Sök i Ratio Lex

Angående lån till övre Norrlands erkända centralsjukkassa för beredande av rörelsekapital åt kassan

1935-03-30 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:226, Angående lån till övre Norrlands erkända centralsjukkassa för beredande av rörelsekapital åt kassan

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

1

Nr 226.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående lån

till övre Norrlands erkända centralsjukkassa för beredande

av rörelsekapital åt kassan; given Stockholms

slott den 30 mars 1935.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över sociålärenden för denna dag föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 30 mars 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Engberg, Ekman,

Sköld.

Departementschefen, statsrådet Möller, anför:

I en till Kungl. Majit ingiven, den 9 mars 1935 dagtecknad skrift har

Övre Norrlands erkända centralsjukkassa anhållit, att kassan för erhållande

av erforderligt rörelsekapital måtte beviljas ett femårigt räntefritt lån av

staten å 100,000 kronor. Tillika har kassan hemställt, att nu utgående medBihang

till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 226. 818 35 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majda proposition nr 226.

lemsbidrag till lokalsjukkassorna inom centralsjukkasseområdet måtte fördubblas

samt att moderskapsbidraget måtte ökas med 50 procent.

Med anledning härav hava yttranden avgivits den 18 mars 1935 av social

styrelsen och den 16 i samma månad av statskontoret.

Innan jag ingår vidare på ifrågavarande framställning torde jag få erinra

örn vissa i framställningen berörda författningsbestämmelser angående sjukkassor.

Enligt förordningen den 26 juni 1931 (nr 280) örn erkända sjukkassor

skall erkänd sjukkassa (centralsjukkassa och lokalsjukkassa) upptaga fasta

medlemsavgifter till bestridande av kostnaderna för dess verksamhet. De

fasta avgifterna skola vara så avvägda, att de i förening med andra för

kassans verksamhet avsedda inkomster må antagas förslå till täckande av

kassans löpande utgifter för dess verksamhet, kostnaden för kassans förvaltning

häri inräknad, samt till bildande av sjukhjälpsfond. Uttaxering å medlemmarna

må kunna beslutas allenast i den händelse kassans tillgångar

finnas otillräckliga för verksamhetens behöriga utövande (33 §).

I kungörelsen samma dag (nr 282) angående statsbidrag åt sjukkassor

föreskrives, att statsbidrag till erkänd sjukkassa utgår dels i förhållande till

antalet medlemmar i kassan, dels ock i förhållande till av kassan meddelad

sjukhjälp och moderskapshjälp. Statsbidrag beräknas för kalenderår och utbetalas

i efterskott efter ansökan, dock att kassa äger efter varje kvartals

slut påkalla utbetalning intill tre fjärdedelar av det bidrag, som skäligen

kan antagas belöpa å det föregående kvartalet (§ 1). Statsbidrag i förhållande

till antalet medlemmar (medlemsbidrag) utgår till lokalsjukkassa med

75 öre för medlem, som jämlikt medgivande i 45 § i förordningen örn erkända

sjukkassor tillhör jämväl annan erkänd sjukkassa än centralsjukkassan

för orten, 1 krona för annan medlem, som ej är tillförsäkrad sjukpenning,

samt 1 krona 50 öre för medlem i övrigt. Till centralsjukkassa utgår medlemsbidraget

med 1 krona för medlem, som tillika är medlem av lokalsjukkassa

inom verksamhetsområdet — indirekt ansluten medlem — och som

ej är tillförsäkrad sjukpenning, 1 krona 50 öre för annan indirekt ansluten

medlem, 2 kronor för medlem, som icke är medlem av lokalsjukkassa inom

verksamhetsområdet — direkt ansluten medlem -— och som ej är tillförsäkrad

sjukpenning samt. 3 kronor för annan direkt ansluten medlem (§ 3). För

varje dag erkänd sjukkassa utgivit sjukpenning örn minst 1 krona eller lämnat

ersättning för sjukhusvård utgår statsbidrag (sjukdagsbidrag) med 50 öre (§4).

För understöd, som av erkänd sjukkassa meddelats i form av ersättning

för medlems utgifter till läkarvård, läkemedel och andra av läkare föreskrivna

sjukvårdande åtgärder, utgår, under vissa närmare angivna förutsättningar,

statsbidrag (sjukvårdsbidrag) med hälften av det utgivna understödet. Sjukvårdsbidrag

må utgå med högst tre kronor eller, då vård lämnats jämväl åt

medlems barn under femton år, högst fyra kronor årligen för varje medlem,

som tillförsäkrats understöd av angivet slag; dock att beträffande medlemmar,

som äro bosatta inom Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands eller

Jämtlands läns landstingsområde, bidraget må utgå med högst fem eller, då

vård lämnats jämväl åt medlems barn under femton år, högst sex kronor

årligen. Där så med hänsyn till sjukvårdskostnadernas storlek finnes erforderligt,

äger tillsynsmyndigheten medgiva, att sjukvårdsbidrag till viss eller

vissa kassor må utgå med högre belopp än enligt nyss angivna grunder (§5).

