Angående ytterligare medel för budgetåret 193411935 till statliga och statskommunala reservarbeten
84 sidor, varav 71 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 71 av 84 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1935:29, Angående ytterligare medel för budgetåret 193411935 till statliga och statskommunala reservarbeten
Dokumentets text
Kungl. Majlis proposition nr 29.
1
Nr 29.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare medel
för budgetåret 193411935 till statliga och statskommunala
reservarbeten; given Stockholms slott den 9
januari 1935.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
9 januari 1935.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo, Engberg,
Ekman, Sköld.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller anför efter gemensam
beredning med chefen för finansdepartementet:
För innevarande budgetår har under Utgifter för kapitalökning, IV. Fonden
för förlag till statsverket, till statliga och statskommunala reservarbeten
anvisats ett reservationsanslag av 46 miljoner kronor, att utgå av lånemedel.
Vid budgetårets ingång förefanns å de medel, som för nästföregående budgetår
anvisats för samma ändamål, en reservation av 7.7 miljoner kronor.
Örn härifrån dragas 5.5 miljoner kronor, utgörande i statens arbetslöshetskommissions
rörelse bundna tillgångar, uppgår det för statliga och statskommunala
reservarbeten vid ingången av löpande budgetperiod disponibla beloppet
till (46 + 2.2) 48.2 miljoner kronor.
Vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan örn beräknande av
anslag till bekämpande av arbetslösheten (femte huvudtiteln, punkt 18) omnämnde
jag, att statens arbetslöshetskommission i skrivelse den 30 november
1934 beräknat, att medelsbehovet för löpande budgetår till statliga och statskommunala
reservarbeten komme att överstiga de därför disponibla medlen,
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 29. 1
2
Kungl. Majlis proposition nr S9.
samt hemställt örn vidtagande av åtgärder för tillgodoseende av nämnda medelsbehov.
Tillika anmälde jag min avsikt att i annat sammanhang återkomma
till frågan örn anvisande av ytterligare medel för ändamålet. Jag anhåller
nu att få upptaga ärendet till behandling.
I sin förenämnda skrivelse, vilken såsom bilaga torde få fogas vid detta
protokoll, har statens arbetslöshetskommission meddelat vissa siffror rörande
det kända och approximativt beräknade antalet i statliga och statskommunala
reservarbeten under budgetåret 1934/1935 sysselsatta ävensom rörande statens
kostnader för dessa arbeten under samma tid. Till jämförelse har kommissionen
angivit motsvarande siffror för närmast föregående budgetår. Ifrågavarande
uppgifter återfinnas i följande sammanställning, i vilken de beräknade
siffrorna kursiverats.
Antal sy
s s e 1 s a t
t a
Månad
i statliga reservarbeten
i statskommunala
reservarbeten
Summa
1933-34
1934-35
1933-34
1934-35
1933-34
1934-35
juli........
24,247
26,756
10,998
17,075
35,245
43,831
augusti......
23,928
26,816
11,367
16,037
35,295
42,853
september.....
23,186
25,014
12,139
14,362
35,325
39,376
oktober ......
21,857
23,639
14,564
14,187
36,421
37,826
november . . ■ . .
18,366
22,000
14,207
14,000
32,573
36,000
december.....
17,043
19,000
12,241
13,000
29,284
32,000
januari......
19,493
17,000
13,879
13,000
33,372
30,000
februari......
21,550
10,000
16,199
13,000
37,749
31,000
mars.......
22,703
18,000
17,277
13,000
39,980
31,000
april.......
23,089
19,000
17,277
12,000
40,366
31,000
maj........
23,396
20,000
18,165
10,000
41,561
30,000
juni.......
26,021
20,000
18,477
10,000
44,498
30,000
Månad
Kostnader
Statens A. K:s arbets- platser, förvaltning och
revision
Statskommunala
reservarbeten
Summa
1933-34
Kronor
1934-35
Kronor
1933-34
Kronor
1934-35
Kronor
1933-34
Kronor
1934-35
Kronor
juli.....
augusti......
september.....
oktober ......
november.....
december.....
januari......
februari......
mars.......
april.......
mai........
juni.......
Summa
4,412,835
4,654,285
4,647,162
4,523,578
3,856,606
3,316,960
3,085,721
3,684,124
4,279,027
4,103,633
4,739,445
4,763,642
5,100,757
5,601,248
5,606,385
5,630,023
4.400.000
3.800.000
3.400.000
3.600.000
3.600.000
3.800.000
4,000,000
4,000,000
228,534
970,940
325,878
723,054
1,338,510
939,037
1,003,716
1,003,428
1,269,162
550,950
1,699,495
2,424,667
706,549
1,178,270
1,285,370
1,927,695
1.400.000
1.300.000
1,300,000
1,300,000
1.300.000
1.200.000
1,000,000
1,000,000
4,641,369
5,625,225
4,973,040
5,246,632
5,195,116
4,255,997
4,089,437
4,687,552
5,548,189
4,654,583
6,438,940
7,188,309
5,807,306
6,779,518
6,891,755
7,557,718
5.800.000
5.100.000
4.700.000
4.900.000
4,900,000
5,000,000
5,000,000
5,000,000
50,067,018
52,538,413
12,477,371
14,897,884
62,544,389
67,436,297
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 29.
3
Härtill må ytterligare fogas den upplysningen, att under november månad
1934 i statliga reservarbeten sysselsatts 20,811 och i statskommunala reservarbeten
13,005 arbetslösa, tillsammans 33,816 mot beräknade 36,000. Kostnaderna
hava under samma månad utgjort för kommissionens arbetsplatser,
förvaltning och revision 4,803,833 kronor och för statskommunala reservarbeten
907,715 kronor, tillsammans 5,711,548 kronor mot beräknade 5,800,000
kronor.
Kommissionen har uppgivit, att densamma vid beräkningen av kostnaderna
för arbetslinjen för återstående delen av löpande budgetår utgått från att
hjälp i största möjliga utsträckning borde beredas genom arbete. Kommissionen
har därjämte med stöd av föregående års riksdags uttalande ansett, att
den avpassning av hjälpverksamhetens omfattning, som med hänsyn till arbetslöshetens
nedgång kunde genomföras, borde ske på sådant sätt, att den
statskommunala reservarbetslinjen minskades förhållandevis mera än den
statliga. Kommissionen beräknar vidare, att antalet sysselsatta skulle vid
slutet av innevarande budgetår uppgå till omkring 20,000 i statliga reservarbeten
och omkring 10,000 i statskommunala reservarbeten.
Enligt kommissionens uppskattning skulle statens kostnader för statliga och
statskommunala reservarbeten under budgetåret 1934/1935 belöpa sig till
omkring 67.4 miljoner kronor och således med 19.2 miljoner kronor överstiga
det för ändamålet disponibla, i det föregående angivna beloppet. Då kommissionen
emellertid beräknat, att till avlöningar åt v.ägingenjörsassistenter
skulle åtgå ett belopp av 0.1 miljon kronor, skulle en anslagsförstärkning
av 19.3 miljoner kronor erfordras. På grund av beräkningarnas osäkerhet,
främst med hänsyn till svårigheterna att beräkna under budgetåret utfallande
materialbidrag, har kommissionen avrundat beloppet till 20 miljoner
kronor.
Kommissionen har slutligen framhållit, att behovet av förstärkningsanslag
torde komma att göra sig gällande under februari månad 1935.
Ehuru den förbättring av arbetslöshetsläget, som under senare delen av
föregående budgetår kunde skönjas, fortsatt under hösten, lia de medel, som
ställts till arbetslöshetskommissionens förfogande för statliga och statskommunala
reservarbeten, icke visat sig tillräckliga. Anledningen härtill är, att
kommissionen i anslutning till av statsmakterna meddelade direktiv låtit sig
angeläget vara att bereda arbetslinjen en dominerande ställning vid hjälpverksamheten.
Medan till grund för anslagsberäkningarna för innevarande
budgetår lagts antagandet, att i genomsnitt 24,000 arbetslösa skulle sysselsättas
i statliga och statskommunala reservarbeten, har denna siffra väsentligen
överskridits. Enbart i statliga reservarbeten ha sålunda under månaderna
juli—november sysselsatts genomsnittligt 25,000 arbetslösa och de statskommunala
reservarbetena lia i genomsnitt under samma tid omfattat inemot
15,000 arbetslösa. De med bidrag av statsmedel bedrivna reservarbetena ha
alltså under nämnda period sysselsatt tillsammans i det närmaste 40,000
arbetslösa. Samtidigt har kontantunderstödsverksamheten avsevärt begrän
-
Departe
ments
chefen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Kungl. Majlis proposition nr 29.
sats. Vid ingången av år 1934 omfattade denna verksamhet inemot 61,000
arbetslösa. Siffran hade vid slutet av budgetåret 1933/1934 sjunkit till omkring
21,000. Under den tilländalupna delen av innevarande budgetår har
antalet med kontantunderstöd bisprungna uppgått till i genomsnitt 10,000.
Under dessa omständigheter är det givetvis icke ägnat att överraska, att
de anslagna medlen icke visat sig tillräckliga för reservarbetsverksamhetens bedrivande
under hela budgetåret. Beträffande det ytterligare medelsbehovet,
av kommissionen uppskattat till 20 miljoner kronor, synes det visserligen
sannolikt, att arbetslösheten i fortsättningen av budgetåret skall ytterligare
nedgå och att i följd härav det beräknade beloppet för reservarbeten torde
få anses tilltaget i överkant. Med hänsyn till osäkerheten i beräkningarna
saknar jag dock anledning att vid fixerandet av beloppet avvika från kommissionens
beräkningar. Givet är att Kungl. Majit ställer medel till kommissionens
förfogande allenast i den mån så finnes av omständigheterna påkallat.
På sätt chefen för finansdepartementet tidigare vid behandlingen av finansplanen
för budgetåret 1935/1936 anfört, torde medel för ändamålet lämpligen
böra beredas av förslagsanslaget till oförutsedda utgifter för innevarande
budgetår. En dylik ordning innebär, att utgifterna i verkligheten komma att
bestridas av kassafonden.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen medgiva,
att, utöver det för budgetåret 1934/1935 under Utgifter för
kapitalökning, IV. Fonden för förlag till statsverket, tillgängliga
reservationsanslaget till statliga och statskommunala reservarbeten,
må till bestridande av kostnaderna för de med
anslaget avsedda ändamålen tagas i anspråk ett belopp av
högst 20,000,000 kronor från det för samma budgetår anvisade
förslagsanslaget till oförutsedda utgifter.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt förordnar,
att proposition av den lydelse bilaga vid detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet!
Henry Rooth.
ArbetsVöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
1
Till KONUNGEN
Statens Arbetslöshetskommission får till Kungl. Majit överlämna uppgjorda
beräkningar rörande kostnaderna för kommissionens verksamhet under innevarande
budgetår ävensom avgiva förslag örn erforderliga medel för uppehållande
under budgetåret 1935/1936 av den hjälpverksamhet för oförvållat
arbetslösa, som kommissionen enligt kungörelsen nr 434/1934 har att utöva.
Till stöd för den i det följande gjorda medelsframställningen får kommissionen
anföra följande.
I. översikt över arlbetslöshetsläget år 1934.
Olika drag i utvecklingen under senare månaderna år 1930 av läget å arbetsmarknaden
pekade på en inträdande försämring. Förefintliga uppgifter
angåvo sålunda, att arbetslösheten särskilt under fjärde kvartalet nämnda år
befann sig i stigande; arbetslöshetsläget visade i jämförelse med tidigare år
en viss försämring, som under det följande året blev allt mer påtaglig. Utvecklingen
av krisen, sådan denna återspeglar sig i den offentliga arbetsförmedlingens,
fackföreningarnas ävensom kommissionens egen statistik framgår
av tab. 1 och 2 samt diagram 1, sid. 74.
Örn man bortser från den naturliga säsongförbättring, som regelbundet
äger rum under sommarmånaderna, noteras för de efter 1930 följande åren
successivt stegrade arbetslöshetssiffror. Denna fortskridande försämring kulminerade
under år 1933. Man torde numera med stöd av olika föreliggande
material vara berättigad att anse, att under sistnämnda år den tidigare oavbrutna
försämringen av arbetsmarknaden väsentligen upphörde, och att under
år 1933 en omsvängning ägde rum. Vad statistiken rörande arbetslösheten inom
fackföreningarna beträffar, ligger det procentuella antalet arbetslösa från
och med augusti nämnda år lägre än motsvarande procentsats för föregående
2
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
Tab. 1. Antal arbetsansökningar på 100 ledina platser Tid den offentliga arbetsförmedlingen
samt fackföreningarnas arbetslöshet i procent ar medlemsantalet.
iren 1930-1934.
Månad
Antal arbetsansökningar på 100
lediga platser vid den offentliga
arbetsförmedlingen
Fackföreningarnas arbetslöshet i
procent av medlemsantalet
1930
1931
1932
1933
1934
1930
1931
1932
1933
1934
januari.......
241
222
368
569
560
13.9
20.2
24.2
28.8
24.3
februari.......
211
232
412
565
540
13.2
18.7
23.8
27.7
24.4
mars.........
171
191
343
577
430
12.3
19.4
24.1
28.7
23.6
april.........
140
194
341
510
401
10.8
17.1
20.8
24.3
19.5
maj.........
129
164
339
458
317
8.0
13.2
19.0
21.1
15.3
juni.........
127
187
351
451
298
8.0
12.4
19.3
20.3
13.9
juli.........
140
198
370
503
292
8.0
11.8
19.4
19.4
12.9
augusti.......
144
201
366
476
281
8.1
12.8
20.0
19.6
13.2
september......
146
197
351
480
286
9.5
13.4
20.6
19.2
12.5
oktober .......
175
257
395
538
326
12.3
16.4
22.1
20.2
november......
254
413
661
657
—
15.3
19.3
24.1
22.3
_
december.......
238
343
689
644
—
22.9
26.5
31.0
27.2
Medeltal
178
236
413
536
—
11.9
16.8
22.4
23.3
Tab. 2. Antal
hjälpsökande arbetslösa enligt arbetslöshetskommissionens inunads- rapporter. Åren 1930—1934.
Månad
1930
1931
1932
1933
1934
januari .....
februari.....
mars......
16,647
15,384
13,572
40,245
41,595
41,885
103,742
108,032
109,674
189,225
181,944
186,561
Hela antalet
171,540
166,348
160,345
Därav i åldem
16-21 år
april......
mai.......
juni......
11.368
9,013
6,634
39,396
34,550
31,057
111,333
104,094
97,370
176,825
156,211
145,458
145,588
116,257
99,628
13,038
juli......
augusti.....
september ....
5,824
6,314
8,589
30,520
35,701
40,377
94,687
99,826
106,404
138,855
144,185
151,498
86,253
83,042
78,918
10,452
9,880
9,016
oktober .....
november ....
december ....
14.611
24,824
31,901
57,143
77,254
88,761
123,584
146,981
161,155
164,747
170,702
171,065
84,811
11,650
Medeltal
13,723
46,540
113,907
164,771
* -
_
ar. Jämväl för de närmast föregående månaderna kan en markerad sänkning
av arbetslösheten noteras.
Vad statistiken rörande den offentliga arbetsförmedlingens verksamhet beträffar,
ger denna en något annan bild. Detta sammanhänger emellertid med
vissa utvidgningar i arbetsförmedlingarnas ombudsinstitution. Genom den ökning,
som antalet till kommissionen rapporterande kommuner särskilt i slutet av
år 1933 undergick, tillfördes den offentliga arbetsförmedlingen i stor omfattning
nytt klientel. Relationstalet mellan antalet arbetsansökningar och lediga
platser kom härigenom icke att lika markerat återspegla förbättringen av arbetsmarknaden
under senare delen av året som annan förefintlig statistik.
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet. 3
De tecken på förbättring av läget å arbetsmarknaden, som man under år
1933 kunnat skönja men som dock alltjämt vid slutet av detta år vörö synnerligen
ovissa, framträdde med ingången av innevarande år med allt större tydlighet.
Från och med januari månad 1934 ligger sålunda antalet hos kommissionen
hjälpsökande arbetslösa under motsvarande fjolårssiffra. Utvecklingen
innevarande år visar sedan fortskridande förbättring.. Vid utgången
av oktober månad hade antalet hjälpsökande arbetslösa sjunkit med 80,000 i
jämförelse med samma tid föregående år. Utvecklingen av arbetsmarknaden,
sådan denna återspeglar sig i kommissionens statistik, åskådliggöres tydligare,
därest uppgifterna för de senaste åren sättas i direkt relation till varandra
I tabell 3 har antalet hjälpsökande arbetslösa för var och en av månaderna
under åren 1933—1934 satts i procent av antalet för motsvarande
månad under närmast föregående ar.
Tab. 3. Antalet hjälpsökande arbetslösa åren 1933-1934 i procent av motsvarande
antal närmast föregående år.
Månad
Hjälpsökande år 1933 Hjälpsökande år 1934
i % av motsvarande i % av motsvarande
antal år 1932 antal år 1933
januari . .
februari . .
mars . . .
april . ■ •
maj ... .
juni . . .
juli . . . ■
augusti . •
september .
oktober . .
november .
december .
182.1
168.4
170.1
158.8
150.1
149.4
146.6
144.4
142.4
133.3
116.1
106.1
90.7
91.4
85.9
82.3
74.4
68.5
62.1
57.6
52.1
51.5
Örn man bortser från vissa ojämnheter i den ovan återgivna serien av hjälpsökande
personer — uppgifterna för januari månad 1933 ha sålunda av viss
anledning kommit att bliva högre än de verkliga, som lago vid omkring
180,000 — framgår, att sedan i mars månad 1933, då hjälpsökandesiffran
nådde hittillsvarande maximum och med 70 % översteg fjolårssiffran, avståndet
mellan årssiffrorna varit i avtagande. Såsom redan nämnts, understeg^ för
första gången hjälpsökandesiffrorna fjolårsuppgifterna i januari 1934, då de
utgjorde 90.7 % av 1933 års siffra. Örn man tager hänsyn till nyssnämnda felaktighet
i statistiken, visar den fortsatta utvecklingen en fortgående minskning
av procenttalen, så att i oktober 1934 antalet hjälpsökande uppgår till
51.5 % av de i oktober 1933 anmälda hjälpsökande. Ehuru oktober 1934 medförde
en stegring i hjälpsökandesiffran med omkring 6,000, var denna stegring
dock väsentligt mindre än föregående år.
Särskilt stark har nedgången i arbetslösheten varit under våren i samband
med den naturliga säsongförbättring, som vid denna tid inträder. Medan i
april månad 1934 antalet hjälpsökande utgjorde 82.3 % av fjolårssiffran, min
-
4
Arbetslöshetsleommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
skades detta procenttal under maj till 74.4 %, en nedgång som får anses betydande.
I juli utgjorde hjälpsökandesiffrorna för år 1934 endast 62.1 % av
fjolårssiffran. Under tidigare år Ilar nästan undantagslöst augusti månad i
arbetslöshetskommissionens statistik visat stigande hjälpsökandesiffror. Enligt
kommissionens statistik under innevarande år uppvisade emellertid augusti
manad en fortsatt minskning med över 3,000 hjälpsökande arbetslösa. Jämväl
september månad medförde en ytterligare nedgång, något som icke inträffat
sedan år 1923.
Den fortskridande förbättringen av arbetsmarknaden kan jämväl belysas
av socialstyrelsens kvartalsstatistik rörande arbetstillgången. I samband med
infordrandet av det för beräkningen av konjunktursiffrorna erforderliga materialet
inhämtas uppgifter, huruvida — enligt vederbörande arbetsgivares uppfattning
brist, normal tillgång eller överflöd på arbetskraft förelåg vid
utgången av vederbörande kvartal. I efterföljande tabell 4 ha dessa uppgifter
fran socialstyrelsens statistik sammanställts och något närmare bearbetats.
Talj. 4. Fördelning av arbetare, ingående i socialstyrelsens kvartalsstatistik, nied
hänsyn till av vederbörande arbetsgivare uppgiven tillgång på arbetskraft. Procenttal.
År,
kvartal
Hela
antalet
Fördelning i
uppgivit,
procent på arbetsgivare, som
att på arbetskraft rått
lia
kv. 1930 .....
arbetare
...... 279,930
brist
2.8
normal tillgång
61.4
överflöd
35 8
2:a
>
...... 289,034
5.1
61.2
33 7
3:e
>
> .....
1.7
58.2
40.1
4:e
»
»
...... 267,560
0.5
51.6
47.9
lia
kv. 1931.....
0.7
45.6
53 7
2:a
»
> ...
0.2
47.7
52 1
3:e
>
J- ...
0.8
44.4
4:e
5-
>
0.6
42.2
57.2
l:a
kv. 1932 .....
0.5
37.0
62 5
2 a
>
7> ...
...... 240,789
0.2
37.5
62.3
3:e
>
> . .
0.2
36.8
63.0
4:e
» . .
0.2
32.2
67.6
Ira
kv. 1933 .....
0.3
27.6
72.1
2: a
» ...
0.2
31.7
68 1
3:e
>
> ...
...... 247,912
0.9
36.8
62.3
4:e
>
> .....
0.4
37.3
62.3
lia
kv. 1934 ......
1.1
42.5
56.4
2:a
>
) . .
4.9
51.6
43 5
3:e
i
> ...
5.7
56.5
37.8
Antalet arbetare hos de arbetsgivare, som noterade, att överflöd på arbetskraft
förekom, utgjorde under första kvartalet 1933 72.1 % av samtliga av
förevarande statistik berörda arbetare. De föregående kvartalen visa en
fortskridande stegring av motsvarande antal. Från och med andra kvartalet
1933 inträder emellertid ett förändrat läge, i det att''numera dessa siffror
visa fortgående sänkning. För tredje kvartalet 1934 hade sålunda antalet
arbetare hos arbetsgivare, som notera överflöd på arbetskraft, sjunkit till
37.8 % av samtliga. Under samma tid har antalet arbetare hos arbetsgivare,
som notera normal tillgång på arbetskraft, stegrats från 27.6 till 56.5 %.
Arbetslöshetslcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
5
Brist på arbetskraft har varit rådande endast i synnerligen ringa omfattning.
Dock kan för de båda sista kvartalen viss mindre stegring noteras.
Socialstyrelsens kvartalsstatistik avser huvudsakligen industriell verksamhet.
För jordbruket finnas icke liknande uppgifter. Ehuru jämväl denna näringsgren
berörts av den omfattande arbetslösheten under senare år, har
dock jämlikt föreliggande uppgifter brist på arbetskraft därstädes varit en
mindre ovanlig företeelse än inom industrien. Medan inom industrien brist
förekommit nästan uteslutande beträffande arbetskraft med vissa mera speciella
kvalifikationer, har man inom jordbruket kunnat notera, att å vissa orter
brist förelegat jämväl på icke särskilt yrkeskunnig arbetskraft. Det synes,
som vore beträffande jordbruket arbetskraftens rörlighet mindre än i fråga
örn andra näringsgrenar. Kommissionen har haft anledning konstatera, att
bristfällig rapportförbindelse mellan arbetsförmedlingsombuden och vederbörande
länskontor varit en bidragande orsak till att efterfrågan på arbetskraft
icke kunnat vid vissa tillfällen bliva tillgodosedd. Dessa företeelser ha medfört,
att kommissionen numera ägnar kommittéernas samarbete med de olika
arbetsförmedlingsombuden särskild uppmärksamhet. Den innevarande år antagna
lagen örn offentlig arbetsförmedling torde komma att bidraga till effektivisering
av arbetsförmedlingens ombudsinstitution. I vissa fall torde
emellertid jämväl det förhållandevis låga löneläget inom jord- och skogsbruket
bidragit att hos arbetskraften skapa obenägenhet att taga anställning inom
dessa näringsgrenar.
Den förbättring, som arbetsmarknaden under innevarande år undergått,
främst i jämförelse med år 1933, får naturligen i viss mån sättas i samband
med den arbetsfred, som under året varit rådande. Uppgörelsen den 14 februari
1934 i byggnadskonflikten medförde, såsom av efterföljande tabell framgår,
en omfattande nedgång i antalet hjälpsökande arbetslösa inom denna yrkesgrupp.
Byggnadsverksamhetens igångsättande torde jämväl indirekt ha
påverkat den gynnsamma utvecklingen inom ett flertal andra yrkesgrenar.
Tab. 5. Antal hjälpsökande arbetslösa inom byggnadsindustrien.
September 1933—oktober 1934.
september 1933 . .
. . 10,043
februari 1934 . .
. . 15,935
juli 1934 . .
. 4,495
oktober > . .
. . 12,245
mars > . .
. . 14,138
augusti > . .
. 3,535
november > . .
. . 13,960
april > . .
. . 11,232
september » . .
. 3,825
december » . .
. . 14,839
maj > . .
. . 8,172
oktober » . .
. 4,689
januari 1934 .
. . 16,484
juni > '' • •
. . 6,103
De omfattande arbeten, som igångsatts med av statsmakterna beviljade särskilda
medel, ha enligt sakens natur bidragit till att hjälpsökandesiffrorna
sjunkit. Då dylika arbeten emellertid i viss utsträckning måste upphöra i
och med att marken blir tjälbunden, torde arbetslösa från dessa arbeten sannolikt
i viss omfattning komma att anmäla sig såsom hjälpsökande hos arbetslöshetskommittéerna
under de kommande månaderna.
Ehuru, såsom i det föregående berörts, utvecklingen å arbetsmarknaden innevarande
år i stort sett gått i gynnsam riktning, synas dock enligt kommis
-
6
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
sionens uppfattning utsikterna nied hänsyn till den mängd faktorer, som inverka
på arbetsmarknadens gestaltning, synnerligen ovissa. Kommissionen
finner det osäkert, huruvida man kan ha anledning antaga att jämväl den
närmaste framtiden skall karakteriseras av en lika starkt fortgående sänkning
av arbetslöshetssiffrorna, bortsett från normala säsongvariationer. Vissa företeelser
giva snarare motiv för det antagandet, att arbetslöshet av icke obetydlig
omfattning alltjämt kommer att förefinnas och att sålunda behov av en
häremot svarande arbetslöshetshjälp allt fortfarande kommer att göra sig gällande.
Den innevarande år beslutade frivilliga arbetslöshetsförsäkringen torde
knappast under nästkommande år i nämnvärd utsträckning minska förefintligt
hjälpbehov till följd av arbetslöshet.
I samband med att arbetsmarknadsläget i slutet av år 1930 försämrades,
ökades antalet i rapportförbindelse med kommissionen stående kommuner.
Åren 1931—1933 uppvisade en fortgående stegring, till dess maximum nåddes
i februari 1934 med 1,529 rapporterande kommuner. Sedan dess bar antalet
gått tillbaka, ehuru dock icke i samma proportion som totalantalet hjälpsökande
arbetslösa. Förändringarna belysas av efterföljande tabell 6.
Tab. 6. Antal kommuner med rapporterad arbetslöshet enligt arbetslöshetskommissionens
månadsrapporter. Åren 1930—34.
Månad
1930
1931
1932
1933
1934
januari .......
februari.......
. . 168
339
673
1,148
1,478
. . 168
362
751
1,212
1,529
mars........
. . 167
376
757
1,222
1,525
april........
. . 166
368
758
1,181
1,437
maj.........
. . 156
353
743
1,113
1,337
juni.........
. . 136
345
708
1,091
1,270
juli.........
. . 123
335
727
1,108
1,220
augusti.......
. . 128
353
746
1,122
1,160
september......
. . 135
365
774
1,166
1,138
oktober .......
. . 167
419
835
1,238
1,178
november......
. . 216
508
943
1,340
—
december......
. . 261
569
1,000
1,403
—
Medeltal 166
391
785
1,195
—
Med rapporterande kommuner förstås i här förevarande sammanhang uteslutande
sådana kommuner, vilka rapporterat, att arbetslöshet där förefunnits.
Den omständigheten, att antalet rapporterande kommuner icke gått tillbaka
i samma proportion som totalantalet hjälpsökande arbetslösa, har medfört
en relativ stegring av antalet kommuner med förhållandevis litet antal
hjälpsökande arbetslösa. Utvecklingen under de tre senaste åren belyses
i tabell 7, i vilken för september månad vart och ett av åren 1932, 1933 och
1934 antalet kommuner ävensom antalet hjälpsökande arbetslösa fördelats efter
storleken av från varje kommun rapporterat antal hjälpsökande arbetslösa.
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
7
Tab. 7. Fördelning av rapporterande kommuner och hjälpsökande arbetslösa med
hänsyn till storleken av antalet från varje kommun rapporterat antal hjälpsökande.
September 1932, 1933, 1934.
Storleksgrnpp:
antal hjälp- sökande arbetslösa
Kommuner
Hjälpsökande arbetslösa
Antal
Procent
Antal
Procent
1932
1933
1934
1932
1933
1934
1932
1933
1934
1932
1933
1934
1-5 . .
6—10 . .
11-20 . .
21—50 . .
j 51—100 . .
101—200 . .
201—500 . .
i 501—1,000 . .
j 1,001—w . . . .
