Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition nr 216

1935-03-08 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:216, Kungl. Maj:ts proposition nr 216

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

1

Nr 216.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen nied förslag till förordning

om omsättningsskatt å inhemskt vin; given Stockholms slott

den 8 mars 1935.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till förordning om omsättningsskatt å

inhemskt vin.

Under Hans Majlis

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Bihang tili riksdagens protokoll 19.13,

1 sami.

Nr •216.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Förslag

till

förordning om omsättningsskatt å inhemskt vin.

Härigenom förordnas som följer:

1 §.

För vin, som tillverkats inom riket ock som kär försäljes av partikandelsbolaget

till detaljhandelsbolag, skall erläggas en avgift, benämnd omsättningsskatt.

2 §.

Omsättningsskatten utgår, för liter räknat, med 70 öre, örn vinets alkoholhalt

överstiger 14 volymprocent eller det är musserande eller därmed

jämförligt, men eljest med 35 öre.

3 §.

Det åligger detaljkandelsbolag att till partikandelsbolaget erlägga omsättningsskatten

i samband med betalningen för varan. Partikandelsbolaget

har att i den ordning Kungl. Maj:t bestämmer till statsverket inbetala

omsättningsskatten.

Detaljhandelsbolagen äga att efter grunder, som av kontrollstyrelsen

fastställas, vid försäljningen av vinet göra sig betäckta för omsättningsskatten.

4 $.

. Kontrollstyrelsen åligger att före utgången av varje månad till statskontoret

avlämna uppgift å de under nästföregående månad influtna omsättnirtgsskattemedlen.

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1935.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 216.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms slott

den 8 mars 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller. Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

I Sverige äro för närvarande i stort sett alla slag av till avsalu avsedda

alkoholhaltiga drycker med högre alkoholhalt än 1.8 viktprocent

föremål för beskattning i en eller annan form. Å brännvin, som från

bränneri utlämnas till aktiebolaget Vin- & spriteentralen i och för beredning

av spritdrycker för försäljning enligt rusdrycksförsäljningsförordningens

bestämmelser, utgår sålunda tillverkning sskatt. Spritdrycker

och vin, som till riket införas, äro beskattade genom tullar.

Vid spritcentralens försäljning av spritdrycker till systembolagen uttages

sedermera en särskild omsättningsskatt, och vid utskänkning

av andra spritdrycker än renat brännvin utgår utskänkning sskatt.

Å maltdrycker av andra och, i den mån de förekomma, av tredje klasserna

— d. v. s. i stort sett sådana maltdrycker, vilkas alkoholhalt överstiger

1.8 viktprocent — vilar maltskatt. Undantaget från beskattning

är för närvarande allenast det inom riket till avsalu tillverkade

fruktvinet.

I sitt den 15 juni 1934 avgivna utlåtande över en inom finansdepartementet

utarbetad promemoria angående svensk vintillverkning förordade

kontrollstyrelsen, att Kungl. Majit måtte föranstalta örn en undersökning

av frågan örn införande av skatt å vin, som inom landet tillverkades för

avsalu. Då i nämnda promemoria hade ifrågasatts vissa åtgärder för eli

minerande av det privatekonomiska intresset i den fabriksmässiga vintillverkningen,

fann styrelsen sig böra fästa uppmärksamheten å den utväg

till utjämnande av vinstmöjligheterna inom sagda tillverkning, som

bestode i att genom påläggande å det inhemska vinet av en skatt av lämplig

storlek på ett riktigare sätt avpassa det tullskydd, som vintillverkarna

av omständigheterna kommit att åtnjuta. Styrelsen erinrade örn

den höga skattläggning, som eljest gällde beträffande alkoholhaltiga drycker

i vårt land, och kundo för sin del icke finna någon anledning, varför

det inhemska vinet skulle på sätt hittills skett helt lämnas utanför alkoholbeskattningen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts proposition nr 216.

