningar m. m. till viss icke-ordinarie personal samt

till provisoriskt dyrortstillägg åt verkets befattningshavare böra i enlighet

med statskontorets förslag upptagas belopp av respektive 4,100 och

9.600 kronor.

I enlighet med vad sålunda anförts skulle avlöningsstaten sluta å ett

belopp av (271,600 + 8,800 + 8,300 + 62,400 + 4,100 + 9,600 =) 364,800 kronor,

vilket motsvarar en ökning med 48,900 kronor i förhållande till statskontorets

avlöningsanslag för löpande budgetår. Genom beräkning av avlöningarna

till nuvarande tjänstemän å ordinarie stat och övergångsstat

enligt högsta förekommande löneklass har medelsbehovet ökats med sammanlagt

12,600 kronor. För tjänster å ordinarie och extra stat, som föreslagits

skola nyinrättas vid ämbetsverket från och med nästa budgetår

hava beräknats sammanlagt (1S,400 + 8,600 =) 27,000 kronor. Till grundavlöningar

m. m. till annan icke-ordinarie personal än tjänstemän å

extra stat har föreslagits ökad medelsanvisning med tillhopa (6,000 +

4.600 + 2,000 + 800 — 3,100 —1,200 =) 9,100 kronor. Ändrat beräkningssätt

beträffande posten till avlöningsförhöjningar m. m. till icke-ordinarie

personal har ökat medelsbehovet med 800 kronor. Vidare har från sjunde

huvudtitelns anslag till provisoriskt dyrortstillägg överförts 9,600 kronor.

Å andra sidan har minskning ägt rum i anledning av pensionsavdragen

enligt civila tjänstepensionsreglementet med ett sammanlagt belopp av

(8,100 + 300 + 300 +1,500 =) 10,200 kronor.

Statskontorets avlöningsanslag torde för nästa budgetår böra anvisas

med förenämnda belopp av 364,800 kronor.

Omkostnadsstaten.

Mot vad statskontoret i skrivelsen den 14 september 1934 föreslagit i

fråga örn beräkningen av medelsbehovet under nästa budgetår för reseersättningar

har jag icke funnit anledning till erinran.

I enlighet med vad jag i det föregående tillstyrkt böra till expenskostnader

för nästkommande budgetår beräknas — förutom det för innevarande

budgetår anvisade beloppet av 40,500 kronor — dels 15,000 kronor

med hänsyn till överflyttningen av militärpensioneringens handhavande,

dels 1,000 kronor på grund av övertagandet av uppsikten över tryckning

för statens räkning. Tillhopa bör alltså för expensutgifter upptagas ett

belopp av 56,500 kronor.

För publikationstryck bör, såsom framgår av vad tidigare anförts,

beräknas 17,500 kronor.

Omkostnadsanslaget skulle alltså beräknas enligt följande uppställning:

1. Reseersättningar, förslagsvis .......................... kronor 3,000

2. Expenser, förslagsvis .................................. » 56,500

3. Publikationstryck, förslagsvis .......................... » 17,500

Summa kronor 77,000.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

Sistnämnda belopp bör äskas som förslagsanslag. Stat för anslagets användning

torde i sinom tid få fastställas av Kungl. Maj:t.

I årets statsverksproposition beräknades anslagen till statskontoret till

ett sammanlagt belopp av 426,100 kronor och anslaget till uppsikt över

tryckning för statens räkning till 17,000 kronor. Summan av dessa belopp

utgör 443,100 kronor. Enligt vad jag nu förordat komma anslagen

för nästa budgetår till statskontoret att tillhopa uppgå till ett belopp av

441,800 kronor.

Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för

statskontoret:

Personalförteckning.

Befattning lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 generaldirektör....................... A 3

5 statskommissarier................................................... B 30

1 byrådirektör och ombudsman ........................... B 28

1 kamrerare ............................................................... B 26

1 kamrerare och kassakontrollant ........................ B 26

2 sekreterare................................................................ B 26

1 räntmästare .......................................................... B 22

1 tryckerikonsulent................................................... B 22

2 notarier .................................................................... B 21

9 revisorer och bokhållare...................................... B 21

1 registrator............................................................... B 14

2 kansliskrivare ...................................................... B 11

1 förste expeditionsvakt............................................ B 7

4 kanslibiträden ....................................................... B 7

5 expeditionsvakter.................................................... B 5

4 kontorsbiträden...................................................... B 4

1 skrivbiträde .......................................................... B 2

Tjänstemän å övergångsstat:

1 räntmästare ............................................................ B 24

Tjänstemän å extra stat:

1 biträdande ombudsman ........................................ B 24

Anin. Den å ordinarie stat upptagna räntmästartjänsten skall

hållas vakant, så länge den å övergångsstat uppförde räntmästaren

kvarstår i tjänst;

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

/

Kungl. Maj.-ts proposition nr 194.

dels godkänna följande avlöningsstat för statskontoret,

att tillämpas från och med budgetåret 1935/1936:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis ................................ kronor 271,600

2. Avlöningar till tjänstemän å över
gångsstat,

förslagsvis ....................... » 8,800

3. Avlöningar till tjänstemän å extra

stat, förslagsvis ................................ » 8,300

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a) Grundavlöningar m. m. kr. 62,400

b) Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis.... » 4,100 » 66,500

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................... »__9,600

Summa kronor 364,800;

dels till Statskontoret: Avlöningar för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av kronor 364,800;

dels till Statskontoret: Omkostnader

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag

av............................................ » 77,000;

dels ock besluta att, därest faktorn hos statens tryckerisakkunnige

Gustaf Albert Lindholm från och med

den 1 juli 1935 utnämnes till tryckerikonsulent, för

bestämmandet av hans begynnelselön i denna tjänst

och sedermera för hans uppllyttning till högre löneklass

må tillgodoräknas honom den tid, under vilken

han efter den 30 juni 1932 tjänstgjort såsom faktor

hos statens tryckerisakkunnige.

Med bifall till denna av statsrådets övriga

ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Kurt Björklund.

Bihang till riktdagem protokoll 1935. 1 »ami. Nr 19i.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:348 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. M a jäs proposition angående anslag till statskontoret för budgetåret 1935H936 rn. m. s. 6 i texten
  2. SU 1935:149 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statskontoret för budgetåret 193511936 m. m. s. 1 i texten