Summa
30
39
89
190
164
128
98
25
8
69
91
160
276
228
158
133
39
12
206
144
178
262
165
100
69
11
3
3.9
5.1
11.6
24.6
21.3
16.7
12.7
3.2
1.0
5.9
7.8
13.8
23.7
19.6
13.6
11.4
3.3
1.0
18.1
12.6
15.7
23.0
14.5
8.7
6.1
1.0
0.3
96
326
1,388
6,463
12,276
17,901
29,498
17,502
20,954
228
724
2,466
8,938
15,864
22,687
40,811
25,022
34,758
670
1,131
2,655
8,686
11,600
14,246
20,359
7,245
12,326
0.1
0.3
1.8
6.1
11.6
16.8
27.7
16.5
19.7
0.2
0.5
1.6
5.9
10.5
15.0
26.9
16.5
22.9
0.9
1.4
3.3
11.0
14.7
18.0
25.9
9.2
15.6
771
1,166! 1,138
lOO.o
lOO.o
lOO.o
106,404
151,498
78,918
100.0
100.0
lOO.o
År 1933 medförde i jämförelse med föregående år en stegring av antalet
rapporterande kommuner i samtliga storleksgrupper. Särskilt markerad var
emellertid stegringen bland de kommuner, som rapporterade ett förhållandevis
litet antal hjälpsökande arbetslösa. Medan år 1932 20.5 % av antalet kommuner
med rapporterad arbetslöshet noterade högst 20 arbetslösa, hade motsvarande
antal 1933 stigit till 27.5 %.
Den förbättring, som läget undergått under år 1934, har orsakat en betydande
ökning av antalet kommuner med förhållandevis liten arbetslöshet. Sålunda
steg antalet kommuner med rapporterad arbetslöshet av högst 20 i september
1934 till 46.4 °/°.
Det framgår av tab. 7, att det förbättrade arbetslöshetsläget väsentligen tagit
sig det uttrycket, att omfattningen av arbetslösheten inom de enskilda kommunerna
sjunkit, medan däremot arbetslösheten endast i ett mindre antal fall
helt upphört. Detta synes i viss mån sammanhänga med den benägenhet, som
hos ett stort antal kommuner gjort sig gällande, att uppehålla förbindelsen
med kommissionen, trots att för tillfället behov av statlig hjälp ej förelegat.
Ehuru, såsom ovan berördes, 46.4 % av samtliga kommuner med rapporterad
arbetslöshet hade en arbetslöshet som per kommun uppgick till högst 20, utgjorde
den i dessa förekommande arbetslösheten endast en ringa del av totalantalet,
nämligen 5.6 % av antalet hjälpsökande arbetslösa. Bortser man från
dessa kommuner, skulle sålunda arbetslöshet av större omfattning förekomma
i 610 kommuner. Det största antalet hjälpsökande arbetslösa finnas i den
klass av kommuner, som rapportera lägst 201 högst 500 arbetslösa; dessa
omfatta över 20,000 arbetslösa.
8
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
Tab. 8. Arbetslöshetens omfattning i relation till befolkningen inom kommuner med
olika antal rapporterade hjälpsökande. September 1934.
Storleksgrupp:
antal hjälpsökande
arbetslösa
Hjälpsökande
arbetslösa
Befolkning
Hjälpsökande arbets- lösa i % av befolkningen
Städer
Lands-
bygd
Samtliga
kommu-
ner
Städer
Lands-
bygd
Samtliga
kommu-
ner
Städer
Lands-
bygd
Samtliga
kommu-
ner
1—5 . . .
14
656
670
7,472
297,686
305,158
0.19
0.22
0.22
6-10 . . .
8
1,123
1,131
1,703
267,445
269,148
0.47
0.42
0.42
11—20 . . .
126
2,529
2,655
28,649
319,575
348,224
0.44
0.79
0.76
21-50 . . .
840
7,846
8,686
125.522
628.824
754,346
0.67
1-25
1.15
51—100 . . .
1,621
9,979
11,600
223,361
474,009
697.370
0.73
2.11
1.66
101—200 . . .
2,622
11,624
14,246
257,660
437,278
694,938
1.02
2.66
2.05
201—500 . . .
6,229
14,130
20,359
378.836
356,182
735,018
1.64
3.97
2.77
501—1,000 . . .
1,403
5,842
7,245
120,138
115,408
235,546
1.17
5.06
3.08
1,001—CO ....
12.326
—
12,326
906,429
—
906,429
1.36
—
1.36
Summa
25,189
53,729
78,918
2,049,770
2,896,407
4,946,177
1,23
1.86
1.60
Även om arbetslösheten i en kommun numerärt sett är av ringa omfattning,
kan dock enligt sakens natur ett dylikt ringa antal arbetslösa vara ett
svårartat problem för en liten kommun. Det tryck, som arbetslösheten utövar
inom en kommun, mates lämpligen av relationen mellan antalet arbetslösa
och befolkningen. I tab. 8 har för var och en av de ovan angivna kommunklasserna
uträknats arbetslöshetens omfattning i procent av befolkningen.
Tab. 8 ger emellertid vid handen, att arbetslöshetens tryck inom kommuner,
som rapportera ett ringa antal arbetslösa, är förhållandevis litet. En arbetslöshet,
motsvarande 0.22 % av hela folkmängden -— enligt ovan återgivna uppgifter
för september 1934 för kommuner med en arbetslöshet av högst 5 arbetslösa
-— torde knappast kunna sägas vara ett större problem. Det visar sig, att
arbetslöshetens tryck stiger i de högre storleksgrupperna. Fördelningen efter
antalet rapporterade hjälpsökande återspeglar sålunda icke endast kommunernas
storlek utan motsvarar jämväl en skillnad i arbetslöshetstrycket.
Jämföras siffrorna för landsbygd och städer, visar det sig, att det relativa
antalet hjälpsökande å landsbygden såväl genomsnittligt som i allmänhet för
varje särskild storleksgrupp varit större än i städerna.
Då i regel endast ett ringa antal — kanske blott ett enda -— industriföretag
är beläget inom samma industrikommun på landsbygden, kommer befolkningen
att stå i starkt beroende av dessa eller detta företag. Detta medför att minskad
sysselsättning för något av företagen förhållandevis snabbt ökar antalet hjälpsökande
arbetslösa; utkomstmöjligheterna inom en industrikommun på landsbygden
äro väsentligt mera begränsade än i en stad, där såsom regel ett flertal
industrier äro representerade.
Landsbygdens andel av hela antalet hjälpsökande arbetslösa har under senare
krisår stegrats i förhållande till tidigare år. Detta belyses av efterföl
-
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
9
jande tabell 9, i vilken antalet hjälpsökande arbetslösa å landsbygden satts i
procent av totalantalet hjälpsökande. För att i möjligaste mån förkorta tabellen
har endast var tredje månad medtagits; årsmedeltalen äro emellertid beräknade
med hänsyn till rapportsiffrorna för samtliga årets månader.
Tab. 9. Antalet hjälpsökande arbetslösa å landsbygden j procent av hela antalet
rapporterade arbetslösa. Åren 1925—1934.
Månad 1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934
januari.......... 42.2 45.8 49.6 43.5 43.2 37,8 57.8 68.3 63.2 60.9
april........... 39.2 47.6 49.8 49.0 47.8 37.9 66.8 70.6 66.6 64.7
juli........... 36.2 48.8 44.3 41.6 42.4 37.2 69.8 68.7 65 5 65.8
oktober.......... 39.9 47.9 50.2 46.7 41.7 46.5 71.4 69.1 66.7 66.9
Medeltal 41.1 47.6 4G.8 45.3 42.8 44.3 67.9 68.8 65.8 —
Under åren 1925—1929 utgjorde antalet hjälpsökande arbetslösa å landsbygden
i genomsnitt 40 ä 45 % av totalantalet. Med år 1930 inträdde en markerad
förändring. Under årets sista månader, samtidigt med att arbetslöshetens
allmänna omfattning började att öka, inträdde en stegring, som fortsatte
under år 1931, då procenttalet vissa månader uppgick till över 70. Under hela
år 1932 utgjorde landsbygden en relativt stor del av samtliga hjälpsökande. År
1933 visade siffrorna en viss mindre tillbakagång. Under januari månad brukar
vidare i jämförelse med december landsbygdens andel såsom regel minskas, vilket
torde sammanhänga dels med ökningen av arbetstillfällena i skogarna, dels
med den stagnation, som för industri och handel plägar inträda efter verksamhetens
intensifiering före jul. Medan exempelvis de totala hjälpsökandesiffrorna
för december 1933 och januari 1934 praktiskt taget voro desamma, ökades antalet
hjälpsökande i städerna med 5,000, under det att motsvarande minskning
noterades för landsbygden. De första månaderna innevarande år utgjorde antalet
hjälpsökande arbetslösa å landsbygden en något mindre del än föregående
år, en omständighet, som torde sammanhänga med de omfattande drivningarna
i skogarna vintern 1933—1934. Under sommarmånaderna och hösten har
emellertid åter landsbygdens relativa andel ökats, så att procenttalen nu ligga
högre än fjolårssiffrorna. Arbetslösheten å landsbygden har sålunda gått
något långsammare tillbaka än i städerna.
Oaktat de mycket stora förändringarna i antalet hjälpsökande arbetslösa
sedan år 1930, har dock fördelningen av de -arbetslösa med hänsyn till deras
försörjningsplikt icke undergått större förskjutningar. År 1930 utgjorde antalet
familjeförsörjare 55.9 % av samtliga hjälpsökande arbetslösa. Proportionen
har sedan dess något förändrats genom att den för år 1933 sjunkit till 49.9.
Den med år 1934 inträdande förbättringen har sedermera åter något stegrat
de försörjningspliktigas relativa antal, ett förhållande, som torde återspegla
de ogiftas något större lätthet att erhålla arbetsanställning. Emellertid ha
variationerna städse varit förhållandevis obetydliga.
Arbetslöshetens omfattning inom de olika delarna av landet belyses av tab.
10, i vilken antalet hjälpsökande arbetslösa satts i relation till folkmängden.
10
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
Tab. 10. Arbetslöshetens geografiska utbredning uttryckt i procent ar befolkningen
inom respektive län.
Län
31
h
30/4
31/7
31
/io
1933
1934
1933
1934
1933
1934
1933
1934
Stockholms stad..............
3.6
3.0
3.1
2.8
2.2
1.5
2.4
1.3
Stockholms län............
1.8
2.7
1.7
2.0
1.4
1.1
2.2
1.2
Uppsala >............
1.9
2.3
1.9
1.7
1.4
0.9
1.8
0.9
Södermanlands >............
1.6
1.9
1.4
1.2
1.3
0.6
1.6
0.7
Östergötlands >............
1.8
2.1
1.5
1.4
1.3
0.7
1.7
0.7
Jönköpings >............
1.1
1.3
1.0
1.0
0.9
0.7
1.1
0.7
Kronobergs >............
2.0
1.9
1.6
1.6
1.5
1.0
1.7
0.9
Kalmar >............
2.8
2.5
2.3
1.8
2.2
1.4
2.4
1.3
Gotlands >............
2.1
1.9
1.1
0.8
0.7
0.2
0.9
0.3
Blekinge > ............
3.9
4.7
3.6
3.9
3.8
2.8
4.1
2.8
Kristianstads >............
1.6
1.7
1.1
1.0
0.8
0.5
1.0
0.5
Malmöhus >............
2.7
3.0
2.2
1.9
1.9
1.0
2.0
0.9
Hallands »............
1.3
1.6
1.1
1.1
0.8
0.7
1.1
0.7
Göteborgs stad ..............
5.2
4.0
3.6
3.2
3.0
2.2
3.5
1.9
Göteb. o. Bohus län i övrigt........
3.3
4.5
3.1
4.0
3.4
2.8
4.0
2.7
Älvsborgs > ............
1.3
1.4
1.1
1.0
0.9
0.6
1.1
0.7
Skaraborgs >............
1.2
1.3
0.9
0.8
0.7
0.5
1.0
0.6
Värmlands >............
4.0
2.9
4.1
3.1
3.2
1.9
3.6
2.3
Örebro >............
3.0
2.8
2.7
2.2
2.4
1.3
2.5
1.4
Västmanlands >............
3.3
2.5
2.8
1.7
2.2
0.8
2.6
0.8
Kopparbergs »............
3.7
3.2
3.9
3.3
3.4
1.9
3.9
1.9
Gävleborgs >............
4.1
2.9
4.5
3.6
3.2
1.9
3.8
1.9
Västernorrlands »............
6.4
5.6
7.3
5.8
5.0
3.2
6.1
3.1
Jämtlands >............
3.9
1.6
5.4
2.7
4.1
1.8
4.6
1.5
Västerbottens >............
3.3
2.5
3.4
2.4
2.2
1.3
3.0
1.5
Norrbottens >............
7.4
4.3
7.0
3.7
4.4
2.2
5.7
2.4
Hela riket
3.1
2.8
2.9
2.4
2.2
1.4
2.7
1.4
Städer
3.4
3.2
2.9
2.5
2.3
1.4
2.7
1.3
Landsbygd
2.9
2.5
2.9
2.3
2.2
1.4
2.7
1.4
Det torde att börja med förtjäna framhållas, att arbetslösheten, som i januari
1933 motsvarade 3.1 % av landets befolkning, sedermera gått tillbaka, så att
den i oktober innevarande år utgjorde 1.4 för oktober 1933 var motsvarande
procentsats 2.7. I likhet med föregående år noteras alltjämt den största arbetslösheten
inom de norrländska länen; dock har läget inom dessa innevarande
år påtagligt förbättrats. Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län visa
sålunda starkt sjunkande arbetslöshetssiffror. Från att arbetslösheten i oktober
1933 för Norrbottens län uppgått till 5.7 %, hade densamma i oktober 1934
minskat till 2.4 %; för detta län hade sålunda arbetslösheten sjunkit till mindre
än hälften under det senaste året.. Jämväl för Västerbottens län, som dock
städse visat en i förhållande till andra norrländska län låg arbetslöshet, har
tillbakagången varit synnerligen markerad. Mest omfattande är arbetslösheten
alltjämt inom Västernorrlands län, där densamma omfattar 3.1 % av befolkningen.
I landets tre största städer, Stockholm, Göteborg och Malmö, uppgick antalet
arbetslösa den 31 oktober 1934 till 13,046, motsvarande 1.4 % av befolknin
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
11
gen. I återstående delar av landet uppgick totalantalet arbetslösa till 71,765.
Av detta antal arbetslösa belöpte sig å Uppsala, Södermanlands, Östergötlands,
Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Kristianstads, Malmöhus (bortsett
från Malmö stad), Hallands, Älvsborgs och Skaraborgs län sammanlagt
19,424 hjälpsökande arbetslösa. Ehuru i befolkningshänseende på detta
område är inrymd mer än hälften av den del av befolkningen, som icke bor
i Stockholm, Göteborg eller Malmö, omfattar detsamma blott 27.1 % av de hjälpsökande
arbetslösa. Arbetslösheten kan, schematiskt sett, anses vara väsentligen
lokaliserad till norra och mellersta delarna av landet, till de större
städerna och till stendistrikten (d. v. s. Blekinge samt Göteborgs och Bohus
län). Trots den ovan berörda starka förbättringen i Norrland, är dock arbetslösheten
i denna del av landet alltjämt relativt mer omfattande än i de södra
delarna.
Den under året inträffade minskningen i arbetslöshetens omfattning har naturligen
utövat visst inflytande på arbetslöshetsklientelets ålderssammansättning.
Förskjutningarna härvidlag belysas av en jämförelse mellan resultaten
av de den 30 november 1933 och den 31 oktober 1934 företagna åldersundersökningarna
rörande de hjälpsökande arbetslösa. Vissa huvudresultat av undersökningarna
äro sammanförda i tabell 11. Resultaten fran aldersundersökningen
den 31 oktober 1934 äro att anse såsom preliminära, då de infordrade
uppgifterna ännu icke hunnit göras till föremål för närmare granskning.
Tab. 11. Hjälpsökande arbetslösa fördelade på åldersgrupper. 80/n 1933 oell sl/io 1934.
A n
tal
I
r o
e n
t
Ålder
Städer
Landsbygd
Hela riket
Städer
Landsbygd
Hela riket
3°/11
31/l0
3°/n
31/io
30/n
31/l0
30/l 1
31/io
30 /11
31/l0
30/n
31/io
1933
1934
(Piel.)
1933
1934
(prel.)
1933
1934
(pren
1933
1934
(prel.)
1933
1934
(prel.)
1933
1934
(prel.)
16—17.....
898
272
3.662
1,325
4,560
1,597
1.5
1.0
3.3
2.4
2.7
1.9
18—20.....
4,623
1,367
13,108
5,467
17,731
6,834
7.8
4.9
11.8
9.7
10.4
8.1
21—25.....
11,604
4,692
23,517
12,867
35,121
17,559
19.6
16.7
21.2
22.9
20.6
20.8
26—30 .....
9,947
4,472
19,143
9,923
29,090
14,395
16.8
15.9
17.2
17.6
17.1
17.1
31—40 . . . .
13,652
6,908
23,079
12,236
36,731
19,144
23.1
24.6
20.8
21.7
21.6
22.7
41—50
9,453
4,978
15,122
7,480
24,575
16,413
12,458
16.0
17.8
13.6
13.3
14.4
14.8
51—60.....
6,552
3,768
9,861
5,129
8,897
3,465
11.1
13.4
8.9
9.1
9.7
10.5
61—w ....
2,427
1,590
3,555
1,875
5,982
4.1
5.7
3.2
3.3
3.5
4.1
Summa
59,156
28,047
111,047
56,302
170,203
84,349
100.0
100.0
100.0
100.0
100.0
100.0
Därav 16—25 . .
17,125
6,331
40,287
19,659
57,412
25,990
28.9
22.6
36.3
34.9
33.7
30.8
Enligt uppgifterna per den 30 november 1933 befann sig största antalet
hjälpsökande arbetslösa i åldern 31—40 år, medan antalet i åldersklassen 21
—25 år, oaktat denna blott omfattar 5 årsklasser, endast var obetydligt lägre.
En viss skillnad gjorde sig märkbar mellan landsbygd och städer, i det att å
landsbygden antalet i 21—25 årsklassen var något större än i 31—40 årsklassen.
I städerna var förhållandet omvänt. Genomgående befunnos de yng
-
12
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
re årsklasserna å landsbygden vara talrikare representerade än i städerna.
Ett uttryck härför var, att å landsbygden 36.3 % av samtliga arbetslösa befunno
sig i åldern 16—25 år, medan motsvarande procent för städerna var 28.9. I
genomsnitt för hela landet kom 33.7 % av samtliga hjälpsökande arbetslösa på
sistnämnda årsklass.
Den 30 november 1933 rapporterades i hela landet omkring 170,000 arbetslösa.
Under de 11 månader, som ligga mellan här ovan åberopade båda åldersundersökningar,
har den totala arbetslösheten sjunkit med över 85,000.
Det visar sig, att den inträffade sänkningen i arbetslösheten i främsta rummet
kommit de yngre åldersklasserna till godo. Sålunda har antalet arbetslösa
i åldrarna under 30 år gått tillbaka relativt hastigare än i de högre åldersklasserna.
Detta medför, att antalet arbetslösa i åldern 16—30 år numera
utgör en relativt mindre andel än tidigare. Särskilt framträder detta
i fråga om städerna; förskjutningarna för landsbygden åter äro väsentligt
mindre. Det kan förtjäna noteras, att åldersgruppen 21—25 år för landsbygden
enligt undersökningen per den 31 oktober 1934 utgjorde en relativt sett
något större andel av totalantalet hjälpsökande än den 30 november 1933; denna
åldersgrupp är sålunda å landsbygden alltjämt talrikare företrädd än
31—40 års åldern.
Totalantalet hjälpsökande arbetslösa i åldern 16—25 år, som den 30 november
1933 uppgick till omkring 57,400, har sjunkit till 26,000, vilket innebär,
att denna grupps relativa storlek gått tillbaka från 33.7 till 30.8 %. Antalet
hjälpsökande arbetslösa i detta åldersavsnitt har för städernas vidkommande
sjunkit synnerligen kraftigt och utgör nu 22.6 % av samtliga arbetslösa, medan
tillbakagången å landsbygden är väsentligt svagare, där den alltjämt omfattar
35.0 % av totalantalet hjälpsökande.
Yad den speciella ungdomsarbetslösheten beträffar, som närmast avser åldersavsnittet
16—21 ar, meddelas i efterföljande tabell vissa särskilda uppgifter.
Av det ovanstående framgår redan, att arbetslösheten bland ungdomen
förhållandevis starkt har gått tillbaka. Medan det enligt åldersundersökningen
30/ii 1933 rapporterades 29,300 hjälpsökande arbetslösa i dessa åldersklasser,
hade antalet ett halvår senare (juni 1934) sjunkit till 13,000, det vill
Tab. 12. Ungdomsarbetslöshetens omfattning i relation till hela antalet hjälpsökande
arbetslösa. Städer och landsbygd. Juni—oktober 1934.
Månad
1934
Städer
Landsbygd
Hela riket
Hela
antalet
hjälp-
sökande
Därav i
åldern
16-21
år
I %
av
hela
antalet
Hela
antalet
hjälp-
sökande
Därav i
åldern
16-21
år
I %
av
hela
antalet
Hela
antalet
hjälp-
sökande
Därav i
åldern
16—21
år
I *
av
hela
antalet
jani......
35,068
2,915
8.3
64,560
10,123
15.7
99,628
13,038
13.1
jall.......
29,534
2,233
7.6
56,719
8,219
14.5
86,253
10,452
12.1
augusti . ...
27,513
2,086
7.6
55,529
7,794
14.0
83,042
9,880
11.9
september ....
25,189
1,729
6.9
53,729
7,287
13.6
78,918
9,016
11.4
oktober .....
28,062
2,506
8.9
56,749
9,144
16.1
84,811
11,650
13.7
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
13
säga till mindre än hälften. Sommar- och höstmånaderna med undantag för
oktober månad ha, såsom framgår av den efterföljande tabellen, karakteriserats
av en fortgående förbättring i ungdomens arbetslöshet.
I och med oktober månad 1934 inträder ett omslag, i det att arbetslösheten
bland de unga åter stegras. Stegringen är denna gång anmärkningsvärt hög,
i det att den uppgår till 29.2 %. Till en del torde naturligen stegringen
orsakats av en viss försämring i tillgången på arbete för de unga. Det torde
emellertid kunna ifrågasättas, huruvida den icke kan förklaras därav, att
arbetslösa ungdomar under höstmånaderna i större utsträckning än under sommarmånaderna
anmält sig såsom arbetslösa hos kommittéerna. I samband
med de ökade arbetstillfällena under sommaren har det nämligen förelegat
större möjligheter för föräldrarna att själva draga försorg om ungdomarna.
De meddelade uppgifterna rörande ungdomsarbetslösheten visa vidare, att
densamma i likhet med tidigare är särskilt framträdande å landsbygden.
Den omfattande stegringen i arbetslösheten under senaste kris tar sig jämväl
uttryck i vissa förskjutningar i de arbetslösas yrkesfördelning. Under åren
före krisen var arbetslösheten väsentligen ett grovarbetarproblem. Sålunda
utgjorde enligt kommissionens yrkesuppgifter rörande de hjälpsökande arbetslösa
gruppen VI (omfattande arbete ej hänförligt till annan grupp, inbegripet
grov- och diversearbetare, ej hänförliga till visst yrke) år 1928 42.0 och år
1929 44.6 % av samtliga hjälpsökande. Under krisen minskades denna proportion.
De minskade sysselsättningsmöjligheterna medförde, att yrkeskunniga
arbetare i större utsträckning än tidigare blevo utan arbete. Arbetslösheten
inom skogsbruket ökades främst till följd av de under vintern 1931—1932 och
i viss mån 1932—1933 föga omfattande drivningarna, främst i de norrländska
skogarna. För åren 1933—1934 visar skogsbruket åter en, relativt sett,
något mindre arbetslöshet än närmast föregående år.
Det förbättrade läget å arbetsmarknaden under innevarande år återspeglas i
det förhållandet, att antalet hjälpsökande inom yrkesgrupp VI relativt sett
åter stigit. Medan antalet i oktober 1933 utgjorde 30.4 % av samtliga, har
det innevarande år successivt stigit och uppgår nu till 33.5 %. Jämväl av de
uppgifter, som i övrigt föreligga inom kommissionen, framgår, att arbetslösheten
allt mer tenderar att bliva ett problem för de mindre kvalificerade; för
de yrkeskunniga äro numera svårigheterna att erhålla arbetsanställning väsentligt
mindre än tidigare.
Inom samtliga yrken noteras under året en markerad tillbakagång i arbetslösheten.
Särskilt stark har denna varit-inom byggnadsindustrien. Jämväl
inom metall- och maskinindustrien och även, ehuru icke i samma stora omfattning,
inom trävaruindustrien har arbetslösheten varit i förhållandevis stark
minskning. En svagare tillbakagång än den genomsnittliga uppvisar, såsom
redan nämnts, grov- och diversearbetaregruppen samt jord-, sten- och glasindustrien.
Vad skogsbruket beträffar har förbättringen varit förhållandevis
stark. Antalet arbetslösa skogsarbetare i oktober innevarande år understeg
motsvarande siffra föregående år med icke mindre än 11,307.
Bihang till riksdagens protokoll 19S5. 1 sami. Nr 89.
2
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
Tab. 18. De hjälpsökande arbetslösas procentuella fördelning på olika yrkesgrupper
1923—1934. Oktober månad.
Yrkesgrupp
1923
1924
1925
1926
1927
1928
Jordbruk och skogshushållning:
Jordbruk...................
2.1
3.6
5.0
3.0
3.5
3.1
Skogshushållning...............
1.4
0.4
2.9
3.7
3.2
1.9
Industri och hantverk:
Gruvdrift och malmförädling.........
13.9
21.3
14.2
12.0
8.7
8.4
Jord-, sten- och glasindustri..........
10.6
3.2
3.1
5.3
3.9
3.2
Metall- och maskinindustri..........
20.2
19.5
11.8
8.7
8.4
6.5
Trävaruindustri ...............
5.4
4.4
10.3
10.8
13.6
11.4
Byggnadsverksamhet.............
4.3
5.0
7.9
6.7
7.3
7.1
Övriga industrier...............
4.1
3.7
4.7
4.5
4.8
5.3
Industri och hantverk, ej särskilt specificerad . .
7.0
5.8
3.2
4.1
2.6
2.9
Sjöfart och fiske ...............
2.0
4.4
3.4
1.6
1.0
1.0
Randel och samfärdsel m. m..........
5.4
6.7
7.3
5.9
6.6
7.1
Husligt arbete................
0.4
0.9
O.o
—
0.1
0.1’.
Arbete ej hänförligt till annan grupp ....
23.2
21.1
26.2
33.7
36.3
42.0
Summa
100.0
100.0
100.0
100.0
lOO.o
lOO.o
Antal hjälpsökande arbetslösa.........
11,872
6,454
13,148
15,553
16,453
12,962
Yrkesgrupp
1929
1930
1931
1982
1933
1931
Jordbruk och skogshushållning:
Jordbruk ...................
2.3
1.6
3.6
6.5
8.2
8.7
Skogshushållning...............
2.0
1.5
14.2
11.8
11.1
8.2
Industri och hantverk:
Gruvdrift och malmförädling..........
7.4
7.8
7.8
7.2
5.1
4.6
Jord-, sten- och glasindustri..........
2.9
3.8
9.5
6.3
7.6
10.1
Metall- och maskinindustri..........
7.4
'' 9.3
7.8
8.6
7.2
5.3
Trävaruindustri...............
11.7
17.9
11.9
9.9
7.4
7.9
Byggnadsverksamhet.............
6.5
5.8
3.8
6.0
7.4
5.5
Övriga industrier...............
5.4
5.2
4.0
4.1
5.0
5.0
Industri och hantverk, ej särskilt specificerad . .
2.3
2.4
1.4
1.3
1.8
1.5
Sjöfart och fiske ...............
1.0
0.7
1.0
1.4
1.6
1.7
Sandel och samfärdsel m. m..........
6.2
5.2
3.3
4.9
7.0
7.5
Husligt arbete................
0.3
0.3
0.1
0.1
0.2
0.2
Arbete ej hänförligt till annan grupp.....
44.6
38.5
31.6
31.9
30.4
33.5
Summa
lOO.o
lOO.o
lOO.o
lOO.o
lOO.o
lOO.o
Antal hjälpsökande arbetslösa.........
7,301
14,611
57,143
123,584
164,747
84,811
Ehuru alltjämt vid utgången av oktober månad 1934 ett icke obetydligt antal
(6,967) skogsarbetare voro anmälda såsom hjälpsökande arbetslösa, synes
denna arbetslöshet dock till övervägande del vara av normal säsongkaraktär.
Då den statliga arbetslöshetshjalpen icke kan ha till syfte att böja säsongarbetares
årsinkomst utöver den normala, synes dylik statlig arbetslöshetsbjälp
såsom regel icke böra ifrågakomma, när arbetstillgången inom ett säsongyrke
är normalt, vilket för närvarande synes vara fallet vad skogsbruket be
-
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet. 15
Tabell 14. De hjälpsökande arbetslösa fördelade på yrkesgrupper år 1934.
Yrkesgrupper
30/l
3°/4
31
h
31/io
Antal
%
Antal
%
Antal
%
Antal
%
Jordbruk och skogshushållning:
Jordbruk ............
14,499
8.5
11,320
7.8
5,909
6.9
7,351
8.7
Skogshushållning........
7,991
4.7
14,028
9.6
8,447
9.8
6,967
8.2
Industri och hantverk:
Gruvdrift och malmförädling . .
