Sök i Ratio Lex

Angående statsbidrag till vissa landsting för av dem disponerade vårdplatser å folksanatorierna

1935-03-08 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:214, Angående statsbidrag till vissa landsting för av dem disponerade vårdplatser å folksanatorierna

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 214-

1

Nr 214.

Kungl. Majus proposition till riksdagen angående statsbidrag

till vissa landsting för av dem disponerade

vårdplatser å folksanatorierna; given Stockholms slott

den 8 mars 1935.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för denna dag vill Kungl. Majit härmed föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet

å Stockholms slott den 8 mars 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller:

Enligt gällande bestämmelser utgår statsbidrag till driftkostnaderna vid

tuberkulosanstalter i allmänhet med 1 krona 75 öre för varje å sanatorium

(för lungtuberkulösa) vårdad patient, för vilken icke uttages högre dagavgift

än 2 kronor, samt med 1 krona 25 öre per dag för varje å tuberkulossjukDihang

till riksdagens protokoll 1035. 1 sami. Nr 214.

e,rr, 35

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

stuga och tuberkulosavdelning vid lasarett vårdad patient, för vilken icke

uttages högre dagavgift än 1 krona 50 öre. Såsom generellt villkor gäller,

att dagavgiften å allmän säl icke får utgå med högre belopp än nu nämnda.

Till vissa tub erkul o san s tal te r i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands

län, där tuberkulosfrekvensen är särskilt hög samt den ekonomiska bärkraften

ringa, utgår statsbidrag med något förhöjda belopp enligt särskilt

medgivande av riksdagen.

Dessa bestämmelser lia närmast avseende å av landsting och kommuner

drivna tuberkulosanstalter. Till de av Konung Oscar Ilis jubileumsfond

drivna s. k. folksanatorierna har alltsedan 1905 utgått ett fixt anslag, som

under senare år upptagits till 50,000 kronor. För nästa budgetår har i

statsverkspropositionen (p. 105) för dessa sanatorier äskats ett anslag av

130,000 kronor, varav 80,000 kronor avsetts för täckande av brist, som dels

uppkommit under budgetåret 1933/1934 dels beräknas uppkomma under

innevarande budgetår.

Från landstingen i Gotlands och Västernorrlands län samt direktionen

för Kalmar läns sanatorium i Målilla ha nu inkommit framställningar örn

statsbidrag för vissa av dem disponerade platser å folksanatorierna. Statsbidraget

föreslås härvid skola utgå enligt samma grunder som för länssanatorierna.

Innan jag närmare ingår på dessa framställningar vill jag erinra, att

statens sjukvårdskommitté i sitt den 17 maj 1934 avgivna betänkande angående

den slutna kroppssjukvården i riket (statens offentliga utredningar 1934: 22)

avhandlat ifrågavarande spörsmål. Kommittén framhåller sålunda å ena sidan,

hurusom under senare år svårigheter uppstått att fullt belägga folksanatoriernas

platser, främst beroende på de höga dagavgifter å allmän säl, som

med nuvarande statsbidrag där måste hållas. Dessa dagavgifter varierade

mellan 5 och 2 kronor, medan dagavgiften för motsvarande platser å länssanatorierna

i allmänhet icke överstege 1 krona. Å andra sidan ägde vissa

landsting alltjämt icke tillgång till nödigt antal sanatorieplatser (A-platser)

inom det egna länet. Detta gällde i första hand Gotland, som helt saknade

sådana platser, samt de norrländska länen med deras genomgående höga

tuberkulosfrekvens. Närmast i syfte att för dessa landsting underlätta ett

rationellt utnyttjande genom förhyrande eller eljest av folksanatoriernas överskottsplatser

föreslår kommittén, att till folksanatoriernas drift skall utgå

statsbidrag efter enahanda grunder, som av kommittén förordas beträffande

länssanatorierna, eller med 1 krona 75 öre per dag och patient, för vilken

icke uttages högre dagavgift än 1 krona. Vad som härutöver erfordras för

att täcka dagkostnaden förutsättes skola bestridas av landstingen beträffande

patient, som jämlikt ingånget hyresavtal eller eljest av landstingets läkare

remitteras till folksanatorium. I den mån för andra patienter tillämpas en

avgift av endast 1 krona, skulle ansvaret för täckandet av ifrågavarande

skillnad åvila jubileumsfonden. Enligt dessa grunder skulle landstingen,

örn dagkostnaden uppskattades till 5 kronor per patient, icke behöva erlägga

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majus proposition nr 214.

mer än 2 kronor 25 öre per vårddag, vilket skulle göra det synnerligen förmånligt

för dem att utnyttja ifrågavarande platser, enär därigenom eljest

nödiga nybyggnader undvekes. Kostnaderna för staten beräknas uppgå till

högst 250,000 kronor per år mot nuvarande 50,000 kronor, men framhåller

kommittén samtidigt, att nu berörda anordning i realiteten bleve billigare

för staten än att lämna såväl byggnads- som driftbidrag till eljest erforderliga

platser å länssanatorium.

I de yttranden, som efter remiss avgivits över sjukvårdskommitténs betänkande,

har ifrågavarande förslag i allmänhet tillstyrkts, bl. a. av överstyrelsen

för jubileumsfonden.

Jag övergår härefter till att i korthet redogöra för nyssnämnda framställningar

från Gotlands, Västernorrlands och Kalmar län jämte i samband därmed

stående förhållanden.

Gotlands läns landsting, som inom eget län endast förfogar över 43 platser

å tuberkulossjukstuga (B-platser), har, såvitt en framställningen bifogad avskrift

utvisar, träffat avtal med jubileumsfondens överstyrelse, enligt vilket

landstinget tillförsäkras rätt att för vård av lungsjuka från Gotlands län

förfoga över 20 platser i allmänt rum å Hessleby sanatorium samt därutöver,

i den mån behov föreligger och tillgång av lediga vårdplatser finnes, ytterligare

intill 20 vårdplatser å antingen Hessleby eller Hålahults sanatorier.

För 20 platser skall landstinget, vare sig platserna tagas i anspråk eller ej,

erlägga en dagavgift motsvarande självkostnadspriset å jubileumsfondens

sanatorier under närmast föregående verksamhetsår, förhöjt till närmast högre

tjugufemtal öre. För återstående 20 platser skall utgå samma dagavgift, i

den mån de av landstinget utnyttjas. Med utgångspunkt från självkostnadspriset

för budgetåret 1932/1933 skulle dagavgiften enligt dessa grunder för

år 1934 lia utgått med 4 kronor 75 öre. Skulle det visa sig, att landstinget

icke har behov av 20 vårdplatser, äger landstinget efter viss tid få antalet

upplåtna platser minskat till lägst 10. Avtalet gäller från och med den 1

januari 1935 tillsvidare med sex månaders ömsesidig uppsägning.

I sin den 30 december 1934 dagtecknade framställning erinrar landstinget

inledningsvis örn den ogynnsamma ställning, som den gotländska befolkningen

intagit, genom att landstinget, främst av ekonomiska skäl, icke

varit i stånd att anordna sanatorieplatser å Gotland. Befolkningen hade därför

vid behov av sanatorievård varit hänvisad till jubileumsfondens sanatorier

med deras höga dagavgifter. Härefter fortsätter landstinget:

Genom det numera träffade avtalet med jubileumsfonden hade väl dagkostnaden

för sanatorievård något minskats, men dylik vård komme likväl

att för länets invånare kosta minst 2 kronor 75 öre mer per vårddag än för

invånarna i rikets övriga län. Det vore tydligt, att en så hög vårdkostnad

komme att verka synnerligen betungande för en del patienter. Särskilt för

det stora flertalet mindre inkomsttagare, såsom arbetare, lägre tjänstemän,

småbrukare och i övrigt alla dem, vilkas inkomster icke försloge till stort

mera än tillgodoseendet av de normala behoven, komme den höga vårdkostnaden

säkerligen att verka avskräckande från att söka en vård, som

dock i de flesta fall, för vilka den vore avsedd, vore nödvändig för vinnande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

av positiva resultat. Med hänsyn till den stora skattebördan, 3 kronor 75

öre per skattekrona — en av de högsta landstingsskatterna i riket — kunde

landstinget icke heller ensam åtaga sig den kostnad utöver patientavgifterna,

sorn vården å de med jubileumsfonden kontraherade platserna skulle medföra.

Statsbidrag vore därför erforderligt, örn avtalet skulle kunna bibehållas

från landstingets sida och sålunda den länge saknade likställigheten

med andra län ifråga om tillgång till sanatorieplatser, som genom avtalet

vunnits, skulle kunna bestå. Om statsbidrag erhölles med 1 krona 75 öre

per vårddag och patientavgiften bestämdes, på sätt statens sjukvårdskommitté

föreslagit, till 1 krona för vårddag, skulle på landstinget belöpa

ett belopp av 2 kronor per vårddag, vilket ungefärligen motsvarade vad

övriga landsting normalt finge betala för driften av sina sanatorier.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer landstinget örn

statsbidrag med 1 krona 75 öre per vårddag för högst samtliga i avtalet

avsedda 40 vårdplatser.

Västernorrlands läns landsting, som å egna anstalter disponerar över 278

A-platser och 113 B-platser, äger enligt med jubileumsfondens överstyrelse

träffat avtal att för lungsjuka från länet förfoga över sammanlagt intill 25

vårdplatser i allmänt rum å de under fondens förvaltning stående sanatorierna,

i första hand Österåsens sanatorium, med företrädesrätt framför andra

inträdessökande. Därutöver äger landstinget för sina sjuka rätt till intagning

å ifrågavarande sanatorier i tur med övriga inträdessökande. För varje

patient, som genom landstingets försorg hänvisas till fondens sanatorier,

ikläder sig landstinget betalningsskyldighet med 5 kronor per vårddag, dock

att, därest under avtalstiden en förändring i nu gällande betalningsbestämmelser

för vård å sanatorierna skulle ske, landstinget skall i stället erlägga

den ändrade avgiften. Landstinget förbinder sig tillika att beträffande sina

patienter gälda kostnaden för resa till och från sanatoriet, för vård å vederbörande

länslasarett samt för eventuellt förekommande begravning. Avtalet

gäller från och med den 15 januari 1935 tillsvidare med sex månaders uppsägning.

I sin den 14 januari 1935 dagtecknade framställning anför landstinget bl. a.:

Den tendens till begränsning av tuberkulosen, som de senare åren gjort

sig märkbart gällande i rikets sydligare delar, hade föranlett landstinget att

ställa sig avvaktande till frågan örn ytterligare nybyggnader för tuberkulossjukvårdens

i länet ordnande. I anslutning härtill hade landstinget genom

avtal örn upplåtelse för landstingets räkning av 50 vårdplatser vid Mörsils

sanatorium samt genom det med jubileumsfondens överstyrelse träffade

avtalet sökt tillgodose rimliga anspråk i fråga örn de tuberkulösas vårdmöjligheter.

Det ville numera synas som örn i länet återstående behov av dylika

vårdmöjligheter huvudsakligen hänförde sig till B-platser. Med nu

ifrågavarande avtal hade den planerade utbyggnaden av tuberkulosavdelningen

vid länslasarettet i Örnsköldsvik till självständigt sanatorium, för

vilken landstinget vöre tillförsäkrat bidrag av statsmedel till ett belopp av

120,000 kronor, låtit sig skjutas på framtiden.

Med anledning härav och då berörda anordningar vore av icke ringa ekonomisk

betydelse jämväl för statsverket, hemställer landstinget, att för de

vid Österåsens sanatorium för landstingets räkning upplåtna vårdplatserna

må utgå driftbidrag av statsmedel efter enahanda grunder som till landstingens

länssanatorier,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majas proposition nr 214.

Direktionen för Kalmar läns sanatorium i Målilla slutligen, som förfogar

över 237 egna vårdplatser, framhåller i skrivelse den 12 november 1934, att

nämnda platser icke täckte det nuvarande behovet och att direktionen förty,

efter bemyndigande av länets båda landsting, inlett förhandlingar med jubileumsfondens

överstyrelse om disposition av visst antal platser å Hessleby

sanatorium. Direktionen hade ock erhållit erbjudande att få förfoga över

15 vårdplatser därstädes mot en dagavgift, som motsvarade självkostnadspriset

för vård å fondens sanatorier under närmast föregående verksamhetsår,

förhöjt till närmast högre tjugufemtal öre, för år 1934 uppgående till

4 kronor 75 öre. Då emellertid dagavgiften vid Målilla sanatorium endast

utgjorde 1 krona 50 öre, skulle ett utnyttjande av det gjorda erbjudandet

förorsaka en merutgift av ej mindre än 3 kronor 25 öre per vårddag, vilket

under nuvarande förhållanden vore ytterst betungande såväl för den självbetalande

som — i fattigvårdsfall — för kommunerna och i sista hand landstingen.

Kunde åter statsbidrag erhållas med sedvanligt belopp, skulle merkostnaden

inskränka sig till 1 krona 50 öre per vårddag, vilket finge anses

för vederbörande överkomligt.

På grund av vad sålunda anförts anhåller direktionen, att statsbidrag

måtte tillsvidare i vanlig ordning utgå till Målilla sanatorium för därifrån

till Hessleby sanatorium hänvisade patienter till ett antal, motsvarande högst

15 vårdplatser.

Medicinalstyrelsen, som yttrat sig över samtliga framställningar, framhåller,

att dessa i princip överensstämma med statens sjukvårdskommittés förslag

såtillvida som de avse att med tillhjälp av sedvanligt statsbidrag avtalsvis

utnyttja folksanatoriernas överskottsplatser. Då emellertid statsbidrag för

närvarande utginge till folksanatorierna med ett fixt totalbelopp, skulle ett

bifall till framställningarna innebära, att statsbidrag till här avsedda vårdplatser

komme att, ehuru på olika sätt, utgå till såväl jubileumsfonden som

sökandena. Med hänsyn härtill vore det enligt styrelsens mening lämpligast,

att framställningarna upptoges till behandling i samband med sjukvårdskommitténs

förslag. I enlighet härmed förklarar sig ock styrelsen icke

kunna för närvarande tillstyrka bifall till framställningarna, i vad de avse

Västernorrlands och Kalmar län. Vad åter angår Gotlands län anser styrelsen

sådana särskilda förhållanden föreligga, att ett omedelbart ingripande

från statens sida till tuberkulosvårdens rationella ordnande är väl motiverat.

Styrelsen tillstyrker därför framläggande av sådan proposition i ämnet, att

landstingets framställning kan bifallas.

Det hade givetvis varit önskvärt, att prövningen av förevarande framställningar

kunnat försiggå i samband med behandlingen av sjukvårdskommitténs

förslag i denna del. Med hänsyn till vad i saken förekommit har jag emellertid

icke ansett mig kunna underlåta att upptaga denna fråga redan nu. Såsom

jag nyss framhållit, ansluta sig framställningarna principiellt till den

ordning, som föreslagits av sjukvårdskommittén.

Vad först angår Gotlands län, tala onekligen starka skäl för bifall till

Departements
chefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl Maj:ts proposition nr 214.

landstingets framställning. Länet saknar helt A-platser och dess ekonomiska

bärkraft är till följd av dess fåtaliga befolkning mycket svag. Härtill

kommer, att tuberkulosfrekvensen i länet är relativt hög. Enligt av

sjukvårdskommittén framlagda siffror översteg sålunda tuberkulosdödligheten

å Gotland under femårsperioden 1926—1930 med 9 % medeltalet för riket

under samma period. Sjukvårdskommittén har ock i sitt betänkande understrukit

angelägenheten av att i första hand Gotlands behov av sanatorieplatser

blir tillgodosett och därvid förordat en lösning efter i huvudsak de

linjer, som genom ifrågavarande avtal förverkligats. Jag anser mig därför

böra i likhet med medicinalstyrelsen tillstyrka bifall till framställningen.

Yad härefter beträffar Västernorrlands län, kunna väl icke lika vägande skäl

anföras för ett föregripande av sjukvårdskommitténs förslag. Landstinget

har sålunda inom det egna länet tillgång till ett icke ringa antal sanatorieplatser.

Behovet av ytterligare sådana platser har emellertid vitsordats av

statens sjukvårdskommitté under framhållande av att tuberkulosdödligheten

i länet under femårsperioden 1926—1930 med icke mindre än 26 % överstigit

medeltalet för riket. Länet har ock att kämpa med stora ekonomiska

svårigheter. Landstingsskatten för år 1934 uppgick sålunda till 3 kronor

50 öre mot 2 kronor 70 öre för riket i dess helhet. Det synes mig därför

fullt försvarligt att jämväl för detta län förorda bifall till föreliggande framställning.

