Sök i Ratio Lex

Angående ändrade grunder för tillsättande av beställningen såsom marinöverdirektör

1935-03-08 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:202, Angående ändrade grunder för tillsättande av beställningen såsom marinöverdirektör

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 202.

1

Nr 202.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändrade

grunder för tillsättande av beställningen såsom marinöverdirektör;

given Stockholms slott den 8 mars 1935.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ivar Vennerström.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 8 mars 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vennerström:

Befattningen såsom marinöverdirektör tillsättes för närvarande genom förordnande

tillsvidare. Jämlikt 35 § officersavlöningsreglementet åtnjuter innehavare

av denna befattning arvode med ett årligt belopp av 16,000 kronor.

Bihang lill riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 202.

620 96

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Majlis proposition nr 202.

Marinöverdirektören äger i denna sin egenskap delaktighet i flottans pensionskassa.

Vid upprepade tillfällen har frågan om ändrad anställningsform för marinöverdirektören

varit föremål för övervägande. Redan i yttrande den 12 juli

1913 över 1910 års militära pensionskommittés betänkande ifrågasatte statskontoret,

huruvida det icke för marinöverdirektören borde utfärdas enahanda

föreskrifter rörande tillsättning och pension, som då gällde för, bland andra,

chefsbefattningarna vid post- och telegrafverken. I sitt år 1925 avgivna betänkande

uttalade 1921 års pensionskommitté sin anslutning till statskontorets

nyssnämnda förslag, ehuru kommittén icke ansåg sig böra framställa

något direkt förslag i berörda hänseende, då ärendet i första hand vore en

organisationsfråga.

Frågan örn formen för tillsättande av marinöverdirektörsbefattningen var

sedermera föremål för behandling i propositionen nr 7 till 1927 års riksdag

med förslag till militärt avlöningsreglemente, därvid föredragande departementschefen,

med anledning av ett utav försvarsväsendets lönenämnd framlagt

förslag, att anställningsformen skulle omläggas till förordnande på viss

tid, uttalade, att ställning till denna fråga syntes böra tagas först i samband

med prövning av den under utredning varande frågan örn nya pensionsbestämmelser

för försvarsväsendets personal.

Även 1934 års militärpension ssakkunniga hava i sitt den 5 december 1934

avgivna betänkande med förslag till tjänstepensionsreglemente för befattningshavare

vid försvarsväsendet yttrat sig angående förevarande spörsmål

och därvid framhållit, att marinöverdirektören icke kunde i sådan egenskap

beredas pensionsrätt enligt reglementet, så länge nuvarande anställningsform

bibehölles. Icke heller kunde de, som i succession efter marinöverdirektören

uppehölle befattning vid mariningenjörkåren, tillerkännas rätt till

pension enligt reglementet. Den enklaste och ur pensionssynpunkt mest tillfredsställande

lösningen av mariningenjörkårens pensionsfråga skulle otvivelaktigt

vinnas, därest formen för tillsättande av marinöverdirektörsbeställningen

ändrades. I likhet med 1921 års pensionskommitté hava de sakkunniga

emellertid icke ansett sig böra framlägga direkt förslag i sådant

avseende, då sättet för anställningen till övervägande grad måste anses

såsom en organisatorisk och löneteknisk fråga, på vilken de sakkunniga icke

kunde närmare ingå.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 23 februari 1935 har chefen för marinstaben,

som redan i utlåtande över 1934 års militärpensionssakkunnigas förenämnda

förslag påpekat behovet av en organisationsändring i förevarande avseende,

nu framhållit, att den i ärendet verkställda utredningen utvisade, att en

enhällig uppfattning vore rådande, att formen för marinöverdirektörens anställning

snarast möjligt borde ändras. Med anledning härav och med hänsyn

till den betydelse denna frågas lösning fått genom att det militära pensionsreglementet

för närvarande förelåge till avgörande hemställde chefen

för marinstaben, efter att i ärendet hava samrått med marinförvaltningen

och marinöverdirektören, att anställningsformen för marinöverdirektören

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majus proposition nr 202.

måtte sålunda andras, att befattningen bomme att tillsättas genom förordnande

på viss tid i stället för tillsvidare, varvid förordnandet i regel bordo

utfärdas på sex år.

Över cliefens för marinstaben ifrågavarande framställning har försvarsväsendets

lönenämnd den 27 februari 1935 avgivit utlåtande och därvid anfort,

bland annat, följande.

Befattningen såsom marinöverdirektör hade hittills tillsatts genom föiordnande

tillsvidare. Enligt 35 § officersavlöningsreglementet åtnjöte marinöverdirektören

arvode med ett ärligt belopp av 16,000 kronor.

