Sök i Ratio Lex

Angående förlagskapital för upprättande vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda av en materialdepå för blinda kvinnor

1935-03-11 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:211, Angående förlagskapital för upprättande vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda av en materialdepå för blinda kvinnor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

1

Nr 211.

Kungl. Marits proposition till riksdagen angående förlagskapital

för upprättande vid institutet och förskolan

för blinda å Tomteboda av en materialdepå för

blinda kvinnor; given Stockholms slott den 11 mars

1935.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majits,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 11 mars 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Schlyter, Möller, Levinson, Vennerström, Engberg, Ekman.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg anför härefter:

På förslag av Kungl. Majit i proposition nr 2 till 1921 års riksdag anvisade

riksdagen såsom rörelsekapital för styrelsen för hantverksskolan i

Kristinehamn för blinda ett förslagsanslag av 50,000 kronor.

Frågan örn anslag till berörda ändamål väcktes på sin tid av styrelsen för

hantverksskolan, som i en till Kungl. Majit ingiven framställning anförde

i huvudsak följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. Nr 211.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majda proposition Nr 211.

Det hade redan tidigt stått klart för styrelsen, att eleverna vid hantverksskolan,

när de efter genomgången fullständig kurs utskreves för att

i sina respektive hemorter söka vinna sin utkomst genom att omsätta de

vid skolan förvärvade kunskaperna, behövde utrustning i form av verktyg

och ravaror ävensom att denna utrustning borde ombesörjas av skolan.

När vidare de blinda längre fram behövde komplettera eller förnya sitt

materialförråd, vände de sig i allmänhet hellre till skolan än till den enskilde

affärsmannen, enär skolan bättre kände deras villkor och behov. På så

sätt hade så småningom vid sidan av yrkesutbildningen även en skolans

affärsverksamhet utformat sig, som under årens lopp fått en allt större

omfattning och som ställde betydande krav på rörelsekapital.

Penningvärdets betydande fall och de ökade krav, som följde med den

allt större omsättningen gjorde behovet av större förlagskapital än styrelsen

disponerade över allt mera gällande. Ett större rörelsekapital skulle

dessutom för skolan möjliggöra fördelaktigare inköp av råvaror och därigenom

bidraga till deras förbilligande.

Sedan vederbörande myndigheter yttrat sig, anförde dåvarande departementschefen

vid ärendets anmälan inför Kungl. Majit bland annat följande:

Det förefölle honom synnerligen angeläget, att den med hantverksskolan

förenade materialdepån kunde förse de blinda inom olika delar av riket

med de arbetsmaterialier, som för dem vöre behövliga. Betydelsen härav

hade riksdagen också behjärtat därmed, att riksdagen beviljat medel för

bidrag till fria frakter av berörda arbetsmaterialier. I likhet med de i ärendet

hörda myndigheterna funne departementschefen det till fullo ådagalagt,

att materialdepan icke kunde fylla sin uppgift i omförmälda hänseende,

utan att hanverksskolans styrelse erhölle tillgång till ökat rörelsekapital.

Dylikt kapital kunde emellertid svårligen beredas styrelsen på annat sätt

än genom statens mellankomst. Det vore därför önskvärt, att framställning

gjordes hos riksdagen om beviljande för ifrågavarande ändamål av ett

räntefritt lån å 50,000 kronor åt styrelsen för hantverksskolan.

Mot vad departementschefen sålunda föreslagit fann såsom nämnts riksdagen

icke någon erinran. Jag hänvisar härom till riksdagens skrivelse den

20 maj 1931, nr 217.

I syfte att åstadkomma en materialdepå för blinda kvinnor har nu

direktionen över institutet och förskolan för blinda å Tomteboda — under

åberopande av en handlingarna bifogad framställning från rektor vid institutet

och förskolan — hemställt, att Kungl. Majit måtte föranstalta,

att av det förlagskapital, som beviljats hantverksskolan i Kristinehamn

för blinda män, ett belopp av 10,000 kronor måtte överlämnas till institutet

som förlagskapital för ovannämnda ändamål.

Rektor vid institutet och förskolan har i sin berörda framställning anfört

i huvudsak följande:

Sedan lång tid. tillbaka funnes vid de blindas förening i Stockholm och

hantverksskolan i Kristinehamn för blinda män upprättade materialdepåer.

