Sök i Ratio Lex

Angående understöd åt kontrollföreningsverksamhet

1935-03-08 · 21 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:203, Angående understöd åt kontrollföreningsverksamhet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 203.

1

Nr 203.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående understöd åt kontrollföreningsverksamhet;

given Stockholms slott den 8 mars

1935.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Hegenten i statsrådet å Stockholms

slott den 8 mars 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller. Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:

I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkten 53, har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kunde varda riksdagen förelagd, till Nötboskapsavelns befrämjande: Understöd

åt kontroll föreningsverksamhet beräkna för budgetåret 1935/1936

ett reservationsanslag av 137,000 kronor. Jag torde nu få ånyo anmäla

detta ärende.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr ‘203.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

Under en följd av år har riksdagen anvisat anslag för ifrågavarande

ändamål. Anslaget, som för ett vart av budgetåren 1930/1931—1933/1934

upptagits till 90,000 kronor, är för innevarande budgetår med hänsyn till

en påräknad reservation av i runt tal 20,000 kronor uppfört med allenast

80,000 kronor. Bestämmelser rörande anslagets användning äro meddelade

i kungörelsen den 15 april 1932 (nr 72) angående statsbidrag till främjande

av kontrollföreningsverksamheten.

Med föranledande av två vid 1932 års riksdag väckta motioner (1:121

och 11:207) anhöll riksdagen (skr. nr 335), att Kungl. Maj:t måtte låta

föranstalta örn utredning, huruvida och på vad sätt möjligheter kunde

beredas för upptagande i ökad omfattning av kontrollverksamhet vid ladugårdsskötsel

därigenom att dylik kontroll även kunde anordnas i

förenklad form och omhänderhavas exempelvis av an delsmejerier. Den 8

juli 1932 anbefallde Kungl. Maj:t lantbruksstyrelsen att verkställa dylik

utredning. I skrivelse den 29 september 1933 förklarade emellertid lantbruksstyrelsen,

att styrelsen, som ansåge gällande bestämmelser på förevarande

område ägnade att tillgodose de i riksdagsskrivelsen framställda

önskemålen, icke funnit ärendet påkalla framläggande av något förslag.

I en den 29 april 1933 dagtecknad promemoria hava de särskilt tillkallade

utredningsmän, vilka haft i uppdrag att fullfölja av jordbruksutredningen

påbörjad undersökning rörande statens understöds- och låneverksamhet

för jordbruksnäringens förkovran, även berört frågan örn kontrollföreningsverksamheten

och dess organisation. Utredningsmännen

hava bland annat ifrågasatt, att den fortlöpande mera ingående kontrollen

främst borde avse avelsbesättningar, medan ifråga örn andra besättningar

förenklade kontrollanordningar borde införas i syfte att vinna

anslutning även av mindre och mera avlägset boende jordbrukare. Härjämte

har i berörda promemoria uttalats det önskemålet, att kontrollassistenterna

bereddes möjlighet till grundligare utbildning, varigenom

de i ökad grad skulle bliva i stånd att tillhandagå jordbrukarna med praktiska

råd och anvisningar jämväl beträffande ladugårdarnas allmänna

skötsel i ekonomiskt och hygieniskt avseende. För åstadkommande av en

mera effektiv kontrollverksamhet hava utredningsmännen förordat en

på i promemorian närmare angivet sätt genomförd centralisering av

kontrollföreningsverksamheten såväl inom varje hushållningssällskaps

område som inom hela landet.

I syfte att få avhjälpt de brister, som kunde göra sig gällande beträffande

tillverkningsprocessen i mejerierna och beskaffenheten hos den

mjölk, som utgjorde råvara vid tillverkningen m. m., tillkallade jag jämlikt

Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 december 1933 sex utredningsman

för att verkställa utredning och avgiva förslag rörande mejerihanteringen

och mjölkproduktionen. Utredningsmännens uppdrag omfattade,

bland annat, jämväl frågan örn kontrollföreningsverksamheten. Den 27

december 1934 hava utredningsmännen — vilka antagit benämningen 1933

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

års mjölk- och mejeriutredning — avgivit betänkande och förslag rörande

kontrollföreningsverksamhetens organisation.

över berörda betänkande och förslag hava, efter remisser, yttranden

avgivits av lantbruksstyrelsen — efter hörande av kontrollnämnden, avelsföreningen

för svensk låglandsboskap, avelsföreningen för svensk röd och

vit boskap, avelsföreningen för röd kullig svensk lantras och avelsföreningen

för fjällras — centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,

Sveriges allmänna lantbrukssällskap ävensom samtliga hushållningssällskaps

förvaltningsutskott med undantag av det i Jämtlands län.

I detta sammanhang torde jag även få erinra örn att lantbruksstyrelsen

i skrivelse den 5 september 1934 i samband med anslagsäskande för kontrollföreningsverksamheten

under nästkommande budgetår jämväl framlagt

förslag till vissa åtgärder för åvägabringande av en mera effektiv

övervakning av verksamheten i fråga.

Innan jag redogör för förenämnda förslag torde jag få lämna en översikt

över nu gällande bestämmelser angående den statsunderstödda kontrollförening

sverksamheten. Kungörelsen den 15 april 1932 angående

statsbidrag till främjande av kontrollföreningsverksamheten, vilken kungörelse

kompletterats genom särskilda av lantbruksstyrelsen meddelade

föreskrifter, innehåller i huvudsak följande.

Statsbidrag kan tilldelas hushållningssällskap, som i sin ordning utlämnar

bidrag till förening med syfte att underlätta och ordna undersökning

av och kontroll å utfodringen och avkastningen av medlemmarnas nötkreatursbesättningar

(kontrollförening). Sistnämnda bidrag äro av två

slag, nämligen dels organisationsbidrag, avseende anskaffande av erforderlig

utrustning för kontrollverksamhetens anordnande, dels ock årligt

bidrag, avseende kostnaderna för kontrollverksamhetens uppehållande.

Organisationsbidrag må utgå med högst 400 kronor för varje kontrollassistentbefattning,

som inrättas och av lantbruksstyrelsen prövas vara

behövlig för ändamålet. Dylikt bidrag får dock i regel allenast utgå för

befattning utöver det högsta antal, som förut funnits inom vederbörande

förenings område. För att kontrollförening skall kunna komma i åtnjutande

av organisationsbidrag kräves, bland annat, att föreningen styrker

sig för anskaffande av utrustning för den kontrollassistentbefattning, varom

fråga är, hava utgivit minst lika stort belopp som det sökta bidraget.

Ärligt bidrag må, beräknat efter det antal föreningsmedlemmar, som

äga högst 5, 10 eller 15 kor, utgå med ifråga örn besättningar, inom vilka

bestämning av mjölkens fetthalt verkställes minst 17 gånger årligen, högst

respektive 15, 10 och 5 kronor för varje besättning, samt. ifråga örn övriga

besättningar högst respektive 10, 7 och 3 kronor för varje besättning. — I

praxis har den intensivare kontrollen med fetthaltsbestämning minst 17

gånger örn året, d. v. s. med en kontrollperiod av 21 dagar, plägat benämnas

A-kontroll och övrig i kungörelsen omförmäld kontroll brukat kallas

B-kontroll. — Årligt bidrag utgår för kontrollår, räknat frän hösten det

ena året till samma tid nästföljande år. För erhållande av årligt bidrag

fordras, bland annat, att av hushållningssällskap eller landsting eller eljest

för ändamålet tillskjutes minst lika stort belopp..

Av kontrollförening till vederbörande hushållningssällskap ingiven

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts proposition nr 203.

framställning om statsbidrag skall tillika medi hushållningssällskapet»

till Kungl. Maj:t ställda ansökan översändas till lantbruksstyrelsen, som i

sin tur har att med eget utlåtande överlämna ansökningshandlingarna till

Kungl. Maj:t.

Hushållningssällskap, som för kontrollföreningsverksamheten inom sitt

område erhållit statsbidrag, är bland annat skyldigt att i enlighet med av

lantbruksstyrelsen fastställd plan genom särskild överkontrollassistent

eller i hushållningssällskapets tjänst anställd konsulent leda och övervaka

kontrollverksamheten såväl inom kontrollförening, vilken erhållit statsbidrag

enligt kungörelsen, som ock inom annan dylik förening, vilken förklarat

sig villig att för ändamålet ställa sig under hushållningssällskapets

inseende.