Med hänsyn, jämväl till den betydelse, som denna beskattningsfråga

äger ur handelspolitisk synpunkt, har jag låtit inom finansdepartementet

utarbeta en promemoria i ämnet, över vilken kontrollstyrelsen efter hörande

av aktiebolaget Vin- & spritcentralen den 7 mars 1935 avgivit infordrat

yttrande. I denna promemoria anfördes till en början följande:

Att det svenska fruktvinet hittills icke beskattats, torde sammanhänga

med den ringa omfattning, i vilken den fabriksmässiga vintillverkningen

tidigare bedrivits i vårt land. Först under de senaste åren har sagda tillverkning

blivit av mera nämnvärd betydenhet. För närvarande finnas i

landet sex vinfabriker, av vilka två, däribland spritcentralens vinfabrik

i Karlshamn, äga bedriva sin tillverkning utan särskilt tillstånd, under

det att de övriga fyra, vilka anlagts efter den 1 juli 1917, av Kungl. Majit

med stöd av 7 § 2 mom. förordningen den 18 juni 1864 angående utvidgad

näringsfrihet beviljats tillstånd till fabriksmässig vintillverkning.

Vad tillverkningens storlek beträffar utgjorde spritcentralens försäljning

av svenska viner åren 1929 och 1930 allenast respektive 2,674 liter och

8,377 liter men ökade därefter kraftigt. Av nedanstående sammanställning

framgår spritcentralens försäljning av svenska fruktviner under

åren 1931—1934:

Fruktvinstyp

Svaga viner............................ —

Musserande viner ................ 20,469

Starkviner .......................... 62,633

Summa 83,102

1932 1933 1934

volymliter

68,859 279,117

99,232 200,178 118,929

84,195 210,044 374,157

183,427 479,081 772,203

Till belysning av storleken av spritcentralens försäljning av svenska

fruktviner i förhållande till bolagets hela försäljning av viner meddelas

följande sammanställning, avseende åren 1931—1934:

1

År

Hela vin- försälj- ningen,

1,000-tal

liter

Därav

svenska

vilier

1,000-tal

liter

De svenska vinernas fördel- ning å olika slag

Av

svenska viner utgjorde

svaga

1,000 tal

liter

musse-

rande

1,000-tal

liter

starka

1,000-tal

liter

svaga

i % av

samtliga

svaga

musse- rande i %

av samtl.

muss.

stärka J samtliga

i % av i % av

samtliga hela för- stärka säljningen

1931

6,526

83

_

21

62

7.60

1.34 | 1.28 j

1932

4,730

183

99

84

—

45.24

2.46 1 3.88

1933

4,049

479

69

200

210

6.76

55.08

7.88 | 11.83

1934

4,594

772

279

119

374

21.41

31.46

12.85 j 16.80

Av de ovan lämnade uppgifterna framgår, att den inhemska vinfabrikationen

under de senaste åren undergått en väsentlig stegring. Vad

först de till de svaga vinernas grupp hörande fruktvinerna beträffar,

förekommo dessa, såsom av ovanstående uppgifter framgår, under

åren 1931 och 1932 överhuvud icke i marknaden utan hava saluförts först

under år 1933 och därefter i väsentligt stegrad omfattning under år 1934.

De svenska musserande vinerna, som under år 1932 och 1933

vunnit stor avsättning, synas på sistone hava förlorat i betydelse. Omsätt
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:t8 proposition nr 216.

ningssiffran för år 1934 uppgår sålunda icke till mer än cirka 119,000 liter

eller icke fullt 60 procent av omsättningen för år 1933. Anledningen

till denna nedgång är säkerligen att söka framför allt däri, att tullen på

musserande viner under år 1933 sänkts från 4 kronor till 1 krona per

liter, vilket möjliggjort för importörerna av dessa viner att sälja dem på

den svenska marknaden för ett avsevärt billigare pris än tillförne. Därtill

kommer, att några märken av champagne-typ under år 1934 salubjudits

till ett relativt mycket lågt pris, som förskaffat dem en betydande

omsättning. Samtidigt har emellertid konsumtionen av ett annat franskt

vin, nämligen det vita, pärlande vinet av vouvray-typ, varav den årliga

omsättningen för åren 1928—1930 översteg 200,000 liter, sjunkit högst

avsevärt. Härtill har med all sannolikhet förekomsten av de svenska

musserande fruktvinerna bidragit vad angår åren 1931 och 1932, under

det att därefter anledningen även är att söka i den ökade försäljningen

av de franska musserande vinerna.

Avsättningen av svenskt fruktvin av starkvinstyp, vilket tillverkas

allenast av spritcentralens vinfabrik i Karlshamn, har under år 1933

undergått en kraftig stegring, vilken fortsatt även under år 1934, då tillverkningen

uppgick till en kvantitet av 374,000 liter, en ökning med inemot

80 procent från år 1933.