Dessa inköpte borst- och korgmakerimaterialier i parti att tillhandahållas

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

*>

Kungl. May.ts proposition Nr 211.

blinda hantverkare. Fördelarna med denna anordning vore tydliga nog. De

blinda er holle goda kvaliteter av för dem lämpliga råvaror. Priserna vore

partipriser med ett mindre tillägg för att täcka depåns omkostnader. Genom

särskilda statsanslag erhölle de blinda varorna fraktfritt. Då dessa

depåer vore fogade till skolor eller verkstäder för blinda, kunde de skötas

med en ingående kännedom örn de blindas arbetsförhållanden, varför de

blinda härifrån även kunde erhålla råd beträffande arbetet.

Om det sålunda på ett tillfredsställande sätt vore sörjt för anskaffning

av arbetsmaterialier för de blinda männen, så vore detta däremot ej fallet

beträffande de blinda kvinnorna. För de senare hade hitintills ingenting

uträttats. Ett fåtal kvinnor, vilka i likhet med männen sysslade med borstbinderi

eller korgmakeri, kunde rekvirera råvaror från de nämnda depåerna.

De övriga finge inköpa sina arbetsmaterialier från någon detaljhandel i

hemorten. Detta inköpssätt vore långt ifrån fördelaktigt. Materialet för de

blinda kvinnornas vävnads- och handarbeten vore dyrbarare än de blinda

männens och vida svårare att utvälja såväl med hänsyn till kvalitet som

färg. Då de blinda kvinnorna sålunda vid sina materialinköp måste anförtro

sig åt närmaste kanske mindre väl sorterade detaljhandel, i de flesta

fall genom budskickning, så insåges lätt, att de ofta erhölle olämpliga kvaliteter

och till alltför höga priser. På detta sätt bleve många av deras arbeten

svårsålda, ja nästan omöjliga att avyttra.

Att från de förefintliga materialdepåerna för blinda män tillhandahålla

arbetsmaterialier även för blinda kvinnor vore ej möjligt. Arbetsmaterialet

för de senare krävde en helt annan sakkunskap än för de förra. Båda dessa

arbetsområden kunde ej rymmas inom samma depå. Manlig sakkunskap

måste vara till finnandes vid de ovan nämnda depåerna, under det att de

kvinnliga arbetsmaterialierna fordrade förtrogenhet med de blinda kvinnornas

arbetsområden.

Ehuru en materialdepå till de blinda kvinnornas fördel sedan länge

framstått som nödvändig hade något initiativ för frågans lösning ej kunnat

tagas beroende först och främst på avsaknad av lämplig föreståndare

men även på de kostnader, en dylik depå skulle medföra. Sedan emellertid

en särskild konsulent anställts för främjande av de blinda kvinnornas arbetsmöjligheter,

syntes frågan kunna lösas på ett lyckligt sätt. Konsulentens

uppgift bestode i att besöka de blinda och giva dem råd i arbetet,

verka för avsättningen av deras alster samt lämna anvisning å lämpliga

arbetsmaterialier. Till detta hennes arbete vore synnerligen lämpligt att

lägga skötseln av en materialdepå, varifrån de blinda kvinnorna kunde

rekvirera arbetsmaterialier av olika slag. Genom att verkställa större inköp

för depåns räkning kunde partipriser påräknas. Vid utförsäljningen skulle

endast så stor prisförhöjning ske, att depåns omkostnader täcktes. För att

de senare skulle bliva av så ringa omfattning som möjligt kunde lokal tills

vidare gratis upplåtas hos blindvårdsorganisationernas sociala byrå, dit

även konsulenten hade sitt arbete förlagt. För att vinna nödig erfarenhet

borde depån börja i mindre omfattning för att så småningom med vunnen

erfarenhet utvecklas.

För att kunna upprätta en depå av ifrågavarande slag vore det emellertid

tillika nödvändigt, att ett tillräckligt rörelsekapital disponerades.

Då den ifrågasatta materialdepån borde lyda under institutet och förskolan

för blinda å Tomteboda, borde förlagskapitalet överlämnas till direktionen

(iver dessa skolor för att upptagas i skolornas räkenskaper. Direk
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

lionell borde erhålla uppdrag att föranstalta angående depåns skötsel ävensom

att^ årligen i institutets och förskolans årsberättelse avgiva redogörelse

för depåns verksamhet.

