Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 34 § lagen den 30 juni 1913 (nr 120) om allmän pensionsförsäkring

1935-03-22 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:218, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 34 § lagen den 30 juni 1913 (nr 120) om allmän pensionsförsäkring

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

1

Nr 218.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 34 § lagen den 30 juni 1913 (nr 120)

om allmän pensionsförsäkring; given Stockholms slott

den 22 mars 1935.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogat förslag till lag örn ändrad lydelse av 34 § lagen den 30 juni

1913 (nr 120) örn allmän pensionsförsäkring.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Bihang till riksdagens protokoll 1985.

1 sami.

Nr 218.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 34 § lagen den 30 juni

pensionsförsäkring.

1913 (nr 120) om allmän

Härigenom förordnas, att 34 § lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring1

skall erhålla följande ändrade lydelse:

34 §.

Genom frivilliga avgifter skola svenska medborgare, under de förutsättningar

och på de villkor Konungen bestämmer, kunna hos pensionsstyrelsen försäkras

till erhållande av pension.

Försäkringstekniska grunder för denna försäkringsverksamhet fastställas av

Konungen, varvid bestämmelserna i 213 § första och andra styckena lagen den

25 maj 1917 örn försäkringsrörelse skola äga tillämpning.

De frivilliga avgifterna bilda en fond, vilken, i den mån Konungen ej stadgar

undantag, förvaltas på sätt som gäller för den i 11 § omförmälda fonden.

Örn regelbundet återkommande försäkringsteknisk undersökning av verksamheten

enligt denna paragraf förordnas av Konungen.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer. Beträffande rätt till

statsbidrag till pensioner på grund av då redan erlagda frivilliga avgifter skall

dock gälla vad därom vid lagens ikraftträdande finnes stadgat.

1 Senaste lydelse se SFS 1931: 27.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

3

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Reg euten i statsrådet å Stockholms

slott den 8 mars 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler efter gemensam

beredning med chefen för justitiedepartementet fråga örn ändring av 34 § lagen

den 30 juni 1913 örn allmän pensionsförsäkring samt anför:

[Vid sidan av den obligatoriska allmänna pensionsförsäkringen i vårt land

förekommer en av staten genom pensionsstyrelsen bedriven, på frivilliga avgifter

grundad pensionsförsäkring. De lagföreskrifter, som för närvarande gälla

med avseende å nämnda verksamhet, återfinnas i 34 § lagen den 30 juni 1913

örn allmän pensionsförsäkring. I övrigt regleras verksamheten genom av

Kungl. Maj :t jämlikt nyssnämnda lagrum i administrativ väg meddelade föreskrifter,

vilka återfinnas i kungörelse den 22 december 1927 (nr 489) med däri

sedermera genom kungörelser den 22 juni 1928 (nr 290), den 5 juni 1931

(nr 234) och den 1 mars 1935 (nr 35) vidtagna ändringar samt i Kungl.

Maj:ts brev till pensionsstyrelsen den 22 juni 1928 angående särskilda bestämmelser

rörande den frivilliga försäkringen.

Enligt 34 § pensionsförsäkringslagen må envar svensk man eller kvinna genom

erläggande av frivilliga avgifter försäkras till erhållande av pension att

utgå vid varaktig oförmåga till arbete, dock icke före fyllda femton år, och,

oberoende av arbetsoförmåga, från fyllda sjuttio år eller tidigare, när helst

den försäkrade efter uppnåendet av viss ålder förklarar sig vilja komma i åtnjutande

av pension. Försäkring må ock avse allenast pension att utgå från

sålunda vald pensionsålder. Den, som fyllt sjuttio år, må försäkras till erhållande

av pension att omedelbart utgå. Den ålder före fyllda sjuttio år,

från vilken försäkrad må äga rätt uppbära pension, beloppet av de avgifter,

som för envar försäkrad högst må erläggas, samt de försäkringstekniska grunderna

för pensions bestämmande fastställas av Konungen, vilken därjämte

meddelar de föreskrifter, som rörande försäkring med återbetalning av erlagda

avgifter och i fråga örn försäkringens anordnande i övrigt erfordras. I den

mån omständigheterna därtill föranleda, äger Konungen jämväl föreskriva, att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

visst förvaltningsbidrag skall utgå av det belopp, varmed de för en person

under ett år erlagda frivilliga avgifter sammanlagt överstiga 30 kronor. Det

mot avgifterna enligt fastställda försäkringstekniska grunder svarande pensionsbeloppet