De inhemska fruktvinernas benämning, producenternas namn, partihandelspris,

detaljhandelspris samt alkoholstyrka framgår av följande sammanställning

:

Slag och benämning

Tillverkare

Partih an- delspris

per hel- butelj

öre

Utminute- ringspris

per hel- but el j

öre

Alkohol- halt vo- lympro- cent

cirka

Starkvin.

Dessert

Spritcentralen

130

180

16.5

Svagvin.

Röda:

Rött Hvembo

Sv. Fruktföreningen

160

190

12-13 1

Bjälbo-Rubin

K. Fjaestad & Son

ISO

180

11.5

Bacchi-Wapen

AB. Th. Winborg & C:o

135

180

13 ;

Vita:

Vitt Hvembo

Sv. Fruktföreningen

145

175

8-9

Bjälbo-Gutår

K. Fjastad & Son

125

150

11.5

Sanct Örjan

AB. Th. Winborg & Co

125

150

12

Musserande.

Knutstorps Sparling

(torr)

Knutstorps Egendom

320

385

13

D:o (söt)

»

300

360

13

! Nordsjö Skum (söt)

Nordsjö gård

285

340

13.6

j Bjälbo Tappning (halvtorr)

K. Fjaestad & Son

225

275

13.5

j D:o (söt)

» »

225

275

13.5

1 Bergskum (halvtorr)

AB. Th. Winborg & C:o

225

275

10—10.5

1 D:o (söt)

» » »

175

225

10-10.5

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

.Då här ovan skiljes mellan starka och svaga viner, tillämpas såsom

gräns dem emellan den i tulltaxan beträffande vin i tariffhänseende

angivna alkoholgränsen 14 volymprocent. Under denna alkoholhalt hålla

sig även de svenska musserande vinerna. Vid ett bedömande av de uppgivna

priserna hör uppmärksammas, att rymden av helbutelj är något

varierande. Sålunda plägar helbutelj, i vilken musserande vin saluhålles,

rymma 75 centiliter, under det att helbutelj för exempelvis märkena

»Dessert» och »Sanct Örjan» håller 70 centiliter.

Vid införande av en skatt å inhemskt vin är den naturliga utgångspunkten

den tullbeskattning, som utländska viner underkastas vid införseln

till riket. Gällande tullsatser å vin utgöra för närvarande (tulltaxenummer

149—153):

1) vid import å fat:

a) med en alkoholhalt överstigande 2 1ji men ej

14 volymprocent............................................... 34 öre per kilogram

b) med en alkoholhalt överstigande 14 men ej

25 volymprocent.............................................. 100 » » »

2) vid import å andra kärl:

a) musserande ............................................................ 100 » » Uter

b) icke musserande med en alkoholhalt översti
gande

2 y4 men ej 14 volymprocent ............ 69 » » ?

c) icke musserande med en alkohalt överstigande

14 volymprocent men ej 25 volymprocent.... 135 » » »

Vad angår användandet av nämnda tullsatser såsom utgångspunkt vid

bestämmandet av en skatt å inhemskt vin är till en början att märka, att

beträffande andra viner än musserande tullsatserna vid import å andra

kärl än fat, d. v. s. för buteljerad vara, icke böra i detta sammanhang

tågås i betraktande, enär de svenska vinerna av detta slag ur beskattningssynpunkt

böra jämställas med de s. k. härtappade vinerna av utländskt

ursprung, för vilka tullsatserna äro 100 öre för starka och 34 öre

för svaga viner per kilogram, vilket härvidlag bör anses svara mot samma

öretal per liter. Beträffande de musserande vinerna kunde

synas, som örn härvid endast borde komma i fråga en jämförelse med

den enda tullsatsen som finnes å sådant vin, 100 öre per liter. Emellertid

är att marka, att de svenska musserande vinerna till sin kvalitet anses

närmast jämförbara med de utländska pärlande vinerna av exempelvis

vouvray-typ, vilka förtullas såsom buteljera! svagvin efter en tullsats

av 69 öre per liter. Enligt en anmärkning i tulltaxan under tulltaxenummer

151 gäller vidare, att musserande äppelvin (cider) av högst 9

volymprocent alkoholhalt skall, ehuru musserande, likaledes tulltaxeras

såsom buteljerat svagvin efter nyssnämnda tullsats av 69 öre per liter.

Det riktiga synes därför vara, att tullsatsen å 69 öre tages till utgångspunkt

vid en beräkning av den skattesats, som bör gälla för inhemskt

musserande eller därmed jämförligt vin.

I anslutning till det nu sagda förutsattes i promemorian, att vid införande

av skatt å inhemska viner skattesatsen borde bestämmas till

70 öre per liter för de musserande vinerna och 35 öre per liter för svagvinerna.

I fråga örn starkvinerna uttalades, att det syntes kunna ifrågakomma

antingen att även härvidlag bestämma skatten i överensstämmel
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

se med tullbeskattningen till en krona per liter eller ock att skatten

sattes lika med skatten för de musserande vinerna eller således till 70

öre per liter.

För skattebeloppen vid motsvarande beskattning i Danmark, Norge oell

Finland lämnades i promemorian följande redogörelse:

Skatten å fruktvin utgår i Danmark efter fyra olika skatteklasser,

av vilka klasserna 1—3 omfatta fruktvin, som är tillverkat av inhemska

frukter och bär, och klassen 4 omfattar annat vin. Till klass 1 hör fruktvin,

även musserande, med en alkoholhalt av högst 6 volymprocent, till

klass 2 fruktvin med en alkoholhalt av över 6 men högst 14 volymprocent,

dock ej musserande, samt till klass 3 annat fruktvin av högst 18

volymprocents alkoholhalt. Skattesatserna äro lör respektive skatteklasser

15, 30, 45 och 75 öre per liter. I Norge är skatten å inhemskt vin

45 öre per liter, oavsett alkoholhalten, och i Finland, där alkoholhalten

hos det tillverkade vinet ej får överstiga 13 viktprocent (cirka 16 volymprocent),

är denna skatt, örn uteslutande inhemska frukter, bär eller

andra växtdelar använts vid tillverkningen, 4 mark (cirka 35 öre) men

eljest 8 mark (cirka 70 öre) per liter.

Vad beträffar själva anordningen av en beskattning av inhemskt

vin uttalades i promemorian, att denna på ett enkelt sätt kunde

ske genom skattens uttagande i form av en omsättningsskatt, som uppbures

vid systembolagens inköp av vinet från spritcentralen, dit vinfabrikanterna

— i den mån icke vinet exporterades, i vilket fall skatt ej

uttoges — enligt 13 § 2 mom. förordningen angående försäljning av rusdrycker

vore skyldiga leverera det för avsalu avsedda vinet. Till förebild

för denna beskattning finge alltså tjäna omsättningsskatten å spritdrycker,

reglerad genom bestämmelserna i förordningen den 8 juni 1923

(nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. I

överensstämmelse härmed hade ett vid promemorian fogat förslag till

förordning angående omsättningsskatt å inom riket tillverkat vin utarbetats.

Införande av någon kontroll över vinfabrikerna i samband med

beskattningen kunde ej befinnas påkallad. Däremot hade kontrollstyrelsen

att verkställa granskning av den influtna skattens storlek gent emot

systembolagens uppgifter örn gjorda inköp. Några särskilda övergångsanordningar

syntes icke vara erforderliga vid skattebestämmelsernas

ikraftträdande.

Till komplettering av de i promemorian lämnade uppgifterna må här

nämnas, dels att Kungl. Majit genom särskilda resolutioner den 1 februari

1935, med återkallande av förut meddelade tillstånd för Knut Fjaestad,

aktiebolaget Nordsjö vin, aktiebolaget Th. Winborg & C:o och Svenska

fruktföreningen u. p. a. att till avsalu tillverka vin, meddelat dem nya

tillstånd därtill under vissa särskilda villkor, avseende bland annat att

det tillverkade vinet skall innehålla högst 14 volymprocent alkohol och

vara av de märken, som angivits i förutnämnda tabell, dels ock att Kungl.

Majit genom resolution flen 1 mars 1935 medgivit Svenska fruktförening
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

en u. p. a. att på samma villkor tillverka ytterligare en vinsort, benämnd

»Hvembo Gyllenskum».

I yttrande till kontrollstyrelsen över promemorian har styrelsen för

aktiebolaget Vin- & spritcentralen anfört bland annat följande:

Såsom i promemorian påpekades, hade den inhemska produktionen av

fruktviner, vilken före år 1931 varit av mycket ringa omfattning, därefter

år för år stegrats och numera uppnått en relativt betydande omslutning.

Riksdagens intresse för denna praktiskt taget nya avsättningsmöjlighet

för svenska frukter och bär hade också tagit sig olika uttryck,

bland annat år 1932 genom riksdagens beslut att anhålla örn att Kungl.