Vid sidan av den i förberörda kungörelse omförmälda kontrollverksamheten

— den s. k. allmänna kontrollen — och med utnyttjande av

dess arbetsresultat har inom vissa besättningar av framstående avelsvärde

vid s. k. kontrollgårdar inrättats en skärpt kontroll. Bestämmelser

örn sistnämnda kontroll äro meddelade i kungörelsen den 28 juli 1932

(nr 374) örn anordnande av kontroll över avelsbesättningar av vissa nötboskapsraser.

Då 1933 års mjölk- och mejeriutredning i sitt nu avgivna

betänkande även upptagit till behandling frågan örn sagda kontroll, tillåter

jag mig att av angivna kungörelses innehåll återgiva följande.

I syfte att främja landets nötboskapsavel ina skärpt kontroll anordnas

över vissa nötkreatursbesättningar beträffande utfodring och avkastning,

pålägg av djur samt dessas märkning med flera förhållanden, som kunna

anses vara av betydelse för bedömande av besättningarnas och därifrån

härstammande djurs avelsvärde. För att kunna underställas kontroll skall

besättningen tillhöra någon av raserna svensk röd och vit boskap, svensk

låglandsboskap eller röd kullig svensk lantras ävensom vara av beskaffenhet

att kunna förväntas i väsentlig grad bidraga till förbättrande av landets

nötboskapsavel.1 Dessutom måste besättningen vara ansluten till

kontrollförening —- vid tillämpningen av skärpt kontroll har genomförd Akontroll

ansetts erforderlig — samt till det under statens ledning bedrivna

arbetet för bekämpandet av nötkreaturstuberkulosen. Ledningen av förevarande

kontroll, som står under lantbruksstyrelsens inseende, utövas av

en särskild nämnd, kontrollnämnden, bestående av sex ledamöter, av vilka

lantbruksstyrelsen utser två, däribland ordföranden, avelsföreningen för

svensk röd och vit boskap likaledes två samt avelsföreningarna för övriga

två ifrågakommande raser vardera en. Nämnden utser inom sig ett arbetsutskott

å högst tre ledamöter. Å nämnden ankommer att efter prövning

av från vederbörande avelsbesättningars innehavare inkomna ansökningar

avgöra, vilka besättningar, som skola underkastas skärpt kontroll.

Övervakningen av kontrollen sker genom hos kontrollnämnden anställda

överassistenter eller kontrollanter.

Kostnaderna för den skärpta kontrollen bestridas dels av inflytande, av

lanbruksstyrelsen bestämda, medlemsavgifter och dels av medel, som av

Kungl. Majit för ändamålet stälias till lantbruksstyrelsens förfogande.

1 Beträffande avelsbesättningar av fjällras gälla särskilda bestämmelser, givna i kungörelsen

den 28 juli 1932 (nr 373) örn bildande och upprätthållande av avelscentra för nötboskap

av fjällras.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

Sistnämnda medel Ilar Kungl. Majit plägat anvisa ur fonden för svenska

hornboskapens oell fåravelns förädling.

Lantbruksstyrelsen har i sin förutberörda skrivelse den 5 september 1934

rörande kontrollföreningsverksamheten (den allmänna kontrollen) anfört

i huvudsak följande.

Trots skärpning av de utav lantbruksstyrelsen fastställda grunderna för

ledning och övervakning av den allmänna kontrollverksamheten hade erfarenheten

visat, att stora svårigheter iörelåge att göra den föreskrivna

överkontrollen fullt effektiv. Särskilt yppade sig svårigheterna inom sådana

hushållningssällskaps områden, där kontrollföreningsverksamhetens

omfattning icke möjliggjorde särskild överkontrollassistents anställande

utan överkontrollen utövades av annan tjänsteman såsom bisyssla. Styrelsen

hade allt mer och mer styrkts i sin uppfattning, att stort behov förelåge

av kraftigare åtgärder för att åstadkomma en så vitt möjligt effektiv

kontroll över denna för landets mjölkproduktion viktiga verksamhet.

Lantbruksstyrelsen ville därför föreslå, att hushållningssällskapen ålades

att för ifrågavarande överkontroll anlita särskilt anställda överkontrollassistenter

med uteslutande uppgift att verkställa dylik kontroll. En

sådan anordning torde dock icke kunna genomföras, med mindre hushållningssällskapen

bereddes bidrag av statsmedel till kostnaderna härför.

Sammanlagda antalet kontrollföreningar i landet hade under kontrollåret

1932/1933 uppgått till 931. På grund av det växlande antalet kontrollföreningar

inom de olika hushållningssällskapens områden kunde varje sådant

område icke lämpligen utgöra verksamhetsområde för en överkontrollassistent.

En reglering härutinnan bleve därför nödvändig. Denna reglering

borde ske så, att en överkontrollassistents verksamhet som regel

borde omfatta högst 75 kontrollföreningar. I enlighet härmed skulle för

bela riket erfordras 13 överkontrollassistenter.

Kostnaderna för överkontroll assistenternas verksamhet borde till lika

delar bäras av staten och de olika hushållningssällskapen. Med en beräknad

kostnad av 6,000 kronor för varje befattningshavare, resekostnad däri

inräknad, skulle sammanlagt för ändamålet erfordras 78,000 kronor. Statens

andel härav, 39,000 kronor, skulle motsvara ett årligt bidrag av 40

kronor per kontrollförening.

Med hänsyn till att överkontrollassistents tjänstgöringsområde i vissa

fall skulle komma att omfatta två eller flera hushållningssällskaps områden

eller delar därav, borde det stå hushållningssällskapen öppet att uppdraga

anordnandet av ifrågavarande överkontroll åt den i kungörelsen

den 28 juli 1932 örn anordnande av kontroll över avelsbesättningar av vissa

nötboskapsraser oinförmälda kontrollnämnden. För sådant fall borde ersättning

utgå till nämnden med 80 kronor för varje kontrollassistentbcfattning.

Anslagsbehovet till kontrollföreningsverksamheten i övrigt syntes vara i

tilltagande på grund av-den ökade anslutning, som till följd av vidtagna

åtgärder kunde förväntas från innehavare av mindre ladugårdar. Utgifterna

av statsmedel för ändamålet uppginge för 1933 till 83,891 kronor 35

öre. För 1934 hade Kungl. Majit för ändamålet beviljat 93,859 kronor 29

öre, vartill koinme 5,000 kronor, som beräknats för täckande av kostnaderna

för berättelse över verksamheten. Medelsbehovet för 1935 syntes

böra beräknas till ett oförändrat belopp av cirka 95,000 kronor. Härtill

komme statsbidrag till täckande av kostnaderna för berättelse över 1935

års verksamhet, beräknat till likaledes oförändrat belopp, 5,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

Då vid utgången av budgetåret 1934/1935 en behållning å anslaget till

understöd åt kontrollföreningsverksamheten av omkring 3.000 kronor syntes

kunna påräknas, borde för budgetåret 1935/1936 av riksdagen äskas anslag

för ändamålet nied (39,000 + 95,000 + 5,000 — 3,000=) 136,000 kronor.

1933 års mjölk- och 1mejeriutredning har till en början lämnat en ingående

redogörelse för den nuvarande kontrollföreningsverksamheten

och för under senare år framkomna förslag till reformering av nämnda

verksamhet. Härvid har utredningen — under förmälan att 14.8 procent

av Sveriges kor under kontrollåret 1932/1933 varit underkastade kontroll

— bland annat framhållit den olika utbredning, kontrollverksamheten erhållit

inom olika hushållningssällskaps och även olika kontrollföreningars

områden, samt gjort gällande, att anledningen härtill i mycket stor

utsträckning vore att söka i förefintliga betydande olikheter i fråga örn

storleken av den kostnad, som föreningsmedlemmarna hade att vidkännas

för kontrollen. Stegrade kontrollkostnader har enligt utredningens

förmenande i hög grad bidragit till kontrollverksamhetens ringa utbredning

bland mindre jordbrukare med i regel små kreatursbesättningar.

