Angående ändrade grunder för tillsättande av beställningen såsom marinöverdirektör
1935-03-08 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1935:202, Angående ändrade grunder för tillsättande av beställningen såsom marinöverdirektör
Dokumentets text
Kungl. Majus proposition nr 202.
1
Nr 202.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändrade
grunder för tillsättande av beställningen såsom marinöverdirektör;
given Stockholms slott den 8 mars 1935.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Marits
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ivar Vennerström.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 8 mars 1935.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,
Ekman, Sköld.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vennerström:
Befattningen såsom marinöverdirektör tillsättes för närvarande genom förordnande
tillsvidare. Jämlikt 35 § officersavlöningsreglementet åtnjuter innehavare
av denna befattning arvode med ett årligt belopp av 16,000 kronor.
Bihang lill riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 202.
620 96
2 Kungl. Majlis proposition nr 202.
Marinöverdirektören äger i denna sin egenskap delaktighet i flottans pensionskassa.
Vid upprepade tillfällen har frågan om ändrad anställningsform för marinöverdirektören
varit föremål för övervägande. Redan i yttrande den 12 juli
1913 över 1910 års militära pensionskommittés betänkande ifrågasatte statskontoret,
huruvida det icke för marinöverdirektören borde utfärdas enahanda
föreskrifter rörande tillsättning och pension, som då gällde för, bland andra,
chefsbefattningarna vid post- och telegrafverken. I sitt år 1925 avgivna betänkande
uttalade 1921 års pensionskommitté sin anslutning till statskontorets
nyssnämnda förslag, ehuru kommittén icke ansåg sig böra framställa
något direkt förslag i berörda hänseende, då ärendet i första hand vore en
organisationsfråga.
Frågan örn formen för tillsättande av marinöverdirektörsbefattningen var
sedermera föremål för behandling i propositionen nr 7 till 1927 års riksdag
med förslag till militärt avlöningsreglemente, därvid föredragande departementschefen,
med anledning av ett utav försvarsväsendets lönenämnd framlagt
förslag, att anställningsformen skulle omläggas till förordnande på viss
tid, uttalade, att ställning till denna fråga syntes böra tagas först i samband
med prövning av den under utredning varande frågan örn nya pensionsbestämmelser
för försvarsväsendets personal.
Även 1934 års militärpension ssakkunniga hava i sitt den 5 december 1934
avgivna betänkande med förslag till tjänstepensionsreglemente för befattningshavare
vid försvarsväsendet yttrat sig angående förevarande spörsmål
och därvid framhållit, att marinöverdirektören icke kunde i sådan egenskap
beredas pensionsrätt enligt reglementet, så länge nuvarande anställningsform
bibehölles. Icke heller kunde de, som i succession efter marinöverdirektören
uppehölle befattning vid mariningenjörkåren, tillerkännas rätt till
pension enligt reglementet. Den enklaste och ur pensionssynpunkt mest tillfredsställande
lösningen av mariningenjörkårens pensionsfråga skulle otvivelaktigt
vinnas, därest formen för tillsättande av marinöverdirektörsbeställningen
ändrades. I likhet med 1921 års pensionskommitté hava de sakkunniga
emellertid icke ansett sig böra framlägga direkt förslag i sådant
avseende, då sättet för anställningen till övervägande grad måste anses
såsom en organisatorisk och löneteknisk fråga, på vilken de sakkunniga icke
kunde närmare ingå.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 23 februari 1935 har chefen för marinstaben,
som redan i utlåtande över 1934 års militärpensionssakkunnigas förenämnda
förslag påpekat behovet av en organisationsändring i förevarande avseende,
nu framhållit, att den i ärendet verkställda utredningen utvisade, att en
enhällig uppfattning vore rådande, att formen för marinöverdirektörens anställning
snarast möjligt borde ändras. Med anledning härav och med hänsyn
till den betydelse denna frågas lösning fått genom att det militära pensionsreglementet
för närvarande förelåge till avgörande hemställde chefen
för marinstaben, efter att i ärendet hava samrått med marinförvaltningen
och marinöverdirektören, att anställningsformen för marinöverdirektören
3
Kungl. Majus proposition nr 202.
måtte sålunda andras, att befattningen bomme att tillsättas genom förordnande
på viss tid i stället för tillsvidare, varvid förordnandet i regel bordo
utfärdas på sex år.
Över cliefens för marinstaben ifrågavarande framställning har försvarsväsendets
lönenämnd den 27 februari 1935 avgivit utlåtande och därvid anfort,
bland annat, följande.
Befattningen såsom marinöverdirektör hade hittills tillsatts genom föiordnande
tillsvidare. Enligt 35 § officersavlöningsreglementet åtnjöte marinöverdirektören
arvode med ett ärligt belopp av 16,000 kronor.