Statsbidraget torde dock böra begränsas till att avse de 25 platser,

vilka landstinget äger att med företrädesrätt belägga.

I fråga örn Kalmar län synes även där förefinnas ett visst behov av ytterligare

vårdplatser, ehuru enligt sjukvårdskommitténs beräkningar platstillgången

i länet kan anses relativt god och tuberkulosfrekvensen är lägre än

den genomsnittliga i riket. Landstingsskatten är emellertid relativt hög, för

år 1934 3 kronor. Med hänsyn härtill och då ett bifall till framställningen

icke skulle för staten medföra nämnvärd merkostnad, har jag med min ståndpunkt

till övriga framställningar icke ansett tillräckliga skäl föreligga för ett

avstyrkande av denna framställning.

Såsom gemensamt villkor för statsbidrags utgående torde i enlighet med

sjukvårdskommitténs förslag böra föreskrivas, att av patienten icke må uttagas

högre dagavgift än 1 krona. För Västernorrlands och Kalmar läns

landsting, som för närvarande å eget sanatorium tillämpa en dagavgift av

1 krona 75 öre respektive 1 krona 50 öre, kommer detta att innebära, att

dagkostnaden för vården å jubileumsfondens sanatorier ställer sig något

högre än för vården å eget sanatorium, men det synes mig å andra sidan

rimligt, att den särskilda förmån, som statsbidraget till ifrågavarande platser

utgör, kommer icke blott landstingen utan även den enskilde patienten till

godo. Statsbidraget torde ock i avbidan på det förslag, som kan komma

att framläggas på grundval av sjukvårdskommitténs betänkande, böra för

samtliga platser bestämmas att utgå allenast under nästa birdgetår.

Det sammanlagda beloppet av nu berörda statsbidrag uppgår till i runt

tal 50,000 kronor. Bidraget synes böra utgå från det i statsverkspropositionen

under femte huvudtiteln upptagna förslagsanslaget till bidrag till

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

driftkostnader för tuberkulossjukvårdsanstalter å 4,800,000 kronor. Detta

torde dock icke behöva föranleda någon höjning av anslaget. Jag vill i

detta sammanhang slutligen framhålla, att en av ifrågavarande statsbidrag

föranledd ökad belastning å nu nämnda anslag i realiteten icke behöver betyda

en motsvarande ökning av statens utgifter. Det torde nämligen icke

vara oberättigat antaga, att statsbidraget skall vara ägnat att i sin mån motverka

den brist i jubileumsfondens räkenskaper för nästa budgetår, som är

att förutse.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

I. medgiva, att Kungl. Majit må — utan hinder av gällande

bestämmelser örn statsbidrag till driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter

— för tiden från och med den 1 juli

1935 till och med den 30 juni 1936 från förslagsanslaget till

bidrag till driftkostnaderna för tuberkulossjukvårdsanstalter

bevilja

dels Gotlands läns landsting statsbidrag med 1 krona 75 öre

för högst 40 vårdplatser å de under jubileumsfondens förvaltning

stående sanatorierna,

dels Västernorrlands läns landsting statsbidrag med samma

belopp för högst 25 vårdplatser å nämnda sanatorier,

dels ock landstingen i Kalmar läns norra och södra landstingsområden

statsbidrag med samma belopp för tillhopa högst 15

vårdplatser å berörda sanatorier,

allt per dag och patient, för vilken icke uttages högre dagavgift

än 1 krona;

II. föreskriva, att för åtnjutande av dessa bidrag skola i

tillämpliga delar gälla de allmänna bestämmelserna om statsbidrag

till tuberkulossjukvårdsanstalternas driftkostnader ävensom

de särskilda föreskrifter, som må av Kungl. Majit meddelas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att proposition av den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Henry Booth.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:227 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till vissa landsting för av deni disponerade vårdplatser å folksanatoriern a1 i texten
  2. SU 1935:101 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till vissa landsting för av dem disponerade vårdplatsei'' å folksanatorierna. s. 6 i texten