Genom statistiskt material har utredningen även sökt åskådliggöra, hurusom

det till smärre besättningar utgående höjda anslaget icke fullt kompenserade

den ökade kontrollkostnad, som uppkomme i en förening med

ett större antal dylika besättningar. En annan bidragande orsak till rådande

skiljaktigheter i avseende å storleken av de å föreningsmedlemmarna

belöpande kontrollkostnaderna har utredningen funnit ligga däri,

att anslagen från hushållningssällskap och landsting plägade variera

högst avsevärt inom de skilda hushållningssällskapens områden.

Till belysande av kontrollkostnadernas variation har utredningen gjort

följande sammanställning, avseende kontrollkostnaderna under kontrollåret

1932/1933 inom vissa hushållningssällskaps områden.

Hushållningssällskap

Anslag i kro- nor per ko

av allmänna

medel

Medlemmarnas

egna bidrag

i kronor

per ko

Totalkostnad

i kronor

per ko

Kristianstads läns ....................................

0.9 C

2.66

3.61

Gotlands » ....................................

1.69

2.17

3.86

Jönköpings » ....................................

1.51

2.16

3.6 6

Skaraborgs » ....................................

0.66

1.97

2.62

Östergötlands » ....................................

0.0 5 .

2.61

2.66

Södermanlands » ....................................

0.24

2.10

2.34

Värmlands » ....................................

0.4 4

.2.41

2.85

Gävleborgs » ....................................

2.17

2.6 3

4.80

Västernorrlands » ....................................

1.12

2.22

3.84

Västerbottens » ....................................

3.02

2.0 7

5.09

Norrbottens » ..................................

3.5 7

Log

5.52

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 203. 7

Utredningen har funnit ladugårdskontrollen äga sin största utbredning

i de tätast bebyggda länen, d. v s. inom slättbygdsområdena i södra och

mellersta Sverige. I de glesast bebyggda områdena hade däremot utbredningen

visat sig vara avsevärt mindre, vilket förhållande utredningen

framförallt tillskriver de stora avstånden, som föranlett ökade indirekta

kontrollkostnader och till följd därav utgjort ett starkt hinder för

en större anslutning till kontrollföreningsverksamheten. En dylik anslutning

hämmades också därigenom att de minsta kreatursbesättningarna

vore att finna inom sistnämnda områden, varjämte å vissa håll de

med kontrollassistenternas mottagande förenade svårigheterna inverkade

menligt på kontrollföreningsverksamhetens utbredning.

Såsom faktorer av betydelse för en gynnsam utveckling av ifrågavarande

verksamhet har utredningen jämväl framhållit det arbete, som av

vederbörande lokala ledning nedlades å verksamheten, samt det intresse,

sorn jordbrukarna själva lade i dagen för verksamhetens bedrivande.

Utredningens förslag till viss omorganisation av kontrollföreningsverksamheten

är av väsentligen följande innebörd.

Vad först angår den allmänna kontrollen föreslår utredningen,

att A- och B-kontrollen bibehålies i stort sett oförändrad. Nämnda

kontrollformer hava nämligen enligt utredningens förmenande i allt

väsentligt tillfredsställande fyllt sin uppgift att befordra såväl ett ändamålsenligt

individurval inom de kontrollerade nötboskapsstammarna som

en önskvärd rationalisering av utfodringen.

Då emellertid utredningen ansett vissa befogade anmärkningar kunna

riktas mot de hittills tillämpade arbetsmetoderna vid den allmänna kontrollen,

har utredningen funnit sig föranlåten att härutinnan förorda

vissa förändringar. Dessutom har utredningen funnit A- och B-kontrollen

böra i viss mån göras mera omfattande.

i fråga örn A-kontrollan innebär utredningens förslag i huvudsak följande:

Såsom hittills skall denna kontroll utföras av anställda kontrollassistenter

genom regelbundna besök inom besättningarna minst 17

gånger årligen. Såväl därvid förekommande avkastningskontroll — bestående

i individuell provmjölkning och fetthaltsbestämning — som utfodringskontroll

— bestående i fodervägning eller foderuppskattning —

får endast utföras av kontrollassistent. Foderkontrollen bör örn möjligt

alltid ske genom vägning av fodret. A-kontrollen skall utgöras, förutom

av avkastnings- och foderkontroll, även av härstamningskontroll, innefattande

fullständigast möjliga kontroll över betäckningar och kalvningar,

djurens märkning och stamtavlornas utskrivande. Till A-kontrollen

hör dessutom bokföring enligt fastställda formulär ävensom meddelandet

av råd och anvisningar för utfodringens lämpliga ordnande.

Beträffande B-kmitrollen har utredningen ansett densamma böra i likhet

med A-kontrollen utföras av anställda assistenter genom regelbundna

besök inom besättningarna. Vid kontrollen föreslås skola tillämpas

en kontrollperiod av högst en månad. På enahanda sätt som vid Akontrollen

skall vid varje assistentens besök verkställas avkastnings- och

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

°nt/?1-’ yariämteThärstamningskontroll bör förekomma i storup

fiSf utsträckning. Liksom hittills bör vid B-kontrollen möjlighet

finnas för vederbörande besättnings innehavare att växelvis med

assistenten verkställa provmjölkning och fodervägning. Av djurägaren

f-Pr°V fo+r.I1fetth.al+tsTdersökningen föreslås skola kunna konserveras

och forvaras till assistentens nästföljande besök. Assistenten bör dock enir

mi?St T +gåUg Tyai;annan månad själv utföra samtliga till

ta°a'' minst‘i1?1?6 ^“»ökning av fetthalten bör vidare före
eSt^ststS/

t® a,rhgen- Aveu 1 B-kontrollen bör ingå bokföring

enligt fastställa formulär, varjamte råd och anvisningar rörande utfodringens

ordnande böra meddelas.

Utredningen har emellertid ansett övervägande skäl tala för att någon

okad anslutning till kontrollföreningsverksamheten ej kan påräknas,

därest kontrollen begränsas till de av utredningen nu förordade båda kontrollformerna.

På grund därav har utredningen föreslagit anordnande

av en kontroll i förenklad form inom mindre nötkreatursbesättningar.

Såsom förebild för den nya kontrollformen — vilken föreslås skola benämnas

C-kontroll — har utredningen tagit den s. k. mejerikontroll, som

pa vissa hall — framförallt i Skåne utformats i syfte att nedbringa

kontrollkostnaderna genom ett bättre utnyttjande av kontrollassistenternas

arbetskraft. Förslaget örn införande av C-kontroll innebär i huvudsak

följande.

Kontrollarbetet skall organiseras som ett samarbete mellan vederböf

de, besättnings innehavare och den anställde assistenten. .Härvid

shall det åligga den förre att minst en gång i månaden utföra provmjölkning

och provtagning _i och för fetthaltsundersökning, medan den senare

a någon central plats, i forsta hand ortens mejeri, har att utföra fetthaltsbestammngen

och nödig bokföring ävensom att till besättningens innehavare

översanda de härvid erhållna resultaten. För underlättande av

kontrollarbetet bor vagningen av mjölken kunna ersättas av mätning.