Beträffande det av styrelsen för hantverksskolan i Kristinehamn för

blinda män disponerade förlagskapitalet av statsmedel har styrelsen i skrivelse

till direktionen över institutet och förskolan för blinda å Tomteboda

anfört i huvudsak följande:

Den 24 januari 1922 hade hantverksskolans styrelse från riksgäldskontoret

mottagit omförmälda 50,000 kronor. Under tiden mellan ansökningens

ingivande i oktober 1919 och anslagets beviljande hade emellertid

priset å råmaterialier för depåns räkning väsentligt sjunkit, varför styrelsen

ansett sig böra omedelbart återremittera 30,000 kronor till riksgäldskontoret.

Skolan hade alltså sedan dess till sitt förfogande som för lagskapital

haft ett belopp av 20,000 kronor. Ehuru det givetvis vore en fördel

att fortfarande äga tillgång till sistnämnda belopp för att kunna möta

eventuella prisförhöjningar, kunde dock skolan med nuvarande relativt

låga prisnivå utan olägenhet avstå hälften av förlagskapitalet eller 10,000

kronor. Dock ville styrelsen framhålla, att det sålunda reducerade kapitalet

skulle bliva otillräckligt, därest väsentliga prisstegringar å råmaterialierna

skulle komma till stånd.

I utlåtanden den 25 februari respektive den 5 mars 1935 hava skolöverstyrelsen

och statskontoret icke funnit något att erinra mot bifall till framställningen.

Med hänsyn till vad som förekommit vid anslagsfrågans behandling

år 1921 har statskontoret emellertid ansett, att den föreslagna

åtgärden näppeligen borde vidtagas utan riksdagens medgivande.

Såsom framgår av utredningen i ärendet är det sörjt för att de blinda

männen kunna erhålla erforderliga och lämpliga arbetsmaterialier till fördelaktiga

priser. En motsvarande organisation saknas däremot i stort sett

till förmån för de blinda kvinnorna, vilka i allmänhet använda materialier

av helt annat slag än männen. Det av direktionen över institutet och förskolan

för blinda å Tomteboda framlagda förslaget innebär en möjlighet

att — utan anlitande av ytterligare statsmedel — upprätta en dylik organisation,

som utan tvivel skulle bliva av stor betydelse för de blinda kvinnorna.

Enligt förslaget skulle den nya materialdepån anknytas till institutet.

Det erforderliga förlagskapitalet skulle erhållas därigenom, att 10,000

kronor av det utav styrelsen för hantverksskolan i Kristinehamn för blinda

män disponerade rörelsekapitalet för en materialdepå vid nämnda skola

skulle överlämnas till direktionen. Enligt vad styrelsen för hantverksskolan

meddelat kan densamma med hänsyn till nuvarande relativt låga materialpriser

utan olägenhet avstå det ifrågasatta beloppet.

Ett realiserande av direktionens förslag synes innebära såväl att en icke

oväsentlig brist i blindvårdsorganisationen avhjälpes som att det av statsmakterna

för ifrågavarande ändamål anvisade rörelsekapitalet blir bättre

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

utnyttjat. Med hänsyn härtill och till vad i övrigt anförts vill jag ansluta

mig till detsamma. Såsom statskontoret framhållit torde emellertid riksdagens

medgivande böra inhämtas till den ifrågasatta åtgärden.

Kungl. Maj:t torde vid bifall till framställningen i sinom tid böra utfärda

de bestämmelser och föreskrifter i övrigt, som må kunna befinnas erforderliga.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva

att ett belopp av 10,000 kronor av de utav 1921 års riksdag

såsom rörelsekapital för styrelsen för hantverksskolan

i Kristinehamn för blinda män anvisade, av styrelsen nu

disponerade medlen må, under de villkor och bestämmelser i

övrigt, Kungl. Majit kan finna skäl föreskriva, användas

såsom förlagskapital för upprättande vid institutet och

förskolan för blinda å Tomteboda av en materialdepå för

blinda kvinnor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

. Nils Gustav Rosén.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 311.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:346 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förlag skapital för upprättande vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda av a1 i texten
  2. SU 1935:147 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förlag skapital för upprättande vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda av en materialde s. 1 i texten