Majit ville för spritcentralen framhålla angelägenheten av att svenska

råvaror i största möjliga utsträckning komme till användning. Den uppmärksamhet,

som sålunda ägnats denna fråga, och de åtgärder, som i

olika hänseenden, även inom ramen för spriteentralens verksamhet, vidtagits

för tillgodoseende av här berörda syften, hade självfallet på olika

håll väckt förhoppningar örn fortsatt expansion för avsättningen av inhemska

viner och därav följande förbättrat läge för odlare av frukter

och bär.

En väsentligt bidragande orsak till den hastiga framgången för de

svenska fruktvinerna hade varit det i jämförelse med utländska viner

relativt billiga pris, till vilket de kunnat försäljas. Ett genomförande av

den nu föreslagna nya omsättningsskatten för inom riket tillverkat vin

skulle säkerligen tvinga producenterna till prisförhöjningar, vilka, örn

de uttoges med skattens hela belopp, komme att fördyra minuthandelspriset

för svagvinerna med omkring 20, för de musserande vinerna med

40 och för starkvinet med 40 å 55 procent. Prisökningar av denna storleksordning

komme att starkt påverka dessa viners omsättning och sannolikt

föranleda en tillbakagång av hela denna hantering, vid vars utveckling

på många håll stora förväntningar knutits.

Förslaget syntes sålunda vara ägnat att väcka stora betänkligheter och

ur de nu anförda synpunkterna böra avstyrkas.

Örn hänsyn emellertid allenast toges till de särskilda intressen, som

spritcentralen i dessa hänseenden hade att bevaka och vilka närmast sammanfölle

med bolagets ställning såsom ende producent av det i riket tillverkade

fruktvinet av starkvinskaraktär, tilläte sig bolaget framhålla

följande. Ett av de utländska viner, som bjöde det svenska starkvinet

den främsta konkurrensen, vore det under beteckningen Samos saluförda

grekiska vinet. Dess försäljningspris överstege obetydligt det svenska

starkvinets, men därest, såsom enligt förslaget förutsattes, det senare

skulle belastas med en omsättningsskatt av lägst 70 öre, bleve förhållandet

omvänt och det inhemska vinet måste, till förfång för dess avsättning,

antagligen prissättas högre än det grekiska. Under sådana omständigheter

syntes önskligt, att för svenskt vin med en alkoholhalt över 14

volymprocent någon omsättningsskatt överhuvud ej föreskreves, men att,

örn så likväl för uniformitetens skull ansåges böra ske, skattesatsen

bestämdes med högst det för svagvin föreslagna beloppet av 35 öre per

Uter.

Kontrollstyrelsen har i sitt yttrande anfört bland annat följande:

Även örn kontroll styrelsen i sitt i promemorian omförmälda utlåtande

av den 15 juni 1934 i annat sammanhang förordat införande av skatt å

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

9

vin, som inom landet tillverkas för avsalu, hade styrelsen dock icke tänkt

sig en beskattning av sådan höjd, som i promemorian föreslagits beträffande

de svenska musserande fruktvinerna och de svenska svagvinerna.

Styrelsen holle för sannolikt, att en dylik beskattning komme att försätta

den inhemska vinfabrikationen i svårigheter i konkurrensen med de utländska

vinerna. Åtgärden vore på grund härav ägnad att motverka de

intressen, som på senare tid även från riksdagens sida gjort sig gällande

till förmån för en tillverkning av till avsalu avsett vin, framställt av

svenska frukter och bär. Enligt kontrollstyrelsens mening vore emellertid

den fabriksmässiga vintillverkningen i landet icke med hänsyn till vare

sig sin omfattning eller varans kvalitet av den betydenhet, att icke en sådan

åtgärd som den föreslagna skulle kunna vara försvarbar, därest avgjorda

fördelar stöde att vinna ur handelspolitiska synpunkter, exempelvis

för att bereda en ökad avsättning för svenska exportvaror.

Vad anginge den skattesats, som skulle gälla för inhemskt starkvin, skulle

dennas fastställande tili 1 krona per liter, d. v. s. lika med starkvinstullen,

visserligen innebära ett förfarande, som stöde i konsekvens med den använda

grunden för bestämmandet av skattesatserna å de andra slagen av

vin. Styrelsen ansåge emellertid, att denna beskattning skulle bliva väl

hög och därför alltför mycket försvåra det inhemska vinets avsättning.