Ben tor provmjölknmgen använda attiraljen bör kunna vara av betydiigt

enklare beskaffenhet än vid A- och B-kontrollen. Med de föreslagna

förenklingarna i kontrollen räknar utredningen med att kontrollkostnaderna

skola kunna avsevärt nedbringas. Därest varje assistent beräknas

erhålla en aslön av 1,500—2,000 kronor samt antages kunna medhinna 150

prov per dag, skulle kontrollkostnaderna — med en beräknad utgift av

omkring 2 öre per prov för kemikalier, skrivmaterialier m. m. — ej uppgå

till mer än 60 å 70 öre per ko och år. Någon foderkontroll behöver

enligt förslaget ej förekomma vid C-kontrollen. Med hänsyn till att de

mindre ladugårdsägarna, för vilka den förenklade kontrollen främst är avsedd,

i allmänhet icke kunna förväntas äga förutsättningar för att på

egen hand verkställa den för vinnande av kontrollens ändamål erforderliga

omläggningen av utfodringen, föreslår emellertid utredningen, att

möjlighet beredes de djurägare, som så önska, att även vid förevarande

kontrollform erhålla råd och anvisningar rörande utfodringens rationella

ordnande. För denna rådgivande verksamhet anser utredningen tre vägar

böra stå öppna. Sålunda bör verksamheten antingen bedrivas av

kontrollassistenten vid sidan av det egentliga kontrollarbetet eller ombesörjas

av vederbörande överkontroliant eller anförtros åt annan lämplig

person, t. ex. en mindre jordbrukare i trakten, som äger den härför nö
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 203. !)

diga utbildningen. Genom en dylik utbyggnad av C-kontrollen beräknar

utredningen, att kontrollkostnaderna komma att stegras, dock ej i

större utsträckning än att desamma — vilken form som än väljes för

den rådgivande verksamheten — komma att stanna vid omkring 1 krona

per ko och år. De vid C-kontrollen vunna resultaten böra enligt utredningens

förmenande i motsats till resultaten vid A- och B-kontrollen icke

läggas till grund för stamboksföringen.

Beträffande den skärpta kontroll, som för närvarande utövas

inom de egentliga avelsbesättningarna, där stamboksföring är genomförd

och där uppfödning av avelsdjur för försäljning bedrives, har utredningen

föreslagit, att densamma bör verkställas efter i stort sett enahanda

plan som hittills. Utredningen anser dock, att den skärpta kontrollen

lämpligen bör benämnas elit kontroll samt att den, efter hand som

förhållandena det medgiva, bör utvidgas att omfatta en så fullständig

hälsovårdskontroll som möjligt, utförd av veterinär under medverkan av

kontrollassistent och djurägare. I sistnämnda hänseende bör elitkontrollen

enligt utredningens mening avse icke blott tuberkulosen utan även

övriga sjukdomar och störningar, i den mån hänsyn till dessa bör tagas

vid avelsarbetets bedrivande. Utredningen framhåller härvid den stora

betydelse, genomförandet av en dylik hälsovårdskontroll kommer att få

för vårt jordbruk ur såväl rent driftsekonomisk som framförallt avelssynpunkt.

Anslutningen till hälsovård skontrollen ifrågasättes böra till

en början göras frivillig och de vid kontrollen erhållna resultaten — varom

anteckning bör ske i föreskriven kontrollbok — tills vidare konfidentiella.

Efter hand som ökad anslutning vinnes, bör emellertid hälsovårdskontrollen

kunna göras obligatorisk inom elitbesättningarna, varjämte

resultaten kunna göras offentliga. Utarbetandet av de närmare

föreskrifterna rörande hälsovårdskontrollen finner utredningen böra åvila

kontrollnämnden, vilken även bör äga bestämma omfattningen av berörda

kontroll samt den användning, de erhållna resultaten skola få. Utredningen

framhåller såsom i hög grad önskvärt, att i den stamtavla, som

är avsedd att åtfölja varje från elitbesättning försålt avelsdjur, framdeles

kommer att inflyta även en veterinär deklaration angående vederbörande

djurs hälsotillstånd. Å kontrollnämnden bör enligt utredningens

mening ankomma att utöva kontroll över stamtavlorna, i den mån sådan

kontroll ej sker genom vederbörande avelsförening eller annat lämpligt

organ.

Utredningen har beträffande den lokala ledningen av ladugårdskontrollen

föreslagit, att denna såsom hittills måtte tillkomma

hushållningssällskapen. Utredningen förordar därjämte, att inom

de olika hushållningssällskapen genomföres en centralisering av kontrollföreningsverksainheten

på det sätt, att inom varje sällskaps område tillsättes

en styrelse för hela verksamheten inom området. Nämnda styrelse

finner utredningen lämpligen böra erhålla en sådan sammansätt
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

rung, att vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott utser

s/s och medlemmarna i de under styrelsen sorterande föreningarna V»

av ledamöterna, vilkas antal föreslås böra fastställas av hushållningssällskapet,

Genom en dylik centralisering — som redan på vissa håll praktiserats

— anser utredningen kunna vinnas ett bättre utnyttjande av de

anställda kontrollassistenternas arbetskraft med ty åtföljande minskning

och jämnare fördelning av kontrollkostnaderna, vilken sistnämnda

omständighet givetvis i sin tur är ägnad att stimulera en ökad anslutning

till kontrollföreningsverksamheten. I detta sammanhang föreslås

vidare, att genomförd centralisering uppställes som villkor för att statsbidrag

skall kunna utgå till kontrollföreningarna inom ett visst område.

Den lokala styrelsen bör enligt utredningens förslag handhava kontrollens

organisation och ledning samt verka för densammas utbredning

inom styrelsens område ävensom genom överkontrollant övervaka kontrollarbetet

i de fall, då överkontrollen ej överlåtits på kontrollnämnden.

I avseende å övervakningen av kontrollassistenternas arbete har nämligen

utredningen helt anslutit sig till lantbruksstyrelsens förut omförmälda,

i skrivelse den 5 september 1934 framlagda förslag örn anställande

hos hushållningssällskapen av 13 överkontrollassistenter med rätt för

sällskapen att på vissa villkor åt kontrollnämnden uppdraga anordnandet

av överkontrollen.

Utredningen, som även upptagit till behandling frågan örn kontrollföreningsverksamhetens

centrala ledning, har i denna

del funnit sig böra föreslå, att kontrollnämnden ombildas till ett i tekniskt

avseende ledande och övervakande organ för hela landets kontrollföreningsverksamhet.

Förslaget innebär, att kontrollnämnden — som

skall sortera under lantbruksstyrelsen — skall bestå av 7 ledamöter, av

villia en, som tillika skall vara ordförande, utses av nämnda ämbetsverk.

Av de övriga ledamöterna böra lantbrukshögskolans styrelse, styrelsen

för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, hushållningssällskapens

ombud samt avelsföreningarna för svensk låglandsboskap

samt svensk röd och vit boskap utse vardera en, varjämte avelsföreningarna

för röd kullig svensk lantras och fjällras gemensamt skola

välja en ledamot. Inom nämnden skall utses ett arbetsutskott på tre personer

för handläggningen av löpande ärenden. Statskonsulenten i boskapsskötsel

bör vara sekreterare i nämnden. Nämndens främsta uppgift

skall vara att verka för kontrollverksamhetens utbredning och rationalisering

samt de erhållna kontrollresultatens utnyttjande inom mjölkproduktionen

och avelsarbetet. Utöver den allmänt övervakande befogenheten

skall det åligga nämnden att direkt genom hos nämnden anställda

överkontrollanter leda och övervaka elitkontrollen samt avgöra, vilka

besättningar, som böra ifrågakomma för denna kontroll. Nämnden skall

vidare hava att utfärda för kontrollföreningsverksamheten erforderliga

tillämpningsföreskrifter.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. May.ts proposition nr 203.

Slutligen Ilar utredningen gjort vissa beräkningar rörande behovet

av statsbidrag för den omorganiserade kontrollföreningsverksamheten.

Vad först angår A- och B-kontrollen har

det synts utredningen lämpligast, att statsanslaget till dessa kontrollformer

även framdeles i form av organisationsbidrag och årligt bidrag utgår

enligt nu gällande grunder. — I fråga örn C-kontrollen framhåller

utredningen, att statsbidrag bör utgå även till nämnda kontroll i form av

såväl organisationsbidrag som årligt bidrag. I detta sammanhang anför

utredningen i huvudsak följande.

Därest varje besättnings koantal ej överstege 10, syntes kostnaden för

nyanskaffning av erforderlig kontrollattiralj kunna begränsas till omkring

6 kronor per medlem; härvid hade då förutsatts, att inköp av butyrometer

och provglas ej behövde ske utan att nämnda inventarier finge

gratis disponeras från vederbörande mejeri. I organisationsbidrag borde

av statsmedel utgå högst det belopp, vartill kostnaden för nyanskaffningen

uppginge, dock med begränsning uppåt till högst 3 kronor per medlem.

