Sök i Ratio Lex

Angående upplåtelse av rätt till bearbetande av icke inmutning sbara miner alfyndigheter å kronojord

1935-01-09 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:23, Angående upplåtelse av rätt till bearbetande av icke inmutning sbara miner alfyndigheter å kronojord

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 23.

1

Nr 23.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående upplåtelse av rätt

till bearbetande av icke inmutning sbara miner alfyndigheter å

kronojord; given Stockholms slott den 9 januari 1935.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Fritjof Ekman.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 januari 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ekman, anför efter gemensam

beredning med chefen för jordbruksdepartementet:

Med anledning av en av Kungl. Majit avlåten proposition, nr 161, medgav

1909 års riksdag i skrivelse den 12 maj samma år, nr 133, att för de

fall, beträffande vilka icke i annan ordning särskilda bestämmelser med

riksdagens medverkan träffats, för tiden intill den 15 maj 1910 Kungl.

Majit skulle äga

ej mindre åt svenska män bevilja tillstånd att mot den arliga avgäld

och under de villkor i övrigt, Kungl. Majit bestämde, å kronojord inom

visst å marken utstakat område under en tid för varje gång av högst tio

år med andras uteslutande med arbete belägga och sig tillgodogöra mineralfyndigheter

av andra slag, än som enligt 1 § gruvestadgan kunde utgöra

föremål för inmutning, med rätt för koncessionsinnehavaren att, därest

vid upplåtelsetidens utgång dylik upplåtelse fortfarande bleve av riksdagen

medgiven, äga företräde till överenskommelse örn fortsatt arbete med fyndighetens

tillgodogörande på de villkor, Kungl. Majit då på grund av sig

företeende omständigheter kunde linna gott bestämma,

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 23. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 23.

än även åt sådan koncessionsinnehavare för den tid, varunder koncessionen

beviljats, upplåta erforderlig mark för vägar samt för anläggning av

verkstäder och arbetarbostäder med skyldighet för koncessionsinnehavaren

att för sålunda åt honom upplåtna förmåner gälda visst årligt arrende,

som skulle bestämmas genom särskild uppskattning före upplåtelsens medgivande.

Medgivande av enahanda innebörd har sedermera, på därom av Kungl.

Majit gjorda framställningar, lämnats av varje års riksdag, senast av 1934

års riksdag enligt dess skrivelse nr 80. Den tid, för vilken bemyndigandet

givits, bär alltsedan år 1912 omfattat ett år räknat från och med den 1

juli i stället för den 15 maj.

Framställning torde nu böra göras hos riksdagen örn bemyndigande för

ytterligare ett år åt Kungl. Majit att upplåta rätt till bearbetande av icke

inmutningsbara mineralfyndigheter å kronojord.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte i proposition föreslå riksdagen

att för de fall, beträffande vilka icke i annan ordning särskilda bestämmelser

med riksdagens medverkan träffats, medgiva, att Kungl. Majit

för tiden intill den 1 juli 1936 må äga att

dels åt svenska medborgare bevilja tillstånd att, mot den årliga avgäld

och under de villkor i övrigt Kungl. Majit bestämmer, å kronojord inom

visst å marken utstakat område under en tid för varje gång av högst tio

år med andras uteslutande med arbete belägga och tillgodogöra sig mineralfyndigheter

av andra slag, än som enligt 1 § gruvestadgan kunna utgöra

föremål för inmutning, med rätt för koncessionsinnehavaren att, därest vid

upplåtelsetidens utgång dylik upplåtelse fortfarande är av riksdagen medgiven,

äga företräde till överenskommelse örn fortsatt arbete med fyndighetens

tillgodogörande på de villkor, Kungl. Majit då på grund av sig

företeende omständigheter kan finna gott bestämma,

dels ock åt sådan koncessionsinnehavare för den tid, varunder koncessionen

beviljats, upplåta erforderlig mark för vägar samt för anläggning

av verkstäder och arbetarbostäder, med skyldighet för koncessionsinnehavaren

att för sålunda åt honom upplåtna förmåner gälda visst årligt arrende,

som bestämmes genom särskild uppskattning före upplåtelsens medgivande.

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,

däri statsrådets övriga ledamöter instämma, bifaller

Hans Majit Konungen samt förordnar, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet!

Nils Sehlberg.

350022, Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1935.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:86 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse av rätt till bearbetande av icke inmutning sbara mineralfyndigheter å krono a1 i texten
  2. SU 1935:35 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse av rätt till bearbetande av icke inmutningsbara mineralfyndigheter å kronojord. s. 3 i texten