För varje dag erkänd sjukkassa utgivit moderskapspenning örn minst 2

kronor eller lämnat ersättning för vård å förlossningsanstalt, utgår statsbi
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

drag (mod erskapsb ulra g) nied 1 krona. I vissa särskilda fall utgår moderskapsbidrag

med lägre belopp. För understöd i form av ersättning för barnmorskevård

utgår till centralsjukkassa statsbidrag (barnmorslcebidrag) med

hälften av vad kassan i sådant hänseende utgivit (§ 6).

Enligt kungörelsen den 18 december 1931 (nr 432) angående handläggningen

av frågor örn statsbidrag åt sjukkassor prövas och avgöres ansökan

örn statsbidrag av socialstyrelsen, vilken myndighet jämväl utbetalar beviljat

bidrag.

I förordningen den 26 juni 1931 (nr 281) örn moderskapsunderstöd stadgas,

att sådant understöd utgår av statsmedel. Rätten till understöd prövas och

understöd utbetalas av centralsjukkassan för den ort, där kvinnan är bosatt,

dock att lokalsjukkassa kan för centralsjukkassans räkning handhava uppgift,

som nu sagts. Ersättning för utgivna understöd äger centralsjukkassan

att kvartalsvis utbekomma av socialstyrelsen (5 §).

Till stöd för sin framställning örn lån till rörelsekapital anför Ovre

Norrlands erkända centralsjukkassa i huvudsak följande.

Kassan startade den 1 juli 1933 utan några fonder till skillnad från andra

centralsjukkassor, som hade kapital redan vid ombildningen till centralsjukkassor.

Organiserandet av centralsjukkasseområdet, som omfattade en tredjedel

av hela riket, hade helt naturligt kostat avsevärt mer än övriga distrikts

organisation. Därtill komme det kända förhållandet, att sjukligheten i övre

Norrland vore synnerligen stor, särskilt vore tuberkulosen ganska utbredd

inom landets två nordligaste län. Denna omständighet hade förorsakat, att

medlemmarna måste betala de högsta i landet förekommande avgifterna.

Det oaktat hade verksamheten i stort sett ej givit någon vinst, vilket helt

säkert i huvudsak berodde på den mindre effektiva sjukkontrollen. Enda

förutsättningen att få sjukkontrollen lika god som på andra håll vore att

betala ett skäligt arvode för densamma. Men detta vore omöjligt med de

ringa medel som stöde till buds. Kassan hade hittills haft de största svårigheter

att uppbringa nödvändigt rörelsekapital. Vid omhänderhavandet

av det offentliga moderskapsunderstödet måste kassan ligga ute med i medeltal

30,000 kronor i förskott, vilka dock tidvis överstege det dubbla beloppet.

Under 4:de kvartalet 1934 hade sålunda utbetalats 43,000 kronor

och för tiden 1 januari—19 februari 1935 20,000 kronor, varför kassan den

20 februari 1935 för statens räkning förskotterat 63,000 kronor för moderskapsunderstöd.

Statens sjukdags-, sjukvårds- och moderskapsbidrag kunde

icke heller erhållas förrän efter den tid, för vilken bidragen utginge. Kassan

hade sålunda även här en ständig fordran av staten på minst 50,000 kronor.

Den 9 mars 1935 hade kassans fordringar hos staten uppgått till följande

belopp.

Kronor

{Resterande statsbidrag för 1934, beräknat belopp............................. 85,000

Sjukvårdsbidrag för 1933, cirka ............................................................ 5,000

Statsbidrag för januari och februari 1935 ....................................... 45,000

135,000

Utbetalat moderskapsunderstöd januari—februari 1935 ..................... 22,000

Summa 157,000

Förre ordföranden i styrelsen och verkställande tjänstemannen Anton

Wikström lyckades intill sitt nyligen timade frånfälle i bank upplåna erforderligt

rörelsekapital. Men då nu banken alltjämt fordrade full borgen vore

denna möjlighet stängd. Kassan funne det ej heller riktigt, att enskilda

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 226.

skulle skaffa hypotek åt en erkänd centralsjukkassa för att denna skulle

vara i stånd fullgöra förpliktelser, som statsmyndigheterna pålagt den.