Årligt bidrag borde beräknas per ko och endast utgå till besättning

med högst 10 kor. Med hänsyn till att totalkostnaden för C-kontrollen

beräknats till 1 krona per ko och år, syntes det önskvärt, att det årliga

bidraget utginge med 25 öre per ko. För erhållande av årligt bidrag borde

ej, såsom vid A- och B-kontrollen, krävas, att medel till enahanda belopp

tillskötes av vederbörande hushållningssällskap. Med en beräknad

anslutning till C-kontrollen under budgetåret 1935/1936 av omkring 10,000

besättningar, omfattande i runt tal 40,000 kor, skulle enligt nu angivna

grunder anslagsbehovet för sagda budgetår komma att utgöra för organisationsbidraget

30,000 kronor och för arsbidraget 10,000 kronor eller tillhopa

40,000 kronor. — Till elitkontrollen borde statsbidrag utgå efter enahanda

grunder som hittills. — Med godkännande av lantbruksstyrelsens

kostnadsberäkning i fråga örn inrättande av 13 överkontrollassistentbefattningar

funne utredningen vidare, i likhet med styrelsen, staten bora tor

överkontrollen vidkännas ett belopp av 39,000 kronor eller hälften av de

för ändamålet beräknade årliga kostnaderna. — För den föreslagna utvidgningen

av kontrollnämndens verksamhet beräknade utredningen

komma att erfordras visst tillskott av statsmedel. Då emellertid berörda,

utvidgade verksamhet knappast torde komma att under nästa budgetår

upptagas i full utsträckning, ansåge utredningen, att, därest medel till

bestridande av kostnaden för den skärpta kontrollen under kontrollnämndens

ledning såsom hittills komme att anvisas ur fonden för svenska

hornboskapens och fåravelns förädling, något särskilt anslag toi ifråga

varande ändamål icke torde böra äskas för nästa budgetår.

I yttrandena över utredningens förslag har detsamma mestadels i stort

sett rönt förståelse. Allmänt har i yttrandena understrukits vikten av

att åtgärder bleve vidtagna för åstadkommande av en större anslutning

till kontrollföreningsverksamheten. Gävleborgs läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott har dock ifrågasatt, huruvida tillräcklig anledning

nu förelåge att verkställa ändringar i gällande bestämmelser i ämnet,

i synnerhet som nämnda bestämmelser nyligen undergått en genomgripande

revision samt en omläggning av verksamhetens lokala organ!-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Majlis proposition nr 203.

sation i enlighet med de reviderade bestämmelserna för närvarande påginge

och prövades inom de olika hushållningssällskapen. Från Örebro

läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har gjorts gällande, att

frågan örn avelsarbetets bedrivande — enkannerligen frågan örn införande

av tjurbesiktningstvång — borde för ernående av önskvärt resultat

upptagas till behandling i samband med övervägandet av en omorganisation

av kontrollföreningsverksamheten. Vid ett dylikt övervägande

har Hallands län hushållningssällskaps förvaltningsutskott ansett jämväl

böra uppmärksammas det förhållandet, att kontrollarbetet under senare

år utsträckts att omfatta andra grenar av husdjursskötseln än mjölkproduktionen,

såsom suggkontroll, gödsvinskontroll, ungdjurskontroll

m. m. I åtskilliga yttranden har vidare framhållits, att en omläggning

av kontrollföreningsverksamheten i av utredningen angiven riktning

med nödvändighet torde kräva anordnande av grundligare utbildningskurser

för kontrollassistenterna.

Vad angår utredningens förslag i fråga örn anordnandet av den allmänna

kontrollen, har förslaget örn bibehållande av A- och B-kontrollen

i samtliga yttranden utom i dem från avelsföreningen för fjällras

samt Östergötlands och Malmöhus läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

i huvudsak tillstyrkts eller åtminstone ej föranlett allvarligare erinringar.

I de flesta yttrandena har uttalats tillfredsställelse med de resultat,

som hittills med anlitande av nämnda kontroll utvunnits. Avelsförenin ■

gen för fjällras ävensom förstnämnda förvaltningsutskott hava tillstyrkt

bibehållandet av A-kontrollen men ansett behovet av en B-kontroll bortfalla

i och med införandet av den av utredningen förordade C-kontrollen.

Malmöhus läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott åter har avstyrkt

uppdelningen i A-, B- och C-kontroll samt i stället föreslagit ladugardskontrollens

särskiljande i allmän kontroll och mejerikontroll, varav

den förstnämnda skulle hava till uppgift att vägleda den enskilde djurägaren

med avseende å utfodringens rationella ordnande samt angående

pålägg och utgallring ävensom att tjäna som grundval för det allmänna

avelsarbetet. Mejerikontrollen däremot, vilken så gott som uteslutande

borde avse vägledning vid pålägg och utgallring, skulle endast i begränsad

omfattning innebära foderkontroll och resultaten av densamma borde

icke i någon mån läggas till grund för avelsarbetet. För verkställande

av dylik mejerikontroll, som för övrigt komme att helt utesluta behovet

av nuvarande B-kontroll, borde — i likhet med vad redan skett på

vissa håll inom Malmöhus län — bildas särskilda mejerikontrollföreningar.

Styrelsen för vederbörande mejeri skulle utöva ledningen över kontrollen,

vilken borde handhavas av en vid mejeriet anställd mjölkbedömare.

En dylik organisation hade visat sig vara synnerligen enkel och

smidig, och kontrollkostnaden utgjorde den lägsta möjliga.

Mot förslagets närmare utformning av A- och B-kontrollen har riktats

vissa anmärkningar. Sålunda hava avelsföreningen för svensk låglands
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kunni. Muj:ts proposition nr 203.

boskap ock Östergötlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

förordat ytterligare skärpning av A-kontrollen i syfte att göra särskild

s. k. elitkontroll obehövlig. Värmlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

har tvärtom avstyrkt av utredningen förordade skärpningar

av nuvarande A- och B-kontroll samt ifrågasatt, huruvida icke

jämväl en 28-dagars kontrollperiod borde få förekomma vid A-kontrollen

under förutsättning, att allt kontrollarbete utfördes av kontrollassistent.

Sistnämnda förvaltningsutskott har ävenledes betonat önskvärdheten

av att benämningarna A- och B-kontroll liksom övriga av utredningen

föreslagna benämningar å olika kontrollformer infördes och

definierades i vederbörande författning. Beträffande kontrollperiodens

längd vid A-kontrollen har jämväl i ett par andra yttranden framställts

erinringar. Västmanlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

har sålunda ansett, att antalet av kontrollassistent varje år vid besök verk

ställda kontrollundersökningar (kontrolldagar) lämpligen borde kunna

inskränkas till 16 i stället för nuvarande 17. För Norrlands vidkommande

har därjämte Västernorrlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

funnit önskvärt, att bestämmelserna för A-kontrollen såtillvida

mildrades, att för berörda kontroll komme att stadgas minst 12 fullständiga

kontrolldagar med besök och kontroll av vederbörande assistent

samt mellan besöken en av djurägaren utförd provmjölkning, därvid av

den sistnämnde tagna prov borde kunna konserveras för att undersökas

av assistenten vid dennes påföljande besök. — Uppsala läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott har gjort gällande, att den ifrågasatta härstamningskontrollen

borde göras lika sträng vid B-kontrollen som vid

A-kontrollen, enär de vid båda kontrollformerna erhållna resultaten vore

avsedda att godkännas såsom underlag för vederbörande djurs införande

i stamböckernas förberedande klasser. I yttrandet från Västmanlands

läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har B-kontrollen föreslagits

få förekomma allenast under två former, nämligen dels med en kontrollperiod

av 28 dagar, varvid assistenten vid varje kontroll skulle utföra

samma arbete som vid A-kontrollen, och dels med kontrollbesök av

assistenten 8 gånger årligen och mjölkvägning av djurägaren en gång

mellan varje besök, därvid dock fetthaltsberäkning allenast skulle få ske

efter av assistenten tagna och undersökta prov. Gävleborgs läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott har vid B-kontrollen förordat en

kontrollperiod av sex veckor. Med hänsyn framförallt till att A- och Bkontrollen

inom ett visst område lämpligen borde utföras av en och samme

assistent hava Kalmar läns norra, Göteborgs och Bohus läns sami

Norrbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott avstyrkt fixa

bestämmelser angående kontrollperiodens längd vid B-kontrollen och i

stället ansett, att bestämmelserna därom borde göras så smidiga, att en

anpassning av periodens längd efter skilda förhållanden bleve möjlig.