ökas genom bidrag av statsmedel sålunda, att varje del därav,

som motsvarar under ett kalenderår erlagda avgifter intill sammanlagt 30

kronor, höjes med en åttondel. De frivilliga avgifterna bilda en fond, vilken,

i den mån Konungen ej stadgar undantag, »förvaltas på sätt som gäller för

pensionsförsäkringsf onden.

I de ovan nämnda av Kungl. Maj :t före den 1 mars 1935 meddelade bestämmelserna

rörande ifrågavarande försäkringsverksamhet har föreskrivits bland

annat följande.

För en och samma person må till och med det år, under vilket han fyller

17 år, erläggas högst 100 kronor årligen och för tiden därefter högst 250 kronor

örn året. Därest sålunda medgiven avgiftsinbetalning icke till fullo verkställts,

må dock det enligt angivna regler tillåtna men icke erlagda avgiftsbeloppet

helt eller delvis senare inbetalas, önskar någon att för en person under

samma kalenderår till blandad invaliditets- och ålderdomsförsäkring inbetala

mer än sammanlagt 700 kronor, kan pensionsstyrelsen för överskottets

godtagande föreskriva de villkor styrelsen kan finna lämpliga. På Kungl.

Maj :ts prövning beror, huruvida i särskilda fall avgifter må inbetalas till högre

belopp, än sålunda medgivits.

Av det belopp, varmed de för en person under ett kalenderår erlagda avgifterna

sammanlagt överstiga 100 kronor, skola 3 % utgöra förvaltningsbidrag.

För avgift till blandad invaliditets- och ålderdomsförsäkring inträder rätt

till pension antingen vid varaktig oförmåga till arbete, som inträffar efter

fyllda 15 och före fyllda 62 år, eller, oberoende av arbetsoförmåga, vid en

pensionsålder, som skall vara lägst 62 och högst 70 år, men mellan dessa gränser

är valfri. Vid ren ålderdomsförsäkring är pensionsåldern valfri mellan

55 och 70 år. Valet av pensionsålder behöver ej träffas förrän vid den tidpunkt,

då den försäkrade önskar komma i åtnjutande av pension.

Pension på frivilligt erlagda avgifter utgår efter av pensionsstyrelsen utfärdade

tariffer, vilka beräknas enligt de av Kungl. Maj :t fastställda försäkringstekniska

grunderna för försäkringen. Enligt Kungl. Maj:ts ovannämnda brev

till pensionsstyrelsen den 22 juni 1928 tillämpas för närvarande tariffer, vilka

beräknats på grundval av, bland annat, en antagen räntefot av 4.3 procent. I

I skrivelse den 27 februari 1935 har pensionsstyrelsen framhållit, att, bland

annat på grund av det nuvarande ränteläget, ändring av de för närvarande

gällande försäkringstekniska grunderna för bestämmandet av de frivilliga pensionernas

storlek vore av behovet påkallad och att nya tariffer borde tillämpas

så snart ske kan under innevarande år. Enligt pensionsstyrelsens mening är

det emellertid önskvärt, att de i 34 § pensionsförsäkringslagen meddelade bestämmelserna

rörande den frivilliga försäkringen redan från och med den tidpunkt,

då dessa nya tariffer börja att tillämpas, erhålla den avfattning, som

de eljest först längre fram skulle erhålla i samband med revisionen av pensions
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

5

försäkringslagen i dess helhet. Pensionsstyrelsen föreslår därför viss ändrad

lydelse av 34 § pensionsförsäkringslagen, avsedd att träda i kraft inom en

tämligen nära framtid.

Pensionsstyrelsen anför i sin skrivelse följande:

I sitt utlåtande av den 10 oktober 1934 över 1928 års pensionsförsäkringskommittés

betänkande med förslag rörande revision av den allmänna pensionsförsäkringen

har pensionsstyrelsen med avseende på den enligt .34 § lagen

den 30 juni 1913 (nr 120) om allmän pensionsförsäkring bedrivna frivilliga

försäkringen uttalat vissa synpunkter och önskemål, som styrelsen anser

böra beaktas vid en förestående omläggning av nämnda försäkring.

Ehuru det ganska länge stått klart för styrelsen, att, bland annat, ränteläget

måste föranleda ändring av nu gällande, av Kungl. Maj:t fastställda

försäkringstekniska grunder för bestämmandet av de frivilliga pensionernas

storlek, syntes vid tidpunkten för avgivandet av styrelsens omförmälda utlåtande

med en dylik ändring kunna anstå ännu någon tid. Pensionsstyrelsens

uppfattning härvidlag grundade sig till en del på det förhållandet, att den

frivilliga försäkringen till följd av själva sin struktur (avgifternas karaktär

av engångsavgifter) icke är i lika hög grad som viss annan livränteförsäkring

känslig för växlingar i läget på den allmänna räntemarknaden, medan

å andra sidan av samma anledning varje mera avsevärd ändring av försäkringsvillkoren

innebär avsevärda olägenheter för alla parter.

Efter ovannämnda tidpunkt har emellertid ränteläget ytterligare väsentligt

försämrats och med hänsyn härtill har styrelsen ansett sig icke längre kunna

uppskjuta frågan örn ändrade försäkringstekniska grunder för den frivilliga

försäkringen. Denna fråga är därför för närvarande föremål för utredning

inom styrelsen och kommer att i sinom tid föranleda framställning till Kungl.

Maj :t.

Emellertid har det vid övervägande av de olika spörsmål, som äro förknippade

med frivillig försäkring, kommit att för styrelsen framstå som ett nära

nog oeftergivligt önskemål, att den omläggning av sagda försäkring, vilken

väntas skola vidtagas i samband med pågående revision av den allmänna pensionsförsäkringen,

kan träda i tillämpning samtidigt med de planerade nya

försäkringstekniska grunderna för den frivilliga försäkringen.

Med hänsyn till de möjligheter, som den nuvarande situationen erbjuder till

utnyttjande av den frivilliga försäkringen på ett sätt, som icke avsetts och

som kunde komma att innebära allvarlig fara för dess bärkraft, böra nya tariffer

tillämpas så snart ske kan under innevarande år.

Pensionsstyrelsens förevarande framställning avser nu att söka Kungl.

Maj:ts medverkan därtill, att pensionsförsäkringslagens bestämmelser, i vad

desamma utgöra grundvalen för frivillig försäkring, måtte i sin nya utformning

— utan avvaktan på en eventuell ny lagstiftning beträffande den allmänna

pensionsförsäkringen i övrigt — kunna träda i kraft redan vid den

tidpunkt, då de nya tarifferna skulle börja tillämpas. En sådan samtidighet

vid de olika förändringarnas genomförande synes av praktiska förvaltningsskäl

nödvändig, om man vill förekomma synnerligen svåra olägenheter.

. Pensionsstyrelsen förutsätter, att vid omarbetning av 34 § pensionsförsäkringslagen

hänsyn tages till de synpunkter, styrelsen i sitt ovannämnda utlåtande

den 10 oktober 1934 framhållit i fråga örn statsbidragets bortfallande,

förvaltningsavdragets procentuella fördelning på varje erlagt avgiftsbelopp

oavsett dettas storlek, tillämpligheten av bestämmelserna i 213 § första och

andra styckena lagen den 25 maj 1917 om försäkringsrörelse, statens garanti

för pensionsbeloppen samt utsträckt möjlighet att förvärva en omedelbart utgående

pension.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majlis proposition nr 818.

Departe
ments
chefen.

Härutöver synes det styrelsen kunna starkt ifrågasättas, om icke, med hänsyn

till svårigheten att för yngre åldrar verkställa tillförlitliga invaliditetskalkyler,

nu medgiven rätt till inbetalning av avgift till blandad invaliditetsoch

ålderdomsförsäkring för åldrar under 15 år borde borttagas.

Ovan angivna önskemål beträffande avfattning av ifrågavarande paragraf

bekräfta det redan tidigare yppade behovet av en sådan mera allmän formulering

av paragrafen, att åt Kungl. Majit överlåtes att bestämma, under vilka

villkor pension på grund av frivillig avgift må utgå.

Under åberopande av det anförda hemställer pensionsstyrelsen, att Kungl.

Majit måtte i proposition föreslå innevarande års riksdag att antaga ett vid

skrivelsen fogat förslag till lag örn ändrad lydelse av 34 § lagen den 30 juni

1913 om allmän pensionsförsäkring av följande lydelse.

Envar svensk man eller kvinna må genom erläggande av frivilliga avgifter

försäkras till erhållande av pension.

Villkoren för pensions utgående, beloppet av de avgifter, som för envar försäkrad

må erläggas, de försäkringstekniska grunderna för pensions bestämmande

samt de förvaltningsbidrag, som skola utgå av erlagda avgifter, fastställas

av .Konungen, vilken därjämte meddelar de föreskrifter, som i fråga

örn försäkringens anordnande i övrigt erfordras.

De frivilliga avgifterna bilda en fond, vilken, i den mån Konungen ej stadgar

undantag, förvaltas på sätt som gäller för den i 11 § omförmälda fonden.

^ra^an<^e av&iDer och pensioner, som i denna paragraf avses, länder i

tillämpliga delar till efterrättelse vad 12 § innehåller örn verkställande av

undersökning å vissa tider av pensionsvillkor och fond.

Samtidigt med den ovan återgivna framställningen hemställde pensionsstyrelsen,

såsom redan tidigare anmälts för Kungl. Maj :t, i särskild skrivelse

örn viss inskränkning tills vidare av rätten till inbetalning av avgifter till den

frivilliga försäkringen. Sistnämnda framställning var närmast föranledd av

de möjligheter, som den nuvarande ekonomiska situationen erbjöd till utnyttjande

av den frivilliga försäkringen på ett sätt, som icke avsetts och som kunde

komma att innebära allvarlig fara för dess bärkraft, samt av den omständigheten

att en omläggning av den frivilliga försäkringen kräver viss tid. I anledning

av denna framställning utfärdade Kungl. Maj :t den 1 mars 1935 kungörelse

(nr 35) angående ändrad lydelse i vissa delar av den ovan nämnda

kungörelsen den 22 december 1927 rörande den frivilliga försäkringen. Den

sålunda beslutade förändringen av villkoren för försäkringen, vilken trädde i

kraft den 2 mars 1935, innebär att i avgifter till den frivilliga försäkringen

icke utan pensionsstyrelsens medgivande må för en person under samma kalenderår

inbetalas mer än sammanlagt 700 kronor.

J a g torde till att börja med få erinra örn att Kungl. Maj :t efter anmälan

den 22 februari 1935 av frågan örn revision av den allmänna pensionsförsäkringen

beslutat för det ändamål, som omförmäles i § 87 regeringsformen, inhämta

lagrådets yttrande över, bland annat, ett av mig då framlagt förslag

till lag örn folkpensionering. Detta förslag innebar även ändringar i bestämmelserna

rörande den av pensionsstyrelsen bedrivna frivilliga försäkringen.

Ändringarna gingo i huvudsak ut på borttagande av det nuvarande statsbi
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

7

draget till pensioner på grund av frivilliga avgifter, införande av möjlighet

att uttaga förvaltningsbidrag av avgifterna även i den mån de icke överstiga

30 kronor per kalenderår, hänvisning till 213 § lagen örn försäkringsrörelse i

syfte att uttryckligt fastslå att för den frivilliga försäkringen skola tillämpas

i försäkringstekniskt avseende lika betryggande grunder som vid privat

livränteförsäkring samt slutligen överlämnande i större utsträckning än som

för närvarande är fallet till Konungen att i administrativ väg utfärda för

verksamheten reglerande föreskrifter. Beträffande skälen till de sålunda

föreslagna ändringarna torde jag få hänvisa till den därvid anförda motiveringen.

I sitt den 26 april 1934 avgivna betänkande med förslag rörande revision av

den allmänna pensionsförsäkringen (statens offentl. utr. 1934:18) framhöll

1928 års pensionsförsäkringskommitté, att de för pensionsstyrelsens frivilliga

försäkring tillämpade försäkringstekniska grunderna icke längre kunde anses

betryggande, och kommitténs anmärkningar i sådant avseende hava ytterligare

bestyrkts genom de ovannämnda, av pensionsstyrelsen gjorda framställningarna.

Särskilt gäller detta i fråga om den räntefot, som ligger till grund för beräkningen

av de mot erlagda avgifter svarande pensionerna. För den frivilliga

försäkringen tillämpas, som ovan nämnts, en räntefot av 4.3 %, under det att

man inom den privata livränteförsäkringen ansett försiktigheten kräva en övergång

till 3V4 %, vilket även detta av försäkringsinspektionen godkänts endast

som ett provisorium. Enligt ett uttalande av försäkringsinspektionen har man

anledning räkna med möjligheten av att en ytterligare sänkning av räntefoten

till 3 % kan komma att visa sig nödvändig.

Redan enligt gällande lag har Kungl. Majit att fastställa de försäkringstekniska

grunder, som skola tillämpas för den frivilliga försäkringen, varför

icke i och för sig erfordras någon lagändring för att vidtaga en sådan omläggning

av dessa grunder, att de bliva fullt betryggande. Av praktiska skäl torde

det emellertid vara lämpligt att, på sätt pensionsstyrelsen ifrågasatt, redan vid

den tidpunkt, då nya tariffer utfärdas rörande storleken av de på frivilliga

avgifter grundade pensionerna, låta de av mig i ovan nämnt sammanhang

föreslagna nya bestämmelserna rörande den frivilliga försäkringen träda i

kraft. Då pensionsstyrelsen i sin föreliggande framställning endast antytt

dessa skäl, torde jag här få något närmare utveckla desamma.

Varje omläggning av grunderna för försäkringen är både tids- och kostnadskrävande.

Omräkningen av tarifferna är en omfattande arbetsuppgift, vartill

kommer, att alla för allmänheten avsedda trycksaker rörande verksamheten,

broschyrer och dylikt, måste bliva föremål för omarbetning. Örn Kungl. Maj :t

inom en nära framtid — vilket av ovan angivna skäl torde vara nödvändigt —

fastställer nya försäkringstekniska grunder för verksamheten, måste pensionsstyrelsen

med tillämpning av dessa grunder och under iakttagande av de i den

nuvarande lagen stadgade reglerna rörande statsbidrag och förvaltningskostnader

utfärda nya tariffer samt anskaffa för allmänhetens upplysning erforderliga

trycksaker. Därest den av mig föreslagna lagen om folkpensionering,

vilken är avsedd att träda i kraft den 1 januari 1937, vinner riksdagens bifall,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr £18.

skulle pensionsstyrelsen därefter lia att vidtaga samma åtgärder på nytt före

nämnda tidpunkt. Ett dylikt dubbelt arbete bör givetvis så vitt möjligt undvikas.

Härtill kommer att det även ur allmänhetens synpunkt är mindre önskvärt

med täta omläggningar av här angiven art. Inom privat försäkringsverksamhet

förhåller det sig i allmänhet så, att vid försäkringens tecknande ett avtal

träffas, enligt vilket försäkringstagaren förbinder sig att erlägga viss årlig

avgift och försäkringsgivaren att vid försäkringsfallets inträffande utbetala

de utfästa förmånerna. Detta avtal rubbas icke av de förändringar med avseende

å grunderna för verksamhetens bedrivande, som kunna komma att vidtagas

efter försäkringsavtalets ingående. I den av pensionsstyrelsen bedrivna

frivilliga försäkringen åter betraktas varje avgift som en engångsavgift, beträffande

vilken i fråga örn valutan för avgiften gälla de bestämmelser, som

äro i kraft just vid tidpunkten för avgiftens erläggande. För en person, som

önskar att genom regelbundet erläggande av avgifter tillförsäkra sig en frivillig

pension av viss storlek, måste därför möjligheten att omläggning av grunderna

för verksamheten kunna visa sig nödvändiga innebära ett osäkerhetsmoment,

som, örn dylika omläggningar vidtagas tid efter annan, kan komma

att i ogynnsam riktning påverka anslutningen till försäkringen.

På grund av det anförda och då den föreliggande frågan icke äger direkt

samband med den av mig tidigare föreslagna reformen av pensionsförsäkringen

i övrigt, föreslår jag, att åt 34 § pensionsförsäkringslagen i tillämpliga delar

gives den ändrade lydelse, som jag vid framläggandet den 22 februari 1935

av förslag till lag örn folkpensionering förordat beträffande den motsvarande

paragrafen, 35 §, i nämnda lagförslag.

Den sålunda ifrågasatta lagändringen torde böra träda i kraft vid tidpunkt,

då nya tariffer kunna föreligga. Enär denna tidpunkt icke kan för närvarande

fixeras synes det böra överlåtas åt Konungen att bestämma densamma.

Föredraganden hemställer härefter, att lagrådets utlåtande över ett i överensstämmelse

med det anförda upprättat förslag till lag om ändrad lydelse av

34 § lagen den 30 juni 1913 (nr 120) om allmän pensionsförsäkring, av den

lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokollet:

Henry Rooth.

1 Bilagan, vilken är likalydande nied det vid propositionen fogade lagförslaget, Ilar här uteslutits.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 218.

9

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Marits lagråd den 20 mars

1935.

Närvarande:

justi tierådet Molin,

regeringsrådet Kellberg,

justitieråden Geijer,

Bagge.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokoll över socialärenden,

hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet den 8

mars 1935, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för

det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat

förslag till lag om ändrad lydelse av 34 § lagen den 30 juni 1913 (nr 120) örn

allmän pensionsförsäkring.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av hovrättsassessorn juris doktorn Ivar Strahl.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 samt. Nr 218.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet å Stockholms

slott den 22 mars 1935.

N arv arande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet anmäler chefen

för socialdepartementet, statsrådet Möller, lagrådets den 20 mars 1935

avgivna utlåtande över det den 8 mars 1935 till lagrådet remitterade förslaget

till lag om ändrad lydelse av 34 § lagen den 30 juni 1913 (nr 120) örn allmän

pensionsförsäkring.

Med förmälan att lagrådet lämnat förslaget utan erinran hemställer föredraganden

— under framhållande av att proposition i ärendet jämlikt § 54

riksdagsordningen syntes kunna avlåtas utan hinder av att den för propositioners

avlåtande i allmänhet stadgade tid gått till ända — att förslaget måtte

jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Erik Skoglund.

Stockholm 1935. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner

351214

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:299 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 34 § lagen den 30 juni 1913 örn allmän pensionsförsäk a1 i texten
  2. SärU 1935:2 Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 34 § lagen den 30 juni 1913 örn allmän pensionsförsäkring. s. 1 i texten