Möjligheten av en extra uttaxering hade kassan även noga övervägt. Vid

bedömande av denna möjlighet måste enligt kassans mening tagas i betraktande

kassans höga avgifter. Dessa framginge av följande tablå.

Avgifter för erhållande av sjukvårds- och sjukpenningförsäkring inom

olika centralsjukkassor.

Sjuk-

penning

per

dag

Skånes

Öster-

götlands

Östra

Sveriges

Örebro—

Värm- lands

Väst

göta*-

Dals

Övre

Norr-

lands

i

90

1

05

1

90

95

1

15

i

50

1

50

1

65

1

60

1

50

—

—

1

80

2

—

2

10

2

25

2

20

2

05

2

15

2

40

3

—

3

35

3

40

3

40

3

25

3

40

3

75

4

—

4

55

4

65

4

65

4

40

4

65

5

15

5

—

5

85

5

80

5

85

5

55

5

85

6

35

Att företaga en uttaxering, när avgifterna sålunda redan förut vore avsevärt

högre än i andra centralsjukkassor, ansåge kassan medföra vanskliga

följder för dess fortsatta verksamhet. Örn man beslutade en extra uttaxering

att betalas av landets fattigaste befolkning, finge man riskera, att medlemmarna

i ganska stor utsträckning lämnade kassan. En sådan åderlåtning,

en förlust av de friskaste medlemmarna, hade kassan icke råd till.

Beträffande den ekonomiska ställningen hänvisade kassan till dess vinstock

förlustkonto den 31 december 1934 med flera räkenskapsutdrag, vilka

finnas återgivna å sid. 5 och 6.

Örn kassan icke nu kunde erhålla ett lån av staten, framhåller kassan,

hade kassan i fortsättningen icke möjlighet utbetala det statliga moderskapsunderstödet

och kanske icke ens sjuk- och moderskapshjälp så tidigt, som

stadgarna föreskreve. Vilka nackdelar detta skulle ha för centralsjukkassan

och sjukkasserörelsen i sin helhet läge i öppen dag.

Den 14 mars 1935 har kassan sedermera anmält, att den i brist på rörelsekapital

tills vidare inställt utbetalning av moderskapsunderstöd.

I fråga örn den begärda höjningen av medlemsbidragen till lokalsjukkassorna

inom centralsjukkasseområdet yttrar kassan i huvudsak följande.

Enligt förutnämnda kungörelse angående statsbidrag åt sjukkassor hade

de erkända sjukkassorna inom den glest befolkade nordligaste delen av

landet särskilt gynnats beträffande sjukvårdsbidrag. Detta extra statsbidrag

syntes emellertid icke komma ifrågavarande sjukkassor till godo, då deras

utgifter för läkarvård och läkares resor knappast någonsin uppginge ens

till 3 kronor per medlem och år.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majus proposition nr 226.

Vinst- och förlustkonto den 31/h 1934.

Kronor

Fasta, medlemsavgifter

Tilläggsavgifter............

Flermedlemsavgifter ...

Inträdesavgifter ........

Uppflyttningsavgifter...

Anmälningsavgifter......

Erhållet statsbidrag

Beräknat »

Fondandelar ...............

Sjukpenning.....................................................

Sjukhusvård.......................................................

Olycksfall i arbete ...........................................

Läkarvård .......................................................

Moderskapspenning ...........................................

Vård å förlossningsanstalt ..............................

Barnmorskevård ............................................

För intagning å sjukhus...................................

Inkassokostnader .............................................

Lokalkassors portokostnader ........................

Centralkassans » ...........................

Anskaffnings- och propagandakostnader .......

Löner................................................................

Hyror.................................................................

Tryckning och bindning...................................

Sj ukkon troll ..................................................

Traktamenten m. ...........................................

Räntor ..............................................................

Övre Norrlands Sjukkasseblad.........................

Årsmöteskostnader ............................................

Revisionskostnader.......................................

Diverse omkostnader........................................

Kostnader för offentliga moderskapsunderstöd

Omorganisationskostnader ................................

Avskrivningar å inventarier.............................

Sjukhjälpsfonden...............................................

.................. 551,657: 85

.................. 1,292:30

.................. 425:90

.................. 3,588: —

.................. 50:50

.................. 9,432: —

141,410: —

130,000:— 271,410: —

.............. 17,614: —

855,470: 55

494,426: —

74,406: —

1,845: 50 570,677: 50

.................. 5,969:89

123,533: 25

2,451:50 125,984:75

.................. 13,920:50

.................. 2,457: 69

.................. 17,622:68

2,308: 36

3,834: 01 6,142: 37

.................. 9,140:06

.................. 33,022: 16

.................. 3,075: —

................... 6,840: 91

................... 6,358: 15

................... 1,593:20

.................. 2,089: 50

.................. 1,964: 61

................... 7,325:85

................... 1,072: —

.................. 1,853: 57

................... 8,955:50

................... 21,679:82

................... 2,583:88

................ 5,140:96

855,470: 55

Sjukhjälps fondens konto den 31/12 1934

Ingående balanskonto ............................................................

Från förslagsanslag konto......................................................

Årets vinst.............................................................................

Utgående balanskonto .............................................................

Utgående halanskonto den sl/n 1934.

Kontant kassa ........................................................................

Innestående å postgiro.............................................................

Innestående å checkräkning...................................................

Inventarier..........................................................................

Fordran från lokalkassor........................................................

81,273:44

5,400: 30

5,140: 96

91,814: 70

789: 45

2,478: 82

50: 21

14,316: 30

14,995: 34

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majda proposition nr 226.

Socialstyrelsen:

Moderskapsunderstöd...........................

Resterande statsbidrag för 1934.......

Resterande statsbidrag för 1933.........

Kronor

45,314: —

130,000: —

19,000: ~ 194,314: —

226,944: 12

Sjukhjälpsfonden.................................................................................. 91,814:70

Kapital mottaget för reglering av sjukhjälp till överflyttade sjuka

medlemmar ...................................................................................... 5g qqq._

Fondandelars konto .............................................................................. 43 152- 51

Diverse personers konto ...................................................................... 35,976: 91

226,944: 12

Däremot skulle den nödvändiga hjälpen varit säker, om den utgått i

form av ett ökat medlemsbidrag. Detta vore nämligen avsett att täcka

administrationskostnaderna, till vilka det nu utgående medlemsbidraget nästan

aldrig räckte. Det vore helt naturligt, att omkostnaderna för en sjukkassas

skötsel i allra högsta grad vore beroende på folktätheten. Sålunda inträffade

det ofta, att kostnaderna för den sjukes intagande å lasarett uppginge

till över 100 kronor på grund av de långa avstånden mellan lokalkassorna

och närmaste lasarett. _ Motsvarande kostnader i andra delar av

riket vöre försvinnande små i jämförelse med vad de kunde bliva inom

centralsjukkassans område. Lokalkassorna hade vidare svårt att av de redan

hårt skattetyngda kommunerna kunna få något bidrag, vilket däremot ginge

Rättare för lokalkassor i södra och mellersta Sverige. En sjukkontroll inom

centralsjukkassans område, där det funnes endast 3 invånare per kvkm

mot 19.6 per kvkm i hela landet i övrigt måste — örn den över huvud skulle

tjäna till något — bliva synnerligen betungande och dyrbar. Centralsjukkasseområdet,

Västerbottens och Norrbottens landstingsområden, omfattade */s

av hela landets areal, men invånarantalet utgjorde blott.Vis
Ur

kommersiell synpunkt hade det varit nödvändigt uppdela det stora

centralsjukkasseomradet i 110 lokalkassedistrikt. En del av dessa vore det

oaktat i storlek jämförliga med centralsjukkasseområden i södra Sverige,

men medlemsantalet _ vore jämförelsevis litet. Medlemsbidraget till varje

lokalkassa bleve därigenom alldeles otillräckligt att täcka lokalkassornas

administrationskostnader.

Under åberopande av det nu anförda anhåller kassan, att § 3 i kungörelsen

angående statsbidrag at sjukkassor måtte ändras så, att lokalkassorna

inom övre Norrland tillerkändes ett medlemsbidrag, som vore dubbelt så

stort som det nu utgående.

Till stöd för framställningen örn höjning av moderskapsbidraget

anför kassan följande.

Då- nativiteteten inom kassans område vore den största i landet, 23.9

promille mot 15.6 promille i landet i övrigt, drabbades kassan av särskilt

stora kostnader för _ moderskapshjälpsverksamheten. Kassans utgifter för

moderskapshjälp utgjorde sålunda av utgående sjukhjälp, då övriga centralsjukkassors

moderskapshjälp endast utgjorde V10 av den sjukhjälp de

utbetalade.

Centralkassan hade år 1934 i moderskapshjälp utbetalat 139,000 kronor.

Örn kassan haft proportionellt samma utgifter som andra centralsjukkassor,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 226. 7

skulle beloppet lia stannat vid Vio av utgiven sjukhjälp, 57,000 kronor.

Årsresultatet skulle då förbättrats med 82,000 kronor.

Om kassans framställning bifölles, komme det, framhåller kassan slutligen,

visserligen att innebära en merutgift för staten av cirka 90,000 kronor

årligen, men bidraget vore nödvändigt och synnerligen behjärtansvärt.

Socialstyrelsen uppehåller sig i sitt utlåtande till en början vid kassans

ekonomiska ställning vid antagandet till erkänd centralsjukkassa och beräkningen

av kassans medlemsavgifter. Styrelsen anför härvidlag följande.

Då Övre Norrlands erkända centralsjukkassa den 1 juli 1933 antogs till

erkänd centralsjukkassa, var den ekonomiska ställningen i kassan sådan,

att det, praktiskt taget, saknades både tillgångar och skulder. Yid tiden

för ansökan örn antagande till centralsjukkassa uppvisade visserligen kassan,

vars firma då var rikssjukkassan Wasa, allmän sjuk- och begravningskassa,

skulder över tillgångarna till ganska avsevärt belopp. Denna skuld blev

emellertid, sedan styrelsen under hand låtit kassan veta, att erkännande

icke kunde påräknas, med mindre kassan vore skuldfri, reglerad genom

personlig insats från kassans dåvarande ordförandes sida. Skulle rikssjukkassan

Wasa icke ha antagits till centralsjukkassa, hade, eftersom annan

sökande icke fanns, en helt ny centralsjukkassa måst upprättas för området

ifråga. En sådan lösning skulle emellertid icke lia inneburit, att det ekonomiska

utgångsläget för centralsjukkassan blivit ett annat än det som inträdde

i och med att erkännande meddelades åt rikssjukkassan Wasa.

Vid bestämmandet av medlemsavgifterna för ifrågavarande centralsjukkassa

hade styrelsen, liksom beträffande övriga centralsjukkassor grundat

beräkningarna bland annat på sjuklighetssiffror, vilka härletts av de gamla

sjukkassornas sjuklighetsmaterial. Med hänsyn till den konstaterade högre

sjukligheten inom Norrland hade emellertid för Övre Norrlands liksom för

Mellersta Norrlands erkända centralsjukkassa räknats med siffror, som läge

i allmänhet 10 procent högre än motsvarande för landet i dess helhet gällande

medelsiffror. Beträffande verksamheten under den gångna tiden hade,

såvitt styrelsen kunnat bedöma, icke heller någonting framkommit, som gåve

anledning antaga, att avgifterna på detta sätt blivit för lågt bestämda. Enligt

till socialstyrelsen insänd styrelseberättelse lämnade verksamheten under

tiden 1 juli —31 december 1933 ett överskott av 81,273:44 kronor, och den

förutnämnda, av kassan åberopade vinst- och förlusträkningen för år 1934

utvisade efter frånräknande av vissa poster, vilka ej direkt hade avseende

å den löpande rörelsen, ett uppkommet överskott av i runt tal 6,300 kronor.

1934 års överskott vore visserligen tämligen obetydligt, särskilt i jämförelse

med vad övriga centralsjukkassor i detta hänseende torde kunna uppvisa.

Men detta förhållande syntes icke kunna tillskrivas avgifternas otillräcklighet

utan måste bero därpå, att kassan under året fått vidkännas en del

utgifter, som icke kunde betecknas såsom normala. Sålunda torde sjukhjälpsutgifterna

i hög grad hava påverkats därigenom, att kassan i samband

med omorganisationen fått mottaga, särskilt från en förutvarande rikssjukkassa,

ett i riskavseende synnerligen betungande medlemsbestånd. Vidare

ville det synas som om kassan för sin administration samt i och för organisationskostnader

utgivit betydligt större belopp än som efter förslag av

kassan förutsattes vid avgiftsbestämningen.

Då kassan i detta sammanhang gjorde gällande, att övriga centralsjukkassor

vid starten varit i besittning av betydande tillgångar, vore detta

emellertid endast delvis i överensstämmelse med verkliga förhållandet. I

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

de eentralsjukkasseområden, för vilka antagande icke meddelades åt någon

förutvarande rikssjukkassa, måste verksamheten liksom inom Övre Norrlands

centrala]ukkasseområde igångsättas utan egna tillgångar oell med upplånade

medel.

Några omständigheter, som påkallade en omedelbar omräkning av medlemsavgifterna

i kassan, syntes sålunda, enligt styrelsens mening, icke för

närvarande föreligga. Härtill komme, att den hittillsvarande verksamhetstiden

måste anses vara alltför kort för att man skulle av den föreliggande

erfarenheten kunna draga några slutsatser, varpå en säkrare och på samma

gång fullt rättvis ny avgiftsberäkning skulle kunna grundas.