Under förmälan bland annat att anordningen sannolikt skulle inverka

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

menligt på anslutningen till kontrollföreningsverksamheten kava därjämte

Kalmar läns norra samt Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott funnit sig böra avstyrka den föreslagna

bestämmelsen örn fetthaltsundersökning vid B-kontrollen minst 12 gånger

årligen ävensom att djurägaren skulle äga att växelvis med assistenten

taga och konservera prov för berörda undersökning.

Utredningens förslag örn införande av en C-kcmtroll har i princip tillstyrkts

eller lämnats utan erinran av de fyra hörda avelsföreningarna,

centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, Sveriges allmänna

lantbrukssällskap samt 14, eller mer än hälften, av hushållningssällskapens

förvaltningsutskott. Dessutom hava lantbruksstyrelsen och

fyra hushållningssällskaps förvaltningsutskott ehuru under uttalande av

starka tvivel rörande C-kontrollens värde för nötkreatursskötseln förklarat

sig likväl ej vilja motsätta sig anordnandet av nämnda kontroll. I

yttrandena från kontrollnämnden samt Stockholms läns och stads, Jönköpings

läns, Malmöhus läns, Älvsborgs läns norra, Skaraborgs läns och

Norrbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har däremot

förslaget örn C-kontroll helt avstyrkts. Södermanlands, Jönköpings,

Gävleborgs och Norrbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

hava i sina yttranden framhållit, att inom deras respektive verksamhetsområden

intet eller allenast mycket ringa behov av en C-kontroll

förelåge. I ett flertal yttranden hava uttalats farhågor för att C-kontrollen

skulle komma att utöva en menlig inverkan på anslutningen till övriga

kontrollformer. Från skilda håll har även betonats, att C-kontrollens

framgång i hög grad vore beroende av mejeriernas inställning till kontrollen

ävensom av den planerade rådgivningens beskaffenhet. I åtskilliga

yttranden har påpekats, att en kontroll, motsvarande den nu föreslagna

C-kontrollen, kunnat anordnas— och på vissa håll också anordnats

— redan enligt nuvarande bestämmelser i fråga örn B-kontrollen. Förslag

har även väckts örn att, i stället för inrättandet av en C-kontroll, lämna

större statsbidrag åt B-kontrollen. Kopparbergs läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott har för sin del ifrågasatt, huruvida ej B- och

C-kontrollformerna lämpligen borde såsom likvärdiga sammanföras under

den gemensamma benämningen B-kontroll. — I några yttranden har

benämningen C-kontroll betecknats såsom mindre lyckligt vald, enär den

verksamhet, som därmed åsyftades, allenast i mycket ringa utsträckning

kunde anses innefatta verklig kontroll. Östergötlands läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott, som avstyrkt B-kontroll, har i stället föreslagit,

att sammanslutning av djurägare, som använde den s. k. C-konIrollen

borde benämnas »provmjölkningsring». Samma benämning har

av Hallands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott förordats i

fråga örn såväl B- som C-kontrollen. —- Beträffande den rådgivande

verksamhet i utfodringsfrågor, som enligt utredningens förslag skulle anordnas

i samband med C-kontrollen, har i åtskilliga yttranden —- under

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

betonande av den stora roll, rådgivning överhuvud spelade för kontrollföreningsverksamhetens

utveckling — gjorts gällande, att berörda rådgivning

borde anförtros uteslutande åt vederbörande kontrollassistent

eller överkontrollant.

Vissa hushållningssällskaps förvaltningsutskott hava anmärkt, att tillkomsten

av ytterligare en kontrollform enligt deras förmenande torde

komma att medföra onödigt komplicerade bestämmelser, varjämte tilllämpningen

inom ett och samma område av flera kontrollformer säkerligen

skulle lägga hinder i vägen för ett rationellt ordnande av kontrollassistenternas

resor. För att i största möjliga mån häva olägenheterna

härav borde en anordning med olika assistenter för varje särskild kontrollform

helst undvikas; därest samme assistent ej kunde handhava all

kontrollverksamhet inom området, borde möjlighet finnas att kunna så

planlägga verksamheten, att åtminstone A- och B-kontrollen bomme att

utföras av en och samme assistent. Vidare har i ett par yttranden föreslagits,

att det skulle ankomma på vederbörande hushållningssällskap eller

eventuellt den tillämnade lokala styrelsen att bestämma, vilken eller

vilka kontrollformer, som finge tillämpas inom sällskapets eller styrelsens

område. Förhållandena kunde nämligen ibland vara sådana, att en

kontrollform vore uppenbart olämplig för ett visst områdes vidkommande.

— I avseende å värdet av de vid de olika kontrollformerna erhållna

resultaten har i vissa yttranden hävdats, att allenast resultaten av Akontrollen

borde få läggas till grund för införande i stamboks huvudavdelning

eller förberedande klasser, medan i andra yttranden gjorts gällande,

att samma vitsord borde tilläggas även resultaten av B-kontrollen.

För fjällrasens vidkommande har Västernorrlands läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott ifrågasatt, huruvida icke även resultaten

av C-kontrollen borde berättiga till införande i riksstambokens för

sagda ras förberedande klasser.

Vad utredningen föreslagit ifråga örn den s. k. elitkontrollen har

— örn man bortser från den förordade utbyggnaden med hälsovårdskontroll

— i huvudsak tillstyrkts i samtliga yttranden med undantag av

dem, som avgivits av avelsföreningen för svensk låglandsboskap, avelsföreningen

för svensk röd och vit boskap och avelsföreningen för röd kullig

svensk lantras samt Södermanlands, Östergötlands, Malmöhus, Skaraborgs

och Västmanlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott.

Avelsföreningen för svensk låglandsboskap samt Östergötlands och Malmöhus

läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott hava funnit det

mest ändamålsenligt att genomföra sådana skärpningar inom den allmänna

kontrollen — speciellt då A-kontrollen — att densamma bleve i

stånd att ersätta en särskilt anordnad elitkontroll. Övriga avelsföreningar

och förvaltningsutskott, som ej funnit sig kunna tillstyrka utredningens

förslag örn elitkontroll, hava uttalat, att behovet av dylik kontroll

komme att helt bortfalla, därest A-kontrollen bleve föremål för en effek
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

tivare ledning och övervakning, som ägnade särskild uppmärksamhet åt

besättningar, från vilka försäljning av avelsdjur ägde rum. I detta sammanhang

torde även förtjäna omnämnas, att avelsföreningen för fjällras

samt Västernorrlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott gjort

gällande, att den skärpta kontrollen över avelsbesättningar av fjällras

såsom hittills borde utövas beträffande avelscenterbesättningarna av

avelscenternämnden och beträffande besättningarna å av avelsföreningen

kontrollerade s. k. avelsgårdar av föreningen. Ifråga örn den i elitkontrollen

ingående härstamningskontrollen har avelsföreningen för svensk

röd och vit boskap förklarat, att föreningen såvitt anginge nämnda kreatursras

själv övertagit dylik kontroll, varför utövandet av densamma

icke borde tillkomma annan organisation. — Den föreslagna benämningen

»elitkontroll» å den skärpta kontrollverksamheten har avstyrkts av lantbruksstyrelsen,

kontrollnämnden och Skaraborgs läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott. Till motivering av sitt avstyrkande har lantbruksstyrelsen

anfört, att den genom kontrollnämnden utövade skärpta

kontrollen, vilken ägde en alldeles särskild karaktär, icke syntes böra så

inkopplas i kontrollsystemet, att kontrollens särställning bleve mindre

tydlig. Kontrollnämnden har för sin del funnit den föreslagna benämningen

icke vara av behovet påkallad, bland annat med hänsyn till att

det föreliggande förslaget just hade till syfte att helt eller delvis utplåna

kontrollens berörda särställning.