Att emellertid, såsom spritcentralen ifrågasatte, helt fritaga starkvinet

från beskattningen eller bestämma skattesatsen till allenast svagvinstullens

belopp, 34 öre, syntes icke skäligen böra förekomma. Det skulle enligt

kontrollstyrelsens mening innebära en anmärkningsvärd inkonsekvens

att vid tullbeskattningen av starkvin och svagvin tillämpa tullsatser

av så avsevärt olika höjd, men vid införandet av beskattningen av

dessa varor av inhemsk tillverkning stadga samma skattesats för båda

slagen. Under alla förhållanden skulle det för vinfabrikanterna och de

dem närstående fruktodlarintressena utgöra ett irritationsmoment, att

spritcentralens egen vintillverkning skulle ur beskattningssynpunkt behandlas

på ett vida gynnsammare sätt än de utomstående tillverkarnas.

I betraktande vidare av den högre alkobolhalten bos starkvinerna och de

olägenheter, dessa drycker därför kunde medföra ur nykterhetssynpunkt,

syntes fullt motiverat att pålägga desamma en högre skatt än de inhemska

svagvinerna. Då näppeligen en lägre skattesats än den för de svaga

musserande vinerna föreslagna härvid skäligen kunde ifrågakomma, syntes

även de inhemska starkvinerna böra beskattas efter denna skattesats.

Vad de tilltänkta skattebeloppens fastställande till 70 öre resp. 35 öre

per liter beträffade hade styrelsen häremot intet att erinra. Ökningen med

1 öre utöver beloppen för motsvarande tullsatser uppvägdes till fullo av

den minskning i partihandelsvinsten, som komme att gälla för de inhemska

vinerna i jämförelse med de utländska. Beträffande de senare beräknades

nämligen sagda vinst jämväl å tullens belopp, då däremot vinsten å det

inhemska vinet enligt förslaget komme att beräknas å ett belopp, som icke

inkluderade skatten.

Mot beskattningens anordnande enligt det vid promemorian fogade författningsförslaget

bade styrelsen intet att erinra.

Med den utveckling den inhemska vintillverkningen numera tagit i vårt Departementsland

kan jag i likhet med kontrollstyrelsen icke finna det lämpligt, att cA''^e"''

dessa viner i motsats till alla andra in- och utländska alkoholhaltiga

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 216.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Marits proposition nr 216.

drycker äro fria från beskattning. Framhållas bör dessutom vikten av

de svenska exportintressen, som kunna förväntas bliva främjade genom

införande av en beskattning å de svenska vinerna.

I överensstämmelse med den ståndpunkt, som intagits i den förenämnda

promemorian, anser jag tullbeskattningen böra tagas till utgångspunkt

vid skattesatsens bestämmande. I enlighet härmed förordar jag förslaget,

att skatten bestämmes till 70 öre per liter för musserande eller därmed

jämförliga viner med en alkoholhalt ej överstigande 14 volymprocent samt

till 35 öre per liter för andra viner med sådan alkoholhalt, de s. k. svagvinerna.

På skäl som kontrollstyrelsen anfört kan jag icke tillstyrka att

starkvinerna, d. v. s. viner med en alkoholhalt överstigande 14 volymprocent,

undantagas från beskattningen, men jag har intet att erinra mot kontrollstyrelsens

förslag att skatten begränsas till samma belopp, som skulle

utgå för de musserande vinerna, eller således 70 öre per liter.

Man torde ha anledning räkna med, att skattebelastningen delvis kommer

att kunna bäras av tillverkarna och att på denna grund avsättningsmöjligheterna

för detta slag av viner icke komma att alltför mycket försvåras

genom beskattningen.

I fråga örn sättet för skattens uttagande får jag ansluta mig till det i

promemorian framlagda förslaget. Det vid promemorian fogade författningsförslaget

kan jag även godtaga, frånsett att en viss jämkning av

rubriken synes böra ske.

Förordningen torde böra träda i kraft den 1 april 1935.

Då det icke synes böra ifrågakomma att för den föreslagna skatten uppföra

en särskild rubrik å riksstaten, torde inflytande skattemedel böra redovisas

under inkomsttiteln omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.

Föredraganden hemställer härefter, att upprättat förslag till förordning

om omsättningsskatt å inhemskt vin måtte genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Kurt Biörklund.

360818. Slockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1935.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:126 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 219, med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa m. m. s. 1 i texten
  2. BevU 1935:30 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om omsättningsskatt å inhemskt vin ävensom en i ämnet väckt motion. s. 5 i texten