De svårigheter, som nu uppkommit för kassan, torde icke vara av sådan

art, framhåller socialstyrelsen, att de kunde avhjälpas genom en mindre, sakta

verkande avgiftshöjning. Svårigheterna hänförde sig nämligen väsentligen

till det förhållandet, att kassan vore i avsaknad av kontanta tillgångar i den

omfattning, som för verksamhetens bedrivande måste anses erforderligt.

Med hänsyn till skyldigheten för kassan att utgiva moderskapsunderstöd

och då statsbidrag liksom ersättning för nyssnämnda understöd författningsenligt

kunde utbekommas först kvartalsvis i efterskott, vore kassan emellertid

med nödvändighet i behov av ett rörelsekapital av icke ringa omfattning.

Socialstyrelsen yttrar i detta sammanhang vidare följande.

I övriga centralsjukkassor hade behovet av rörelsekapital kunnat fyllas

antingen därför att till centralsjukkassa antagits en förutvarande rikssjukkassa

med jämförelsevis betydande kapitaltillgångar eller därför att verksamheten

tack vare bland annat ett ur risksynpunkt bättre medlemsbestånd

och en billigare administration redan från första början lämnat betydande

överskott. Dessa senare kassor hade dessutom i allmänhet fått mottaga

ganska betydande fondandelar för från andra sjukkassor överflyttade medlemmar.

Ovre Norrlands centralsjukkassa, inom vars område tidigare så

gott som inga lokala sjukkassor förefunnos, hade däremot dels i allmänhet

haft att mottaga färre dylika fondandelar, dels fått utan några som helst

tillskott mottaga de redan omnämnda dåliga riskerna från en inom området

tidigare dominerande rikssjukkassa.

Beträffande möjligheten att verkställa en uttaxering å kassans medlemmar

uttalar sig socialstyrelsen på följande sätt.

Genomförandet av en uttaxering å medlemmarna skulle kräva hållande av

ett extra kassasammanträde, vilket, frånsett att därigenom avsevärd tid skulle

gå förlorad, skulle medföra ganska dryga utgifter. Härtill komme, att det

enligt erfarenheten alltid vore förenat med stora risker att tillgripa en uttaxeringsåtgärd,

särskilt under en kassas första verksamhetstid, ävensom att

det i föreliggande fall knappast syntes vara möjligt att genomföra en beslutad

uttaxering på sådant sätt, att de uttaxerade medlen milote till kassan

på den korta tid, som vore önskligt.

I likhet med kassan kommer socialstyrelsen till den slutsatsen, att i föreliggande

situation lånevägen vore den, som i första hand borde prövas. Ett

upptagande av lån av lämplig storlek skulle icke heller, såvitt styrelsen

kunde finna, medföra något direkt försämrande eller äventyrande av kassans

ekonomiska ställning utan i själva verket endast innebära, att kassan omedelbart

bleve satt i tillfälle att förfoga över de tillgångar, som kassan faktiskt

ägde i form av intjänat, men ännu icke uppburet statsbidrag och ersättning

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 226. 9

för utgivna moderskapsunderstöd. Styrelsen anför i samband härmed vidare

följande.

Styrelsen ägde icke kännedom örn, huruvida kassan vore i stånd att i

bank eller på annat sätt erhålla erforderligt lån eller örn kassan ens gjort

något allvarligt försök i denna riktning. Styrelsen hade närmast den uppfattningen,

att kassastyrelsen velat skjuta saken ifrån sig och ansett det såsom

det allmännas skyldighet att här ingripa.

Styrelsen ansåge, att det vore i främsta rummet kassan själv såsom varande

ett självständigt förmögenhetssubjekt, som hade att med egna krafter

ordna sin ekonomi. Styrelsen ville ock framhålla, att de erkända sjukkassorna

levde och verkade under vidsträcktast möjliga självstyrelse och att det

allmännas medverkan i fråga örn sjukkasseverksamheten, frånsett ekonomiskt

bidrag till sjukkassorna, väsentligen bestode allenast i tillsyn över deras

verksamhet.

På grund av sjukkasseverksamhetens stora samhälleliga betydelse och

framför allt därför, att det här rörde sig örn ett enstaka undantagsfall, som

för sin uppkomst vore beroende av en hel rad av samverkande, ogynnsamma

omständigheter, yttrar socialstyrelsen, ansåge sig styrelsen böra tillstyrka,

att kassan, därest härför disponibla medel funnes tillgängliga, tillerkändes

det begärda räntefria lånet. Med avseende på lånets belopp funne styrelsen

den begärda summan, 100,000 kronor, med hänsyn till nuvarande och sannolikt

framtida behov lämpligt avvägd. Meddelades lånet för en tid av fem år,

borde lämpligen föreskrivas, att detsamma skulle avbetalas med en femtedel

årligen.

Vad därefter beträffar de av kassan påkallade ändringarna i bestämmelserna

angående statsbidrag åt sjukkassor, anför socialstyrelsen följande.

Den skyndsamhet, varmed remissen måst besvaras, hade icke medgivit

ett närmare ingående på dessa frågor. Någon omedelbar inverkan på kassans

ekonomi skulle de ifrågasatta förhöjningarna icke heller medföra, eftersom

frågan härom först torde kunna föreläggas nästkommande års riksdag.

Vad själva saken beträffade funne styrelsen det dessutom tveksamt, huruvida

förändringar i fråga örn statsbidragsbestämmelserna borde genomföras

till förmån för allenast ett centralsjukkasseområde och innan större erfarenhet

rörande nuvarande bestämmelsers lämplighet kunnat förvärvas. Härtill

komme att någon framställning i sådan riktning icke gjorts från något annat

håll inom sjukkasserörelsen. Otvivelaktigt vore visserligen, att förhållandena

inom Övre Norrlands centralsjukkasseområde i vissa hänseenden kunde anses

vara av den beskaffenhet, att särskilda bestämmelser kunde anses motiverade.

Vissa av dessa förhållanden — exempelvis de dryga kostnaderna

vid sjukkassemedlems intagande å sjukhus — gällde emellertid, örn ock i

mindre grad, även för andra centralsjukkasseområden.

Enligt socialstyrelsens mening borde de i förevararande framställning

begärda ändringarna lämpligen kunna anstå i avvaktan på en eventuellt blivande

allmän revision av statsbidragsbestämmelserna.

Statskontoret yttrar, att av vad som i ärendet blivit anfört syntes framgå,

att Övre Norrlands erkända centralsjukkassa vore i starkt behov av rörelsekapital.

Statskontoret måste ändock — med hänsyn till eventuella konsekvenser

— hysa tvekan angående lämpligheten av att tillmötesgå framställ
Bihang

till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 226. 818 35 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Departements
chefen.

Kungl. Majus proposition nr 226.

ningen om statens medverkan till beredande av rörelsekapital. Därest emellertid

det skulle befinnas för kassans verksamhet oundgängligen behövligt,

att staten trädde hjälpande emellan, ville statskontoret i anseende till de

särskilda omständigheter, vilka förelåge i förevarande fall, icke motsätta sig,

att hjälp lämnades centralsjukkassan i form av ett räntefritt lån att återbetalas

efter fem år.

Det i sådant fall erforderliga medelsbeloppet borde enligt statskontorets

mening äskas av riksdagen såsom ett kapitalökningsanslag under rubriken

»Statens utlåningsfonder: Fonden för låneunderstöd» samt erhålla beteckningen

reservationsanslag. Med hänsyn därtill, att lånet förutsattes komma

att återbetalas inom relativt kort tid, skulle det måhända icke kunna anses

uteslutet att låta anslaget utgå, helt eller delvis, av lånemedel, men, då

någon ränta icke skulle erläggas å det lån, som skulle utlämnas med anlitande

av berörda anslag, hade statskontoret dock ansett sig böra föreslå, att

anslaget täcktes av andra statsinkomster än lånemedel.

Sedermera har folkskolläraren Edvard Dahlberg i Lövånger i en den 22

mars 1935 inkommen skrift ställt kassans nuvarande ekonomiska förhållanden

i samband med kassans mindre tillfredsställande affärer under dess

tidigare verksamhet under firma rikssjukkassan Wasa samt ifrågasatt, huruvida

icke revision av kassans räkenskaper borde verkställas, innan låneansökningen

avgjordes.

Med anledning härav har socialstyrelsen den 28 mars 1935 ånyo yttrat sig

i ärendet. Styrelsen har därvid anfört i huvudsak följande.

Såsom styrelsen framhållit i sitt tidigare utlåtande, hade kassan, då den

antogs till erkänd centralsjukkassa, praktiskt taget saknat både tillgångar och

skulder, i det att de skulder kassan under sin tidigare verksamhet ådragit

sig, före antagandet reglerats genom personlig insats från kassans dåvarande

ordförandes sida.