I de avgivna yttrandena har tämligen allmänt vitsordats behovet av en

effektiv'' hälsovårdskontroll, och i det övervägande antalet yttranden har

förslaget örn elitkontrollens utökning med en dylik kontroll tillstyrkts

eller lämnats utan erinran. I avstyrkande riktning går lantbruksstyrelsen

yttrande, vari framhållits, att åtgärder i förevarande avseende tillhörde

veterinärvården och knappast borde sammankopplas med kontrollföreningsverksamheten.

Att lägga ansvaret för dylika åtgärder på kontrollnämnden

syntes lantbruksstyrelsen innebära att å nämnden övervältra

ett ansvar, som läge utanför dess kompetens. För tillgodoseende

av behovet av en hälsovårdskontroll torde i stället böra övervägas lämpligheten

av skärpta bestämmelser ifråga örn handeln med livdjur. Liknande

uttalanden hava även gjorts av kontrollnämnden, centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet samt Stockholms läns och

stads, Södermanlands, Skaraborgs och Västmanlands läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott, varjämte avelsföreningen för svensk röd

och vit boskap förklarat sig bestämt avstyrka den föreslagna hälsovårdskontrollen,

då densamma anginge ett helt oell hållet oprövat område.

Av de erinringar, som i övrigt gjorts mot förslaget om elitkon troll

torde få anföras följande. Kontrollnämnden har föreslagit, att den skärpta

kontrollen icke längre skulle hållas avskild från kontrollföreningsverksamheten

i övrigt utan samtliga under kontroll stående avelsbesättningar

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. May.ts proposition nr 203.

bliva föremål för skärpt kontroll utan särskilda åtgöranden från djurägarnas

sida. I ungefär enahanda riktning hava även uttalat sig Stockholms

läns och stads samt Södermanlands och Gotlands läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott. Hallands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

har funnit hälsovårdskontrollen böra göras obligatorisk

samt har förordat särskild ersättning åt sådana kontrollassistenter, som

utövade kontrollarbete inom besättningar med genomförd elitkontroll,

övervägande skäl hava synts Uppsala läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

tala för att koutrollperioden vid elitkontrollen begränsades

till 14 dagar. I vissa yttranden har framhållits, att uppgiften att bestyrka

stamtavlor för från kontrollerade besättningar saluförda avelsdjur

icke borde — åtminstone ej obligatoriskt — åvila kontrollnämnden utan

ankomma på vederbörande avelsförening. Norrbottens läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott slutligen har ansett, att avgiften för elitkontrollen

borde nedsättas och att kontrollen borde handhavas av hushållningssällskapen

i samråd med lantbruksstyrelsen, varigenom behovet

av kontrollnämnden såsom ledande organ skulle bortfalla.

Beträffande förslaget örn kon t roll föreningsverksamhetens

lokala ledning och dithörande frågor har detsamma i de avgivna

yttrandena i huvudsak tillstyrkts eller ej föranlett allvarligare erinringar.

Den föreslagna lokala centraliseringen har emellertid icke kunnat

tillstyrkas av Malmöhus läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott,

som med hänsyn till de säregna förhållandena inom länet — kontrollverksamheten

bedreves där utan understöd från stat och hushållningssällskap

— ansett den nuvarande organisationen av länets kontrollföreningsverksamhet

böra såsom mest ändamålsenlig bibehållas. Likaledes

under hänvisning till inom vederbörande län rådande speciella förhållanden

har ett antal hushållningssällskaps förvaltningsutskott funnit önskvärt,

att den lokala centraliseringen genomfördes på frivillighetens väg,

enär en tvångsvis verkställd centralisering, därest icke för densammas

ikraftträdande föreskreves en lång övergångstid, torde komma att möta

starkt motstånd och endast lända till skada för kontrollföreningsverksamheten.

Avelsföreningen för svensk låglandshoskap samt fyra förvalt''ngsutskott

hava med skärpa vänt sig mot utredningens förslag att göra

omförd centralisering till villkor för erhållande av statsbidrag. Mot

en föreslagna sammansättningen av den lokala styrelsen för kontrollföreningsverksamheten

hava från vissa håll gjorts erinringar, huvudsakligen

gående ut på att ett större antal styrelseledamöter borde utses av

föreningsmedlemmarna. — I en del yttranden har framhållits, att de ifrågasatta

överkontrollanternas antal borde avsevärt ökas, helst i sådan utsträckning,

att en överkontrollantbefattning inrättades för varje hushållningssällskap,

med möjlighet dock för två eller flera hushållningssällskap,

inom vilkas områden kontrollverksamheten vore av mindre omfattning,

att gemensamt anställa en dylik befattningshavare, östergöt
Bihcwg

till riksdagens protokoll 19,15. 1 sand. Nr 203. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

lands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har i detta sammanhang

föreslagit, att inom hushållningssällskap med mera omfattande

kontrollverksamhet skulle vid behov kunna anställas särskilda s. k. reseassistent^

med uppgift att biträda vid överkontrollen. Gotlands läns

hushållningssällskaps förvaltningsutskott har bestämt avrått från inrättandet

av en överassistentbefattning, gemensam för Gotland och ett

eller flera län på fastlandet. Från vissa hushållningssällskaps förvaltningsutskott

har vidare framförts det önskemålet, att hushållningssällskapen

icke till men för kontrollarbetet — måtte så avkopplas från

överkontrollen, att de berövades rätten att såsom överkontrollant få anlita

vederbörande husdjurskonsulent eller annan lämplig person i sällskapens

tjänst. Såsom mindre rationell har från visst håll betecknats

den föreslagna anordningen med överkontrollanterna för den allmänna

kontrollen anställda hos hushållningssällskapen och motsvarande befattningshavare

för elitkontrollen anställda hos kontrollnämnden. I stället

har förordats det systemet, att åt överkontrollanten inom ett visst område

uppdroges handhavandet av all överkontroll inom området. Dessutom

har i ett par yttranden ansetts önskvärt, att staten, därest överkontrollen

överlätes på kontrollnämnden, övertoge en större andel av kostnaden

för överkontrollen. Skaraborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

har funnit det mest ändamålsenligt, att samtliga överkontrollanter

anställdes hos kontrollnämnden samt helt avlönades av staten.

Utredningens förslag att åt kontrollnämnden skulle anförtros den centrala

ledningen av landets kontrollföreningsverksanili

e t har i det övervägande antalet yttranden principiellt tillstyrkts eller

lämnats utan erinran. Uppsala och Kopparbergs läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott hava dock för sin del ansett, att nämnda ledning

borde tillkomma lantbruksstyrelsen. Ytterligare ett par hushållningssällskaps

förvaltningsutskott hava framhållit, att enligt deras förmenande

något behov av särskild riksorganisation ej förelåge; för Norrlands

vidkommande syntes för övrigt en dylik organisation vara mindre

lämplig. — I åtskilliga fall hava erinringar framställts mot den föreslagna

sammansättningen av kontrollnämnden. Erinringarna gå mestadels

ut pa att nämnden borde bestå av ett större antal representant»- för hushållningssällskapen, det praktiska kontrollarbetet och avelsf"

ningarna. medan något större behov av representanter för den vetenskapliga

forskningen på nölboskapsskötselns område ej ansetts förefinnas. I

vissa yttranden har nämnden ansetts böra bibehållas vid sin nuvarande

sammansättning. Lantbruksstyrelsen har funnit det mindre lämpligt

att statskonsulenten i boskapsskötsel bundes vid uppgiften som nämndens

sekreterare; i stället borde han enligt lantbruksstyrelsens förmenande

vara ledamot av såväl nämnd som arbetsutskott. — I ett flertal yttranden

har understrukits vikten av att det centrala organets befogenhet

strikt begränsades till att avse enbart den tekniska ledningen och

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. May.ts proposition nr 203.