7,609
4.4
5,526
3.8
4,114
4.8
3,878
4.6
Jord-, sten- och glasindustri . . .
14,898
8.7
11936
8.2
8,909
10.3
8,574
10.1
Metall- och maskinindustri . . .
13,211
7.7
9,422
6.5
5,130
5.9
4,465
5.3
Trävaruindustri.........
14,232
8.3
11,442
7.8
5,759
6.7
6,675
7.9
Byggnadsverksamhet.....
16,484
9.6
11,232
679
7.7
4,495
5.2
4,689
5.5
Läder-, hår-, gummi- o. d. industri
958
0.6
0.5
385
0.4
325
0.4
Textilindustri.........
770
0.4
589
0.4
379
0.4
363
0.4
Beklädnadsindustri.......
1.603
0.9
1,357
0.9
868
1.0
616
0.7
Närings- och njutningsmedelsind.
2,196
1.8
1,948
1.3
1,074
1.2
1,115
1.3
Eemisk-teknisk o. belysn.-industri
761
0.4
645
0.4
715
0.8
650
0.8
Trämasse- och pappersindustri . .
2,538
1.6
1,981
1.4
1,216
1.4
1,197
1.4
Grafisk industri........
452
0.3
399
0.3
234
0.3
225
0.3
Industri o. hantverk, ej särsk. spec.
3,757
2.2
3,024
2.1
1,881
2.2
1,300
1.5
Sjöfart och fiske ........
3,953
2.3
3,019
2.1
1,364
1.6
1,475
1.7
Handel och samfärdsel m. m.:
Kontors-, bank- o. försäkr.-personal
1,334
0.8
1,308
0.9
977
1.1
800
0.9
Butiks- och magasinspersonal . .
3,626
2.1
3,327
2.3
1,962
2.3
1,759
2.1
Hotell-, kafé- och restaurantrörelse
1.276
0.7
1,011
0.7
423
0.5
517
0.6
Landtransport.........
7,030
4.1
5,712
351
3.9
3,411
4.0
3,047
3.6
Allmän och litterär verksamhet .
423
0.2
0.2
204
0.2
207
0.2
Handel o. samfärdsel, ej särsk. spec.
291
0.2
218
0.2
143
0.2
118
0.1
Husligt arbete..........
370
0.2
317
0.2
129
0.2
128
0.2
Arbete, ej hänförl. till annan grupp
(inbegripet grov- och diversearbe-
lare, ej hänförliga till visst yrke)
51,278
29.9
44,797
30.8
28,125
32.6
28,370
33.5
Summa
171,540
100.0
145,588
100. o
86,253
100.0
84,811
100.0
träffar. Kommissionen har också grundad anledning förvänta, att drivningarna
i skogarna instundande vinter skola bliva minst lika omfattande som
under föregående i detta avseende mycket gynnsamma vinter. Kommissionen
har därför ansett, att skogsarbetare, i likhet med ett flertal övriga säsongarbetare
(byggnads-, tegelbruks-, hamn- och stuveriarbetare), böra avstängas från
statlig arbetslöshetshjälp. Dylik avstängning har ock verkställts från och
med den 1 november 1934. Det ligger emellertid i sakens natur, att olika lokala
förhållanden kunna motivera undantag. Sålunda har ock kommissionen
i samband med delgivningen av avstängningsbeslutet av skogsarbetare meddelat
arbetslöshetskommittéerna, att lokala och temporära dispenser för skogsarbetare
kunna medgivas. Intill utgången av oktober månad hade kommissionen
på framställning från olika arbetslöshetskommittéer beviljat dispens för
sammanlagt 3,218 skogsarbetare.
Såsom nyss nämndes, har arbetslösheten inom yrkesgruppen jord-, sten- och
• glasindustri visserligen något sjunkit sedan föregående år, men tillbakagången
har dock varit väsentligt mindre än den genomsnittliga. Medan sålunda
denna yrkesgrupp i oktober 1933 utgjorde 7.6 % av samtliga hjälpsökande
16
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
arbetslösa, hade gruppens relativa storlek ett år senare vuxit till 10.1 %\ hela
antalet hjälpsökande inom yrkesgruppen i fråga hade sjunkit från 12,523 till
8,574. I någon mån är den förhållandevis omfattande arbetslösheten att tillskriva
läget inom glasindustrien. Den viktigaste orsaken är emellertid det
svåra läget inom stenindustrien, vilket särskilt hårt drabbat Blekinge samt
Göteborgs och Bohus län. För att närmare belysa utvecklingen inom stendistrikten
meddelas i efterföljande tabell vissa uppgifter rörande arbetslöshetens
omfattning inom de kommuner i nyssnämnda båda län, inom vilka stenindustrien
är att anse såsom huvudsaklig försörjningskälla för befolkningen.
Tab. 15. Totalantalet hjälpsökande arbetslösa inom stendistrikten i Blekinge samt
Göteborgs och Bohus län. Hjälpsökande arbetslösa redovisade under
jord-, sten- och glasindnstrien.
A. Blekinge län.
T i d
1930
1931
1932
1933
1934
Hela
antalet
hjälp-
sökande
arbets-
lösa
Därav
sten-
arb.
Hela
antalet
hjälp-
sökando
arbets-
lösa
Därav
sten-
arb.
Hela
antalet
hjälp-
sökande
arbets-
lösa
Därav
sten-
arb.
Hela
antalet
hjälp-
sökande
arbets-
lösa
Därav
sten-
arb.
Hela
antalet
hjälp-
sökande
arbets-
lösa
Därav
sten-
arb.
januari . .
167
31
1,096
434
2,500
1,389
3,123
1,541
4.027
1,864
februari . .
149
19
1,166
402
2,573
1,317
3,200
1,450
3,994
1,852
mars . . .
123
22
1,186
486
2,413
1,241
3,605
1,918
3,741
1,805
april . . .
120
19
1,201
572
2,925
1,673
2,861
1,218
3,455
1,670
maj . . .
143
22
1,097
549
2,541
1,417
2,707
1.183
2,985
1,566
juni . . .
120
10
1,134
650
2,417
1,345
3,343
1,792
2,744
1,503
juli ....
141
15
1,402
940
2,630
1,543
3,264
1,752
2,552
1,423
augusti . .
140
26
1,887
1,365
2.875
1,754
3,371
1,836
2,484
1,358
september .
156
31
1,789
1,253
2,682
1,577
3,388
1,837
2,386
1.346
oktober . .
218
62
1,757
1,135
2,529
1,334
3,455
1,769
2,322
1,271
november .
417
138
2,114
1,191
2,818
1,421
3,724
1.856
—
—
december .
548
207
2,202
1,241
3,009
1,548
3,902
1,900
—
—
Medeltal
204
50
1,503
852
2,059
1,403
3,329
1,671
—
—
B. Göteborgs oell Bohus län.
T i d
1930
1931
1932
1933
1934
Hela
antalet
hjälp-
sökande
arbets-
lösa
Därav
sten-
arb.
Hela
antalet
hjälp-
sökande
arbets-
lösa
Därav
sten-
arb.
Hela
antalet
hjälp-
sökande
arbets-
lösa
Därav
sten-
arb.
Hela
antalet
hjälp-
sökande
arbets-
lösa
Därav
sten-
arb.
Hela
antalet
hjälp-
sökande
arbets-
lösa
Därav
sten-
arb.
januari . .
1,466
1,372
3,650
3,300
4.244
3,545
6,662
5,838
februari . .
—
—
1,516
1.408
3,708
3,263
4,310
3,492
6,723
5,891
mars . . .
—
—
1,722
1,596
3,312
2,584
6,188
5,348
6,536
5,726
april . . .
—
—
2,328
2,233
4,159
3,717
4.231
3,592
6.021
5,369
maj . . .
—
—
2,857
2,771
3,516
3,057
3,614
3,043
5,731
5,157
juni . . .
—
—
2,746
2,673
3,640
3,229
5,913
5,326
4.890
4,457
juli ....
—
—
2,977
2,873
4,120
3,772
5,308
4,737
4,461
4,167
augusti . .
—
—
3,898
3,805
4,499
4,148
5,274
4,685
4,159
3,841
september .
—
—
4,187
4,122
4,781
4,367
5,475
4,877
3,852
3,521
oktober . .
—
—
2,903
2,772
3.146
2.740
5,935
5,248
4,171
3,783
november .
211
204
3,248
2,937
3,013
2,512
6,137
5,298
—
—
december .
1,170
1,156
3,556
3,300
3,581
2,977
6,773
5.963
—
—
Medeltal
115
113
2,784
2,655
3,760
3,306
5,284
4,596
—
—
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
17
Det framgår av tabell 15, att det svåra läget inom stendistrikten gav sig
till känna redan år 1930, ehuru arbetslösheten dock detta år var av förhållandevis
ringa omfattning. Under 1931 inträder en mycket hastig försämring.
Arbetslösheten inom stendistrikten mångdubblas under detta år. Sedermera
har arbetslösheten fortsatt att stiga; under innevarande år har dock det totala
antalet hjälpsökande arbetslösa något gått tillbaka, ehuru såsom nämnts icke
i samma utsträckning som genomsnittligt inom andra yrken. I efterföljande
sammanställning ha arbetslöshetssiffrorna för stendistrikten satts i relation
till totalantalet hjälpsökande för hela landet för vart och ett av åren 1930—
1934.
Tab. 16. Antalet arbetslösa i stendistrikten i Blekinge samt Göteborgs och
Bohus län i % ar antalet arbetslösa i riket. Medeltal per år.
År
Blekinge län
Göteborgs och
Bohus län
Blekinge län +
Göteborgs och
Bohus län
1930 ......
..... 1.5
0.8
2.3
1931......
..... 3.2
6.0
9.2
1932 .....
..... 2.3
3.3
5.6
1933 ......
..... 2.0
3.2
5.2
1934 1 .....
..... 2.6
4.4
7.0
Tabellen illustrerar, att den under innevarande år inträffade förbättringen i
väsentligt mindre utsträckning kommit stenindustrien i dessa kommuner till
godo än övriga yrken genomsnittligt. I dessa distrikt, vilkas befolkning endast
omfattar 1.9 % av hela landets befolkning, har innevarande år i genomsnitt
antalet arbetslösa omfattat 7.0 % av samtliga hjälpsökande.
Det svåra läget inom stenindustrien har medfört, att kommissionen i förhållandevis
stor utsträckning ansett sig böra meddela hjälp åt de arbetslösa
i stenindustrikommunerna. I efterföljande tabell 17 gives en sammanställning
av vissa överslagsvis beräknade kostnader för den av kommissionen bedrivna
hjälpverksamheten för arbetslösa i stendistrikten i Blekinge samt Göteborgs
och Bohus län.
Tab. 17. Överslagsvis beräknade kostnader för statlig arbetslöshetshjälp i
stendistrikten i Blekinge samt Göteborgs och Bohus län.
Statliga Statskommunala Understöds
reservarbeten
reservarbeten verksamhet
Blekinge
Göteb. o.
Blekinge
Göteb. o.
Blekinge
Göteb. o.
Blekinge
Göteb. o.
län
Bohus län
län
Bohus län
län
Bohus län
län
Bohus län
1930
202,000
_
_
_
—
—
202,000
_
1931
1,304,000
1,121,000
20.000
—
35,000
401,000
1,359,000
1,522,000
1932
2,661,000
2,426,000
141,000
53,000
98,000
784,000
2,9(i0,000
3,263,000
1933
3,221,000
3,082,000
420,000
312,000
248,000
1,412,400
3,889,000
4,806,000
19342
3,259,000
4,543,000
853,000
635,000
149,000
1,250,000
4,261,000
6,428,000
Kostnaderna lia, som synes, år för år stegrats. För innevarande års 10 första
månader beräknas de sammanlagda kostnaderna uppgå till icke mindre
1 Medeltal för januari—oktober.
2 Januari—oktober.
18
Arbetslöshetslcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
än 10.7 milj. kronor. Ehuru kommissionen ej anser sig kunna bedöma stenindustriens
framtidsmöjligheter, synes man dock av erfarenheterna under senare
år kunna draga den slutsatsen, att ett betydande antal stenindustriarbetare
ej kunna vinna anställning i det gamla yrket. Kommissionen har alltid
ansett sin uppgift väsentligen begränsad till att vid allmän eller mera speciell
konjunkturarbetslöshet hjälpa de arbetslösa under den svåra perioden. Blir arbetslösheten
inom viss industri permanent, lärer -—• i synnerhet då det är fråga
örn så omfattande arbetslöshet som inom stenindustrien — kommissionen icke
böra genom sin hjälpverksamhet bidraga till att inom stendistrikten kvarhålla
arbetskraft, som uppenbarligen ej där kan ha utsikter till självförsörjning.
Arbetslösheten bland kvinnorna har under året nedgått förhållandevis hastigare
än för männen. Medan i januari 2,072 hjälpsökande kvinnor voro
rapporterade, hade antalet i oktober sjunkit till 451, d. v. s. till mindre än 1/4.
Jämlikt beslut av statsmakterna skulle från den 1 juli 1934 vissa särskilda
bestämmelser vara gällande rörande icke hemortsberättigade hjälpsökande.
Kommunerna skulle erhålla möjlighet att för dylika arbetslösa, vilka inom
vistelsekommunen uppehållit sig en tid av minst 9 månader och tillika under
denna tid haft anställning av mera stadigvarande beskaffenhet, erhålla stats
-
Tab. 18. Rapporterade hjälpsökande icke hemortsberättigade arbetslösa, som uppehållit
sig minst nio månader i vistelsekommunen och därstädes innehaft anställning
av mera stadigvarande beskaffenhet.
Län
juli
augusti
september
oktober
Stockholms stad
........ 98
143
160
183
Stockholms
län . . .
........ 75
66
63
71
Uppsala
> ...
........ 9
9
14
14
Södermanlands
> ...
........ 10
11
12
13
Ostergötlands
) ...
........ 21
21
16
22
Jönköpings
> ...
........ 7
10
9
6
Kronobergs
» ...
........ 12
10
9
6
Kalmar
> ...
........ 14
16
12
12
Gotlands
» ...
_
_
2
Blekinge
> ...
........ 15
14
9
14
Kristianstads
> ...
........ 13
8
7
12
Malmöhus
> ...
........ 39
34
36
35
Hallands
1 ...
........ 3
_
Göteborgs stad .
........ 13
16
14
63
Göteb. o. Bohus län i övrigt
........ 41
34
32
31
Alvsborgs
> ...
........ 7
9
9
14
Skaraborgs
5 ...
........ 20
14
14
13
Värmlands
> ...
........ 22
28
26
33
Örebro
» ...
........ 28
20
25
26
Västmanlands
» ...
........ 18
24
18
19
Kopparbergs
> ...
........ 44
48
42
35
Gävleborgs
> ...
........ 25
23
21
22
Västernorrlands
» ...
........ 72
70
42
36
Jämtlands
> ...
........ 12
13
8
4
Västerbottens
> ...
........ 16
16
12
19
N orr bottens
>
........ 8
18
2
5
Hela riket 644
675
612
710
Arbetslöshetslcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
19
bidrag till arbetslöshetshjälp enligt förmånligare grunder än till övrig hjälpverksamhet.
Kommissionen har i anledning härav från och med juli innevarande
år månatligen inhämtat särskilda uppgifter rörande antalet hjälpsökande,
som icke ägt hemortsrätt i vistelsekommunen. De inhämtade uppgifterna
äro återgivna i tab. 18.
Det framgår av tab. 18, att antalet i hela landet hjälpsökande dylika arbetslösa
är anmärkningsvärt litet; det motsvarar mindre än 1 % av hela antalet
hjälpsökande arbetslösa. Största delen förekommer i de större städerna. En
orsak till det anmärkningsvärt ringa antalet anmälda torde vara, att många
arbetslöshetskommittéer icke mottaga hjälpansökningar från dessa arbetslösa,
ävensom att dessa med kännedom örn de tidigare svårigheterna att erhålla
arbetslöshetshjälp vänt sig till fattigvårdsmyndigheterna.
II. Översikt över hjälpverksamheten under år 1934.
1. Arbetslinjen.
a. Statliga reservarbeten.
Enligt de av statsmakterna år 1933 fastställda reglerna rörande hjälpverksamheten
för arbetslösa skulle den under kommissionens ledning bedrivna verksamheten
inriktas på att så långt ske kunde bereda arbete at största möjliga
antal arbetslösa, varvid statskommunala reservarbeten företrädesvis borde
anordnas. Dessa bestämmelser innebära i jämförelse med tidigare den förändringen,
att den statskommunala arbetslinjen skulle givas företräde framför
den statliga. I enlighet med de fastställda bestämmelserna vidtog kommissionen
åtgärder i syfte att förmå de olika kommunerna ävensom vägstyrelser
och landsting att igångsätta statskommunala reservarbeten. Det ligger
emellertid i sakens natur, att igångsättandet av statskommunala reservarbeten
i sådan ökad omfattning, som varit statsmakternas avsikt, måste taga viss
tid. Trots de initiativ, som från olika kommunala myndigheters sida togos,
kunde sålunda den statskommunala reservarbetslinjen endast småningom
ökas. Med hänsyn härtill och till önskvärdheten att i största möjliga mån
bereda arbete åt det dåvarande stora antalet arbetslösa samt att hålla kontantunderstödsverksamheten
inom så snäv ram som möjligt var det nödvändigt
att giva även den statliga reservarbetslinjen en betydligt större omfattning
än förut. Kommissionen vill i detta sammanhang erinra örn Kungl. Maj :ts
beslut den 30 juni 1933, enligt vilket kommissionen anbefalldes att vidtaga sådana
förberedande åtgärder, som erfordrades för att — därest förhållandena
så funnes påkalla -— arbetsstyrkan vid de statliga reservarbetena under vinterhalvåret
1933—34 skulle kunna successivt uppbringas till 30,000 man.
Härvid hade kommissionen att beakta, att sysselsättning vid dylika arbeten
borde successivt beredas omkring 2,000 arbetslösa från Jukkasjärvi och Gällivare
kommuner.
20
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
>
Kommissionens strävanden att anskaffa och igångsätta nya arbetsobjekt
visade sig emellertid icke omedelbart kunna medföra en önskvärd effekt. Det
var i anledning härav, som kontantunderstödsverksamheten — såsom längre
fram skall närmare visas — denna tid måste givas relativt stor omfattning.
Under tiden 1 juli—31 december 1933 kontrakterade kommissionen arbeten
för en summa av 29.4 milj. kronor; ersättningarna från uppdragsgivarna utgjorde
3.9 milj.. Den nyanskaffning, som kommissionen innevarande år bedrivit
i fråga örn arbetsobjekt till de statliga reservarbetena, belyses i tabell
19.
Tab. 19.
Månad
Kostnaderna för kontrakterade statliga reservarbeten,
månadsvis ander januari—oktober 1934.
Kontraktsummor
kr.
Ersättning från
uppdragsgivaren
kr.
Januari........... 7,655,229:— 1,011,052:75
Februari........... 11,120,418:— 1,106.282: —
Mars............ 2,987,044: — 314,360: —
April............ 3,517,850:— 399,840: —
Maj............. 2,399,952:50 252,867:38
Juni . . .
Juli . . .
Augusti .
September
Oktober .
7,390,838
2,285,995
3,195,250
1,713,310
2,668,328
Summa 44,934,214
14
64
562,495
229,923
468,244
217,302
275,322
50
63
4,837,689
26
Under månaderna januari—-oktober innevarande år ha sålunda arbeten för
44.9 miljoner kronor kontrakterats. Av kommissionen har sedan den 1 juli
1933 intill utgången av oktober månad 1934 tecknats kontrakt för arbeten såsom
statliga reservarbeten uppgående till i det närmaste 75 milj, kr. Under
året ha icke mindre än 283 nya arbetsföretag startats. I tabell 20 meddelas
uppgifter rörande fördelningen med hänsyn till län av under innevarande år
kontrakterade arbeten.
Tab. 20. Kostnaderna för under januari—oktober 1934 kontrakterade
statliga reservarbeten, fördelade länsvis.
Län
Stockholms stad.....
> län ....
Uppsala > ....
Södermanlands » ....
Östergötlands > ....
Jönköpings > ....
Kronobergs » ....
Kalmar > ....
Gotlands > ....
Blekinge > ....
Kristianstads > ....
Malmöhus > ....
Hallands > ....
Göteborgs stad......
Göteb. o. Bohus län i övrigt
Älvsborgs > ....
Kontraktsummor
kr.
5,291,862:50
588,500: —
1,196,300: —
2,867,400: —
4,237,745: —
3,655,400: —
45,000: —
989,145: —
2,216,700: —
1,691,500: —
564,400: —
2,838,900: —
3,399,100: —
Ersättning från
uppdragsgivaren
kr.
530,134:38
42.705: —
57,945: —
281,450: —
257,312: —
473,035: —
6,750: —
125,246: —
318,470: —
240,685: —
130,425: -
293,440: —
440,815: —
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
21
Län
„ . Ersättning från
Kontraktsummer uppdragsgivaren
kr- kr.
Skaraborgs län
Yärmlands >
Örebro >
Västmanlands »
Kopparbergs >
Gävleborgs >
Västernorrlands >
Jämtlands »
Västerbottens »
Norrbottens >
...... 822.700: —
97,145: -
...... 1,198,620: —
168,412: —
...... 2,178,369= _
227,505: —
...... 630,853: —
106,915: —
...... 1,888,688:14
200,597: 63
...... 1,405,765: —
220,170: —
...... 3,252,700: —
350,815: 50
...... 915,850: —
98,907:50
...... 658,088: —
21,985: —
...... 2,400,629: —
146,824:25
Summa 44,934,214:64
4,837,689:26
Det har vid anskaffandet av arbetsobjekt enligt sakens natur icke varit
möjligt att i den omfattning, som skulle ha kunnat vara önskvärd, förlägga de
statliga reservarbetena till de delar av landet, inom vilka arbetslösheten varit
särskilt omfattande. Emellertid framgår av tabellen, att i sådana län som
Västernorrlands samt Göteborgs och Bohus län, inom vilka omfattande arbetslöshet
varit rådande, betydande engagemang träffats.
Enligt verkställd beräkning per den 31 oktober 1934 uppgick värdet av
icke utförda delar av kommissionens kontrakterade arbeten till ett belopp av 75
milj. kronor. ■ ^
Vid de statliga reservarbetena sysselsattes i oktober 1933 omkring 21,000
arbetslösa. I samband med vinterns inträde följde sedermera en viss minskning
i arbetareantalet, som emellertid redan i januari innevarande år visade en
betydande uppgång, sammanhängande med de kraftiga ansträngningar i fråga
örn arbetsanskaffning, som från kommissionens sida under föregående ar
gjorts. Antalet reservarbetare vid de statliga arbetena innevarande år framgår
av tab. 21.
Tabell 21. Antal arbetslösa sysselsatta vid statliga reservarbeten (enligt månads
rapporterna).
År 1934.1
Hänvisade från
städer
landsbygd
Hela
riket
Månad
Antal
%
Antal
%
Antal
%
.... 2,641
14.2
15,957
85.8
18.598
100.0
. . • • 3,054
14.8
17,613
85.2
20,667
100.0
.... 3,574
16.4
18,252
83.6
21,826
100.0
April.......
Maj.......
.... 3,841
17.5
18,094
82.5
21,935
100.0
.... 4,318
18.8
18,711
81.2
23,029
100.0
.... 5,110
20.0
20,378
80.0
25,488
100.0
.... 5,373
20.1
21,383
79.9
26,756
100.0
Augusti......
September.....
Oktober......
.... 5.960
22.2
20,856
77.8
26,816
loo.o
.... 5,870
.... 6,191
23.5
26.2
19,144
17,448
76.5
73.8
25,014
23,639
100.0
100.0
Antalet statliga reservarbetare ökade under året och nådde under augusti
månad sitt maximum med icke mindre än 26,816. Under hösten har antalet
sedermera något nedgått, så att vid oktober månads utgång antalet sjunkit
med omkring 3,200 till 23,600. Under instundande vinter torde viss ytterli
-
1 I denna och i övriga tabeller äro specialarbetare ej inräknade.
22 ArbetslöshetsTcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
gare nedgång komma att följa. Den förbättring, som arbetsmarknadsläget
instundande år undergått, har nämligen medfört, att kommissionen under senare
delen av år 1934 i viss mån begränsat arbetsanskaffningen, något som
även framgår av tabell 19. Anordnandet av statliga reservarbeten i så stor
omfattning, som skett innevarande år, har främst syftat till att i möjligaste
mån begränsa kontantunderstödsverksamheten. Detta har medfört, att medan
tidigare platserna vid de statliga reservarbetena företrädesvis måst reserveras
för landskommunerna, numera städerna erhållit en väsentligt större
andel. Medan vid ingången av år 1934 antalet statliga reservarbetare från
städerna endast uppgick till något över 2,600 man, hade antalet arbetare den
sista oktober 1934 stigit till inemot 6,200. Antalet arbetare från landsbygden
har under senare delen av året kraftigt gått tillbaka, medan städerna fort
-
Tab. 22. Statliga reservarbetare, fördelade med hänsyn till arbetsplatsens belägenhet
till hänrisningslän. 3% 1934.
L
ä n
Total-
antalet
från
länet
hän-
visade
Därav sysselsatta å
arbetsplats inom länet
Dagkolonister
Antal
% av
total- antalet
Antal
% av
å arbets- platser i
länet sys- selsatta
hela
antalet
Stockholms stad
880
1 100
11.4
Stockholms
län.......
1,033
982
95.1
661
67.3
64.0
Uppsala
> . . .
152
_
_
Södermanlands
J.......
200
132
66.0
72
54.5
36.0
Östergötlands
».......
623
265
42.5
65
24.5
10.4
Jönköpings
» ......
332
316
95.2
199
63.0
59.9
K ronobergs
*.......
440
390
88.6
252
64.6
57.3
Kalmar
».......
679
568
83.7
363
63.9
53.6
Gotlands
J>.......
5
5
100.0
Blekinge
>.......
1,879
1,602
85.3
1,011
63.1
53.8
Kristianstads
>.......
364
321
88.2
235
73.2
64.6
Malmöhus
5.......
1,327
480
36.2
200
41.7
15.1
Hallands
>.......
132
93
70.5
26
28.0
19.7
Göteborgs stad
>.....
591
30
5.1
Göteborgs och Bohus län i övrigt
2.532
1,685
66.5
775
46.0
30.6
Alvsborgs
län.......
393
308
78.4
81
26.3
20.6
Skaraborgs
>.......
236
165
69.9
63
38.2
26.7
Värmlands
?.......
1,340
931
69.5
417
44.8
31.1
Örebro
».......
1,039
886
85.3
521
58.8
50.1
Västmanlands
»......
400
326
81.5
219
67.2
54.8
Kopparbergs
>.......
1,481
1,324
89.4
459
34.7
31.0
Gävleborgs
» . . . .
1,506
1,021
67.8
631
61.8
41.9
Västernorrlands
>.....
2,351
1,893
80.5
629
33.2
26.8
Jämtlands
J.......
561
542
96.6
242
44.6
43.1
Västerbottens
*.......
932
926
99.4
336
36.3
36.1
Norrbottens
>.......
2,465
2.038
82.7
960
47.1
38-9
Summa
2 23,873
17,229
72.2
8,517
49.4
35.7
1 Å
. 2 Äv viäsa anledningar överensstämmer ej detta antal med det eljest för september 1934 redoVisade
antalet statliga reservarbetare.
Arbetslöshetskommissionens skrivelse äng. medelsbehovet.
23
satt att öka, Orsakerna härtill beröras närmare i sammanhang med kontantunderstödsverksamheten
och nedgången i denna. Trots de påpekade förskjutningarna
mellan stad och land dominerar dock alltjämt landsbygden, varifrån
omkring 3/4 av samtliga statliga reservarbetare härröra.
Såsom redan nämnts, har kommissionen sökt att i viss mån förlägga de statliga
reservarbetsplatserna med hänsyn till förekomsten av arbetslöshet. Det
har härigenom varit möjligt att vid de statliga reservarbetena i förhållandevis
stor utsträckning bereda sysselsättning åt arbetare, som kunnat kvarbo i sina
hem. Antalet dylika s. k. dagkolonister utgjorde enligt uppgifterna per den
30 september 1934 sålunda icke mindre än 35.7 % av samtliga i de statliga
reservarbetena sysselsatta. Såsom framgår av tabell 22 har det varit möjligt
att bereda omkring 3/é av de statliga reservarbetarna arbete inom hänvisningslänet.
Särskilt hög är proportionen för Norrlandslänen.
Fördelningen av de statliga reservarbetarna med hänsyn till hänvisningslän
framgår av tab. 23.
Tab. 23. Antalet från olika län vid statliga reservarbeten sysselsatta &r 1934.
Län
31/l
30A
31/7
31/l0
hela
antalet
städer
lands-
bygd
Stockholms stad...........
130
303
790
1,386
1,386 |
—
Stockholms län.........
786
1.199
1,211
1,008
114
894
73
178
138
176
30
146
Södermanlands >.........
298
411
229
195
67
128
Östergötlands >.........
255
476
693
637
494
143
Jönköpings > .........
3S1
440
385
328
102
226
Kronobergs >.........
694
999
558
427
16
411
Kalmar >.........
917
1.201
780
645
179
466
Gotlands >.........
18
88
18
7
4
3
Blekinge >.........
2,085
2,357
2,145
1,883
190
1,693
Kristianstads >.........
594
728
493
362
59
303
Malmöhus >.........
760
1,363
1,417
1,506
1,299
207
Hallands ».........
146
193
153
138
53
85
Göteborgs stad...........
195
320
575
769
769
—
Göteb, och Bohus län i övrigt ....
1,557
1,975
2.708
2,524
201
2,323
Älvsborgs län.........
535
688
563
419
252
167
Skaraborgs >.........
156
236
271
239
81
158
1,193
1,246
1,570
1,206
104
1,102
964
1,102
1,288
989
104
885
Västmanlands >.........
549
605
672
387
132
255
Kopparbergs >.........
1,031
1,110
1,641
1,319
21
1,298
Gävleborgs >.........
525
614
1,390
1,302
322
980
Västernorrlands ».........
982
1,165
2,748
2,062
74
1,988
Jämtlands >.........
496
381
670
493
49
444
Västerbottens >.........
970
493
829
877
5
872
Norrbottens ».........
2,308
2,064
2,821
2,355
84
2,271
Summa
18,598
21,935
26,750
23,689
6,191
17,448
Det framgår av tab. 23, att antalet reservarbetare från de olika länen förhållandevis
jämnt varierat med den totala arbetsstyrkans växlingar. Undan
-
24
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehov et.
tag härifrån utgöra dock de största städerna. Den ökning, som mellan den
31 juli och 31 oktober ägt rum beträffande statliga reservarbetare från dessa
städer, sammanhänger naturligen med kommissionens strävan att i möjligaste
mån hålla kontantunderstödsverksamheten nere.
Den förändring, som arbetslöshetsklientelet i åldershänseende undergått innevarande
år, har naturligen medfört förskjutningar jämväl beträffande reservarbetarna.
Salunda kan även för dessa noteras en viss förskjutning till
de högre åldersklasserna.
Tab. 24. Statliga reservarbetares fördelning på åldersgrupper. so/u 1933 och 3I/io 1934.
A n
t a
P
r o
c e
n t
Ålder
städer
landsbygd
hela riket
städer
landsbygd
hela riket
3%1
31/io
30/ll
31/l0
30/ll
31/l0
30/ll
31/io
30/ll
31/io
30/ll
31/io
1933
1934
(pral.) |
1933
1934
(prel.)
1933
1934
(prel.)
1933
1934
(prel.)
1933
1934
(prel.)
1933
1934
(prel.)
18-20
177
273
1,450
1,711
1,627
1,984
8.0
4.4
9.4
9.8
9.2
8.4
21—25
686
1,276
3,939
4,505
4,625
5,781
30.9
20.6
25.6
25.9
26.2
24 5
26—3U
470
1,2091
3,215
3,645
3,685
4,854
21.2
19.6
20.8
20.9
20.9
20.6
31—40
443
1,521 1
3.389
3,918
3,832
5,439
19.9
24.6
22.0
22.5
21.7
23.0
41—50
256
1,063
2,017
2,078
2,273
3,141
11.6
17.2
13.1
11.9
12.9
13.3
51—60
154
692
1,168
248
1,286
1,322
1,978
6.9
11.2
7.6
7.4
7.6
8.4
61—lo
36
1571
270
284
427
1.6
2.5
1.6
1.6
1.6
1.8
Summa
2,222
6,1911
15,426
17,413|
17,648
23,604
100.0
100.0
100.0
100. o
100.0
100.0
När det gäller att bedöma ovanstaende tabell, torde hänsyn till vissa omständigheter
böra tagas. Vid disponerandet av erhållna platser vid statliga
reservarbeten ha kommunerna i första hand utvalt ungkarlar, medan de sökt
i görligaste mån bereda familjeförsörjarna arbete vid de statskommunala reservarbetena
eller ock latit dessa kvarstå i kontantunderstödsverksamhet. Utsändande
av familjeförsörjare till statliga reservarbeten har dock förekommit
i icke obetydlig omfattning, vilket framgår av stegringen i dessas antal
innevarande ar. Medan sålunda i januari 1934 antalet familjeförsörjare uppgick
till 7,889, hade antalet den 31 oktober 1934 stigit till 10,049. För de
unga ha under året tillkommit de ökade hjälpmöjligheter, som den vidgade
omtattningen av ungdomshjälpen innebär. Dessa samverkande omständigheter
ha medfört en viss förskjutning till de högre åldersgrupperna. Särskilt markerad
är denna för städerna. Det torde förtjäna noteras, att av samtliga statliga
reservarbetare den 30 november 1933 från städerna ej mindre än 38.9 %
tillhörde åldersgruppen 18—25 år. Denna procentsats har emellertid den 31
oktober 1934 sjunkit till 25.0. Anmärkningsvärd är stegringen i 51—60 årsåldern,
till vilken den 31 oktober 1934 inemot 700 statliga reservarbetare hörde.
Vad landsbygden beträffar, äro förskjutningarna under de senaste elva
manaderna obetydliga. Saväl absolut som relativt ha dock de yngre åldersklasserna
något ökats.
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
25
Den under månaderna januari—oktober 1934 förhållandevis rikliga tillgången
på platser vid de statliga reservarbetena har medfört, att kommissionen
under denna tid i väsentligt större utsträckning än tidigare kunnat tillgodose
efterfrågan på platser vid dessa. I motsats till föregående år har det sålunda
under sommaren och hösten varit möjligt att tillgodose flertalet av de ansökningar
örn platser, som inkommit till kommissionen. Härjämte har det emellertid
varit möjligt för kommissionen att i stor utsträckning ställa platser till
de kommuners förfogande, inom vilka kontantunderstödsverksamhet bedrivits.
Tillströmningen till de statliga arbetena har sålunda varit förhållandevis
stor under denna tid. Detta belyses närmare av tab. 25. I
i Tab. 25. Omsättningen av arbetare''vid de statliga reservarbetena 1929—1934.
År, månad
Medel-
arbets-
styrka
Av- gång- na pr
vecka,
medel-
Till-
komna
pr
vecka,
medel-
Omsättning
pr vecka
De avgångna fördelade efter orsaker till avgången
Antal
% av
me- delar- bets-
Arbete i
öppna
marknaden
Sjukdom
eller
olycksfall
Statens
A.K:s
beslut
Egen
begäran
Avsked
tal
tal
styr-
kan
Antal
%
Antal
%
Antal
%
Antal
%
Antal
%
1929 . . .
2,127
124
104
228
10.7
23
18.6
13
10.6
34
27.4
52
41.9
2
1.6
1930 . . .
2^337
114
145
259
11.1
22
19.3
15
13.2
21
18.4
53
46.5
3
2.6
1931 . . .
6,f>92
229
340
569
8.6
47
20.5
28
12.2
33
14 4
114
49.8
7
3.1
1932 . . .
14,725
372
481
853
5.8
55
14.8
45
12.1
127
34.1
129
34.7
16
4.8
1933 . . .
20’l67
514
550
1,064
5.3
53
10.3
57
11.1
287
55.8
108
21.0
9
1.8
1934
18,119
375
988
1,363
7.5
52
13.9
53
14.1
170
45.3
96
25.6
4
1.1
Februari
20,502
437
931
1.368
6.7
69
15.8
87
I9.y
196
44.9
70
16.0
15
3.4
22,539
487
730
1,217
5.4
60
12.3
107
22.0
197
40.4
lil
22.8
12
2.5
22^881
761
857
1,618
7.1
143
18.8
113
14.8
233
30.6
229
30.1
43
5.7
Maj . . .
22,889
1,072
1,146
2,218
9.7
236
22.0
138
12.9
326
30.4
289
27.0
83
7.7
24.695
810
1,317
2,127
8.6
201
24.8
150
18.5
120
14.8
326
40.3
13
1.6
27''195
808
1,221
2.029
7.5
183
22.6
168
20.8
84
10.4
358
44.3
15
1.9
Augusti . .
27,605
806
789
1,595
5.8
180
223
151
18.7
117
14.5
339
42.1
19
2.4
September .
26,311
1,054
669
1.723
6.5
151
14.3
144
13.7
333
31.6
413
39.2
13
1.2
Oktober . .
25jl68
910
688
1,598
6.3
106
11.6
142
15.6
332
36.5
324
35.6
6
1 0.7
I tab. 25 mates omsättningen vid de statliga reservarbetena av summan
nykomna och avgångna i medeltal pr vecka i procent av arbetsstyrkan. Den
maximala omsättningen betecknas sålunda av siffran 200. Det framgår, att
medan omsättningen under de relativt gynnsamma åren 1929—1930 överstigit
10 ?£,• omsättningen innevarande år icke någon gång stigit till denna höjd.
Den högsta siffran noteras för maj; omsättningen har sedermera sjunkit. I
tabellen redovisas jämväl orsakerna till reservarbetarnas avgång. Under sommarmånaderna
dominera de med »arbete i öppna marknaden» och »egen begäran»
betecknade orsakerna. Det antal arbetare, som på grund av kommissionens
beslut hemsänts från de statliga reservarbetena, har synnerligen starkt
varierat under olika tider. Orsakerna till dessa hemsändningar ha sammanhängt
med dels ett till följd av arbetslöshetens nedgång minskat hjälpbehov,
dels olika arbetsföretags avslutande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
26
Arbetslöshetshommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
De statliga reservarbetarnas yrkestillhörighet belyses av de undersökningar
härom, som den 31 mars och 31 oktober 1934 verkställts av kommissionen.
Huvudresultaten äro sammanfattade i tab. 26. Uppgifterna per den 31 oktober
1934 äro dock att anse såsom preliminära.
Tab. 26. Statliga reservarbetares fördelning på yrkesgrupper. 31/s oell sl/io 1934.
Yrkesgrupp
Antal
I % av hela
antalet i stat- liga reserv- arbeteten
sysselsatta
I % av hela
antalet hjälp- sökande inom
yrkesgruppen
31 /o
/ ö
31/l0
(prel.)
31/3
31/io
(prel.)
31/3
31/l0
(prel.)
Jordbruk och, skogshushållning:
1) Hemmansägare.........
26
20
0.1
0.1
10.2
20.2
2) Arrendatorer...........
37
35
0.2
0.2
24.5
22.9
3) Kronotorpare........
36
24
0.2
0.1
38.3
40.0
4) Mindre jordbrukare, andra än ovan nämnda .
289
244
1.8
1.0
13.6
18 6
5) Hemmasöner.....
189
157
0.9
0.7
14.4
19.8
6) Egentliga jordbruksarbetare........
1.556
1,139
7.1
4.9
15.3
23.8
7) > skogsarbetare..........
1,560
1,623
7.1
7.0
15.2
23.7
Industri och hantverk:
Gruvdrift och malmförädling (inbegr. järnbruk) . .
1,985
1,762
9.1
7.6
28.5
43.9
Jord-, sten- och glasindustri.........
3,254
3,549
14.9
15.3
24.4
43.3
Metall- o. maskinind. (inbegr. mek. verkstäder) . .
777
978
3.6
4.2
6.8
22 0
Trävaruindustri..........
1,703
1,969
7.8
8.5
13.1
29 6
Byggnadsverksamhet............
568
936
2.6
4.0
4.0
20 1
Läder-, hår-, gummivaruindustri........
63
91
0.3
0.4
7 4
28 1
Textilindustri.......
45
77
0.2
0.3
6 8
21 4
Beklädnadsindustri......
65
101
0.3
0.4
4.2
16 5
Närings- och njutningsmedelsindustri......
156
211
0.7
0.9
7.2
19 0
Kemisk-teknisk och belysningsindustri.....
61
98
0.3
0.4
8.6
19 4
Trämasse- och pappersindustri......
199
315
0.9
1.4
8.1
27 3
Grafisk industri.......
12
36
0.1
0.2
2.8
16 0
Industri och hantverk ej särskilt specif. ....
351
349
1.6
1.5
9.6
24.5
Sjöfart och fiske..........
290
283
1.3
1.2
7.5
19.3
Handel och samfärdsel m. m.:
Kontors-, bank- o. försäkringspersonal . . .
129
200
0.6
0.9 |
9.3
25.0
Butiks- och magasinspersonal.....
171
331
0.8
1.4
4.7
18 9
Hotell-, kafé o. restaurangrörelse.....
39
76
0.2
0.3
3.4
14 6
Landtransport........
320
682
1.5
2.9 |
5.0
22 5
Allmän och litterär verksamhet ...
12
34
0.1
0.1
3.0
16 4
Handel och samfärdsel ej särskilt specif. . .
26
18
0.1
0.1
10.2
15.3
Husligt arbete.........
1
3
0.0
0.0!
0.3
2.3
Arbete ej hänförligt till annan grupp (inbegri- pet grov- o. div.arb., ej hänf. till visst yrke) .
7,880
7,906
36.1
34.0
16.8
28.6
Summa
21,800
28,247
100.0
100. o 1
13.6 1
27.9
Under den tid, som förflutit mellan de båda ovannämnda undersökningarna,
ha knappast större förskjutningar inträffat. Jordbruksarbetarna utgöra
numera procentuellt sett en något mindre andel av totalantalet än tidigare.
Detta förhållande återspeglar främst de nyssnämnda hemsändningarna från de
opaginerad Kontrollera mot PDF
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
27
statliga reservarbetena, som verkställts i anledning av uppkommen brist på
jordbruksarbetare. Tabellen åskådliggör jämväl den omfattning inom varje
yrkesgrupp, i vilken hjälp beretts genom arbete vid de statliga reservarbetena.
Det visar sig, att den statliga reservarbetslinjen genomgående för alla yrken
numera bereder hjälp för väsentligt större antal arbetslösa än tidigare. Särskilt
hög hjälpprocent noteras för yrkesgrupperna »gruvdrift och malmförädling»
och »jord-, sten- och glasindustri». De höga siffrorna för den förstnämnda
yrkesgruppen sammanhänga med att kommissionen i enlighet med ovan
(sid. 19) nämnda beslut av Kungl. Majit berett arbetslösa från Jukkasjärvi
och Gällivare kommuner arbete i särskilt stor omfattning vid de statliga reservarbetena.
Den höga siffran för jord-, sten- och glasindustrien sammanhänger
delvis med kommissionens strävan att bereda ökad hjälp åt glasindustriens
förhållandevis stora antal arbetslösa men framför allt med strävandet
att genom arbete bereda hjälp åt de hårt hemsökta stendistrikten i Göteborgs
och Bohus län samt Blekinge län. Inom nämnda båda län har kommissionen
bedrivit omfattande statliga reservarbeten, varvid självfallet i betydande utsträckning
sysselsättning beretts för de arbetslösa från dessa län. Den stegring,
som noteras för byggnadsverksamheten, torde närmast sammanhänga med
vissa säsongföreteelser.
Reservarbetenas kostnader pr dagsverke under årets olika månader framgå
av tab. 27. Nettokostnaden motsvarar kommissionens kostnader, sedan uppdragsgivarnas
bidrag fråndragits. Stegringen för juni månad är tillfällig och
sammanhänger med sättet för vissa kostnaders bokföring.
Tab. 27. Statliga reservarbetenas genomsnittliga kostnad
per 8-timmars dagsverke år 1934.
Brattokostnad Nettokostnad
Månad i kronor i kronor
pr dagsverke pr dagsverke
Januari.......... 7.97 6.43
Februari.......... 7.53 7.35
Mars............ 7.82 7.06
April........... 7.93 7.26
Maj............ 7.88 7.68
Juni............ 9.63 8.79
Grunderna för lönesättningen vid reservarbetena ha under året icke undergått
någon förändring. De av statsmakterna år 1933 fastställda reglerna äro
sålunda alltjämt gällande. I anledning av det av statsmakterna gjorda uttalandet,
att kommissionen oftare än tidigare varit fallet borde företaga revision
av de fastställda reservarbetslönerna, gick kommissionen redan i slutet
av föregående år i författning örn inhämtandet av de för en dylik lönerevision
erforderliga uppgifterna. För resultaten av den nya lönesättningen, som trädde
i kraft den 1 maj 1934 lämnas en redogörelse i det följande (sid. 54).
Medeldagsförtjänsterna vid de statliga reservarbetena under åren 1933—
1934 framgå av tab. 28.
28
ArbetslöshetsTcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
Tab. 28. Medelförtjänster vid de statliga reservarbetena
per 8-timmars dagsverke.
(Specialarbetare ej medräknade).
Månad
1933
1934
Januari . .
....... 4.25 kr.
4.61 kr.
Februari . .
....... 4.23 »
4.59 >
Mars....
....... 4.23 >
4.52 >
April . . .
....... 4.36 >
4.62 >
Maj ....
....... 4.39 »
4.43 >
Juni ....
....... 4.42 >
4.45 >
Juli ....
....... 4.61 »
4.53 >
Augusti . .
....... 4-84 »
4.67 >
September .
....... 4.98 »
4.75 »
Oktober . .
....... 4-95 >
4.67 >
November .
....... 4.91 »
—
December .
....... 4.76 »
—
Det må erinras, att uppgifterna i tab. 28 uteslutande avse reservarbetarnas
kontanta förmåner, i vilka ortstilläggen dock icke inräknats; ej heller ingå
de naturaförmåner, såsom fri bostad m. m., som de vid statliga reservarbeten
sysselsatta åtnjuta.
På grund av de ändrade grunderna för reservarbetslönerna undergingo medeldagsförtjänsterna,
under senare hälften av föregående år en höjning, i det
att förtjänsterna, som i juni 1933 i medeltal uppgingo till kr. 4:42, i november
stigit till kr. 4: 91 per dag. Sedermera ha emellertid medeldagsförtjänsterna
åter sjunkit. Nedgången i december 1933 och januari, februari och mars
1934 torde i viss mån sammanhänga med de försvårande moment, som vintern
medför för arbetenas bedrivande. Minskningen i förtjänsterna under maj månad
hänger naturligen samman med den den 1 maj genomförda lönerevisionen,
som genomsnittligt inneburit vissa lönereduceringar. Nedgången under sommarmånaderna
sammanhänger med att under denna tid ett mycket stort antal
arbetare nyintagits, varvid dessa på grund av ovana vid arbetet verkat
sänkande på medeldagsförtjänsterna. Under hösten, då nyintagningarna
starkt nedgått, medan avgångarna något stegrats, ha medeldagsförtjänsterna
åter stigit. Den omständigheten, att medelförtjänsterna under innevarande
höst genomsnittligt legat lägre än motsvarande tid föregående år är
emellertid väsentligen att hänföra till särskilda orsaker. En vidtagen undersökning
har sålunda givit vid handen, att nedgången i medeldagsförtjänsterna
huvudsakligen förorsakats av att nystartade arbetsplatser varit förlagda till
kommuner med förhållandevis låg reservarbetslön. Det torde förtjäna påpekas,
att merförtjänsterna utöver reservarbetslönen för närvarande äro minst
lika höga som i juni 1933.
Kungl. Majit uppdrog genom brev den 12 januari innevarande år åt kommissionen
att såsom statliga reservarbeten anordna olika arkivarbeten, ägnade
att motverka arbetslösheten bland kontorister och med dem jämställda.
Härvid skulle enligt Kungl. Maj:ts beslut i tillämpliga delar gälla reglerna
för vanliga statliga reservarbeten. I anledning av Kungl. Maj:ts nyssnämnda
opaginerad Kontrollera mot PDF
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehov et.
29
beslut tillskrev kommissionen samtliga de olika centrala och lokala myndigheter,
från vilka socialdepartementet tidigare erhållit uppgifter rörande förefintlighet
av dylika för kontorister och därmed jämställda lämpliga arbeten.
I denna skrivelse, till vilken fogades erforderliga handlingar för ansökan örn
arbetenas utförande såsom statliga reservarbeten, meddelades myndigheterna
närmare uppgifter rörande sättet för ifrågavarande arbetens bedrivande.
Genom nyssnämnda brev ställde Kungl. Majit ett belopp av 700,000 kronor
till kommissionens förfogande att användas till dylika statliga arkivarbeten.
Ifrågavarande belopp synes ha varit avvägt med hänsyn till resultatet av den
ovannämnda av socialdepartementet företagna undersökningen rörande förekomsten
av för arkivarbeten lämpliga arbetsobjekt. Omedelbart efter utsändandet
av ovannämnda formulär inkom från olika myndigheter ett stort antal
ansökningar örn dylika arkivarbeten. Omfattningen av de av kommissionen
beviljade arbetena under tiden februari—oktober innevarande år framgår av
tabell 29.
Tab. 29. Omfattningen av såsom statliga reservarbeten
beviljade arkivarbeten. Januari—oktober 1934.
Beviljat belopp
kr.
121,126
118,561
18,871
89,999
28,407
21,095
12,230
59,028
24.470
Summa — 493,787
Månad
Antal
sysselsatta
Januari.....
arkivarbetare
Februari.....
..... 48
Mars.......
..... 201
April......
..... 254
Maj.......
..... 260
Juni.......
..... 261
Juli.......
..... 250
Augusti.....
..... 234
September ....
..... 235
Oktober.....
..... 235
Ovannämnda belopp, 700,000 kronor, har ännu icke helt disponerats, vilket
sammanhänger med att från flera myndigheter, vilka varit upptagna i den
av socialdepartementet företagna utredningen såsom innehavare av lämpliga
arbetsobjekt, ansökningar till kommissionen icke inkommit. Under senare delen
av året ha de beviljade arkivarbetena i huvudsak inneburit olika fortsättningsarbeten
av redan tidigare medgivna dylika arbeten. Sammanlagt ha under
året 183 arkivarbeten igångsatts.
Antalet vid arkivarbeten sysselsatta arbetslösa framgår jämväl av uppgifterna
i tab. 29. Det högsta antalet (261) sysselsatta noterades i juni månad. Siffran
har sedermera något nedgått i samband med att beviljade arbeten slutförts.
Av de vid utgången av oktober vid dessa arbeten sysselsatta uppgick
antalet kvinnor till 56.
De olika statliga reservarbetena hava tillfört de olika kommunerna betydande
skatteunderlag. Enligt de sammandrag av dylika uppgifter för speBihang
till riksdagens protokoll 1985. 1 sami. Nr 89. 3
30
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
emalarbetare och reservarbetare vid kommissionens arbetsplatser, som verkställts
för år 1933, uppgick taxeringssumman till 28,440,000 kronor. Särskilt
stora belopp hava tillförts Blekinge samt Göteborgs och Bohus län.
b. Statskommunala reservarbeten.
Såsom ovan nämnts, skola enligt statsmakternas beslut 1933 vid beredandet
av hjälp för arbetslösa i form av arbete statskommunala reservarbeten äga
företräde. Dessa bestämmelser äro alltjämt gällande, ehuru, såsom i annat
sammanhang i förevarande framställning närmare beröres, riksdagen i skrivelse
433/1934 uttalat, att det begränsade hänvisningsområdet vid statskommunala
reservarbeten kunde i tider, då arbetslösheten minskas, föranleda, att
redan påbörjade arbeten måste avvecklas, vilket i sin ordning borde medföra
försiktighet vid igångsättandet av mera omfattande statskommunala arbetsföretag,
som svårligen kunde anpassas efter arbetslöshetens växlande omfattning.
Omfattningen av de under åren 1933—1934 bedrivna statskommunala
reservarbetena åskådliggöres av efterföljande tabell 30.
Tab. 30. Antalet statskommunala reservarbetare oell kommuner med arbetslösa sysselsatta
vid statskommunalt reservarbete. Iren 1933 och 1934.
1933 1934
Antal
Antal
Månad
Antal kommuner
syssel-
Antal kommuner
syssel-
satta
satta
januari.......
. . 182
8,483
415
13,879
februari.......
. . . 202
9.684
478
16,199
mars........
. . . 231
10,945
553
17,277
april........
. . 245
10,476
586
17,277
maj.........
. . 247
10,754
618
18,165
jani........
. . 262
11,852
593
18,477
jall........
. . 246
10,998
573
17,075
augusti.......
. . 247
11,367
541
16,037
september......
. . 263
12,139
479
14,362
oktober .......
. . 305
14,564
459
14,187
november......
. . 345
14,207
_
december......
. . 362
12,241
—
—
Till följd av arbetslöshetens stegrade omfattning hade redan i början av år
1933 de statskommunala reservarbetena, såsom synes, erhållit en relativt stor
omfattning. Emellertid uppgick vid denna tid antalet kommuner med rätt att
bedriva dylika arbeten till endast 200—250. Då kommissionen i anledning
av statsmakternas nyssnämnda beslut i många fall ansåg sig böra göra medgivandet
att bedriva kontantunderstödsverksamhet beroende av att kommunen
gjort skäliga ansträngningar att söka igångsätta statskommunala reservarbeten,
har antalet kommuner med rätt att bedriva dylika arbeten väsentligt ökats.
De betydligt ökade siffrorna, vad antalet kommuner beträffar, sammanhänga
emellertid jämväl med att, sedan vägstyrelser från 1 juli 1933 medgivits rätt
att bedriva statskommunala reservarbeten, de kommuner — i regel ett flertal
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
31
för varje arbete — som tilldelats platser vid dessa arbeten, ingå i statistiken.
Antalet arbetare sysselsatta vid de statskommunala reservarbetena steg icke i
samma proportion som kommunantalet ökat, vilket emellertid huvudsakligen
torde sammanhänga med nyss påpekade förhållande.
Den statskommunala reservarbetslinjen har under innevarande år tidvis
haft en förhållandevis stor omfattning. Med våren och sommaren ökades synnerligen
starkt antalet arbetslösa sysselsatta vid dessa arbeten. Högsta siffran
noteras i juni med icke mindre än 18,477. Det högsta antalet kommuner, som
medgivits rätt att sysselsätta arbetslösa vid dylika arbeten, noterades för maj
med 618. Under höstmånaderna har antalet åter nedgått.
Tab. 31. Beräknade kostnader för under år 1034 beviljade
statskommunala reservarbeten.
Månad
Samtliga arbeten
Kr.
Därav för allm. vägar
Kr.
januari............ 6,883,020: — 3,618,390: —
februari........... 9,086,965:— 4,033,650: —
mars............. 3,564,030: — 1,998,440: —
april............. 4,616,890:— 2,225,210: —
maj............. 767,457: — 89,767: —
juni . .
juli . .
augusti .
september
oktober .
1,420,975
833,190
903,385
1,794.020
3,583 005
Summa 33,452,937: —
244,990
386,810
322.880
275.880
961,100
14,157,117
Nedgången sammanhänger naturligen i främsta rummet med det minskade
hjälpbehov, som inträtt i och med arbetslöshetens starka nedgång. Kommissionen
har i anledning härav under senare tid och i överensstämmelse med riksdagens
uttalande i ovannämnda skrivelse 433/1934 iakttagit viss återhållsamhet
vid prövningen av ansökningar örn rätt att igångsätta statskommunala
reservarbeten. Detta belyses jämväl av ovanstående tabell, i vilken totalkostnaderna
för beviljade statskommunala reservarbeten 1934 månadsvis återgivits.
En ökning har, såsom synes, inträtt med oktober månad. Till följd av den
stora arbetsstyrka, som under sommaren sysselsattes vid dessa arbeten, färdigställdes
under denna tid arbeten i stor omfattning, medan förhållandevis få
arbetsföretag nybeviljades. En ökning av arbetsobjekten har med hänsyn härtill
varit erforderlig inför den kommande vintern.
Tabell 31 åskådliggör jämväl omfattningen av såsom statskommunala reservarbeten
beviljade allmänna vägar. Dessa motsvara sålunda en beräknad
kostnadssumma örn 14.2 milj. kr. Under tiden —81/12 1933 beviljades dylika
arbeten för 9.7 milj. kr. Under innevarande års första månader representerade
de allmänna vägarna icke mindre än hälften av totalkostnaderna för samtliga
såsom statskommunala reservarbeten beviljade arbeten. Under de senare månaderna
ha dessa arbeten icke ifrågakommit i samma stora omfattning som
tidigare, även om för oktober noteras viss ökning.
32
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
Kostnaderna för under året beviljade andra statskommunala reservarbeten
än allmänna vägar belöpa sig till 19,295,820 kr. Fördelningen av dessa på
arbetskostnader, materialkostnader och sådana kostnader, till vilka statsbidrag
icke utgår, framgår av följande sammanställning.
Arbetskostnader............ 11,403,263 kr.
Materialkostnader........... 6,641,492 »
Kostnader utan statsbidrag...... 1,251,065 >
Summa 19,295,820 kr.
Det må förtjäna noteras, att enligt tabell 31 arbeten, kostnadsberäknade till
33.4 milj. kr., beviljats såsom statskommunala reservarbeten innevarande år.
Då under tiden 1/7-—-31/i2 1933 motsvarande kostnadssumma utgjorde 35.6 milj.
kr., har från 1/7 1933 intill utgången av oktober månad 1934 beviljats statskommunala
reservarbeten för 69.0 milj. kr. Sammanräknas kontrakterade
statliga och beviljade statskommunala reservarbeten, uppgå de gemensamma
kostnaderna avseende sistnämnda tidsperiod till 143.3 milj. kr. De delar av
beviljade statskommunala reservarbeten, varpå statsbidrag den 31 oktober 1934
icke utbetalats, motsvarade ett belopp av omkring 50 milj. kr., varav något
över 18 milj. kr. för allmänna vägar.
De statskommunala reservarbetarna utgöras till övervägande del av familjeförsörjare.
Vid oktober månads utgång uppgick sålunda av de 14,187 statskommunala
reservarbetarna familjeförsörjarna till icke mindre än 10,261,
medan 3,926 voro rapporterade såsom saknande försörjningsplikt. Särskilt
ringa är antalet ungkarlar från städerna. Detta sammanhänger med de ovan
påpekade förhållandena, att städerna innevarande år i större utsträckning än
tidigare tilldelats platser vid de statliga reservarbetena, varvid kommittéerna
naturligen till dessa arbeten i första hand uttagit ungkarlarna. Å landsbygden
utgör antalet familjeförsörjare omkring 2/3 av samtliga vid statskommunala
reservarbeten sysselsatta.
Den statskommunala arbetslinjen har under året i ökad grad anlitats i landskommunerna.
Däremot noteras för städerna viss tillbakagång. Medan i januari
1934 de statskommunala reservarbetarna i städerna motsvarade 44.8 % av
samtliga, ha de vid utgången av oktober nedgått till 30.9 %.
Tab. 32. Statskommunala reservarbetare fördelade på städer oell landsbygd. År 1934.
Månad
Städer
Landsbygd
Hela
riket
Antal
%
Antal
%
Antal
%
januari......
.....6,217
44.8
7,662
55.2
13,879
100.0
februari.....
.....6,763
41.7
9,436
58.3
16.199
100.0
mars.......
.....6,696
38.8
10,581
61.2
17,277
100.0
april.......
.....6,794
39.3
10,483
60.7
17,277
100.0
maj.......
.....6,492
35.7
11,673
64.3
18,165
100.0
juni.......
juli.......
.....5,902
31.9
12,575
68.1
18,477
100.0
.....5,144
30.1
11.931
69.9
17,075
100.0
augusti......
.....4,621
28.8
11,416
71.2
16,037
100.O
september ....
.....4,240
29.5
10,122
70.5
14.362
100.0
oktober .....
.....4,387
30.9
9,800
69.1
14,187
100.0
opaginerad Kontrollera mot PDF
ArbetslöshetsTcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
33
Den statskommunala reservarbetslinjens omfattning i olika delar av landet
framgår av den i tab. 33 lämnade sammanställningen.
Tab. 33. Antalet från olika län vid statskommunala reservarbeten sysselsatta år 1934.
31/j
3%
Sl/7
31/io
hela
antalet
Bläder
lands-
bygd
400
746
808
785
785
_
519
623
539
479
106
373
297
668
348
268
65
203
655
590
374
341
169
172
382
533
428
357
92
265
640
676
553
524
400
124
122
197
201
199
37
162
1,013
1,187
1,069
862
436
426
339
272
30
12
11
1
1,029
1,304
940
659
116
543
397
509
292
187
75
112
849
1,472
896
585
491
94
328
314
269
214
163
51
184
196
155
129
129
—
776
957
820
827
351
476
736
640
456
266
145
121
337
449
355
j 291
166
125
584
961
927
967
113
854
592
839
459
414
93
321
363
557
412
369
166
203
764
839
1,587
1,070
38
1,032
433
670
841
772
110
662
951
1,059
2,570
2,144
22
2.122
191
155
399
465
25
440
657
605
861
788
20
768
! 341
259
486
213
63
150
i 13,879
17,277
17,075
| 14,187
4,387
9,800
Stockholms stad . .
Stockholms län
Uppsala
Södermanlands
Östergötlands
Jönköpings
Kronobergs
Kalmar
Gotlands
Blekinge
Kristianstads
Malmöhus
Hallands
Göteborgs stad.......
Göteb, och Bohus län i övrigt
Älvsborgs läll.....
Skaraborgs
Värmlands
Örebro
Västmanlands
Kopparbergs
Gävleborgs
Västernorrlands
Jämtlands
Västerbottens
Norrbottens
Hela riket
Det framgår av tab. 33, att antalet statskommunala reservarbetare ökats
synnerligen ojämnt inom olika delar. Även örn man bortser fran Gotlands län,
där nedgången sammanhänger med att arbetslösheten a landsbygden till väsentliga
delar försvunnit, framgår, att för södra och mellersta delarna av landet
en stark nedgång noteras redan under sommarmånaderna, då eljest den
statskommunala arbetslinjen hade sin största omfattning. Däremot ökade
under sommaren antalet arbetare i Norrland kraftigt; först i och med oktober
inträffar här en viss tillbakagång.
I likhet med vad ovan noterats beträffande vid de statliga reservarbetena
sysselsatta arbetslösa, ha vissa förskjutningar i åldershänseende förekommit,
så att de högre åldrarna blivit talrikare företrädda. Såväl absolut som relativt
har antalet ungdomar vid de statskommunala reservarbetena nedgått, något
som synes sammanhänga med att man fran städerna i främsta rummet berett
dessa hjälp genom hänvisning till olika kurser eller genom sysselsättning vid
34 Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
arbetsläger. De föreliggande uppgifterna äro sammanställda i efterföljande
tabell.
Tab. 84. Statskommunala reservarbetares fördelning på åldersgrupper. so/u 1933 och
3 Vio 1934.
Ålder
A n
tal
P
r o
c e r
t
Städer
Landsbygd
Hela riket
Städer
Landsbygd
Hela riket
30/ll
1933
31/io
1934
(prel.)
30/ll
1933
31/ioj
1934
(prel.)
30/ll
1933
31/io
1934
(prel.)
30/ll
1933
31/io
1934
(prel.)
30/n
1933
31/l0
1934
(piel.)
30/n
1933
31/l0
19:54
(prel.)
18—20
195
61
530
684
725
745
3.4
1.4
6.2
7.0
5.1
5.3
21—25
760
395
1,367
1,628
2,127
2,023
13.4
9.0 j
15.9
16.7
14 9
14.3
26—30
949
642
1,534
1,659
2,483
2,301
16.7
14.6
17.9
17.1
17.4
16.3
31—40
1,707
1,202
2,311
2,446
4,018
3,648
30.1
27.4
27.0
25.2
28.3
25.8
41—50
1,116
948
1,542
1,692
2,658
2,640
19.7
21.6 !
18.0
17.4
18.7
18.7
51—60
712
803
999
1,198
1.711
2,001
12.6
18.3 j
11.7
12.3
12.0
14.2
61—oj
231
336
282
4201
513
756
4.1
7.7 i
3.3
4.3
3.6
5.4
Summa
5,670
4,387 |
8,565
9,727 |
14,235
14,114
100. o
100.0 i
100.0
100-oj
10Ö.O
100.0
I olikhet med i städerna Ilar a landsbygden blott obetydliga förändringar i
ålderssammansättningen förekommit. Det torde dock förtjäna beaktas, att ett
anmärkningsvärt stort antal arbetslösa i hög ålder sysselsättas vid dessa arbeten.
De statskommunala reservarbetarnas yrkestillhörighet återgives i tabell 35,
i vilken uppgifter från de båda yrkesundersökningarna den 31 mars och den
31 oktober 1934 sammanställts.
Tab. 35. Statskommunala reservarbetares fördelning på yrkesgrupper. sl/s och »Vio 1934.
Yrkesgrupp
Antal
I % av hela
antalet i stats- kommunala
reservarb.
sysselsatta
I % av Leia
antalet hjälp- sökande inom
yrkesgruppen
31/3
31/io
(prel.)
31/3
31/l0
(prel.)
3 Vs
31/l0
(prel.)
Jordbruk och skogshushållning:
1) Hemmansägare.............
28
18
0.2
0.1
11.0
18.2
2) Arrendatorer..........
16
32
0.1
0.2
10.6
20.9
3) Kronotorpare............
9
17
0.1
0.1
9.6
28.3
4) Mindre jordbrukare, andra än ovan nämnda
208
306
1.2
2.2
9.7
23.3
5) Hemmasöner...........
114
184
0.7
1.8
8.7
23.3
6) Egentliga jordbruksarbetare........
1,302
803
7.5
5.8
12.8
16.8
7) > skogsarbetare .........
818
1,212
4.7
8.7
8.0
17.7
Industri och hantverk:
Gruvdrift och malmförädling (inbegr. järnbruk) . .
602
594
3.5
4.3
8.6
14.8
Jord-, sten- och glasindustri........
2,012
1,295
11.6
9.3
15.1
15.8
Metall- o. maskinind. (inbegr. mek. verkstäder) .
1,223
741
7.1
5.3
10.8
16.7
Trävaruindustri............
969
1,117
5.6
8.0
7.5
16.8
Arbetslöshetslcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
35
Yrkesgrupp
Antal
I % av hela
antalet i stats- kommunala
reservarb.
sysselsatta
I % av hela
antalet hjälp- sökande inom
yrkesgruppen
31/3
31/l0
(prel.)
31/3
31/l0
(prel.)
31/s
31/l0
(prel.)
Byggnadsverksamhet.............
1,449
776
8.4
5.6
10.3
16.7
Läder-, hår-, gummivaruindustri........
90
58
0.5
0.4
10.6
17.9
Textilindustri................
92
50
0.5
0.4
14.0
13.9
Beklädnadsindustri..............
148
83
0 9
0.6
9.6
13.6
Närings- och njutningsmedel.........
269
207
1.6
1.5
12.4
18.6
Kemisk-teknisk och belysningsindustri.....
146
152
0.8
1.1
20.5
30.2
Trämasse- och pappersindustri........
184
218
1.1
1.6
7.5
18.9
Grafisk industri...............
17
13
0.1
0.1
4.0
5.8
Industri och hantverk, ej särskilt specif.....
344
251
2.0
1.8
9.4
17.7
Sjöfart och fiske..............
297
161
1.7
1.1
7.7
11.0
Handel och samfärdsel m. m.:
Kontors-, bank- o. försäkringspersonal.....
75
90
0.4
0.6
5.4
11.2
Butiks- och magasinspersonal.........
168
160
1.0
1.1
4.6
9.1
Hotell-, kafé o. restaurangrörelse........
35
37
0.2
0.3
3.0
7.1
Landtransport................
630
412
3.6
3.0
9.9
13.6
Allmän och litterär verksamhet........
7
16
—
0.1
1.8
7.7
Handel och samfärdsel ej särskilt specif.....
40
24
0.2
0.2
15.6
20.3
Husligt arbete................
1
—
0.0
—
0.0
—
Arbete, ej hänförligt till annan grupp (inbe- gripet grov- o. div.arb., ej hänf. till visst yrke) . .
5,999
4,902
34.7
35.2
12.8
17.8
Summa
17,292
13,929
100.0
100.0
10.8
16.7
Större förskjutningar i yrkestillhörigheten hava icke ägt runi under de 7
månader, som förflutit mellan de båda undersökningarna. Måhända torde
dock förtjäna nämnas, att antalet skogsarbetare ökat förhållandevis starkt,
medan antalet statskommunala reservarbetare tillhörande byggnadsindustrien
gått tillbaka. Det framgår vidare, att den statskommunala arbetslinjens betydelse
såsom hjälpform inom de olika yrkena varierat förhållandevis litet,
örn man bortser från ett par enstaka yrkesgrupper.
Medeldagsförtjänsterna vid de statskommunala reservarbetena äro för åren
1933 och 1934 angivna i tab. 36.
Tab. 36. Medelförtjänster vid de statskommunala reservarbetena per 8 timmars dagsverke.
(Specialarbetare ej medräknade.)
Månad
1933
1934
Månad
1933
1934
Januari......
4.69 kr.
5.43 kr.
Juli......
5.04 kr.
5.13 kr.
Februari.....
4.56 >
5.51 >
Augusti ....
5.24 >
5.13 >
Mars.......
4.80 »
5.41 >
September . . .
5.29 »
5.15 >
April.......
4.64 >
5.42 >
Oktober ....
5.30 »
5.14 > (prel.)
Maj.......
4.74 >
5.22 >
November . . .
5.33 >
—
Juni.......
5.15 >
December . . .
5.63 >
—
Förtjänsterna vid de statskommunala reservarbetena ligga icke obetydligt
högre än vid de statliga reservarbetena. Detta förhållande sammanhänger
emellertid med att de statskommunala reservarbetena i väsentligt större ut
-
36
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
sträckning än de statliga äro förlagda till kommuner med förhållandevis hög
reservarbetslön. De variationer i lönerna, som återspeglas i ovanstående tabell,
bero naturligen i viss mån på löneläget inom de kommuner, vilka bedriva
statskommunala reservarbeten, i det att medeltalen icke hänföra sig till samma
kommuner, utan till dem som under respektive månader bedrivit statskommunala
reservarbeten. Nedgången under senare tid i antalet kommuner
inverkar naturligen ock i viss mån på variationerna i lönerna. Den för maj
månad noterade nedgången från kr. 5.42 till 5.22 sammanhänger med lönerevisionen
per den 1 maj.
Såsom statskommunala reservarbeten hava jämväl i mindre omfattning anordnats
arkivarbeten för kontorister och med dem jämställda. Denna form av
arbetslösbetsbälp bar emellertid i huvudsak endast tillämpats i vissa städer.
Den ojämförligt största omfattningen ba dessa arbeten baft i Stockholm.
Statsbidrag till de statskommunala reservarbetena fastställes enligt de efter
1 juli 1934 gällande bestämmelserna av kommissionen eller, därest fråga
är örn bidragsprocent överstigande 75 %, av Kungl. Majit. Vad beträffar
första halvåret 1934 fastställdes bidragsprocent, överstigande 50 %, av Kungl.
Majit. Fördelningen på olika förekommande procentsatser av de kommuner,
som åtnjutit förhöjt statsbidrag, framgår av tab. 37.
Under första halvåret innevarande år åtnjöto icke mindre än 220 kommuner
s. k. förböjt statsbidrag, d. v. s. bidrag utgående med mer än 50 % till
kostnaderna för arbetslöner. Huvudparten av dessa kommuner är enligt sa
-
Tab. 37. Omfattningen av medgivet förhöjt statsbidrag till arbetslönerna vid statskommnnala
reservarbeten. Antal kommuner.
Period
55 %
60 %
65 %
70 %
75 %
stä-
lands-
s:a
stä-
lands-
s:a
stä-
lands-
s:a
i stä-
lands-
s:a
stä-
lands-
s:a
der
bygd
der
bygd
der
bygd
der
bygd
der
bygd
1931
_
_
3
3
3
3
2
6
8
1932
—
—
—
1
14
15
1
10
11
—
5
5
5
32
37
Vi—1J»/6 1933
1
7
8
7
25
32
—
11
11
—
9
9
4
36
40
Vr—”/n 1933
1
15
16
9
20
29
1
15
16
—
16
16
2
34
36
Vi—80/s 1934
5
20
25
8
19
27
1
18
19
—
16
16
1
25
26
‘A—31/1219341
7
16
23
1
23
24
1
26
27
—
15
15
—
14
14
80 %
85 %
90 %
95 %
Summa
summarum
Period
stä-
lands-
s:a
stä-
lands
s:a
stä-
lands-
s:a
stä-
lands-
s:a
stä-
lands-
s:a
der
bygd
der
bygd
der
bygd
der
bygd
der
bygd
1931
1
i
3
3
2
16
18
1932
—
4
4
3
3
6
2
28
30
_
_
_
12
96
108
Vi—3% 1933
1
13
14
3
7
10
2
42
44
—
—
—
18
150
168
Vt—1«/,j 1933
1
19
20
2
15
17
2
21
23
—
30
30
18
185
203
''/i—“/# 1934
2
13
15
2
19
21
2
25
27
—
44
44
21
199
220
l/7—1"/« 19341
2
14
16
3
11
14
1
8
9
—
27
27
15
154
169
1 Avser läget enligt Kungl. Maj:ts och arbetslöshetskommissionens beslut t. o. m. den 31/io 1934.
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
37
kens natur landskommuner. Icke mindre än 44 kommuner hade av Kungl.
Majit tillerkänts ett så högt statsbidrag som 95 %. För andra halvåret 1934
har en väsentlig nedgång i antalet kommuner åtnjutande förhöjt statsbidrag
inträffat, i det att antalet dylika kommuner minskat med 51. Hela antalet
kommuner, som den 31 oktober 1934 av Kungl. Maj :t eller kommissionen tillerkänts
förhöjt statsbidrag, uppgick sålunda till 169, varav 154 landskommuner
och 15 städer. Nedgången beror till en del pa den minskade omfattningen
av den statskommunala arbetslinjen i samband med arbetslöshetens
tillbakagång. Antalet kommuner med förhöjt statsbidrag har emellertid jämväl
av andra anledningar minskats. Enär arbetslöshetens omfattning inom
en kommun utgör en av de faktorer, efter vilken statsbidraget awäges, har
arbetslöshetens nedgång medfört en generell sänkning av storleken av de utgående
statsbidragen. Särskilt anmärkningsvärd är nedgången i kommuner
nied så högt statsbidrag som 95 %. Dessa utgjorde nämligen den 31 oktober
1934 endast 27, d. v. s. 17 mindre än under första halvåret innevarande år.
Antalet kommuner med ett till 90 % förhöjt statsbidrag har sjunkit fran
27 till 9. I anledning av beslut den 31 augusti 1934 av Kungl. Majit ha
kommunerna till de statskommunala reservarbeten, som igångsatts före 1 september
1934, medgivits statsbidrag med samma procentsats, som var gällande
vid utgången av första halvåret 1934.
Den för en kommun fastställda procentsatsen gäller i allmänhet samtliga
inom kommunen bedrivna statskommunala reservarbeten. I särskilda fall
har statsbidrag emellertid medgivits att utgå med högre procentsats, nämligen
då fråga varit örn sådana arbeten, vilka ansetts tillgodose ett statsintresse
av något slag. Det kan sålunda förtjäna nämnas, att 5 kommuner till
olika kulturhistoriskt betydelsefulla arbeten under året tillerkänts förhöjt
statsbidrag, varav 3 uppgående till ett belopp av 90 % och 2 till 75 °/°. För
flygfältsarbeten utgår statsbidrag enligt förmånligare grunder än andra
statskommunala reservarbeten. Salunda hava städerna Stockholm, Jönköping
och Halmstad tillerkänts ett till 90 % förhöjt statsbidrag för i dessa städer
pågående flygfältsarbeten.
Vad statsbidragen till materialkostnader beträffar, utgå dessa såsom regel
i en viss bestämd relation till den för arbetslönerna fastställda statsbidragsprocenten.
Såsom regel förekomma icke högre bidrag än 50 °/°. Endast i några
fall har högre statsbidrag medgivits.
c. Kommunala reservarbeten.
Under år 1933 sysselsattes vid rent kommunala reservarbeten, till vilka
statsbidrag icke i någon form utgår, ett större antal arbetare än vid de samtidigt
anordnade statskommunala reservarbetena. Den utvidgning av den
statliga och statsunderstödda hjälpverksamheten, som ägde rum under 1933,
medförde emellertid en successiv nedgång av antalet sysselsatta vid kommunala
reservarbeten. Ända sedan augusti månad 1933 har antalet vid de kommunala
reservarbetena sysselsatta, örn man bortser fran en enda manad, varit
opaginerad Kontrollera mot PDF
38
ArbetslöshetsJcommissionens skrivelse äng. vnedelsbehovet.
i fallande, så att de den 31 oktober 1934 endast sysselsatte i det närmaste
4,000, d. v. s. omkring en tredjedel av antalet under motsvarande tid föregående
ar. Det torde kunna förtjäna att papekas, att vid de kommunala reservarbetena
den 31 oktober 1934 sysselsattes mindre än 1!io av samtliga de till
kommissionen rapporterade arbetslösa, vilka bringats hjälp genom beredande
av arbete. Föregående år voro vid de kommunala reservarbetena anställda
1U av dem, vilka bringats hjälp genom beredande av arbete. Närmare uppgifter
rörande omfattningen under senare år av de kommunala reservarbetena
äro införda i tabell 38.
d. Arbetslinjens omfattning.
I tab. 38 hava sammanställts vissa uppgifter rörande arbetslinjens omfattd.
v. s. antalet vid statliga, statskommunala och kommunala reservarbeten
sysselsatta.
Tab. 38. Arbetslinjens omfattning-. Iren 1931—1934.
Månad
A n
tal sj
''snis
atta
vid statliga reservarbeten
vid statskommunala
reservarbeten
1931
1932
1933
1934
1931
1932
1933
1934
4,983
12,099
16,253
18,598
900
3,016
8,483
13,879
6,188
14,015
17,275
20,667
1,199
4,018
9i684
16,199
6,251
14,245
17,933
21,826
1,502
4,516
10,945
17’277
6,501
13,879
18,504
21,935
1,361
4,863
10,476
17,277
6,063
14,308
20,541
23,029
1,285
4,900
10,754
18,165
6,774
15,172
22,175
25,488
1,199
5,645
llj852
18477
6,946
15,648
23,707
26,756
785
5,346
10,998
17,075
6,923
15,865
23,683
26,816
737
5,232
11,367
16^037
6,974
16,254
22,934
25,014
863
6,150
12,139
14462
7,445
16.055
20,676
23,639
1,358
7,418
14,564
14,187
8,556
15,713
17,691
—
1,683
7,975
14,207
9,163
14,590
16,374
—
2,415
8^494
12i241
—
Januari
Februari
Mars .
April .
Maj . .
Juni .
Juli .
Augusti
September
Oktober .
November
December
Månad
Antal sysselsatta
vid kommunala
reservarbeten
Summa sysselsatta vid
olika slag av
reservarbeten
1931
1932
1933
1934
1931
1932
1933
1934
1931
1932
1933
1934
5,486
11,530
16,785
10,546
11,369
26,645
41,521
43,023
28.2
25.7
21.9
25 l
6,690
13,934
18,597
10,390
14,077
31,967
45,556
47,256
33.8
29.6
25.0
28.4
6,587
11,384
17,037
8,316
14,340
30,145
45,915
47,419
34.2
27.5
24.6
29.6
5,060
10,384
13,298
6,028
12,922
29,126
42,278
45,240
32.8
26.2
23.9
31.1
4,378
9,405
12,113
4,915
11,726
28,613
43,408
46,109
33.9
27.5
27.8
39.7
4,078
9,609
12,062
4,500
12,051
30,426
46,089
48,465
38.8
31.2
31.7
48.6
4,127
9,692
12,625
4,376
11,858
30,686
47,330
48,207
38.9
32.4
34.1
55.9
4,601
10,080
12,918
4.048
12,261
31,177
47,968
46,901
34.3
31.2
56.5
4,522
10,127
11,916
3,871
12,359
32,531
46,989
43,247
30.6
30.6
31.0
54.8
5,459
10,744
11,559
3,995
14,262
34,217
46,799
41,821
25.0
27.7
28.4
49.3
8,03?
12,689
10,326
—
18,276
36,377
42,224!
_
23.7
24.7
24.7
8,723
13,481
9,237
—
20,301
36,565
37,852]
—
22.9
22 7
22.1
—
% av hela antalet
rapporterade hjälpsökande
arbetslösa
Januari
Februari
Mars .
April .
Maj . .
Juni
Juli .
Augusti
September
Oktober .
November
December
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
39
Det torde i anledning av ovanstående tabell förtjäna att understrykas, i vilken
relativt ökad omfattning de arbetslösa berett.s hjälp genom arbete. Vid
början av innevarande år meddelades hjälp genom reservarbete åt endast 1/4 av
samtliga hjälpsökande arbetslösa. Trots tillbakagången av antalet arbetare
vid de rent kommunala reservarbetena har antalet reservarbetare stigit, så att
detta under tiden juli—september 1934 överstigit 50 % av samtliga hjälpsökande
arbetslösa. I september 1933 utgjorde motsvarande procenttal 28.4; för
oktober 1934 noteras någon tillbakagång men alltjämt är dock i det närmaste
hälften av de rapporterade arbetslösa hjälpta genom arbete. Arbetslinjen är
sålunda för närvarande den dominerande hjälpformen i den under kommissionens
ledning bedrivna hjälpverksamheten.
2. Tinder stödslinjen,
a. Dagunderstöd.
Arbetslöshetens stora omfattning och svårigheterna att snabbt öka arbetslinjen
i förhållande till det stegrade hjälpbehovet medförde, att under hela år
1933 kontantunderstödsverksamhet med statsbidrag måste i förhållandevis stor
utsträckning tillgripas såsom supplerande hjälpform. Under sommarmånaderna
var det endast i ringa mån möjligt att nedskära densamma; den med höstens
inbrott stegrade arbetslösheten medförde en ytterligare ansvällning av denna
hjälpform. Medan under sommarmånaderna antalet kontantunderstödda kunnat
hållas vid omkring 40,000, hade detta antal vid ingången av år 1934 ökats till
över 60,000. Vid denna tid bedrevo icke mindre än 329 kommuner kontantunderstödsverksamhet
med statsbidrag. Under första kvartalet innevarande år
kunde kontantunderstödsverksamheten icke nämnvärt begränsas, utan densamma
var i det närmaste oförändrad vid ovan angiven storlek. Genom den ökade
tillgången på platser vid statliga reservarbeten har det sedermera varit möjligt
att i betydande utsträckning ersätta kontantunderstödsverksamheten med dylika
platser. Detta förhållande i förening med arbetslöshetens starka nedgång under
vårmånaderna medförde, att under andra kvartalet 1934 kontantunderstödsverksamheten
så småningom kunde minskas till endast en tredjedel av
densammas storlek vid kvartalets början.
Denna gynnsamma utveckling har sedermera fortsatt. Under sommar- och
höstmånaderna har det varit möjligt att hålla kontantunderstödsverksamheten
inom en synnerligen snäv ram. Först med oktober månads inbrott och den försämring,
som denna månad noteras på arbetsmarknaden, har det varit nödvändigt
att medgiva viss mindre stegring av kontantunderstödsverksamheten.
Enligt de uppgifter, som föreligga för oktober och vilka återgivas i efterföljande
tabell, uppgick antalet kontantunderstödda emellertid till endast omkring
8,200 personer. Vid denna tid förekom kontantunderstödsverksamhet
huvudsakligen endast i de större städerna, samt i vissa enstaka landskommuner
främst i Västernorrlands samt Göteborgs och Bohus län.
40
Arbetslöslietskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
Tab. 39. Antal kommuner, som bedrivit understödsverksamhet med statsbidrag,
oell antalet dagnnderstödda. Åren 1933 oell 11134.
1 9
3 3
1 9
3 4
Månad
Kommuner
Dag-
understSdda
Kommuner
Pag-
understödda
januari.....
..... 264
43,110
329
60,604
februari.....
..... 306
52,909
271
58.254
mars......
..... 336
58,135
268
57,430
april......
..... 304
56.791
185
45,041
maj......
.... 215
44,701
114
31,605
juni......
..... 165
37,271
72
20,846
juli.......
.... 381
39, i 05
43
13,699
augusti.....
.... 163
37,490
33
9,710
september . . . .
.... 195
40,841
19
7,585
oktober .....
.... 222
47,198
30
8,175
november . . . .
. . • . 260
50,842
_
december . . . .
.... 304
57,001
—
—
Vid ingången av år 1934 omfattade den kontanta understödsverksamheten,
som tidigare nämnts, inemot 61,000 arbetslösa, fördelade på 329 kommuner.
Dessa siffror äro de högsta, som under innevarande kris noterats. Av dessa
61,000 understödda kommo omkring 34,000 på städerna och 27,000 på landsbygden.
Den minskning i kontantunderstödsverksamhetens omfattning, som
sedermera genomförts, har varit särskilt omfattande på landsbygden; vid utgången
av oktober 1934 uppgick sålunda antalet arbetslösa, uppbärande
dagunderstöd, till något över 1,100 personer, d. v. s. till mindre än 1j20 av antalet
vid årets ingång. Under samma tid nedgick antalet kontantunderstödda
i städerna från 34,000 till omkring 7,000, d. v. s. till omkring Vc I det föregående
har påvisats, hurusom antalet statliga reservarbetare från stadskommunerna
ökat väsentligt, medan antalet dylika reservarbetare från landsbygden
under året relativt sett minskat. Då möjligheterna att bereda hjälp i
form av arbete vid de statliga reservarbetena varit det medel, som — örn
man bortser från det minskade hjälpbehov, som följt av arbetslöshetens
nedgång — i främsta rummet möjliggjort en successiv nedskärning i kontantunderstödsverksamheten,
torde det påpekade förhållandet tarva förklaring.
Det må samtidigt förtjäna erinras örn att antalet statskommunala reservarbetare
i städerna under innevarande år nedgått.
Ehuru, såsom framgår av tidigare meddelade uppgifter rörande de statliga
reservarbetarna, antalet från landsbygden hänvisade icke stigit, har dock
hänvisningen av arbetslösa från landsbygden varit synnerligen omfattande.
Med hänsyn till läget inom jordbruket har kommissionen såsom ovan berörts
vid flera tillfällen företagit hemsändningar från de statliga reservarbetena beträffande
arbetare hänvisade från jordbrukskommuner. Under sommaren innevarande
år verkställde kommissionen härjämte en ingående granskning av
hjälpverksamhetens omfattning i de olika kommunerna. Till följd av arbetslöshetens
nedgång hade hjälpverksamheten i ett stort antal landskommuner erhållit
en omfattning, som översteg den, varav kommunen kunde anses vara i
behov, varför hemsändningar i viss omfattning verkställdes. Genom dessa
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
41
bemsändningar har det varit möjligt att företaga omfattande nyhänvisningar
till de statliga reservarbetena, ehuru dessa hänvisningar icke återspeglas
i förändringarna i den totala arbetsstyrkans storlek. Trots att landskommunerna
numera icke disponera över ett större antal platser än tidigare, ha
dock hänvisningarna sålunda varit synnerligen omfattande. En följd härav
har även blivit, att kommissionen kunnat med några undantag avveckla kontantunderstödsverksamheten,
vad landsbygden beträffar. I förevarande sammanhang
torde det även förtjäna papekas, att i tab. 39 jämväl äro inräknade
sådana unga arbetslösa, vilka deltaga i kurser och samtidigt åtnjuta kontantunderstöd.
Kontantunderstödsverksamhetens geografiska fördelning vid olika tidpunkter
innevarande år belyses av tabell 40.
Tab. 40. Kommuner, som bedrivit understödsverksamliet med statsbidrag, samt dagunderstödda
fördelade på län. År 1934.
Antalet kommuner
Antal dagunderstödda
3i/i 30/4
31/7
31/l0
31/l
S0/4 31/?
31/lO
Stockholms stad......|
1
1
Stockholms län . . . . |
23
10
Uppsala > ....
7
4
Södermanlands » ....
10
2
Östergötlands > ....
14
6
Jönköpings > ....
2
2
Kronobergs > ....
6^
—
Kalmar > ....
9
4
Gotlands > ....
5
i
Blekinge ''■> ....
9
5
Kristianstads > ....
19
—
Malmöhus > ....
18
10
Hallands > ....
3
2
Göteborgs stad.......
1
1
Göteb. o. Bohus län i övrigt .
20
18
Älvsborgs > ....
8
2
Skaraborgs » ....
6
4
Värmlands > ....
26
21
Örebro > ....
17
9
Västmanlands > ....
11
6
Kopparbergs » ....
23
13
Gävleborgs > ....
30
20
Västernorrlands > ....
34
30
Jämtlands » ....
10
2
Västerbottens > ....
5
4
Norrbottens » ....
12
8
Summa
329
| 185
ll
1
10,208
9,497
5,432
3,502
1 i
1
1,748
1,189
112
14
1
1
678
380
46
60
__
581
81
—
—
2
2
2,067
1,423
323
188
1
31
25
—
20
_
108
—
—
—
_
1
1,198
386
—
20
_
_
160
23
—
—
1
_
1,102
478
50
—
—
—
99
—
—
—
3
4
6,698
4,035
1,166
466
_
460
223
—
—
1
1
7,207
6,120
3,288
2,437
10
2
4,634
3,497
936
275
—
—
584
284
—
—
1
1
509
219
37
15
3
2
2,151
1,664
215
169
3
2
1.797
958
167
112
_
1,259
599
—
—
1
—
1,943
1,453
200
—
6
3
3,261
2,631
596
334
8
7
| 8,483
7,877
1,117
535
_
456
125
—
—
_
_
372
222
—
—
1
1
2,810
1,652
14
28
43
30
60,604
| 45,041
13,699
8,175
Det framgår, att vid utgången av oktober 1934 inom ett anmärkningsvärt
stort antal län kontantunderstödsverksamheten icke behövt komma ifråga. Inom
flera av länen, nämligen Stockholms, Jönköpings, Kalmar och Skaraborgs
län, förekommer kontantunderstödsverksamhet endast till kursdeltagare.
42 Arbetslöshetskommissionens skrivelse äng. medelsbehovet.
De förändringar i åldershänseende, som arbetslöshetsklientelet under innevarande
ar undergått och villia redan ovan i annat sammanhang berörts, återspegla
sig med särskild tydlighet i förskjutningar i de kontantunderstöddas
ålder.
Tab. 41. lie dagnnderstöddas (ej kursdeltagare) fördelning på åldersgrupper.
s%i 193:5 och 31/io 1934.
Ålder
A n
tal
Pro
cent
Städer
1 Landsbygd
Hela riket
Städer
Landsbygd
Hela riket
3%1
1933
31/io
1934
(prel.)
30/ll
1933
31/io
1934
(prel.)
30/ll
1933
31/l0
1934
(prel.)
30/ll
1933
31/io
1934
(prel.)
30/n
1933
31/io
1934
(prel.)
3%1
1933
31/io
1934
(prel.)
16—17 ....
108
_
742
850
0.4
3.4
1 8
18—20 ....
1,371
—
2,320
—
3,691
_
5.3
_
10.7
7.7
21—25 ....
4,498
293
4,122
81
8,620
374
17.2
4.9
19.0
rr
18.1
5 3
26—30 ....
4,723
940
3,413
135
8,136
1,075
18.1
15.8
15.7
12.0
17.0
15.2
31''-40 ....
6,447
1,860
4,650
300
11.097
2,160
24.7
31.3
21.4
23.2
30.5
41—50 ....
4,586
1,394
3,164
239
7,750
1,633
17.6
23.4
14.6
2i.2
16.2
23.1
51—60 ....
3,145
1,028
2,298
223
5.443
1,251
12.1
17.3
10.6
19.8
11.4
17.7
61—co ....
1.192
435
l,0O2
148
2.194
583
4.6
7.3
4.6
13.2
4.6
8.2
Summa
26,070
5,9501
21,711
1126
47,781
7,076
100.0
100.0
100.0
100.0 |
100. o
100. o
Med hänsyn till det förbättrade läget på ungdomsmarknaden beslöt kommissionen
den 27 juli 1934 att avstänga arbetslösa, icke fyllda 22 år, från
understödsverksamhet med undantag dock för de fall då vederbörande samtidigt
deltog i kursverksamhet. Detta har naturligen medverkat till förskjutningen
i åldershänseende. Ehuru enligt sakens natur antalet kontantunderstödda
kraftigt gått tillbaka inom alla åldersklasser, framgår dock, att minskningen
inom de högre åldrarna varit väsentligt svagare än inom de lägre. Antalet
personer i åldern över 50 år, som den 31 oktober 1934 åtnjöto kontantunderstöd,
uppgick salunda till 25.9 % av samtliga, medan den sista november
1933 motsvarande procentsats utgjorde 16.0. Ahmärkningsvärt stora ha i detta
hänseende förskjutningarna på landsbygden varit.
De kontantunderstöddas fördelning med avseende på yrken den 31 mars och
31 oktober innevarande år framgår av de i tab. 42 lämnade uppgifterna.
Den synnerligen starka nedgången i kontantunderstödsverksamheten under
de sju månader, som legat mellan de båda undersökningarna, har naturligen
medfört förskjutningar i yrkeshänseende. Det förbättrade läget å arbetsmarknaden
inom jord- och skogsbruk har åstadkommit en mycket stark
nedgång i antalet kontantunderstödda inom dessa näringsgrenar. Däremot
noteras för flera grenar av industrien mindre stark minskning än den genomsnittliga.
Inom flertalet yrken hade understödslinjen den 31 oktober 1934 endast
helt obetydlig omfattning. Sa var exempelvis förhållandet med de båda stora
yrkesgrupperna gruvdrift och malmförädling samt jord-, sten- och glasindustri.
Inom visa mindre yrkesgrupper spelade dock alltjämt kontantunderstödsverk
-
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
43
Tab. 42. Dagunderstöddas (inbegripet arbetselever) fördelning på olika yrkesgrupper.
5,/s och 3l/io 1934.
Yrkesgrupp
Antal
I % av hela
antalet dag- understödda
I % av hela
antalet hjälp- sökande inom
yrkesgruppen
31/3
31/io
(prel.)
31/3
31/l0
(prel.)
31/3
31/l0
(prel.)
Jordbruk och skogshushållning:
1) Hemmansägare..............
10
0.0
3.9
2) Arrendatorer..............
10
—
0.0
—
6.6
—
3) Kronotorpare..............
4
—
0.0
—
4.3
—
4) Mindre jordbrukare, andra än ovan nämnda .
556
4
1.0
0.0
26.0
0.3
5) Hemmasöner...............
102
17
02
0.2
7.8
2.1
6) Egentliga jordbruksarbetare.......
1,270
150
2.2
1.6
12.5
3.1
7) » skogsarbetare..........
1,424
72
2.5
0.8
13.9
1.0
Industri och hantverk:
Gruvdrift och malmförädling (inbegr. järnbruk) . .
3,009
226
5.2
2.5
43.2
5.6
Jord-, sten- och glasindustri..........
4,636
478
8.0
5.2
34.8
5.8
Metall- o. maskinind. (inbegr. mek. verkstäder) . .
6,665
1,350
11.5
14 7
58.7
30 4
Trävaruindustri...............
6,614
829
11.4
9.0
51.1
12.5
Byggnadsverksamhet.............
5,216
609
9.0
6.6
33.9
13.1
Läder-, hår-, gummivaruindustri........
Textilindustri................
409
34
0.7
0.4
47.9
10.5
290
67
0.6
0.7
44.0
18.6
Beklädnadsindustri..............
839
183
1.4
2.0
54.3
30.0
Närings- och njutningsmedelsindustri......
1,099
256
1.9
2.8
50.6
23.0
Kemisk-teknisk och belysningsindustri.....
258
45
0.4
0.5
36.3
8.9
Trämasse- och pappersindustri.........
1,332
166
2.3
1.8
54.3
14.4
Grafisk industri...............
298
100
0.5
1.1
70.0
44.4
Industri och hantverk, ej särskilt specif.....
1,655
318
2.9
3.5
45.4
22.4
Sjöfart och fiske..............
2,046
288
3.5
3.1
52.9
19.6
Handel och samfärdsel m. m.:
Kontors-, bank- o. försäkringspersonal.....
822
293
1.4
3.2
59.3
36.6
Butiks- och magasinspersonal.........
2,467
790
739
4.2
8.1
67.6
42.1
Hotell-, kafé o. restaurangrörelse........
217
1.4
2.4
68.8
41.8
Landtransport................
3,720
943
6.4
10.3
58.7
31.1
Allmän litterär verksamhet..........
254
97
0.4
1.1
64.0
46.9
Handel och samfärdsel, oj särskilt specif. ....
65
20
0.1
0.2
25.4
16.9
Husligt arbete................
38
5
0.1
0.1
9.9
3.9
Arbete ej hauf ärligt till annan grupp (inbegri- pet grov- o. div.arb., ej hänf. till visst yrke) .
12,111
1,658
20.9
18.1
25.8
6.0
Summa
58,009
9,1G4
100.0
100. o
36.3
11.0
samheten viss roll, exempelvis inom grafisk industri, där 44.4 % av de hjälpsökande
beretts hjälp i form av kontantunderstöd; totalantalet genom understöd
hjälpta uppgick dock blott till 100 arbetslösa. Såsom anmärkningsvärt
torde få noteras, att inom metall- och maskinindustrien ännu 30.4 % erhållit
hjälp i denna form. Detta torde sammanhänga med att en stor del av de
inom denna yrkesgrupp redovisade tillhöra Stockholm och Göteborg och att
kontantunderstödsverksamheten inom dessa städer alltjämt har en förhållandevis
stor omfattning. Härjämte må erinras örn att ett icke ringa antal av de
44
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
sålunda understödda utgöras av kursdeltagare. För yrkesgruppen handel och
samfärdsel noterades alltjämt höga siffror för kontantunderstödsverksamheten.
Den ovan (sid. 18) omnämnda nedgången i arbetslösheten bland kvinnorna
har medfört, att kontantunderstödsverksamheten praktiskt taget helt kunnat
avvecklas för dessa. Vad Stockholm beträffar, må förtjäna meddelas, att kommissionen
icke medgivit kontantunderstöd till kvinnor från och med den 16 juli
1934. Hela antalet understödda kvinnor utgjorde vid utgången av oktober
månad 26.
Dagunderstöd har företrädesvis lämnats i kontant form, men författningens
bestämmelser, varigenom meddelandet av hjälp in natura medgives, ha
under året tillämpats i ett icke obetydligt antal kommuner.
Den omfattning, i vilken kommunerna begagnat sig av författningens bestämmelser
örn arbetsplikt, belyses av tab. 43.
Tab. 43. Antal arbetspliktstillämpaude kommuner. Januari—oktober 1934.
Kommuner med
kontantnnderstöds- Kommuner tillämpande arbetsplikt
verksamhet med
statsbidrag
Städer
Landsbygd
Summa
Januari......
..... 350
35
113
148
Februari.....
..... 284
24
73
97
Mars.......
..... 286
30
73
103
April.......
..... 206
26
54
80
Maj .......
..... 128
23
38
61
Juni.......
..... 82
17
34
51
Juli.......
..... 47
9
19
28
Augusti......
..... 36
9
15
24
September.....
..... 19
3
8
11
Oktober (pral.). . .
..... 30
8
7
15
Under år 1934 ha följande kommuner, nämligen Stockholm, Norrköping,
Kalmar, Oskarshamn, Västervik, Karlskrona, Sölvesborg, Hälsingborg, Landskrona,
Malmö, Halmstad, Göteborg, Lysekil, Gävle, Söderhamn och Härnösand,
medgivits rätt att lämna dagunderstöd till arbetslösa sjömän utan hemortsrätt
i vederbörande kommun. För denna understödsverksamhet har kommunen åtnjutit
ett statsbidrag örn 75 %, där ej högre procenttal av Kungl. Majit medgivits.
I flera av här nämnda kommuner har kursverksamhet för sjömän anordnats
såväl med som utan statsbidrag av till kommissionens förfogande ställda
medel.
Statsbidrag till kontantunderstödsverksamhet utgår, då särskilda skäl ej
föranleda till annat, med 50 % av det utbetalade dagunderstödsbeloppet. Med
hänsyn emellertid till omfattande arbetslöshet och hårt skattetryck ha kommuner
under innevarande år i likhet med tidigare och efter samma grunder
som i fråga om statskommunala reservarbeten, tillerkänts s. k. förhöjt statsbidrag.
Omfattningen härav framgår av tab. 44.
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
45
Tab. 44. Omfattningen ar medgivet förliiijt statsbidrag till dagunderstöd. Antal
kommuner.
Period
55 %
60 %
65 %
70 %
75 %
lands-
#.
stä-
lands-
s:a
stä-
lands-
s:a
stä-
lands-
s:a
stä-
lands-
s:a
stä-
s:a
der
bygd
der
bygd
der
bygd
der
bygd
der
bygd
1931
1
1
1
1
1
10
11
1932
_
_
_
1
5
6
—
6
6
—
2
2
4
23
27
l/i—3> 1933
Vt—31''la 1933
4
6
10
2
18
20
—
12
12
—
10
10
3
27
30
1
9
10
3
10
13
—
13
13
—
13
13
4
22
26
Vi—*°/e 1934
3
10
13
7
12
19
—
11
11
—
9
i»
1
16
17
Vt—»Via 19341
5
1
6
—
3
3
—
2
2
—
2
2
1
1
2
Period
80 %
85 %
90 %
95 %
Summa
summarum
stä-
der
lands-
bygd
s:a
stä-
der
lands-
bygd
s:a
stä-
der
lands-
bygd
s:a
stä-
der
lan ds- bygd
s:a
stä-
der
lands-
bygd
s:a
1931
7
7
2
17
19
1
1
3
37
40
1932
_
6
■ 6
1
2
3
2
41
43
—
1
1
8
86
94
Vi—S0/6 1933
_
17
17
1
9
10
2
51
53
—
1
1
12
151
163
*/t—31/ia 1933
_
15
15
1
12
13
1
27
28
—
31
31
10
152
162
l/i—8% 1934
2
11
13
2
13
15
1
18
19
—
45
.45
16
145
161
j 7,_3i/ia 193P
—
5
5
2
3
5
3
2
5
—
20
20
11
39
50
Under första hälften av innevarande år åtnjöto 183 kommuner ett statsbidrag,
motsvarande 50 % av utbetalat dagunderstöd. Beträffande 161 kommuner
hade medgivits statsbidrag till högre procentsats, därav 45 kommuner med
95 %. Under innevarande halvår har antalet kommuner med ett till 95 % förhöjt
statsbidrag gått tillbaka främst till följd av att det varit möjligt att
helt avveckla understödsverksamheten i ett stort antal kommuner. Det må
emellertid förtjäna påpekas, att av de 39 landskommuner, som medgivits förhöjt
statsbidrag till kontantunderstödsverksamhet under tiden 3/?—”/12 1934,
icke mindre än 20 åtnjutit ett statsbidrag örn 95 %. Medgivandet av så högt
statsbidrag som 95 % av utbetalade understödsbelopp var en åtgärd, som närmast
tillgreps, då arbetslösheten kraftigt ökade och den ekonomiska bördan
av arbetslöshetshjälpen för de mera skattetyngda kommunerna eljest skulle
ha blivit synnerligen svår. Emellertid har numera kontantunderstödsverksamheten,
såsom tidigare påpekats, kunnat avsevärt begränsas. Arbetslöshetens
nedgång har vidare ökat möjligheten för kommunerna att bära en större
del av kostnaden för arbetslöshetens bekämpande, något som redan möjliggjort
och enligt kommissionens uppfattning även kan möjliggöra en ytterligare
begränsning av statsbidraget till kontantunderstödsverksamhet; det är
nämligen naturligt, att påtagliga olägenheter måste vara förenade med så högt
statsbidrag som 95 % till förevarande hjälpform. Kommissionen vill i detta
sammanhang erinra örn vad densamma i underdånig skrivelse den 26 oktober
1 Avser läget enligt Kungl. Maj:ts och arbetslöshetskommissionens beslut t. 0. m. den *1/10
1934.
Bihang till riksdagens protokoll 1985. 1 sami. Nr 29.
4
46
Arbetslöshetslcommissionens skrivelse ang. medelsbehov et.
1934 i anledning av erhållet utredningsuppdrag anfört i fråga om kontrollen
över hjälpverksamheten för arbetslösa i kommuner med särskilt högt statsbidrag.
Antalet kommuner med statsbidrag örn 50 % utgjorde under samma tidsperiod
20, varav 18 städer.
Dagunderstöden per dag och arbetslös ha i genomsnitt under året för hela
landet uppgått till kr. 2:29, varav kr. 1:45 i statsbidrag. Detta uppgår sålunda
i genomsnitt till 63.2 % av dagunderstödet.
b. H yreshjälpverksamhet.
Omfattningen av den under året bedrivna hyreshjälpverksamheten belyses
av efterföljande tabell.
Tab. 45. Antal kommuner med rätt att utdela byreshjäl[>. Ar 1934.
1 kv.
2 kv.
3 kv.
4 kv.
Städer .....
........44
40
19
10
Landsbygd . . .
37
16
6
Summa 79
77
35
16
Jämväl vad denna hjälpform beträffar, har det för kommissionen varit
möjligt att genomföra successiva begränsningar, så att hyreshjälpverksamhet
den 31 oktober 1934 endast förekom i 16 kommuner mot 79 under första
kvartalet innevarande år. Efter sistnämnda dag har dock kommissionen efter
därom gjord ansökning medgivit hyreshjälp för fjärde kvartalet 1934 i ytterligare
några kommuner.
c. Kommunal under stödsverksamhet.
Den med enbart kommunala medel bedrivna kontantunderstödsverksamheten
hade år 1933 en förhållandevis stor omfattning. Det kan sålunda förtjäna
noteras, att under detta år i genomsnitt 1/4—1/s av samtliga understödda
beretts hjälp uteslutande med kommunala medel. Denna gren av hjälpverksamheten,
som under sommaren 1933 något gått tillbaka, steg åter under vintern
1933 1934, ehuru dock icke till samma stora omfattning som under näst
föregående vinter. Till följd av arbetslöshetens nedgång innevarande år ävensom
kanske främst till följd av den stora omfattning, i vilken det varit möjligt
för kommissionen att meddela hjälp åt de arbetslösa, har denna hjälpform
sedermera successivt minskat. Medan i januari månad innevarande år
omkring 13,000 arbetslösa beretts hjälp genom understöd av kommuala medel,
hade ifrågavarande antal vid utgången av oktober minskat till omkring
2,600. Den starka tillbakagång, som denna hjälpform undergått, torde jämväl
kunna sågas återspegla, att den av kommissionen under senare tid successivt
genomförda begränsningen av hjälpverksamheten icke varit för stark, då
eljest de kommunala understöden i första hand skulle ha visat tecken till stegring.
Närmare uppgifter rörande den kommunala understödsverksamhetens
omfattning återfinnas i tabell 46.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Arbetslöshetslcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
47
d. Under stödslinjens omfattning.
Efterföljande tabell meddelar en sammanställning av vissa uppgifter beträffande
understödslinjen för tiden 1931—oktober 1934.
Tab. 46. Understödslinjens omfattning (kursdeltagare inbegripna). Åren 1931—19S4.
Månad
Antal understödstagare
med statsbidrag
med enbart kommunala medel
1931
1932
1933
1934
1931
1932
1933
1934 |
Januari......
1,383
16,740
43,110
60.604
4,498
7,292
20,213
13,087
Februari......
3,807
21,481
52,909
58 254
3,849
8,063
21,385
13,011
Mars........
3,422
25,003
58,135
57,430
4,037
7,047
19,381
9,745 ]
April.......
4,093
26.452
56,791
45,041
2,924
5.163
15,622
8,006 i
Maj........
4.003
23,476
44,701
31.605
1,851
4,948
12,722
5,186
j Juni........
2,772
15,610
37,271
20,846
1,394
5,064
10,165
3,699 !
! Juli........
2,646
15,819
39,105
13,699
1,348
4,510
9,493
2,890
! Augusti......
3,239
16,811
37,490
9,710
1,365
4,799
9,819
2,633
| September.....
3,887
17,192
40,941
7,585
1,477
5,159
9,445
2,600
Oktober......
3.501
22,275
47,198
8,175
2,540
5,897
8,746
2,618
November.....
6,083
28,269
50,842
—
3,852
7,688
11.012
—
December.....
11,869
35,475
57,001
—
6,045
10,238
14,079
—
Månad
Summa understödstagare
Procent
av hela antalet rapporte- [
rade arbetslösa
1931
1932
1933
1934
1931
1932
1933
1934 i
5,881
24,032
63,373
73,691
14.6
23.2
33.5
43.0
Februari......
6,656
29,544
74.294
71,265
16.0
27.4
40.8
42.8
Mars........
7,459
32,050
77,516
67,175
17.8
29.2
41.5
41.9
April.......
7,017
31,615
72,413
53,047
17.8
28.4
410
36.4
Maj........
5,857
28,424
57,423
36,79!
17.0
27.3
36.7
31.6
Juni........
4,168
20,704
47,436
24,545
13.4
21.3
32.6
24.6 j
Juli........
3,994
20,329
48,598
16,589
13.1
21.5
35.0
19.2
Augusti......
4,604
21,640
47,309
12.343
12.9
21.7
32.8
14.9
September.....
5,361
22,351
50,286
10,185
13.3
21.0
33.2
12.9
Oktober......
6,041
28,172
55,944
10,793
10.6
22.8
33.9
12.7
November.....
9.935
35,957
61,854
—
12.9
24.5
36.2
—
December.....
17,914
45,713
71,080
—
20.1
28.4
41.6
—
Kommissionen vill i detta sammanhang erinra örn den stegring, som under
innevarande år arbetslinjen undergått, i det att genom densamma beredes
hjälp åt omkring hälften av samtliga hjälpsökande. Det framgår av ovanstående
tabell, att kontantunderstödsverksamheten undergått en motsvarande
minskning. Från att i januari innevarande år 43.0 % av samtliga hjälpsökande
bereddes hjälp antingen i form av dagunderstöd eller kommunala understöd,
hade motsvarande procentsats för oktober sjunkit till 12.7.
48
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
3. Särskilda åtgärder i anledning av tingdom sarbetslösheten.
Genom brev den 30 juni 1933 ställde Kungl. Majit till kommissionens förfogande
medel att användas till utgivande av statsbidrag till utbildningskurser
för unga arbetslösa ävensom till försöksverksamhet avseende frivillig arbetstjänst
oell friluftskurser för manlig ungdom. Vid användandet av ifrågavarande
belopp skulle kommissionen jämlikt nyssnämnda brev beakta dels vad i
fråga om berörda särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten uttalats
i det vid 1933 års riksdag tillsatta särskilda utskottets av riksdagen godkända
utlåtande nr 17, dels vad som anförts i en promemoria, fogad till kommissionens
den 29 juni 1933 dagtecknade underdåniga skrivelse. Sedermera
har Kungl. Majit i brev den 30 juni 1934 anbefallt kommissionen att i
anledning av ungdomsarbetslösheten vidtaga erforderliga åtgärder i enlighet
med vad som anförts i Kungl. Majits proposition nr 265/1934 under iakttagande
tillika av vad i riksdagens skrivelse nr 420/1934 anförts ävensom av
vissa andra av Kungl. Maj :t i brevet meddelade bestämmelser, avseende arbetspremier,
olycksfall i arbete m. m.
Den starka nedgången av arbetslösheten under sommaren och hösten 1934,
särskilt vad beträffar åldrarna 16—21 år, har medfört, att vissa av de anbefallda
åtgärderna endast i begränsad omfattning kommit till utförande. Den
under oktober manad 1934 åter stigande ungdomsarbetslösheten synes emellertid
påkalla viss ökning av ungdomshjälpens omfattning.
Frågan om åtgärder för realiserande av statsmakternas beslut angående arbetslös
ungdoms sysselsättande i jordbruk är under utredning i samarbete med
lantbruksstyrelsen.
a. Kursverksamhet.
Åtgärderna för kursverksamheten ha under året bedrivits efter samma
principer som under föregående ar. Elever ha härvid i flera kommuner beretts
tillfälle att efter genomgång av elementära kurser deltaga i mera krävande
och djupgående kurser. Så har särskilt varit fallet beträffande vissa mekaniska
kurser.
Från och med den 1 juli 1934 kan statsbidrag — förutom, liksom tidigare,
med belopp, motsvarande löner till kursledare och lärare samt till dagunderstöd
till kurselever även utgå med högst 50 % av kostnaderna för undervisningsmateriel.
Härigenom ha kommunernas möjlighet ökats att anordna sådana
praktiskt betonade kurser, vilka kräva materiel i större utsträckning.
Under budgetaret 1933/1934 utgick till lärår- och kursledararvoden ett belopp
av kronor 600,305. Under den hittills förflutna delen av budgetåret
1934/1935 har kursverksamheten haft en i förhållande till motsvarande tid
föregående budgetar något minskad omfattning. Under det att under tiden
1 juli—15 november 1933 till lärår- och kursledararvoden beviljades 180,845
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
49
kronor, har under motsvarande tid 1934 beviljats 154,199 kronor; dessutom
har till undervisningsmateriel beviljats 18,060 kronor. Anledning till denna
minskning torde i första hand vara, att de kommunala myndigheterna, med
hänsyn till den under sommaren starkt minskade arbetslösheten, velat avvakta
vinterns inträde för bedömande av de åtgärder, som böra vidtagas. Under
den senaste månaden har ock antalet kommuner, som söka statsbidrag
till kursverksamhet, ökats.
Kursverksamheten, vilken brukar ha sin största omfattning under de senare
vintermånaderna, omfattade den 31 oktober 1934 61 kurser med 1,099
elever från 6 städer och 2 landskommuner. Kursernas längd har varierat mellan
4 veckor och 4 månader.
b. Frivillig arbetstjänst.
Arbetsläger anordnas såväl i komissionens egen regi (statliga) som i kommunens
regi (statskommunala). Under budgetåret 1933/1934 visade det
sig, att kommunerna i förhållandevis ringa utsträckning tagit initiativ
till anordnande av frivillig arbetstjänst. Det största antalet deltagare i frivillig
arbetstjänst utgjordes sålunda av arbetselever i statliga arbetsläger.
Under den hittills förflutna tiden av budgetåret 1934/1935 ha motsvarande förhållanden
rått.
Arbetselevernas förmåner voro under budgetåret 1933/1934 följande. Därest
eleverna bodde i sina hem, utgick dagunderstöd helt eller delvis kontant.
Därest de ej kunde bo i sina hem, kunde de tilldelas kost, logi och en fickpenning
av 50 öre per veckodag samt, därest den frivilliga arbetstjänsten
fullgjordes på annan plats än hemorten, fria resor till och från förläggningen
vid början och slutet av lägervistelsen. Samtliga arbetselever erhöllo dessutom
fria arbetskläder. Genom brev den 30 juni 1934 har dessutom Kungl. Majit
förordnat, att till elever vid arbetsläger böra utgå arbetspremier med iakttagande
dock, att det högsta belopp, varmed arbetspremierna till dylik elev
må utgå, skall utgöra 50 öre per dag.
Statsbidrag till statskommunala arbetsläger utgår innevarande budgetår
enligt för kommunen fördelaktigare villkor än under budgetåret 1933/1934.
Det ligger i sakens natur, att den frivilliga arbetstjänsten är lättast att
anordna under sommaren. Genom utomhusarbetenas komplettering med undervisning
i olika yrkesbetonade undervisningsämnen kan arbetstjänsten
emellertid i stor utsträckning anordnas även vintertid. Flera arbetsläger lia
på så sätt kunnat drivas året runt. Så har särskilt varit fallet med de statliga
arbetslägren.
Omfattningen av den frivilliga arbetstjänsten belyses närmare av tab. 47,
i vilken vissa uppgifter rörande denna hjälpform sammanställts.
Under november 1934 ha öppnats fyra nya statliga arbetsläger. Vid ett
av dessa, Pengsjöby i Västerbottens län, skall enligt Kungl. Majits beslut
den 13 april 1934 anläggas ett 10-tal småbruk, i huvudsak enligt ett av Västerbottens
läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd uppgjort förslag.
50 Arbeislöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
Tab. 47. Den frivilliga arbetstjänstens omfattning. Antal läger oell arbetselever.
1
Stat sk omm un ala
arbetsläger
Statliga
arbetsläger.
