Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående uttagande i vissa fall av ogulden utländsk utskyld eller allmän avgift, m. m

1935-05-17 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:242, Med förslag till lag angående uttagande i vissa fall av ogulden utländsk utskyld eller allmän avgift, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr g4-2.

1

Nr 242.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

uttagande i vissa fall av ogulden utländsk utskyld

eller allmän avgift, m. m.; given Stockholms slott

den 17 maj 1935.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj :t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) lag angående uttagande i vissa fall av ogulden utländsk utskyld eller

allmän avgift; samt

2) lag om införsel i avlöning, pension eller livränta för uttagande av oguldna

utländska utskylder eller allmänna avgifter.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 1935.

1 sami. Nr 24g.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 848.

Förslag

till

Lag

angående uttagande i vissa fall av ognlden utländsk utskyld eller

allmän avgift.

Härigenom förordnas som följer:

Ogulden utländsk utskyld eller allmän avgift må, i den mån Konungen på

grund av överenskommelse med främmande stat därom förordnar, uttagas här

i riket. Föranleder indrivning av sådan utskyld eller avgift talan inför domstol

eller annan myndighet här i riket, skall myndighet, som Konungen förordnar,

äga mottaga stämning samt i svenska statens namn själv eller genom

ombud tala och svara, såsom örn fråga vore örn utskyld till kronan.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

Förslag

till

Lag

om införsel i avlöning, pension eller livränta för uttagande av oguldna

utländska utskylder eller allmänna avgifter.

Härigenom förordnas som följer:

Därest på grund av överenskommelse mellan Sverige och främmande stat

indrivning av oguldna utländska utskylder eller allmänna avgifter må äga

rum här i riket, äger Konungen under förutsättning av ömsesidighet förordna,

att införsel i gäldenären tillkommande avlöning, pension eller livränta må

kunna meddelas för uttagande av sådana utskylder eller avgifter jämte därå

belöpande ränta samt stadgad indrivningsavgift, uppbördsprovision eller likartad

avgift. Därvid skola de bestämmelser, som i lagen om införsel i avlöning,

pension eller livränta äro meddelade beträffande införsel för oguldna utskylder

eller allmänna avgifter, äga motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet å Stockholms

slott den 5 april 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen

för justitiedepartementet anför chefen för finansdepartementet, statsrådet

Wigforss:

Under senare år hava strävandena å den internationella skatterättens område,

vilka förut i främsta rummet inriktat sig på åstadkommandet av överenskommelser

för undvikande av dubbelbeskattning, jämväl omfattat försök att

i möjligaste mån förhindra skatteflykt till utlandet samt att erhålla uppgifter

från utlandet i och för taxering. Då en stats utskylder endast i undantagsfall

— vanligen då efter domstolsprövning — kunnat uttagas i en främmande

stat, har lösningen av frågan örn s. k. rättshjälp eller handräckning staterna

emellan i skatteärenden måst sökas genom avslutande av särskilda överenskommelser.

Dessa omfatta vanligen förbindelser av de avtalslutande staterna

att lämna varandra såväl hjälp med införskaffande av utredning och delgivning

i beskattningsärenden som ock handräckning för uttagande av skatt.

Jämväl för Sveriges vidkommande har frågan örn avslutande av dylika

överenskommelser med främmande stater blivit aktuell. Sålunda hava jämlikt

förbindelse i det numera upphävda handels- och sjöfartsavtalet den 14 maj

1926 mellan Sverige och Tyska riket förhandlingar förts mellan de båda staterna

örn avslutande av ett fullständigt handräckningsavtal. Även i förhållande

till andra främmande stater kunna frågor örn avtal i dylikt hänseende

snart väntas uppkomma.

Enligt den grundläggande principen i avtal av förevarande slag skola exigibla

beslut i beskattningsärenden erkännas såsom gällande i den andra staten

och där verkställas i enlighet med lagstiftningen i sistnämnda stat. Detta innebär,

för det fall att Sverige ingår sådant avtal med främmande stat, att vid

uttagande av ifrågavarande utländska utskylder i Sverige samma utsökningsmöjliglieter

skola stå till buds som vid indrivning av svenska utskylder i Sverige.