övervakningen av kontrollföreningsvei''ksamheten. Särskilt har framhållits,

att kontrollresultatens utnyttjande inom avelsarbetet icke lämpligen

horde ankomma på kontrollnämnden utan i stället såsom hittills vara

en avelslöreningarnas uppgift. Vidare har mot utredningens förslag riktats

den anmärkningen, att såväl den lokala som den centrala ledningen

såsom en främsta uppgift fått sig ålagd att verka för kontrollföreningsverksamhetens

utbredning.

Vad utredningen anfört rörande behovet av statsbidrag för

den omorganiserade kontrollföreningsverksamheten

har i flertalet yttranden ej föranlett några anmärkningar. Endast i de

delar, utredningens beräkningar avse C-kontrollen och överkontrollen,

hava framställts mera betydande erinringar. Sålunda har i vissa yttranden

starkt ifrågasatts, huruvida C-kontrollen ägde tillräckliga förutsättningar

att kunna erhålla den av utredningen beräknade omfattningen.

Mot kostnadsberäkningarna för C-kontrollen har också från flera håll

anmärkts, att desamma verkställs i underkant, därvid särskilt framhållits,

att det ingalunda med säkerhet kunde förutsättas, att vederbörande

mejeri skulle vara villigt att städse och utan ersättning ställa nödig apparatur

till förfogande. Bland annat till följd härav hava åtskilliga hushållningssällskaps

förvaltningsutskott hävdat, att statsbidraget till Ckontrollen

— såväl organisationsbidrag som årligt bidrag — av utredningen

beräknats alltför lågt. Från Östergötlands läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott har uttalats, att ifråga örn C-kontrollen borde tillämpas

samma grunder för statsbidrags utlämnande som de, vilka för närvarande

gällde vid A- och B-kontrollen. Hallands läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott har för sin del ansett det årliga bidraget

böra utgå med lägst 50 öre per ko. Lantbruksstyrelsen har visserligen

förklarat sig ej hava något att erinra mot den beräknade storleken av

statsbidraget till C-kontrollen men har funnit det mindre önskvärt, att

hushållningssällskapens medverkan till ekonomiskt stödjande av förevarande

del av kontrollföreningsverksamheten avkopplades, då sällskapens

allmänna intresse för verksamheten därigenom lätt kunde komma

att till skada för densamma avtrubbas. Vad beträffar statsanslaget till

överkontrollanternas avlönande, har detsamma, med hänsyn till de stora

krav, som syntes komma att ställas på nämnda befattningshavare, i några

yttranden betecknats såsom alltför snävt tilltaget. Malmöhus läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott har såsom sin uppfattning uttalat,

att kontrollföreningsverksamheten horde givas en sådan organisation,

att verksamheten kunde hedrivas utan något som helst anslag av statsverket.

I mitt yttrande till statsrådsprotokollet i samband med tillsättandet av

1933 års mjölk- och mejeriutredning framhöll jag bland annat, att anordnandet

genom mejeriernas försorg av en förenklad kontroll borde kunna

Departemenis
chefen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majus proposition nr 203.

medföra en önskvärd utbredning av kontrollverksamheten. I det förslag,

som utredningen nu avgivit och för vars väsentliga innehåll jag i

det föregående redogjort, synes detta spörsmål hava funnit en tillfredsställande

lösning genom den föreslagna s. k. C-kontrollen. Denna kontrollform

fyller helt naturligt icke de anspråk, som böra ställas på den för

ett högtstående avelsarbete erforderliga kontrollverksamheten. Men den

bör kunna tjäna som ett betydelsefullt rättesnöre för den mindre jordbrukaren

både i vad gäller urvalet av påläggsdjur och beträffande en

ekonomisk utfodring. De fordringar den kan komma att ställa på den

enskilde jordbrukaren äro dessutom så ringa, att förutsättningar torde

föreligga för god anslutning till denna kontrollform från de mindre jordbrukarnas

sida. Jag vill därför förorda, att åtgärder vidtagas för anordnande

av en dylik kontroll i huvudsaklig anslutning till utredningens förslag,

varvid jag dock förutskickar, att frågan örn benämningen å kontrollformen

i fråga kommer att ytterligare övervägas vid utarbetandet av de

erforderliga författningsbestämmelserna.

Såsom utredningen förutsatt torde ett genomförande av förenämnda förslag

icke kunna äga rum utan understöd från statens sida. Vad utredningen

anfört rörande kostnaderna för C-kontrollen samt grunderna för

beviljande av statsbidrag till densamma kan jag i stort sett biträda.

Statsbidrag torde sålunda böra utgå dels såsom organisationsbidrag med

högst 3 kronor för besättning, dels ock såsom årligt bidrag med 25 öre

för varje ko, tillhörande besättning örn högst 10 kor. Därest man i likhet

med utredningen räknar med att ifrågavarande kontroll under nästkommande

budgetår lyckas ernå en omfattning av omkring 10,000 besättningar

med i runt tal 40,000 kor, skulle alltså, på sätt utredningen anfört,

till uppehållande av en förenklad ladugårdskontroll för sagda budgetår

av statsmedel erfordras ett belopp av (30,000 + 10,000 =) 40,000 kronor.

Jag tillstyrker, att detta belopp anvisas.

Beträffande ett upptagande nu av de väckta förslagen örn skärpning

av den s. k. A- och B-kontrollen ställer jag mig däremot tveksam. Det

synes mig sålunda icke osannolikt, att, såsom uttalats av vissa av de i

ärendet hörda myndigheterna och korporationerna, ett genomförande av

förut berörda C-kontroll kan komma att leda till, att den allmänna kontrollen

i övrigt endast behöver förekomma i en form. Någon erfarenhet

i detta avseende torde därför först böra inhämtas, innan slutlig ståndpunkt

tages till denna sak. Härtill kommer, att åtskilligt av vad utredningen

i förevarande avseende föreslagit lärer, örn anledning därtill föreligger,

kunna genomföras inom nu gällande bestämmelsers ram. Även

utredningens förslag örn ytterligare utveckling av den hittills tillämpade

s. k. skärpta kontrollen torde böra i viss mån ställas på framtiden. Genomförandet

av denna elitkontroll synes mig nämligen äga ett visst sammanhang

med frågan örn den föreslagna omorganisationen av kontrollföreningsverksamhetens

lokala och centrala ledning, i vilket avseende

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 203.

21

jag ej heller är beredd att nu föreslå åtgärder. Anställandet hos hushållningssällskapen

av särskilda överkontrollassistenter, till vars avlöning

m. m. statsbidrag skulle utgå, torde nämligen rent organisatoriskt sett

böra bedömas i samband med föreliggande frågor örn utökning på andra

områden av hushållningssällskapens konsulentverksamhet. Dessutom tala

även budgetära skäl för uppskov med åtgärderna i fråga.

Såsom jag inledningsvis erinrade, har i årets statsverksproposition till

undei-stöd åt kontrollföreningsverksamheten för budgetåret 1935/1936 beräknats

ett reservationsanslag av 137,000 kronor. Nämnda belopp avsågs

skola förslå till täckande av dels medelsbehovet, 100,000 kronor, för den

enligt hittills tillämpade riktlinjer bedrivna kontrollföreningsverksamheten

örn hänsyn toges till en påräknad reservation å tidigare anslag av

3,000 kronor, dels ock behovet av statsbidrag till förenklad ladugårdskontroll

enligt 1933 års mjölk- och mejeriutrednings förslag, 40,000 kronor.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört tillstyrker jag nu,

att anslag för ifrågavarande ändamål i riksstaten för nästa budgetår upptages

med omförmälda belopp 137,000 kronor.

Sedan riksdagen beslutat i anslagsfrågan, torde det få ankomma på

Kungl. Majit att genom omarbetning av kungörelsen den 15 april 1932 *

(nr 72) eller i annan ordning meddela de närmare bestämmelser, som

kunna erfordras för den s. k. C-kontrollens genomförande.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nötboskapsavelns befrämjande: Understöd

åt kontrollföreningsverksamhet för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett reservationsanslag av 137,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten bifall samt förordnar,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet!

P. Gullstrand.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 203.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:243 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående understöd åt kontrollföreningsverksamhet. a1 i texten
  2. JoU 1935:70 Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition angående understöd åt kontrollföreningsverksamhet jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten