Sök i Ratio Lex

Angående bestridande under budgetåret 1935U936 av kostnaderna för pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet

1935-04-26 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:235, Angående bestridande under budgetåret 1935U936 av kostnaderna för pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 235.

1

Nr 235.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bestridande

under budgetåret 1935U936 av kostnaderna

för pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet;

given Stockholms slott den 26 april 1935.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det

förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

P. Albin Hansson.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 26 april 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Levinson, Vennerström, Leo, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför statsministern

i egenskap av t. f. chef för socialdepartementet:

Vid behandlingen i årets statsverksproposition av frågan örn anslag till åtgärder

till förebyggande och hävande av invaliditet (femte huvudtiteln, punkt

38) anförde chefen för socialdepartementet beträffande pensionsstyrelsens sjukvårdande

verksamhet och dess finansiering bland annat följande.

Till förebyggande och hävande av invaliditet bedreves av pensionsstyrelsen

sedan en lång följd av år en betydande sjukvårdande verksamhet, omfattande

dels s. k. individuell verksamhet, d. v. s. vård, yrkesutbildning m. m. åt personer,

vilka kunde väntas genom dylika åtgärder återvinna eller bibehålla

arbetsförmågan, dels ock annan verksamhet, som avsåge att i pensionsförsäkringens

intresse förebygga eller häva arbetsoförmåga eller befordra folkhälsan.

Utgifterna för ifrågavarande ändamål bestredes huvudsakligen av sådana

överskottsmedel ur pensionsförsäkringsfonden, som överförts till fonden för

sjukvårdande uppgifter. Därjämte hade riksdagen sedan åtskilliga år medgivit,

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 235. 1081 85

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 235.

att visst belopp av anslaget till statens kostnad för pensionstillägg och understöd

finge för ändamålet av pensionsstyrelsen användas jämlikt de föreskrifter,

som av Kungl. Majit meddelades. Från och med budgetåret 1923/1924 hade

detta belopp utgjort 100,000 kronor.

I skrivelse den 29 augusti 1934 hade pensionsstyrelsen beräknat kostnaderna

för den sjukvårdande verksamheten under budgetåret 1935/1936 till 2,621,500

kronor samt föreslagit, att den del av kostnaderna, som icke bleve täckt av

statsmedel, skulle bestridas av fondmedel.

På sätt Kungl. Majit föreslagit har riksdagen sedermera för åtgärder till

förebyggande och hävande av invaliditet för budgetåret 1935/1936 anvisat ett

anslag av 100,000 kronor.

I skrivelse den 23 april 1935 har pensionsstyrelsen anmält, att i fonden för

sjukvårdande uppgifter den 30 juni 1935 kunde beräknas återstå allenast

155,000 kronor samt att man, med hänsyn till förskjutningen nedåt i det allmänna

ränteläget, icke för närvarande kunde räkna med något överskott i pensionsförsäkringsfonden.

Styrelsen har under hänvisning härtill hemställt, att

Kungl. Majit måtte avlåta proposition till riksdagen i syfte att, utöver för

budgetåret 1935/1936 redan anslaget belopp av 100,000 kronor till åtgärder till

förebyggande och hävande av invaliditet, ytterligare ett belopp av 2,366,500

kronor måtte ställas till förfogande för samma ändamål.

Innan jag närmare ingår på pensionsstyrelsens framställning, ber jag få erinra

örn de i 12 § lagen örn allmän pensionsförsäkring givna bestämmelserna i

fråga örn överskott i pensionsförsäkringsfonden.

Enligt 12 § skall med vissa tidsmellanrum genom pensionsstyrelsens försorg

verkställas utredning, huruvida pensionsförsäkringsfonden är så stor, att den

minst motsvarar kapitalvärdet av alla de utbetalningar, som med dess medel

skola bestridas. Framgår av denna utredning, att överskott förefinnes, må så

stor del av överskottet, som Konungen bestämmer, användas till bestridande av

kostnader för åtgärder, ägnade att i pensionsförsäkringens intresse förebygga

eller häva arbetsoförmåga eller befordra folkhälsan.

Pensionsstyrelsen uppehåller sig i sin skrivelse inledningsvis vid förhållandet

mellan statens och pension sförsäkringsfondens

andel i kostnaderna för styrelsens sjukvårdande

verksamhet. Styrelsen anför härom i huvudsak följande.

Pensionsstyrelsen hade vid flera tillfällen framhållit, att pensionsförsäkringsfonden

sedan år 1923 i oproportionerligt hög grad fått lämna bidrag till

kostnaderna för den sjukvårdande verksamheten och hemställt örn avsevärd

höjning av statsbidraget till verksamheten. Sådan framställning gjordes senast

i skrivelse den 29 augusti 1934. Pensionsstyrelsen anhöll däri, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att för budgetåret 1935/1936 bevilja ett anslag för

ändamålet ifråga av 500,000 kronor. Styrelsen hänvisade i nämnda skrivelse

jämväl till av riksdagen tidigare gjorda uttalanden, att eri proportionsvis riktigare

fördelning av kostnaderna mellan pensionsförsäkringsfonden och nksstatsanslaget

borde övervägas. Ävenledes påpekade styrelsen, att kostnaderna

för verksamheten efter hand väsentligt stegrats och att ett bibehållande av

statsbidraget vid oförändrat belopp skulle vålla en ytterligare förskjutning av

proportionen mellan statsbidrag och fondmedel. Styrelsen fäste tillika uppmärksamheten

på att de starkt fallande räntorna och de ändrade dödlighetslorhållandena

högst väsentligt inverkade i ogynnsam riktning på pensions! orsak - ringsfondens ekonomiska ställning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

3

Kungl. Majit hade emellertid icke biträtt förslaget om höjning av statsbidraget.