Budgetår
Lägeran-
ordnare
Antal läger anordnade
av kommissionen
Antal
Antal
läger
A ntal
elever
stä-
der
lands-
kom-
muner
helt i
egen
regi
i samarbete
med skogs- vårdsstyrel- s«r el. hus- hållnings- sällskap
Sum-
ma
elev-
plat-
ser
elever
elev-
dagar
vistelsetid
pr elev i
medeltal
(veckor)
1933/1934 ....
24
870
12
9
14
7
21
925
1513
96 625
9
1934/1935 t. o. m.
■ den sl/io 1934 .
7
4
1
21
2
23
960
>1023
93 941
10 i
pågående st/io 1934
6
130
4
—
15
2
17
890
830
—
Arbetseleverna ha varit sysselsatta med praktiskt arbete 4—6 timmar pr
dag, med undervisning 1—2 timmar pr dag samt med gymnastik och idrott
1—2 timmar pr dag. Undervisningen har huvudsakligen omfattat modersmålet,
räkning och medborgarkunskap, motsvarande ungefär fortsättningsskolans
kurser i resp. ämnen, sjukvård med förbandslära och livräddning. Dessutom
har undervisning meddelats i samband med de praktiska arbetena, såsom
i skogsvård, zoologi och botanik, jordbrukslära, betesvård, fiskevård, byggnadslära
med ritning, fjäderfäavel, kaninavel, biskötsel och trädgårdsskötsel.
På grund av såväl arbetselevernas olika förkunskaper, förutsättningar och
intressen, som även omsättningen av elever i lägren, måste undervisningen i
stor utsträckning ske individuellt och i icke alltför stora grupper. På elevernas
begäran har ledningspersonalen under elevernas fritid i flera fall anordnat
frivilliga kurser och studiecirklar, bl. a. i medborgarkunskap samt även
i tyska och engelska språken.
De praktiska arbetena ha vid såväl kommunala som statliga arbetsläger varit
av de mest varierande slag. De kunna hänföras till följande huvudgrupper,
nämligen:
a) skogsarbeten, b) vägarbeten, c) trädgårdsarbeten, d) reparations- och
byggnadsarbeten, e) arbeten i samband med yrkesundervisning samt f) hushålls-
och övriga förläggningsarbeten. Bland skogsarbeten märkas sådana arbeten
som röjningsarbeten, delvis i samband med uppkvistning i ungskogsbestånd,
röjning av igenväxta hagmarker för iordningställande av kulturbeten,
varvid även stubbrytning förekommit. Dessutom ha utförts en del skogskultiveringsåtgärder,
såsom markberedning för självåterväxt, plantering o. dyl.
Till skogsarbeten torde också få hänföras en del smärre dikningsarbeten, vilka
dock i ett par fall även berört odlad jord.
Vägarbetena utgöras av enklare sådana i anslutning till förläggningsplatserna
samt av vägförbättringar, såsom breddning och rötning av smärre vägar. 1
1 Avser nytillkomna elever ander tiden */j—sl/io 1934; därjämte ha deltagit elever, vilka börjat
deltaga i lägren under budgetåret 1933/1934
opaginerad Kontrollera mot PDF
ArbetslöshetsTcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
51
Trädgårdsarbetena ha dels utgjort helt nyanläggning av trädgårdar, dels
omläggning och utvidgning. Här märkes särskilt ett arbete vid Axvalls folkhögskola
av ganska omfattande natur. Trädgårdsarbetena ha även omfattat
odling av grönsaker och potatis. I de fall, då ett läger kunnat producera mer
än till eget behov, ha andra läger fått tillgodogöra sig detta överskott, då så
visat sig ekonomiskt lämpligt.
Reparations- och ombyggnadsarbetena omfatta reparationer inom förläggningarna
av olika slag, såsom snickeriarbeten samt målnings- och tapetseringsarbeten,
men dessutom byggnader av enklare slag såsom svin- och hönshus,
redskaps- och vedbodar samt tvättstugor, vilka i en del fall utförts som kombinerade
tvätt- och badstugor för badstubad. Vid ett statskommunalt läger har
en samlingslokal för bygden uppförts. Till denna grupp av arbeten kan också
hänföras uppförandet av lägerhyddor. Vid ett par arbetsläger Ira lägerhyddor
uppförts, vilka sedan skickats till andra läger, bl. a. till det nystartade
jordbrukslägret Pengsjöby i Västerbotten.
De till yrkesundervisningen hörande arbetena lia utgjorts av reparationer av
kläder och skodon samt även nytillverkningar för lägrets behov. Snickeriarbeten
av olika slag ha utförts, såsom tillverkning av bord, stolar, bänkar, skåp
och sängar m. m. Även här har en samverkan mellan lägren ägt rum, i det att
läger med tillgång på större utrymmen för hantverksutbildning, tillverkat föremål
för andra lägers behov.
Inom förläggningen nödvändiga arbeten omfatta matlagning, tvätt och skurning
samt i övrigt alla hushållsgöromål. Till denna grupp torde även få hänföras
arbeten i samband med uppfödning av djur för hushållets behov. I en
del arbetsläger ha smågrisar inköpts och sedan uppfötts med det rikliga avfallet
från köket, till dess lämplig tidpunkt för slakt varit inne.
Försök Ira även igångsatts med uppfödning av kaniner. Denna verksamhet
drives efter de principer, som numera tillämpas i samband med kaninavel för
export, och synes komma att slå väl ut.
c. Ungdomsreservarbeten.
Från och med innevarande budgetår skola försök göras med en ny form av
statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet för unga arbetslösa, s. k. ungdomsreservarbeten.
Dessa utgöra en för arbetslös ungdom, främst i åldern
16—21 år, avsedd kombination av reservarbete och kursverksamhet, i organisatoriskt
avseende i stort sett anordnad enligt principerna för den frivilliga
arbetstjänsten.
Hittills har endast ett statligt ungdomsreservarbete igångsatts, nämligen
ungdomsarbetsplatsen Nattavara i Gällivare kommun, Norrbottens län. Denna
arbetsplats startade den 15 oktober 1934 för 36 man och avser utbildning
i skogsarbete, främst avverkningsteknik. Undervisning sker vid denna arbetsplats
i direkt anslutning till arbetet. Kommissionen har beslutat att under
instundande januari starta ännu en ungdomsarbetsplats med likartade anordningar,
varjämte ytterligare ungdomsreservarbeten planeras.
opaginerad Kontrollera mot PDF
52 Arbetslöslietslcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
Statskommunala ungdomsreservarbeten ha icke igångsatts.
En sammanfattning av de olika i anledning av ungdomsarbetslösheten vidtagna
åtgärderna innevarande år lämnas i tabell 48.
Talj. 48. Den statliga och statsunderstödda ungdomshjälpens omfattning år 1934.
Månad
:
Antal del- tagare i kur- ser nied av
kommissio- nen beviljat
statsbidrag
Frivillig arbetstjänst
Antal ar- betare syssel- satta vid
ungdoms- reservarbeten
Summa delta- gare i kurser, j
frivillig arbets-!
tjänst och nng-|
domsreserv- |
arbeten
Arbets- elover i
statliga
läger
Arbets- elever i
statskom.
läger
Summa
Januari.....
4,091
261
184
445
4 536
Februari ....
5,077
343
212
560
_
5,637 I
Mars......
4,378
303
207
510
__
4,888
April......
2,836
512
288
800
Maj.......
1,900
581
374
955
_
Juni......
1,400
608
219
827
_
2>J27 I
Juli......
1,163
754
232
986
2,149
Augusti.....
988
840
207
1,047
2 035
September ....
lil
823
170
993
1 770
Oktober.....
1,099
830
130
960
34
2,093
4. Hjälpverksamhetens omfattning.
Efterföljande tab. 49 samt diagram 2, sid. 74 ge en överblick över hjälpverksamhetens
olika former och den betydelse var och en av dem äger.
Det framgår, att under åren 1931—1932 hjälpverksamheten i allmänhet
omfattat omkring hälften av samtliga hjälpsökande arbetslösa. Redan vid ingången
av år 1933 stegrades verksamhetens effektivitet för att under år
1934 utgöra i genomsnitt 70 % av samtliga hjälpsökande arbetslösa. Det
Damgar vidare av tab. 49, att hjälpverksamheten även under vintermånaderna
hade en relativt stor omfattning. Under juli månad noterades en anmärkningsvärt
hög procentsiffra, 76.3 %, vilket sammanhänger med den kraftiga
nedgången i arbetslösheten denna månad.
_ Av ovan å sid. 18 omnämnda icke hemortsberättigade arbetslösa, vilka
vid oktober månads utgång uppgingo till 710, hade 468 eller 65''9 % erhållit
hjälp.
Till belysande av omfattningen av arbetet å kommissionens centrala kansli
ma nämnas, att medan antalet ingående skrivelser (vecko- och månadsrapporter
ej medräknade) för månaderna januari—oktober 1931 uppgick till omkring
33,000, motsvarande antal för samma tid 1932 hade stegrats till 66,000,
för 1933 till 106,000 och slutligen för innevarande år till 142,000.
Den i kommissionens tjänst anställda förvaltningspersonalens storlek (omfattande
såväl det centrala kansliet som arbetsplatserna) har stigit från
256 i oktober 1931 till 330 samma tid år 1932, till 845 år 1933 och slutligen
till 1,182 år 1934. Av sistnämnda antal voro 952 anställda å arbetsplatserna
och arbetslägren och 230 å kommissionens centrala kansli.
ArbetslöshetsTcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet. 53
Tal). 49. Totalantalet statligt oell kommunalt hjälpta arbetslösa. Åren 1931—1934.
Arbetsliv
en
Understödslinjen1
Ungdomshjälpen1
Summa
hjälpta
Tidpunkt
i statliga
reserv» rbeten
sysselsatta
i statskommu
nåla rese i varbe-
ten sysselsatta
i kommunala
reservar!>eten
sysselsatta
Summa
D*
*0 3 P
« Ct- <
o: p
m
a* *
ca
dn gunde r-
stödda med
statsbidrag
kommunalt
understödda
Summa
P*
JK
— »
•o p V-
o: g" <
sigg''
s. *
o
kursdeltagare
deltagare i
frivillig
arb<tstjänst
Summa
% uv hela
antalet
hjälpsökande
antal
% av hela
antalet
hjälpsökande
1931
januari .
april . .
4,983
900
5.486
11,369
28.2
1.383
4.498
5,881
14.6
—
—
—
—
17,250
42.8
6,501
1,361
5,060112.922
32.8
4,093
2,924
7.017
17.8
—
—
—
—
19,939
50.6
juli . .
6,946
785
4,127
11,858
3-\8
2,646
1.348
3,994
13.1
—
—
—
—
15,852
51.9
oktober .
7,445
1,358
5,459
14,262
24.9
3,501
2,540
6,041
10.6
—
—
—
—
20,303
35.5
1932
januari .
april . .
12,099
3,016
11,530
26.645
25.7
16,740
7,292
24,032
23.1
—
—
—
—
50,677
48.8
13,879
4,863
10,684
29,126
26.2
26.452
5,163
31,615
28.4
—
—
—
—
60,741
54.6
juli . .
15,648
5,346
9,692
30,6ö6
32.4
15,819
4,510
20,329
21.6
—
—
—
—
51,015
53.9
oktober .
16,055
7,418
10,744
34,217
27.7
22,275
5,897
28,172
22.8
—
—
—
—
62,389
50.5
1933
januari .
16,253
8,483
16,785
41,52!
22.0
43,110
20,213
63,323
33.6
104.844
55.5
april . .
18,504
10.476
13,298
42,278
23.9
56,791
15.622
72,413
41.0
—
—
—
—
114,691
64.9
juli. . .
23,707
10,998
12,625
47,330
34.1
39,105
9,493
48,598
35.0
—
—
—
—
95,928
69.1
oktober .
20,676
14,564
11,559
46,799
28.4
47,198
8,746
55,944
33.9
—
—
—
—
102,743
62.3
1934
januari .
18,598
13,879
10,546
43,023
25.1
''60,604
13.087
73.691
42.9
—
—
—
—
116,714
68.0
februari .
20.667
16,199
10,390
47,256
28.4
53.343
13,011
66,354
39.9
5,077
560
5,637
3.4
119.247
71.7
mars . .
21,826
17,277
8,316
47,419
29.6
53,132
9,745
62,877
39.2
4.378
510
4,888
3.0
115,184
71.8
april . .
21,935
17,277
6,028
45,240
31.0
42,223
8,006
50,229
34.5
2,836
800
3,636
2.5
99,105
68.0
maj . .
23,029
18,165
4,915
46,109
39,7
29,705
5,186
34,891
30.0
1,900
955
2,855
2.4
83,855
72.1
juni . .
25,488
18,477
4,500
18,465
48.7
19,416
3,699
23,145
23.2
1,400
827
2,227
2.2
73,837
74.1
juli. . .
26,756
17,075
4,376
48,207
55.9
12,536
2,890
15,426
17.9
1,209
986
2,195
2.5
65,828
76.3
augusti .
26,816
16,037
4,048
46.901
56.5
8,723
2,633
11,356
13.7
1,033
1,017
2,080
2.5
60.337
72.7
september
25,014
14,362
3,871
43.247
54.8
6,808
2.600
9,108
11.9
821
993
1,814
2.3
54,469
69.0
oktober .
23,639
14,187
3,995
41,821
49.3
7,076
2.618
9,694
11.4
1,164
2 994
2,158
2.6
53,673
63.3
.5. Bese ä rsnan i ridel i för reservarbetslöner.
Till den 1933 inrättade besvärsnämnden för reservarbetslöner hava under
tiden 1 januari—31 oktober 1934 inkommit 288 klagomål. Under året ha
sammanlagt till prövning upptagits och avgjorts 311 ärenden, varav 80 utgöra
från föregående år balanserade oavgjorda ärenden. Av de avgjorda klagomålen
hava 261 avsett reservarbetslöner. I 236 fall har besvärsnämnden ej
företagit ändring i kommissionens överklagade beslut. I 14 fall har nämnden
höjt den av kommissionen fastställda reservarbetslönen, medan i 11 fall nämnden
meddelat beslut om sänkning. Elva klagomål ha avsett ackordssättningar;
samtliga hava lämnats utan åtgärd från nämndens sida. I 39 fall har nämnden
funnit anförda klagomål falla utanför nämndens befogenhetsområde.
1 För tiden före februari 1934 redovisas >Ungdomshjälpen> under >Undorstödslinjen>.
8 Härav 34 ungdomsreservarbetare.
54
Arbetslöshetslcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
lil. Lönerevisionen per den 1 maj 1934.
Beträffande den ovan (sid. 27) omnämnda lönerevisionen får kommissionen
meddela följande uppgifter.
Den tidigare begagnade löneskalan bar med 50-öresintervaller gått från 9
kronor till 2: 50 kronor, således omfattande 14 löneklasser. Det har av flera
skäl befunnits ändamålsenligt att vidtaga en minskning av avståndet mellan
de olika löneklasserna till 40 öre. Å skalan ha sålunda nu upptagits 17 löneklasser
från 8: 80 kronor till 2: 40 kronor. Ökade möjligheter ha härigenom
vunnits att utan allt för stor avrundning anpassa reservarbetslönen efter olika
förekommande lönelägen. Särskilt i de lägre löneklasserna överensstämma
beloppen väl med gängse löner på öppna arbetsmarknaden. Där förekomma i
stor utsträckning inom jordbruket timlöner på respektive 35, 40 och 44 öre.
Då jordbrukets medelarbetstid med obetydliga avvikelser torde vara 9 timmar,
kunna dess lönelägen inpassas i löneklasserna 3:20, 3:60 och 4 kronor.
Kommissionen har för att ernå viss systematisk enhetlighet sökt åstadkomma
en samgruppering av i huvudsak likartade orter inom samma län eller eljest
jämförliga områden. Det torde ligga i sakens natur, att härigenom i vissa
fall reservarbetslönen kommit att ligga väl högt, i andra fall något för lågt.
En varsam utjämning har emellertid ansetts ändamålsenlig med hänsyn till
vikten av att underlätta det naturliga utbytet av arbetskraft olika kommuner
emellan. Att genom en strängt differentierad lönesättning med noggrant iakttagande
av vissa lokala, ofta tillfälliga lönelägen utbryta vissa kommuner ur
det naturliga sammanhanget med andra jämförliga har sålunda ansetts böra
undvikas.
Lönesättningen för städerna (och en del industrisamhällen) har huvudsakligen
skett med ledning av timlönerna i vissa större för vårt näringsliv utmärkande
industrigrenar, speciellt textilindustrien och verkstadsindustrien i
södra och mellersta Sverige samt sågverksindustrien i norra Sverige. Med
hänsyn till de olika ortsförhållandena variera dessa löner avsevärt, från högst
8 kronor ned till — med frånseende av vissa obetydliga orter — 5:20 kronor.
För landsbygdens vidkommande hava arbetsförhållandena inom jord- och
skogsbruket författningsenligt varit av utslagsgivande betydelse. Då arbetskraften
här är och måste vara flyttbar i än starkare grad än i städerna
för att kunna utnyttja alla förekommande arbetstillfällen, har det, som redan
antytts, här ansetts vara av särskild vikt att över så stora områden som möjligt
få ensartade löner. Vad beträffar södra och mellersta Sverige, har härvid
den gamla häradsindelningen varit en god vägledning, och hava i allmänhet
samtliga kommuner i ett härad kunnat åsättas samma reservarbetslön, där
icke utpräglade industrikommuner påkallat undantag. I norra Sverige, där
skogsbrukets lönemarknad är mest framträdande, har det varit möjligt att för
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
55
vidsträckta områden bestämma samma reservarbetslön. Det tillämpade utjämningsförfarandet
bar emellertid gjort det lämpligt att ur vissa landskommuner
utbryta mera tätt bebodda samhällen oell giva dem särskilda löner.
Detta gäller således en del municipalsamhällen (52 samhällen av sammanlagt
160) samt i några fall samhällen, som uppväxt kring en större industri, s. k.
industriområden, även örn de icke varit administrativt avskilda.
Landskommunerna i södra och mellersta Sverige ligga till huvudsaklig del
inom löneklasserna 4:—, 3: 60 och 3:20. De mera skogsbruksbetonade kommunerna
i norra Svealand och Norrland ligga i klasserna 4:— och 4:40 (i
några fall 4:80).
Lönesättningen har omfattat 1,488 kommuner. Häri har icke inräknats de
municipalsamhällen och industrisamhällen, som utbrutits ur en kommun och
för vilka fastställts annan reservarbetslön än den för kommunerna i övrigt gällande.
Antalet omprövade löner utgöra 1,216, varför sålunda 272 nu lönesatta
orter förut icke berörts av kommissionens lönesättning. Beträffande fördelningen
i löneklasser hänvisas till tabell 50.
Tab. 50. Fördelning av de vid lönerevisionen den 1 maj 1934 omprövade reservarbetslönerna
efter den fastställda lönens höjd.
Reserv- Städer, köpingar, öyri lands_
arbetslön municipalsamhällen kommuner
vissa industriområden
8:- 7: 60
7: 20
6:80
6: 40
6: —
5: 60
5:20
4:80
4:40
4: —
3:60
3:20
2:80
1
1 —
10 2
6 —
14 1
25 4
29 1
56 17
27 32
18 208
9 328
— 295
— 127
— 5
Kumma 196 1.020
1,216
Förskjutningarna i jämförelse med tidigare gällande löner belysas av tab. 51.
Då höjningar och sänkningar med 10 eller 20 öre äro direkt beroende av den
nya löneklassindelningen, kunna förändringar av denna storlek jämställas med
de fall, då den gamla lönen ansetts böra bibehållas. Man finner sålunda beträffande
städer med flera samhällen, att av 196 orter lil förblivit i praktiskt
sett oförändrat löneläge. Av dessa senare hava 24 kunnat givas exakt samma
lön som förut, 38 hava justerats uppåt och 49 nedåt. Av landsbygdens 1,020
löner omfattar nyssnämnda grupp 565 orter, varav 224 utan ändring, 163 med
justering uppåt och 178 nedåt.
Vissa påfallande starka höjningar för stadsliknande samhällen respektive
starka sänkningar för landskommuner hava i allmänhet sin förklaring däri,
att, som ovan nämnts, en uppdelning av vissa kommuner ägt rum. Då den
56
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
Tab. 51. Resultaten av lönerevisionen V» 1934. Verkställda löneförändringar.
Antal kommuner.
A. Städer, köpingar och municipalsamhällen samt vissa industriområden.
Reviderad
reservarbetslön
gällande fr. o. m.
Ve 1931
Reservarbetslön gällande den 3% 1934
Samma
Summa
jB. Övriga landskommuner.
I
Reviderad
reservarbetslön
gällande fr. o. m.
V& 1934
]
Reservarbetslön gällande den S0A 1934
8:00
7:50
7: 00
6:50
6:00
5:50
5:00
4:50
4: 00
3: 50
op
O
O
2: 50
Samma
7:20 ... .
2
2 ;
6:40 ... .
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
_
_
11
6: — ....
—
—
—
—
4
—
_
_
_
4 1
5:60 ....
—
—
—
—
1
—
_
__
_
1
5:20 ... .
—
—
—
—
1
15
1
_
_
_
_
17
4:80 ... .
—
—
—
—
—
3
27
2
—
_
_
_
32
4:40 ... .
—
—
—
—
—
3
45
148
12
—
_
_
208
4: — ....
—
—
—
—
—
—
17
88
220
3
_
_
328
3:60 ... .
—
—
—
—
—
—
—
6
153
125
11
_
295
3:20 ....
—
—
—
—
—
—
—
—
25
65
37
_
127
2:80 ... .
—
—
—
—
—
—
—
1
3
1
5
Summa
2 1
-
1
-
6
21
90
244
410
194
51
1
1,020
gamla lönen i dylika fall ofta intagit ett mellanläge, har en kraftig höjning
för exempelvis industrisamhället vidtagits, samtidigt som motsvarande sänkning
ägt rum för den rena landsbygden. Beträffande en del av de större
sänkningarna för landskommuner, på 90 till 110 öre, är förklaringen enahanda.
De förskjutningar, som reservarbetslönerna i samband med lönerevisionen
den 1 maj undergått, belysas av efterföljande tabell. Det må här, såsom
redan ovan anförts, erinras örn, att mindre sänkningar resp. höjningar örn 10
å 20 öre uteslutande få betraktas såsom nödvändiga justeringar i samband
med löneskalans omarbetning.
Arbetslöshetslcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
57
Tab. 52. Genomförda minskningar resp. höjningar vid lönerevisionen den 1 maj 1934.
Antal kommuner.
Städer, köpingar, municipal- Övriga landskommuner
samhällen
Öre Höjning Sänkning Höjning Sänkning
O 24 224
10 .............. 12 21 125 148
20 .............. 26 28 88 30
30 .............. 2 24 3 80
40.............. 6 17 12 154
50 ..............— 9 3 88
60.............. 1 4 11 46
70 .............. 5 3 — 4
80..............— 10 — 28
90.............. 1 — — 6
100..............— 2 — 17
110..............— — — 3
120.............. 1 — — —
Kommuner nied ändrade löner 54 118 192 604
Kommuner med oförändrade löner 24 224
1,216
De i tabell 52 återgivna justeringarna av lönerna avse uteslutande resultaten
av den av kommissionen per den 1 maj 1934 verkställda omprövningen.
I fråga örn sedermera av besvärsnämnden vidtagna ändringar hänvisas till
sid. 53.
Till följd av att hjälpverksamhet sedan den 1 maj innevarande år igångsatts
i ett icke obetydligt antal kommuner, som tidigare saknat fastställd reservarbetslön,
har sedan tiden för lönerevisionen ett flertal kommuner nyprövats
i här förevarande hänseende. I tab. 53 redovisas de den 31 oktober 1934
gällande reservarbetslönerna.
Tab 53. Den 31 oktober 1934 gällande reservarbetslöner.
Reservarbets- lön kr.
Släder, köpingar,
munic! pal- samhällen
Övriga lands- kommuner
8:—......
........ 1
_
7:60......
......... 1
__
7:20......
......... 44
2
6:80......
......... 8
_
6:40......
........ 16
1
6: —......
........ 36
6
5:60......
........ 25
3
5:20......
........ 61
23
4:80......
........ 32
43
4:40......
........ 54
214
4: —......
........ 39
402
3:60......
........ 22
425
3:20......
........ 5
191
2: 80......
7
Summa 314
1,317
1,631
Kommissionen övergår härefter till att beröra förslag till vissa förändringar
i gällande bestämmelser, som enligt kommissionens uppfattning böra genomföras
m. m.
58
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
IV. Förslag till författningsändringar m. m.
1. Den statskommunala reservarbetslinjen.
Särskilda utskottet vid 1933 års riksdag uttalade, att de statskommunala
reservarbetena finge anses vara en synnerligen lämplig form för beredande
av hjälp åt arbetslösa. Jämförda med de statliga reservarbetena innebure
de statskommunala enligt utskottets mening bland annat den fördelen, att
arbetarna i större utsträckning kunde förbliva i sina hemorter och därigenom
lättare uppehålla förbindelsen med den normala arbetsmarknaden. Härtill
komme, att statens kostnader nedbringades, samtidigt som det kommunala
intresset stegrades för arbetenas övervakning och rationella ledning.
För åstadkommande av en utvidgning av den statskommunala reservarbetslinjen
föreslog särskilda utskottet, 1) att statsbidrag till utförande såsom
statskommunala reservarbeten av allmänna vägar skulle kunna utgå efter
motsvarande grunder, som äro gällande för vanliga vägarbeten å den öppna
arbetsmarknaden och att statskommunala reservarbeten skulle kunna komma
till utförande — förutom såsom tidigare i kommunernas regi ■—- jämväl
genom vägstyrelser, 2) att statsbidragen till de statskommunala reservarbetena
skulle utgå efter förmånligare grunder än dittills. Statsbidrag skulle
sålunda jämväl böra kunna erhållas för materialkostnader. — Särskilda utskottets
förslag vann sedermera statsmakternas godkännande.
De sålunda vidtagna förändringarna beträffande den statskommunala reservarbetslinjen
torde ha möjliggjort en snabbare ökning av arbetslinjens omfattning
än som eljest sannolikt skulle ha kunnat genomföras.
En påtaglig fördel med de statskommunala reservarbetena är, att kommunerna
beredas möjligheter att i hemorten åt familjeförsörjarna meddela hjälp
i form av arbete. Man kan härigenom i viss omfattning undvika att skilja
mannen från hans familj. Sysselsättande av familjeförsörjare i statskommunala
reservarbeten i hemorten innebär jämväl ur kommunernas synpunkt den
fördelen, att desamma i regel icke behöva utbetala särskilda ortstillägg.
Genom att de arbetslösa beredas arbete i hemorten komma de kostnader,
som nedläggas på dylika arbeten, den egna kommunen till godo. Genom att
kommunen vidare själv handhaver ledningen av arbetet och detta är beläget
i hemorten, möjliggöres lättare omplacering av de arbetslösa, varvid den meddelade
hjälpen i de enskilda fallen smidigare kan avpassas med hänsyn till
det föreliggande hjälpbehovet.
Den statskommunala reservarbetslinjen är sålunda ur vissa synpunkter en
ändamålsenlig hjälpform. Kommissionen har emellertid vid flera tillfällen
haft anledning konstatera den statskommunala arbetslinjens begränsade ändamålsenlighet,
ävensom vissa påtagliga nackdelar, vilka äro förenade med densamma
och vilka särskilt göra sig gällande, då den statskommunala reservarbetslinjen
gives en, i förhållande till andra hjälpformer, allt för stor omfattning.
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
59
Ehuru enligt nu gällande grunder för utväljande av arbetsobjekt för reservarbeten
intet arbete skall, med vissa särskilda begränsningar, principiellt
vara uteslutet, ligger det dock i sakens natur, att såsom reservarbeten icke
direkt böra utväljas sådana arbeten, som eljest skulle kommit till omedelbart
utförande på den öppna arbetsmarknaden. Någon ökning av arbetstillfällena
skulle då icke komma till stånd. Kommissionen vill erinra om att,
enligt vad i särskilda utskottets utlåtande nr 17/1933 anförts, jämväl beträffande
de i Kungl. Maj:ts proposition nr 211/1933 avsedda beredskapsarbetena
synes bava förutsatts, att arbetsföretagen icke i annan ordning
skulle komma till utförande. Särskilda utskottet uttalade, att, såvitt utskottet
kunnat finna, det icke förelåg någon konstitutiv skillnad på
denna punkt mellan beredskapsarbetena och reservarbetena; avvägningen
måste i båda fallen bliva en lämplighetsfråga. När det gällt utväljande
av arbetsobjekt för de statliga reservarbetena, har kommissionen i
överensstämmelse med nyssnämnda uttalande sökt undvika sådana arbetsföretag,
som vore avsedda att utföras å öppna arbetsmarknaden. Det ligger
i sakens natur, att större möjligheter att verkställa ett ur dessa synpunkter
lämpligt urval föreligger för kommissionen än för de enskilda kommunerna,
vilka såsom regel blott hava ett ringa antal arbetsobjekt att välja på. Det
är jämväl naturligt, att, när en kommun skall utvälja ett arbetsobjekt till reservarbete
och kommunen i samband härmed ikläder sig betydande utgifter,
kommunen gärna söker utvälja sådana arbetsföretag, vilka för kommunen äro
särskilt aktuella. Kommissionen har vid flera tillfällen kunnat konstatera en
benägenhet från kommunernas sida att såsom statskommunala reservarbeten
vilja igångsätta arbetsföretag, vilka med sannolikhet inom en nära framtid
skulle kommit till utförande å den öppna marknaden. Med den statskommunala
reservarbetslinjen är sålunda förenad, en viss tendens till överförande av
arbetsobjekt från den öppna marknaden till reservarbetena.