Erågan örn ändrad anställningsform för marinöverdirektören hade tidigare

vid flera tillfällen varit före. Lönenämnden hade den 20 oktober 19-6 avgivit

utlåtande i anledning av en till nämnden remitterad framställning av

dåvarande marinöverdirektören örn ifrågavarande befattnings tillsättande med

fullmakt. I nämnda utlåtande hade lönenämnden anfört följande:

»Vad i ärendet förekommit och därutöver anförts i statskontorets yttrande

den 12 juli 1913 över militära pensionskommitténs förslag samt i

1921 års pensionskommittés år 1925 avgivna betänkande (sid. 57) angående

militär tjänstepensionslag har emellertid synts nämnden giva vid handen,

att den nuvarande anordningen med tillsvidareförordnande är ägnad att i

avlönings- och pensionshänseende medföra vissa, vid anordningens tränande

icke avsedda olägenheter för den i succession efter marinöverdirektoren iorordnade

personalen vid mariningenjörkåren. Eör undanröjande av dessa

olägenheter har nämnden funnit sig böra föreslå sådan ändring i hithörande

bestämmelser, att marinöverdirektörsförordnandet, i enlighet med vad forhållandet

är med vissa generaldirektörs- och överdirektörsförordnanden vid

andra statens verk, meddelas på viss tid. Enligt detta förslag skulle den,

som erhåller dylikt förordnande, mista eventuell fullmakt på annan bestallning

vid mariningenjörkåren samt pensionsförhållandena regleras pa motsvarande

sätt som beträffande åsyftade generaldirektörer och överdirektörer.»

I den till lönenämnden nu remitterade framställningen hade chefen tor

marinstaben hemställt, att anställningsformen för marinöverdirektoren matte

ändras så, att befattningen tillsattes genom förordnande på viss tid i stallet

för tills vidare, varvid förordnandet i regel borde utfärdas på sex år. Med

hänvisning till vad lönenämnden tidigare uttalat rörande denna fråga,.hnge

lönenämnden tillstyrka den av chefen för marinstaben gjorda framställningen.

Lönenämnden hade i detta sammanhang undersökt, i vad man den sålunda

av nämnden förordade ändrade anställningsformen för marinöverdirektören

föranledde ändring av gällande författningsföreskrifter. Vad därvid

först anginge officersavlöningsreglementet, stadgades i 2 § 1 morn., att de i

reglementet avsedda beställningarna tillsattes i enlighet med därom gällande

föreskrifter, antingen genom fullmakt eller konstitutorial eller ock genom

förordnande på viss tid eller tills vidare. Det arvode, marinöverdirektören

ägde uppbära, funnes såsom förut omnämnts angivet i 35 § av reglementet.

Några ändrade bestämmelser syntes alltså vid ett bifall till det remitterade

förslaget icke behöva införas i officersavlöningsreglementet. .

Däremot torde, såsom också marinstabschefen förutsatt, viss ändring av

reglementet för marinen (del I) böra vidtagas.

Såsom av det föregående framgår, har frågan örn en omläggning av formen

för tillsättande av beställningen såsom marinöverdirektör sedan lange

Departements
chefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majus proposition nr 202.

stått på dagordningen. I den förut omförmälda propositionen nr 7 till 1927

års riksdag med förslag till nytt militärt avlöningsreglemente uttalade dåvarande

chefen för försvarsdepartementet, att ställning till ifrågavarande

spörsmål borde tagas först i samband med prövning av frågan örn nya pensionsbestämmelser

för försvarsväsendets personal. Enligt vad chefen för

finansdepartementet meddelat, kommer han att senare i dag hemställa örn

avi ätande av proposition. till riksdagen med förslag till militärt tjänstepensionsreglemente

m. m., vilket förslag uppgjorts under antagande att en omläggning

av anställningsformen för marinöverdirektören kommer till stånd.

Med hänsyn härtill finner jag mig böra föreslå, att denna fråga nu upptages

till slutlig prövning. Emot chefens för marinstaben förslag, att anställningsformen

för beställningen i fråga ändras så, att densamma kommer att

tillsättas genom förordnande på viss tid i stället för tillsvidare, har jag icke

något att erinra. Ett genomförande av detta förslag kommer att i väsentlig

grad underlätta lösningen av frågan örn mariningenjörkårens pensionsförhållanden.

De nya bestämmelserna angående tillsättandet torde böra träda

i tillämpning från och med den tidpunkt, som ifrågasatts för ikraftträdandet

av det föreslagna militära tjänstepensionsreglementet, eller alltså från och

med den 1 juli 1935.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen besluta,

att beställningen såsom marinöverdirektör skall från och med

den 1 juli 1935 hänföras till befattningar, vilka tillsättas genom

förordnande på viss tid.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenItegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. Broberg.

Stockholm 1935. K, L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:211 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade grunder för tillsättande av beställningen såsom marinöverdirektör. a1 i texten
  2. SU 1935:92 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade grunder för tillsättande av beställningen såsom marinöverdirektör. s. 6 i texten