Därvid hade tidigare åberopats huvudsakligen statsfinansiella skäl

men under senare år jämväl det ovissa läge, som uppstått genom pågående utredningar

rörande såväl pensionsförsäkringen som den allmänna sjukvården i

riket.

Den otillfredsställande fördelningen av kostnaderna för den sjukvårdande

verksamheten framginge bäst därav, att medan för innevarande budgetår staten

bidroge till kostnaderna med 100,000 kronor och fonden med 2,348,500 kronor,

statens kostnad för pensionstillägg och understöd komme att belöpa sig

till omkring 53,200,000 kronor och fondens utgifter för avgiftspensioner till

endast omkring 8,300,000 kronor.

Pensionsstyrelsen övergår härefter till frågan örn pensionsf örsäkringsfondens

ställning. Styrelsen hänvisar till en början till en

överslagsberäkning, som styrelsen framlagt i skrivelse den 12 juli 1934 och enligt

vilken då funnits överskottsmedel i fonden. Styrelsen yttrade i nämnda

skrivelse bland annat följande.

Storleken av fondens överskott vore i väsentlig mån beroende på de förutsättningar,

vilka kunde läggas till grund för uppskattning av fondens tillgångar

och förpliktelser. Örn man utginge ifrån de dödlighetsantaganden m. m._, vilka

framlagts av 1928 års pensionsförsäkringskommitté i dess år 1930 publicerade

»Statistiska undersökningar etc.», och vidare antoge räntefoten till 4 %, utgjorde

pensionsförsäkringsfondens överskott vid utgången av år 1930

128.000. 000 kronor. Antoges räntefoten till 3.5 % respektive 4.5 % och övriga

förutsättningar oförändrade, utgjorde överskottet vid samma tidpunkt

76.000. 000 respektive 170,000,000 kronor. Härvid hade hänsyn tagits, förutom

till inverkningarna av pensionsförsäkringslagens övergångsbestämmelser, endast

till pensionsavgifter för åren till och med 1935 och till pensioner enligt nu

gällande lag, härrörande från ifrågavarande avgifter.

I skrivelse den 8 juni 1931 hade emellertid styrelsen framhållit, att en allvarlig

möjlighet torde föreligga, att de ovannämnda dödlighetsförutsättningama

icke komme att visa sig tillämpliga på hela den tid, beräkningarna avsåge. _ En

överslagsberäkning •— varvid antagits, att dödligheten även framdeles årligen

skulle nedgå i samma grad, varmed den i genomsnitt avtagit från perioden

1816—1840 till perioden 1921—1925 — hade givit vid handen, att de nyss angivna

överskotten borde minskas med cirka 10 % av nuvärdet av fondens förpliktelser.

Dessa hade för en räntefot av 3.5, 4 och 4.5 % beräknats till respektive

634, 551 och 481 miljoner kronor, överskotten borde sålunda för nyssnämnda

räntelägen nedsättas till respektive 12, 73 och 122 miljoner kronor.

Mot slutet av år 1934 hade, erinrar pensionsstyrelsen, inträtt en hastig förskjutning

nedåt i det allmänna ränteläget. Under december 1934 nedgick sålunda

räntan för nya placeringar av fondens medel till omkring 3 % och hade alltsedan

dess räntan i huvudsak hållit sig på denna nivå. Styrelsen åberopar i

detta sammanhang en av chefen för styrelsens försäkringstekniska byra J. Östlind

den 15 mars 1935 avgiven promemoria, i vilken bland annat anföres följande.

Placeringar på lång sikt kunde numera i allmänhet knappast göras efter en

räntefot överstigande 3 %. Den effektiva räntan på statslån torde snarast

understiga denna räntesats. Nödig försiktighet krävde följaktligen, att de beräkningar,

som nu utfördes, icke gjordes efter en högre räntefot än 3 %.

Med utgångspunkt från de förut angivna överskottsbeloppen av 12, 73 och

122 miljoner kronor, vilka svarade mot en förutsatt ränteavkastning av respek
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

tive 3.5, 4 och 4.5 % å fondens medel, kunde man emellertid med enkla överslagsberäkningar

konstatera, att pensionsförsäkringsfonden under förutsättning

av en ränteavkastning efter 3 % ej längre minst motsvarade kapitalvärdet av

de utbetalningar, som med dess medel skulle bestridas, och underskottet kunde

med god approximation uppskattas till ej mindre än omkring 60 miljoner

kronor.