Emellertid äro utländska utskylder enligt gällande rätt överhuvud ej exigibla

i Sverige. Att sådana utskylder ej kunnat i Sverige uttagas i administrativ

ordning har ansetts ligga i sakens natur. Försök av utländsk stat eller kom
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

mun att efter stämning å den skattskyldige till allmän domstol i Sverige få

skatteanspråk prövade hava i högsta instans avvisats under motivering, att

anspråken icke vore av beskaffenhet att kunna prövas av domstol här i riket

(se Nytt juridiskt arkiv 1914, sid. 409, och 1924, sid. 635). För genomförande

av ett avtal av ifrågavarande slag lärer det fördenskull vara erforderligt att

genom uttryckligt lagstadgande skapa möjlighet för utländska utskylders uttagande

i Sverige. Inom finansdepartementet har utarbetats ett förslag till

lag angående uttagande i vissa fall av ogulden utländsk utskyld eller allmän

avgift, i vilken lag ett generellt stadgande lämnas därom, att ogulden utländsk

utskyld eller allmän avgift må uttagas här i riket, i den mån Konungen

på grund av överenskommelse nied främmande stat därom förordnar.

Det torde böra framhållas, att ifrågavarande lag icke är avsedd att lämna

en främmande stat möjlighet att i Sverige erhålla rättsskydd eller exekution

för sina utskylder i annan mån eller i annan ordning än vad avtal med staten

i fråga föranleder. Anvisar avtalet den främmande staten viss väg för

erhållande av handräckning för uttagande i Sverige av oguldna utskylder,

exempelvis —• såsom ifrågasatts — erhållande hos Kungl. Majit av ett administrativt

exeqvatur och därefter indrivning i samma ordning som gäller beträffande

svenska utskylder, är det alltjämt myndighet i den främmande staten

betaget att föra talan vid allmän domstol i Sverige örn utdömande av fordran

på grund av de oguldna utskylderna.

I lagförslaget hava även upptagits vissa processuella föreskrifter. Indrivning

av utländsk utskyld i Sverige kan nämligen — liksom indrivning av

svensk utskyld — på olika sätt föranleda talan vid svensk domstol eller annan

svensk myndighet. Såsom exempel på sådan talan kunna nämnas klander av

utmätning enligt 69 § utsökningslagen samt ansökan om den skattskyldiges

försättande i konkurs. Har konkurs inträffat, blir fråga örn talan vid borgenärssammanträden

inför konkursdomaren eller rättens ombudsman. Vidare

kunna rättegångar uppkomma i anledning av konkurs, såsom mål örn tvistiga

fordringar, talan örn återvinning, klagan över beslut vid borgenärssammanträde,

klander å redovisning eller utdelningsförslag, fastställande av arvoden

m. m. Då ett avtal av förevarande slag förutsattes komma att innebära, att

envar av de båda staterna helt ombesörjer indrivningen av den andra statens

utskylder i den egna staten, synes lagen böra innehålla, att därest indrivning

av ogulden utländsk utskyld eller allmän avgift föranleder talan inför domstol

eller annan myndighet här i riket, skall myndighet, som Kungl. Majit

förordnar, äga mottaga stämning samt i svenska statens namn själv eller genom

ombud tala och svara, såsom om fråga vore örn årlig utskyld till kronan.

Det är alltså svenska staten som skall vara part i processen, vilket bland

annat medför, att det i förekommande fall blir svenska staten och ej den utländska

staten eller kommunen, som skall förpliktas utgiva ersättning för

rättegångskostnader till motparten. Det är naturligen endast i processuellt

hänseende, som de utländska utskylderna skola behandlas såsom utskylder till

svenska staten. Någon förmånsrätt kan sålunda icke skapas genom den föreslagna

lagbestämmelsen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr

5

Vid indrivning här i riket av utländska utskylder bör, under förutsättning

av ömsesidighet, stå till förfogande jämväl införselförfarande i samma utsträckning

som beträffande svenska utskylder. En utvidgning av lagen den

14 juni 1917 (nr 380) örn införsel i avlöning, pension eller livränta torde fördenskull

vara erforderlig och har lämpligen synts böra ske i form av en fristående

lag. Enligt utarbetat förslag till lag om införsel i avlöning, pension

eller livränta för uttagande av oguldna utländska utskylder eller allmänna avgifter