Erågan örn ändrad anställningsform för marinöverdirektören hade tidigare
vid flera tillfällen varit före. Lönenämnden hade den 20 oktober 19-6 avgivit
utlåtande i anledning av en till nämnden remitterad framställning av
dåvarande marinöverdirektören örn ifrågavarande befattnings tillsättande med
fullmakt. I nämnda utlåtande hade lönenämnden anfört följande:
»Vad i ärendet förekommit och därutöver anförts i statskontorets yttrande
den 12 juli 1913 över militära pensionskommitténs förslag samt i
1921 års pensionskommittés år 1925 avgivna betänkande (sid. 57) angående
militär tjänstepensionslag har emellertid synts nämnden giva vid handen,
att den nuvarande anordningen med tillsvidareförordnande är ägnad att i
avlönings- och pensionshänseende medföra vissa, vid anordningens tränande
icke avsedda olägenheter för den i succession efter marinöverdirektoren iorordnade
personalen vid mariningenjörkåren. Eör undanröjande av dessa
olägenheter har nämnden funnit sig böra föreslå sådan ändring i hithörande
bestämmelser, att marinöverdirektörsförordnandet, i enlighet med vad forhållandet
är med vissa generaldirektörs- och överdirektörsförordnanden vid
andra statens verk, meddelas på viss tid. Enligt detta förslag skulle den,
som erhåller dylikt förordnande, mista eventuell fullmakt på annan bestallning
vid mariningenjörkåren samt pensionsförhållandena regleras pa motsvarande
sätt som beträffande åsyftade generaldirektörer och överdirektörer.»
I den till lönenämnden nu remitterade framställningen hade chefen tor
marinstaben hemställt, att anställningsformen för marinöverdirektoren matte
ändras så, att befattningen tillsattes genom förordnande på viss tid i stallet
för tills vidare, varvid förordnandet i regel borde utfärdas på sex år. Med
hänvisning till vad lönenämnden tidigare uttalat rörande denna fråga,.hnge
lönenämnden tillstyrka den av chefen för marinstaben gjorda framställningen.
Lönenämnden hade i detta sammanhang undersökt, i vad man den sålunda
av nämnden förordade ändrade anställningsformen för marinöverdirektören
föranledde ändring av gällande författningsföreskrifter. Vad därvid
först anginge officersavlöningsreglementet, stadgades i 2 § 1 morn., att de i
reglementet avsedda beställningarna tillsattes i enlighet med därom gällande
föreskrifter, antingen genom fullmakt eller konstitutorial eller ock genom
förordnande på viss tid eller tills vidare. Det arvode, marinöverdirektören
ägde uppbära, funnes såsom förut omnämnts angivet i 35 § av reglementet.
Några ändrade bestämmelser syntes alltså vid ett bifall till det remitterade
förslaget icke behöva införas i officersavlöningsreglementet. .
Däremot torde, såsom också marinstabschefen förutsatt, viss ändring av
reglementet för marinen (del I) böra vidtagas.
Såsom av det föregående framgår, har frågan örn en omläggning av formen
för tillsättande av beställningen såsom marinöverdirektör sedan lange
Departements
chefen.
4
Kungl. Majus proposition nr 202.
stått på dagordningen. I den förut omförmälda propositionen nr 7 till 1927
års riksdag med förslag till nytt militärt avlöningsreglemente uttalade dåvarande
chefen för försvarsdepartementet, att ställning till ifrågavarande
spörsmål borde tagas först i samband med prövning av frågan örn nya pensionsbestämmelser
för försvarsväsendets personal. Enligt vad chefen för
finansdepartementet meddelat, kommer han att senare i dag hemställa örn
avi ätande av proposition. till riksdagen med förslag till militärt tjänstepensionsreglemente
m. m., vilket förslag uppgjorts under antagande att en omläggning
av anställningsformen för marinöverdirektören kommer till stånd.
Med hänsyn härtill finner jag mig böra föreslå, att denna fråga nu upptages
till slutlig prövning. Emot chefens för marinstaben förslag, att anställningsformen
för beställningen i fråga ändras så, att densamma kommer att
tillsättas genom förordnande på viss tid i stället för tillsvidare, har jag icke
något att erinra. Ett genomförande av detta förslag kommer att i väsentlig
grad underlätta lösningen av frågan örn mariningenjörkårens pensionsförhållanden.
De nya bestämmelserna angående tillsättandet torde böra träda
i tillämpning från och med den tidpunkt, som ifrågasatts för ikraftträdandet
av det föreslagna militära tjänstepensionsreglementet, eller alltså från och
med den 1 juli 1935.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen besluta,
att beställningen såsom marinöverdirektör skall från och med
den 1 juli 1935 hänföras till befattningar, vilka tillsättas genom
förordnande på viss tid.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenItegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
A. Broberg.
Stockholm 1935. K, L. Beckmans Boktr.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1935:211 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade grunder för tillsättande av beställningen såsom marinöverdirektör. a1 i texten
- SU 1935:92 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade grunder för tillsättande av beställningen såsom marinöverdirektör. s. 6 i texten