Med hänsyn till det sålunda förändrade läget kunde man, framhåller pensionsstyrelsen,

på sätt framginge av östlinds promemoria, icke för närvarande

räkna med något överskott i fonden, utan torde tvärtom ett ganska avsevärt

underskott vara för handen.

Pensionsstyrelsen övergår slutligen till frågorna om medelsbehovet

för styrelsens sjukvårdande verksamhet under nästa

budgetår och anskaffandet av de ytterligare medel,

som erfordras för verksamheten.

I anslagsskrivelsen den 29 augusti 1934 hade pensionsstyrelsen, erinrar styrelsen,

beräknat kostnaderna för den sjukvårdande verksamheten under budgetåret

1935/1936 till 2.621,500 kronor. Efter avdrag av för nämnda budgetår

redan beviljat statsbidrag, 100,000 kronor, samt med hänsyn tagen därtill, att

i fonden för sjukvårdande uppgifter den 30 juni innevarande år kunde beräknas

återstå ett belopp av 155,000 kronor, skulle alltså kvarstå att täcka ett belopp

av 2,366,500 kronor.

Då, såsom av det föregående framginge, fortsätter styrelsen, detta belopp

icke kunde täckas medelst överskottsmedel ur fonden och då uppenbarligen ett

avbrott icke kunde göras i den sjukvårdande verksamheten, hade fråga uppstått,

på vilket annat sätt medlen skulle kunna anskaffas. Därvid syntes ligga

närmast till hands, att framställning gjordes till innevarande års riksdag örn

anvisande av ytterligare anslag för ändamålet. Därest denna väg icke skulle

anses framkomlig, syntes i andra hand kunna ifrågasättas, att beloppet täcktes

medelst lån eller förskott ur pensionsförsäkringsfonden att återbetalas genom

anslag av nästkommande års riksdag. Även för en sådan lösning av frågan

syntes erfordras riksdagens beslut. Därest medel på sist angivna sätt skulle

ställas till förfogande ur pensionsförsäkringsfonden, finge förutsättas att staten

för sålunda såsom lån eller förskott erhållna medel erlade räntegottgörelse,

förslagsvis beräknad efter den räntefot som tillämpades vid ingången av budgetåret

1935/1936 å då nyplacerade fondmedel.

Fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden hava förklarat sig instämma i vad

pensionsstyrelsen anfört och hemställt.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen, förslå det av årets riksdag anvisade

anslaget och de medel, som beräknas vid ingången av budgetåret

1935/1936 kvarstå i den av överskottsmedel från pensionsförsäkringsfonden

bildade fonden för sjukvårdande uppgifter, icke att täcka mer än en ringa del

av medelsbehovet för pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet under nämnda

budgetår. Med hänsyn till nu rådande ränteläge kan man enligt pensionsstyrelsens

överslagsberäkningar för närvarande icke heller räkna med att i pensionsförsäkringsfonden

förefinnes något överskott att överföra till fonden för

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

sjukvårdande uppgifter. Fördenskull och då på sätt styrelsen framhållit ett

avbrott i omförinälda verksamhet uppenbarligen icke kan göras, synes det ofrånkomligt

att vidtaga särskilda åtgärder för tillgodoseende av medelsbehovet

under ifrågavarande budgetår. Härvid lärer det fa anses uteslutet att av innevarande

års riksdag äska särskilt anslag utöver det redan anvisade. Den omständigheten,

att redan en mindre för framtiden beräknelig uppgång i ränteläget

skulle omkasta resultatet av de nu gjorda överslagsberäkningarna rörande

pensionsförsäkringsfondens ställning, torde för övrigt tala för att man för närvarande

inskränker sig till åtgärder av mera provisorisk art. Det lämpligaste

synes mig härvid vara, att det felande beloppet tills vidare förskjutes av pensionsförsäkringsfonden.

samt att framdeles tages under omprövning, örn och på

vilket sätt fonden skall beredas gottgörelse för förskottet.

Jag finner mig alltså böra föreslå, att riksdagens medgivande inhämtas därtill,

att ett belopp av högst 2,366,500 kronor under budgetåret 1935/1936 må

såsom’förskott utgå av pensionsförsäkringsfonden för bestridande av kostnaderna

för pensionsstyrelsens verksamhet till förebyggande och hävande av

invaliditet.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört och under framhållande av att

proposition i ärendet jämlikt § 54 riksdagsordningen lärer kunna avlåtas utan

hinder av att den för propositioners avlämnande till riksdagen i allmänhet stadgade

tid gått till ända, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

medgiva att till bestridande under budgetåret 1935/1936 av

kostnaderna för pensionsstyrelsens åtgärder till förebyggande

och hävande av invaliditet må såsom förskott ur pensionsförsäkringsfonden

tagas i anspråk ett belopp av högst 2,366,500 kronor.

4

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt förordnar,

att proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven Berglund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:340 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående ändrad löneklassplacering för vissa beställningshavare vid artilleriets fabriker och t s. 8 i texten