Vidkommande därefter frågan, huruvida icke en revision av kassans räkenskaper

borde komma till stånd, innan låneansökningen avgjordes, ville styrelsen

framhålla, att revisionen av kassans räkenskaper för år 1934 påginge

men ännu icke vore fullt avslutad. Enligt infordrat yttrande av den 26

mars 1935 från landstingskamreraren Gust. Wigren, som styrelsen jämlikt

36 § andra stycket i förordningen örn erkända sjukkassor utsett till revisor

för kassan, hade under den dittills utförda revisionen någon anledning till

anmärkning mot räkenskaperna eller kassans styrelse icke framkommit.

Vid en inspektion av kassan, som på uppdrag av styrelsen den 23—24

februari 1935 verkställdes av t. f. byrådirektören Edv. Tegendal, hade icke

heller framkommit något, som kunde föranleda anmärkning mot kassans

skötsel.

På grund av vad sålunda anförts framhåller socialstyrelsen, att den omständigheten,

att revisionen av kassan ännu icke till fullo avslutats, icke

syntes böra utgöra hinder för beviljande åt kassan av det begärda lånet.

Med hänsyn till att Övre Norrlands erkända centralsjukkassa författningsenligt

kan utbekomma statsbidrag och ersättning för moderskapsunderstöd

först kvartalsvis i efterskott är kassan, såsom framgår av den lämnade redo
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj-.ts proposition nr 226.

görelsen, i behov av ett icke obetydligt rörelsekapital. Utredningen utvisar

tillika, att kassan på grund av olika ogynnsamma omständigheter — bland

annat dyrbar administration och ur risksynpunkt dåligt medlemsbestånd —

i likviditetsavseende intar en mycket svag ställning. Kapitalbristen har

numera blivit så kännbar, att kassan nödgats tillsvidare inställa utbetalning

av moderskapsunderstöd. För erhållande av sålunda nödigt rörelsekapital

anhåller kassan örn ett femårigt räntefritt lån av staten å 100,000 kronor.

Av de åtgärder, som kunna övervägas för åstadkommande av det erforderliga

rörelsekapitalet, anser även jag låneutvägen i första hand böra komma

ifråga. Det erforderliga lånebeloppet skulle ju komma att motsvaras av tillgångar,

som kassan redan ägde i form av intjänat men ännu icke uppburet

statsbidrag och ersättning för utgivna moderskapsunderstöd. Socialstyrelsen

åberopar som grund för sitt tillstyrkande av lån efram ställningen sjukkasseverksamlietens

stora samhälleliga betydelse samt att det här rör sig örn ett

enstaka undantagsfall, som till sin uppkomst är beroende av en hel rad av

samverkande ogynnsamma omständigheter. Även enligt min mening bör

staten under förhandenvarande betingelser träda hjälpande till genom att

bevilja kassan erforderligt lån.

Det begärda beloppet, 100,000 kronor, torde, såsom socialstyrelsen framhållit,

med hänsyn till nuvarande och sannolikt framtida behov få anses

lämpligt avvägt.

Lånet synes böra lämnas räntefritt och under en tid av fem år från lyftningsdagen

återbetalas med en femtedel årligen.

För beredande av medel till lånet torde upptagas ett särskilt anslag å

nästkommande budgetårs riksstat. Anslaget, som bör erhålla reservationsanslags

natur, torde anvisas såsom kapitalökning å fonden för låneunderstöd.

Enär lånet är avsett att utlämnas räntefritt, har jag efter samråd

med chefen för finansdepartementet ansett mig böra föreslå, att anslaget

anvisas att utgå av skattemedel.

Den av kassan gjorda framställningen örn ändring för övre Norrlands del

av gällande bestämmelser örn statsbidrag till sjukkassor finner jag i likhet

med socialstyrelsen ej för närvarande böra föranleda någon åtgärd.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört och under framhållande

att proposition i ärendet jämlikt § 54 riksdagsordningen lärer kunna

avlåtas utan hinder av att den för propositioners avlämnande till riksdagen

i allmänhet stadgade tid gått till ända, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

dels medgiva, att såsom rörelsekapital för Övre Norrlands

erkända centralsjukkassa må på i huvudsak de av mig förordade

villkoren utlämnas ett lån å 100,000 kronor,

dels ock bland Utgifter för kapitalökning under rubrik >-Statens

utlåningsfonder: Fonden för låneunderstöd» för sagda

ändamål för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av ......................................................................... kronor 100,000.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att proposition av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Dagny Olsson.

Stockholm 1935. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:228 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående lån till Övre Norrlands erkända centralsjukkassa för beredande av rörelsekapital åt ka a1 i texten
  2. SU 1935:102 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående län till Övre Norrlands erkända centralsjukkassa för betydande av rörelsekapital åt kassan. a1 i texten