skall Konungen äga att i anledning av handräckningsavtal med främmande

stat under förutsättning av ömsesidighet förordna, att införsel må

kunna meddelas för uttagande av utländska utskylder, därvid de bestämmelser,

som i införsellagen äro meddelade beträffande införsel för oguldna utskylder

eller allmänna avgifter, skola äga motsvarande tillämpning. Jämfört

med bestämmelserna i 7 § andra stycket samt 21 § införsellagen innebär det

nya stadgandet, att därest införsel beviljats dels för svenska utskylder, dels

för utländska utskylder och dels för underhållsbidrag, varom i 1 § nämnda

lag sägs, skall det belopp, som innehålles, i första hand gå till bidragets betalning,

varefter återstoden fördelas på de olika utskylderna, svenska och utländska,

i förhållande till deras storlek.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att lagrådets utlåtande

över ifrågavarande tvenne lagförslag, av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål

inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokollet:

Erland Ljungberg.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Bilaga.

Förslag

till

Lag

angående uttagande i vissa fall av ogulden utländsk utskyld eller allmän

i avgift.

Härigenom förordnas som följer:

Ogulden utländsk utskyld eller allmän avgift må, i den mån Konungen

på grund av överenskommelse med främmande stat därom förordnar, uttagas

här i riket. Föranleder indrivning av sådan utskyld eller avgift talan inför

domstol eller annan myndighet här i riket, skall myndighet, som Konungen

förordnar, äga mottaga stämning samt i svenska statens namn själv eller genom

ombud tala och svara, såsom örn fråga vore örn årlig utskyld till kronan.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

Förslag

till

L a; g

om införsel i avlöning, pension eller livränta för uttagande av oguldna

utländska utskylder eller allmänna avgifter.

Härigenom förordnas som följer:

Därest på grund av överenskommelse mellan Sverige och främmande stat

indrivning av oguldna utländska utskylder eller allmänna avgifter må äga

rum här i riket, äger Konungen under förutsättning av ömsesidighet förordna,

att införsel i gäldenären tillkommande avlöning, pension eller livränta må kunna

meddelas för uttagande av sådana utskylder eller avgifter jämte därå belöpande

ränta samt stadgad indrivningsavgift, uppbördsprovision eller likartad

avgift. Därvid skola de bestämmelser, som i lagen örn införsel i avlöning,

pension eller livränta äro meddelade beträffande införsel för oguldna

utskylder eller allmänna avgifter, äga motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr SiZ.

7

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 10 april

1935.

N ärvarande:

justitierådet Appelberg,

regeringsrådet Kellberg,

justitieråden Geijer,

Bagge.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokoll över finansärenden,

hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet den

5 april 1935, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för

det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättade

förslag till lag angående uttagande i vissa fall av ogulden utländsk utskyld

eller allmän avgift samt lag örn införsel i avlöning, pension eller livränta för

uttagande av oguldna utländska utskylder eller allmänna avgifter.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet av

hovrättsassessorn Martin Lembke.

Lagrådet lämnade förslagen utan anmärkning.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 24S.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17 maj

1935.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen

för justitiedepartementet anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet

Wigforss, lagrådets den 10 april 1935 avgivna utlåtande över de den 5 april

1935 till lagrådet remitterade förslagen till lag angående uttagande i vissa

fall av ogulden utländsk utskyld eller allmän avgift samt lag örn införsel i

avlöning, pension eller livränta för uttagande av oguldna utländska utskylder

eller allmänna avgifter.

Under förmälan, att förslagen av lagrådet lämnats utan anmärkning, och

under framhållande av att proposition i ärendet jämlikt § 54 riksdagsordningen

lärer kunna avlåtas utan hinder av att den för propositioners avlåtande till

riksdagen i allmänhet stadgade tid gått till ända hemställer föredraganden, att

förslagen, efter en jämkning av redaktionell natur i det förstnämnda förslaget,

måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen

till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

R. Borgström.

Stockholm 1935. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

351371

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:290 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 33 med förslag till lag om ändrad lydelse av 11 kap. 8 § strafflagen. s. 6 i texten
  2. 1LU 1935:50 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående uttagande i vissa fall av ogulden utländsk utskyld eller allmän avgift, m. m. s. 1 i texten