Jämsides med denna tendens har kommissionen jämväl haft anledning konstatera,
att kommuner med hänsyn till de förmånliga statsbidragsbestämmelserna
ofta frestats att igångsätta arbeten av en i förhållande till deras
finansiella resurser anmärkningsvärd storleksordning; stundom har anledning
funnits antaga, att det mindre varit omvårdnaden örn de arbetslösa än en
strävan efter statsbidrag till ett arbete, som föranlett igångsättande av ett
dylikt arbete. Enär möjligheterna att erhålla ett arbete beviljat såsom statskommunalt
reservarbete äro beroende på antalet hjälpsökande, gör sig vidare
stundom gällande ett intresse att hålla arbetslöshetens omfattning i kommunerna
uppe.
Det ligger i sakens natur, att hjälpåtgärderna vid arbetslöshet smidigt
måste kunna avpassas med hänsyn till förändringarna i arbetslösheten. Under
tider, då arbetslösheten är i nedgående, måste sålunda arbetena förhållandevis
snabbt kunna minskas, därest hjälpbehovet går tillbaka. Av särskild
betydelse är, att en dylik smidig anpassning av hjälpåtgärderna är
möjlig beträffande sådana arbeten, som startas uteslutande för de arbetslösa
inom viss kommun. Ehuru arbetslösheten i hela landet endast mera lång
-
60
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
samt undergår förändringar, kan dock ofta för de enskilda kommunerna synnerligen
hastiga variationer i arbetslöshetens omfattning noteras. Återupptagandet
av ett enda nedlagt industriföretag kan understundom för en kommun
innebära, att arbetslösheten belt eller till stor del försvinner. De statskommunala
reservarbetena erbjuda emellertid för dylika smärre kommuner
icke erforderligt stor anpassningsförmåga. Då arbetslösheten i en kommun
går tillbaka, och arbetsstyrkan vid ett statskommunalt reservarbete med hänsyn
härtill måste minskas, kommer arbetet ofta icke att kunna bedrivas på ett
tekniskt och ekonomiskt riktigt sätt, vilket medför fördyring av arbetet. Om
ett statskommunalt reservarbete måste nedläggas, innan detta färdigställts,
står kommunen vidare inför problemet att på egen band å öppna marknaden
färdigställa detsamma.
För kommunerna föreligga ofta svårigheter att för sina statskommunala reservarbeten
anskaffa tillräckligt kompetent ledningspersonal. Särskilt gäller
detta inom smärre kommuner, som sakna ordinarie arbetsledningspersonal; är
arbetet nämligen icke av den omfattning, att det motiverar anställandet av särskild
arbetsledare, blir ledningsarbetet endast ett extraarbete för en på annat
håll sysselsatt arbetsledare. För att kunna bära kostnaden för särskilt anställd
arbetsledning måste nämligen arbetet ha en viss storleksordning. Vid flera tillfällen
har kommissionen vidare haft anledning konstatera svårigheter att från
kommunerna erhålla utarbetade och fullgoda förslag. En kommun vill nämligen
av ekonomiska skäl icke bekosta utarbetandet av mera detaljerade förslag,
förrän visshet vunnits, att tillstånd erhålles för arbetets utförande såsom statskommunalt
reservarbete. Sedan arbetet blivit beviljat, anser man sig ofta med
hänsyn till angelägenheten att bereda de arbetslösa arbete icke böra fördröja
arbetets igångsättande med ytterligare undersökningar. Vid den granskning av
inkomna förslag, som verkställes inom kommissionen, måste det vidare naturligen
vara synnerligen svårt att utan särskild undersökning på platsen — något
som enligt sakens natur icke annat än i undantagsfall är möjligt verkställa
— bedöma de upprättade kostnadsförslagen och deras tillförlitlighet.
Den begränsade ram, inom vilken kommunerna i allmänhet ha att utvälja arbetsobjekt
för sina statskommunala reservarbeten, medför, att dessa såsom regel
erbjuda mindre lämpliga vinterarbeten än de statliga. Detta avspeglar sig
jämväl i de förhållandevis starka variationerna i antalet sysselsatta reservarbetare
vid de statskommunala reservarbetena. Dessa variationer äro nämligen
i relation till arbetsstyrkans storlek väsentligt större än vid de statliga reservarbetena.
Den statskommunala reservarbetslinjen medför sålunda ofta, att man
vintertid i större utsträckning, än eljest skulle vara erforderligt, måste tillgripa
kontantunderstödsverksamhet som komplementär hjälpform.
Slutligen vill kommissionen icke underlåta att framhålla, att kommunernas
strävan att begränsa sina utgifter för de statskommunala reservarbetena understundom
lett till att man endast formellt satt arbetet på ackord men i realiteten
låtit arbetarna arbeta efter daglön: med andra ord man har underlåtit att till
arbetarna utbetala den del av ackordsförtjänsten, som överskjutit reservarbetslönen;
i gengäld har denna understundom betraktats såsom garanterad
Arbetslöshetslcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
61
daglön. En dylik anordning har givetvis stått i direkt strid mot bestämmelserna
örn att vid ackordsprissättning sådana åtgärder böra undvikas, som kunna
medföra en minskning av arbetsintensiteten. Kommissionen har också med
skärpa ingripit, då det kommit till densammas kännedom, att man förfarit på
här angivet sätt. Men svårigheter ha här visat sig föreligga att åstadkomma
en effektiv kontroll.
1934 års riksdag uttalade i skrivelse nr 433, att riksdagen visserligen ansåg
de statskommunala reservarbetena utgöra en lämplig form för beredande av
hjälp åt arbetslösa men att stadgandet icke finge givas en sådan tolkning, att
hjälpverksamheten på grund därav bomme att bedrivas på ett mindre ändamålsenligt
sätt. De statskommunala reservarbetena ägde nämligen i jämförelse med
de statliga vissa påtagliga, olägenheter. Riksdagen berörde härvid vissa av de
förhållanden, som ovan av kommissionen mera utförligt omnämnts. Riksdagen
framhöll, att arbetslöshetskommissionen, innan medgivande lämnades till anordnande
av statskommunalt reservarbete, hade att beakta de av riksdagen anförda
synpunkterna och att i första hand taga hänsyn till att den statliga hjälpverksamheten
överhuvud vid varje särskild tidpunkt bedreves på det sätt, som
för dess syftemål vore lämpligast.
Såsom redan tidigare av kommissionen framförts, lia de statskommunala
reservarbetena under den senaste krisen varit av betydelse för åstadkommandet
av en ökning av reservarbetslinjen. Arbetenas påtagliga nackdelar fordra
emellertid, att omfattningen av de statskommunala reservarbetena erhåller en
ändamålsenlig avvägning i förhållande till andra hjälpformer. När numera
begränsningar av hjälpverksamheten med hänsyn till arbetslöshetens nedgång
synas möjliga att vidtaga, bör enligt kommissionens uppfattning en jämförelsevis
större begränsning av den statskommunala reservarbetslinjen genomföras.
Denna begränsning synes härvid lämpligen böra verkställas på sådant
sätt, att sådana arbetsföretag icke medgivas såsom statskommunala reservarbeten,
vilka icke besitta de fördelar, som i främsta rummet motivera de statskommunala
reservarbetena. Kommissionen syftar härvid närmast pa de ovannämnda
i vägstyrelsers och landstings regi anordnade arbetena.
Den största fördelen med de statskommunala reservarbetena är, såsom ovan
påpekats, att arbetskraften kan sysselsättas i hemorten. Det var främst med
hänsyn härtill, som statsmakterna år 1933 beslutade örn en utvidgning av den
statskommunala reservarbetslinjen. Emellertid sakna de i vägstyrelsernas och
de_i några få fall — i landstingens regi anordnade statskommunala reserv
arbetena
just denna påtagliga fördel, som eljest karakteriserar de statskommunala
reservarbetena, framför de statliga. Vägstyrelsernas och landstingens
statskommunala reservarbeten äro nämligen ofta belägna på sådant avstånd
från arbetarnas hemorter, att arbetarna antingen mäste inkvarteras a arbetsplatsen
eller ock företaga tidsödande resor, vilka för de hänvisade arbetarna
bliva en ekonomisk börda, till vilken visserligen kommunerna stundom kunna
lämna bidrag, ehuru skyldighet härtill icke föreligger. Härtill kommer, att
kommunen understundom blir betungad med utbetalandet av ortstillägg, till
vilket statsbidrag icke erhålles. När under nuvarande förhållanden en minsk
Bihang
lill riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 29. b
62
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
ning av hjälpåtgärderna synes erforderlig, vill kommissionen med hänsyn till
ovan anförda hemställa, att sådan ändring vidtages i gällande kungörelse att
statskommunala reservarbeten icke längre må utföras i vägstyrelsers och
landstings regi. Däremot synas enskilda kommuner alltjämt böra kunna medgivas
rätt att såsom statskommunala reservarbeten utföra allmänna vägar, varvid
nu gällande statsbidragsbestämmelser alltjämt synas böra komma i fråga.
2. Ortstillägg.
Jämlikt 30 § i kungörelsen angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet
vid arbetslöshet äger kommun, då familjeförsörjare hänvisats till statligt
reservarbete å ort med lägre reservarbetslön än den, som är gällande för
hänvisningskommunen, att bestämma att till denne familjeförsörjare särskilt
s. k. ortstillägg skall utgå, därest någon, i förhållande till vilken den hänvisade
är att anse såsom familjeförsörjare, befinnes vara i behov därav. Sådant
ortstillägg får jämlikt bestämmelserna i samma paragraf icke överstiga
skillnaden mellan reservarbetslönen för hänvisningskommunen och reservarbetslönen
för den plats, där arbetet utföres. Då fråga är örn ogift person,
som har försörjningsplikt mot barn eller adoptivbarn, må ortstillägget utgå
med högst det belopp, som skulle ha utbetalats till barnet vid kontantunderstödsverksamhet
i hänvisningskommunen (s. k. begränsat ortstillägg). Ortstillägg
utbetalas till den behövande genom kommissionen och återgäldas månadsvis
av hänvisningskommunen. För hårt skattetyngd kommun med omfattande
arbetslöshet äger kommissionen på ansökan helt eller delvis meddela
befrielse från återbetalningsskyldighet.
Jämlikt § 35 i ovannämnda kungörelse må jämväl familjeförsörjare, som
hänvisats till statskommunalt reservarbete å ort med lägre reservarbetslön
än som gäller för hänvisningskommunen, erhålla ortstillägg efter enahanda
grunder, som ovan anförts. Till bestridande av sådant ortstillägg utgår icke
statsbidrag.
Bestämmelserna örn rätt för kommunerna att till reservarbetares familj utgiva
ortstillägg ha tillkommit i syfte att underlätta arbetslösas hänvisning
från ort med högre reservarbetslön till ort med lägre. Dessa ortstillägg, som
erhöllo sin nuvarande utformning — med undantag för ortstilläggen vid de
statskommunala reservarbetena — år 1922, ersatte de tidigare utgående s. k.
familjetilläggen.
De nuvarande reservarbetslönerna spänna mellan området lägst kr. 2: 80 upp
till kr. 8:— per 8 timmars arbetsdag. Endast ett förhållandevis ringa antal
kommuner äro belägna i den lägsta löneklassen. Kommissionens reservarbetsplatser
äro såsom regel belägna i kommuner med en lön mellan 3: 20 och
4:40 kr.; så låg lön som kr. 2: 80 förekommer icke å någon statlig reservarbetsplats.
Den högsta nu förekommande reservarbetslönen avser Stockholm.
Städerna i övrigt ligga i allmänhet mellan kr. 5: 20—7: 20. Det ligger i sakens
natur, att ortstilläggen väsentligen ha sin betydelse för statliga reservarbetare
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
63
från städerna. Det maximala ortstillägget utgör för närvarande kr. 4:80
per dag. I allmänhet variera ortstilläggen, vad städerna beträffar, mellan 80
öre och 4 kronor per dag. Dör landskommunerna äro de såsom regel väsentligt
lägre.
Ehuru ortstilläggen i varje särskilt fall enligt bestämmelserna böra avvägas
med hänsyn till föreliggande hjälpbehov, synes inom flertalet kommuner den
regeln ha utvecklat sig, att kommunerna medgiva ortstillägg uppgående till
detsammas maximala storlek, vilket enligt sakens natur mäste bliva för kommunerna
ekonomiskt betungande; inom vissa kommuner avvägas dock ortstilläggen
alltid i förhållande till hjälpbehovet. En svaghet i det hittills tillämpade
systemet är att ortstilläggen ofta komma att överstiga de belopp, varav
vederbörande arbetslös skulle ha kommit i åtnjutande för sig och sin familj,
därest han hade av kommunen i stället blivit tillerkänd kontantunderstöd. Ovanligt
är sålunda icke, att det utgående ortstillägget överstiger det dagunderstöd,
som familjen skulle erhållit, därest mannen blivit hjälpt genom kontantunderstöd.
Då statsbidrag till ortstillägg jämlikt kungörelsen blott utgår till av
arbetslöshet och skattetryck hårt drabbade kommuner, komma i sådana fall
kostnaderna för ortstilläggen att väsentligt överstiga kostnaderna för kontantunderstödsverksamhet.
Det synes kommissionen önskvärt, att grunderna rörande
ortstilläggen bleve så avvägda, att de skapade ett egetintresse för kommunerna
att ersätta kontantunderstöden med hänvisning till statligt reservarbete.
Då kommissionen undersökt möjligheterna för en omläggning av grunderna
för ortstilläggen, har kommissionen funnit, att följande förslag väsentligen
skulle kunna uppfylla dessa krav på ortstilläggens utformning. Ortstilläggen
graderas med hänsyn till hjälpbehovet i varje särskilt fall, d. v. s.
till storleken av reservarbetarens familj. Ortstilläggen böra icke överstiga
storleken av det belopp, som svarar mot dagunderstöd åt hustru och hemmavarande
minderåriga barn eller föräldrar (adoptant), varvid dagunderstödsbeloppet
till hustrun eller föräldrarna räknas såsom understöd till ensamstående
person och understöden för barnen till samma belopp som det vanliga
barntillägget. I intet fall skulle dock summan av dessa tillägg (åt hustrun +
barn eller föräldrar) kunna överstiga det nu gällande maximibeloppet, d. v. s.
skillnaden mellan reservarbetslönen för hänvisningskommunen och arbetsplatsen.
Ortstilläggen åt ogifta med försörjningsplikt — vilka redan nu graderas
efter liknande principer som de ovan föreslagna — bibehållas oförändrade.
Statsbidrag synes av kommissionen i likhet med för närvarande böra kunna
medgivas till ortstillägg. Av betydelse är emellertid, för att uppnå syftemålet
med här förordade förändring, att kommissionen erhåller förhållandevis stor
frihet vid bestämmandet av statsbidragsbeloppen. Enligt gällande bestämmelser
äger kommissionen att medgiva befrielse från återbetalningsskyldighet
i fråga örn de nuvarande ortstilläggen endast för hårt skattetyngda kommuner
med omfattande arbetslöshet. Kommissionen torde böra erhålla befogenheter
att även i andra fall medgiva visst statsbidrag, som därvid lämpligen
synes kunna beräknas på samma sätt som till annan hjälpverksamhet inom
kommunen. I likhet med för närvarande synes kommissionen själv böra äga
64
Arbetslöshetskommissionens skrivelse äng. medelsbehovet.
besluta om statsbidragens storlek, varvid jämkningar i nyss angiven norm för
statsbidragets beräknande böra kunna av kommissionen medgivas efter i varje
särskilt fall verkställd prövning.
Vid bestämmandet av ortstilläggen för arbetare sysselsatta vid statskommunala
reservarbeten, synas samma grunder böra tillämpas som vid de statliga
reservarbetena. I likhet med vad för närvarande är fallet bör statsbidrag
här icke ifrågakomma. Därest kommissionens ovan återgivna förslag rörande
viss inskränkning i den statskommunala reservarbetslinjen vinner statsmakternas
godkännande, skulle emellertid ortstillägg vid statskommunalt reservarbete
endast ifrågakomma i de få fall, då kommun bedriver sådant arbete
inom annan kommun.
3. Kommunala reservarbeten.
Ehuru, såsom redan tidigare i annat sammanhang berörts, antalet vid de kommunala
reservarbetena sysselsatta, särskilt under innevarande år, gått tillbaka,
spela dessa arbeten alltjämt viss roll såsom ett medel för bekämpande av arbetslösheten.
Då arbetslöshet uppkommer i en kommun, plägar kommunens första
åtgärd ofta vara att anordna ett kommunalt reservarbete, vid vilket de arbetslösa
sysselsättas efter de löner kommunen fastställt. När sedermera arbetslöshetens
omfattning inom kommunen stiger och kommunen icke anser sig själv
kunna bereda ytterligare hjälp åt sina arbetslösa, vänder sig kommunen ofta
till kommissionen med anhållan örn tillstånd att såsom statskommunala reservarbeten
anordna nya arbetsföretag inom kommunen. Det är därför icke ovanligt,
att inom en kommun samtidigt bedrivas statskommunala och kommunala
reservarbeten.
I gällande författning rörande den statliga och statsunderstödda hjälpverksamheten
för arbetslösa förefinnas inga bestämmelser rörande de kommunala
reservarbetena. Kommissionen har emellertid i sin verksamhet vid flera tillfällen
kunnat konstatera, att vissa svårigheter förelegat vid bedrivandet jämsides
av nyssnämnda båda former av reservarbeten. Enär sålunda i författningen
de kommunala reservarbetena icke äro omnämnda och desamma med
hänsyn därtill synas ur författningssynpunkt böra betraktas såsom arbeten å
den öppna marknaden, har kommunen icke möjlighet att verkställa skiftning
mellan de kommunala och statskommunala reservarbetena utan att iakttaga
den i författningen angivna karenstiden. Jämväl ha i vissa fall svårigheter
uppkommit vid tillämpningen av författningens bestämmelser i fråga om lämpligt
arbete. Det kan exempelvis inträffa, att då kommunen vid kommunala reservarbeten
tillämpat samma lönebestämmelser som för det statskommunala
reservarbetet, till kommunala reservarbetet hänvisade icke antagit detta sistnämnda
arbete under förebärande, att lönen vid detsamma icke vore skälig i
förhållande till den å arbetsorten förekommande avlöningen för sådant arbete.
Då kommissionen emellertid har sig bekant att de s. k. organisationssakkunniga
i sitt snart kommande betänkande lära beröra denna hjälpform, har
kommissionen icke ansett sig böra närmare ingå på förevarande spörsmål.
ArbetslöshetsJcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
65
Y. Hjälpverksamhetens beräknade kostnader under återstoden
av innevarande budgetår.
Med ledning av de direktiv för hjälpverksamheten, som meddelats i kungörelsen
nr 434/1934, samt av vissa antaganden rörande arbetslöshetens sannolika
utveckling har kommissionen sökt beräkna den omfattning, som de
olika hjälpåtgärderna kunna tänkas erhålla under återstoden av budgetåret
1934/1935 ävensom kostnaderna härför.
Till bestridandet av kostnaderna för statliga och statskommunala reservarbeten
beviljades för budgetåret 1933/1934 ett anslag å 55,000,000 kronor;
härjämte beviljade 1934 års riksdag ett tilläggsanslag örn 5,000,000 kronor.
Av sistnämnda summor återstod vid utgången av budgetåret 1933/1934 ett
belopp av 7.7 milj. kronor, från vilken summa emellertid bör dragas i rörelsen
bundna tillgångar, beräknade till 5.5 milj. kronor. Till bestridande av
kostnaderna för statliga och statskommunala reservarbeten under budgetåret
1934/1935 står sålunda en reservation från föregående år på omkring 2.2
milj. kronor, vartill kommer det belopp örn 46,000,000 kronor, som av 1934
års riksdag beviljades för budgetåret 1934/1935. Sammanlagt stod sålunda
vid budgetårets ingång till förfogande omkring 48.2 milj. kronor.
Kostnaderna för statliga och statskommunala reservarbeten för månaderna
juli—september 1934 ävensom beräknade kostnaderna för tiden november 1934
-—juni 1935 framgå av tab. 54.
Kommissionen har vid beräkningen av kostnaderna för arbetslinjen för återstående
delen av budgetåret utgått från att hjälp i största möjliga utsträckning
bör beredas genom arbete. Med stöd av det uttalande, som av riksdagen
gjordes i skrivelse nr 433/1934, har kommissionen ansett, att den avpassning
av hjälpverksamhetens omfattning, som med hänsyn till arbetslöshetens nedgång
kan genomföras, bör ske på sådant sätt, att den statskommunala reservarbetslinjen
minskas förhållandevis mera än den statliga.
Kommissionen beräknar såsom synes av tab. 54, att antalet arbetare sysselsatta
vid de statliga reservarbetena, i slutet av innevarande budgetår skall uppgå
till omkring 20,000. För de närmast följande månaderna avser kommissionen
att verkställa successiva nedskärningar av arbetsstyrkan, såvida icke
läget å arbetsmarknaden skulle undergå sådan utveckling att arbetsstyrkans
numerär synes böra bibehållas å en högre nivå.
Statens kostnader för budgetåret 1934/1935, vad de statliga och statskommunala
reservarbetena beträffar, skulle sålunda belöpa sig till omkring 67.4
milj. kronor. Enär till kommissionens förfogande för verksamhetens bedrivande
står ett belopp av 48.2 milj. kronor, och till avlöningar åt vägingeniörsa.
ssistenter beräknats åtgå ett belopp av 0.1 milj. kronor, skulle sålunda en
brist på 19.3 milj. kronor uppkomma. Enär emellertid de beräknade kostnaderna,
främst vad de statskommunala reservarbetena beträffar, äro synner
-
66
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
Tal). 54. Kostnaderna för statliga och statskommnnala reservarbeten.
Juli 15)33—juni 1935.
(Beräknade uppgifter tiden november 1934—juni 1935.)
A n
tal s v
g e 1 s a t
t a
Månad
i statliga reservarbeten
i statskommunala
reservarbeten
Summa
1933-34
1934-35
1933-34
1934-35
1933-34
1934-34
juli.......
24,247
26,756
10,998
17,075
35,245
43,831
augusti.....
23,928
26,816
11,367
16,037
35,295
42,853
september ....
23,186
25,014
12,139
14,362
35,325
39,376
oktober .....
21,857
23,639
14,564
14,187
36,421
37,826
november ....
18,366
22,000
14,207
14,000
32,573
36,000
december.....
17,043
19,000
12,241
13,000
29,284
32,000
januari.....
19,493
17,000
13,879
13,000
33,372
3°,ooo
februari.....
21,550
18,000
16,199
13,000
37,749
31,000
mars.......
22,703
18,000
17,277
13,000
39,980
31,000
april.......
23,089
19,000
17,277
12,000
40,366
31,000
maj.......
23,396
20,000
18,165
10,000
41,561
30,000
juni.......
26,021
20,000
18,477
10,000
44,498
30,000
Kost
aade
r
Månad
Statens A. K:s arbets- platser, förvaltning och
revision
Statskommunala
reservarbeten
Summa
1933-34
1934-35
1933-34
1934-35
1933-34
1934—35
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
juli.......
augusti.....
september ....
4,412,835
4,654,285
4,647,162
5,100,757
5,601.248
5,606,385
228,534
970,940
325,878
706,549
1,178,270
1,285,370
4,641,369
5,625,225
4,973,040
5,807,306
6,779,518
6,891,755
oktober .....
november.....
december.....
4,523,578
3,856,606
3,316,960
5,630,023
4.400.000
3.800.000
723,054
1,338,510
939,037
1,927,695
1.400.000
1.300.000
5,246,632
5,195,116
4,255,997
7,557,718
5.800.000
5.100.000
januari.....
februari.....
mars......
3,085,721
3,684,124
4,279,027
3400,000
3,000,000
3,600,000
1,003,716
1,003,428
1,269,162
1,300,000
1,300,000
1,300,000
4,089,437
4,687,552
5,548,189
4,700,000
4,900,000
4,900,000
april.......
maj.......
juni.......
4,103,633
4,739,445
4,763,642
3,800,000
4.000. 000
4.000. 000
550,950
1,699.495
2,424,667
1,200,000
1,000,000
1,000,000
4,654,583
6,438,940
7,188,309
5,000,000
5,000,000
5,000,000
Summa
50067 018
52538413
12477 371
14 897 884
62 544389
67436297
ligen osäkra med hänsyn främst till svårigheterna att beräkna under budgetåret
utfallande materialbidrag, synes ifrågavarande belopp böra avrundas
uppåt till 20,000,000 kronor.
Å det för budgetåret 1933/1934 för arbetslöshetens bekämpande beviljade
anslaget förelåg vid utgången av budgetåret en behållning av 2.7 milj. kronor.
Härvid ha resterande belopp å i anspråk tagna medel, beviljade till befrämjande
av företagsverksamhet (643,000 kronor), frånräknats. Till arbetslöshetens
bekämpande har för budgetåret 1934/1935 beviljats ett belopp örn 9 milj.
kronor. Vid ingången av innevarande budgetår stod alltså ett belopp av 11.7
Arbetslösheislcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
67
milj. kronor till förfogande för bestridande av kostnaderna för kontantunderstödsverksambet
m. m.
Med hänsyn till arbetslösbetens nedgång ävensom kommissionens vidgade
möjligheter att bereda hjälp genom sysselsättning vid de statliga reservarbetena
beräknar kommissionen, att dagunderstöd i väsentligt mindre utsträckning
än föregående vinter skall behöva ifrågakomma. De av kommissionen
utförda beräkningarna återgivas i efterföljande tabell 55, i vilken jämväl
motsvarande uppgifter för budgetåret 1933/1934 äro återgivna.
Tab. 55. Kostnader för dagunder stöds verksamheten. Juli 1938—juni 1935.
(Beräkn. uppgifter fSr nov. 1934—inni 1935. Dagunderstöd för kursdeltagare ej inräknade för
budgetåret 1934/1935).
Antal dagunderstödda
Kostnader kronor
Månad
1933-1934
1934-1935
1933-1934
1934-1935
juli . . . .
.... 39,105
12.536
1,137,236
865,957
augusti . . .
.... 37,490
8,722
1,929,972
819,490
september . .
.... 40,841
6,808
1,125,099
455,954
oktober . . .
.... 47,198
7,076
1,183,806
487,439
november . .
.... 50,842
io,;oo
2,078,463
784,000
december . .
.... 57,001
16,000
1,187,313
420,000
januari . . .
.... 60,604
15,000
1,233,653
640,000
februari . .
.... 58,254
13,000
2,187,428
600,000
mars ....
.... 57,430
9,000
2,202,412
520,000
april . . . .
.... 45,041
2,000
1,839,130
360,000
maj . . . .
.... 31,605
—
2,158,518
80,000
juni . . . .
.... 20,846
—
2,199,841
—
Summa —
—
20,462,871
6,032,840
Kostnaderna för innevarande budgetår skulle sålunda uppgå till 6.0 milj.
kronor. Till sistnämnda belopp, som uteslutande avser kostnaderna för dagunderstöd,
bör emellertid läggas beräknade kostnaden för hyreshjälpverksamhet.
Under tredje och fjärde kvartalen 1934 beräknas dessa kostnader
komma att uppgå till omkring 450,000. För återstoden av budgetåret anser
kommissionen kostnaderna böra beräknas till 550,000 kronor. De utförda
beräkningarnas synnerliga osäkerhet synes kommissionen motivera, att totalkostnaderna
för kontantunderstödsverksamheten beräknas till ett högre belopp,
än som direkt följer av de ovan utförda beräkningarna. Kommissionen
har med hänsyn härtill uppskattat kostnaderna för dagunderstöden under
budgetåret 1934/1935 till 7.0 milj. kronor. Kostnaderna för hela kontantunderstödsverksamheten
skulle sålunda uppgå till 8.0 milj. kronor.
Då vid innevarande budgetårs början ett belopp av något över 11.7 milj. kronor
stod till förfogande och då Kungl. Maj :t för andra ändamål disponerat ett
belopp av 0.2 milj. kronor skulle, då kostnaderna för kontantunderstödsverksamheten
beräknats till 8.0 milj. kronor, uppkomma ett överskott av 3.5 milj.
kronor å detta anslag. Härvid har icke tagits hänsyn till de medel, som
Kungl. Majit under budgetårets återstående del kan komma att taga i anspråk
för andra ändamål.
68
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
Kostnaderna för ungdomshjälpen, i vilken innefattas kostnader för kursverksamhet,
frivillig arbetstjänst och ungdomsreservarbeten, beräknas jämlikt
uppgifterna i tabell 56 till 2.9 milj. kronor. I denna summa ingår jämväl
kostnaderna för daghjälp åt kursdeltagare. Med hänsyn till svårigheterna
att beräkna ungdomsarbetslöshetens sannolika utveckling samt till vissa av
Kungl. Majit å detta anslag anvisade belopp, synas emellertid kostnaderna
för ungdomshjälpen försiktigtvis böra sättas till 3.5 milj. kronor.
Tab. 56. Kostnader för ungdomshjälpen. Juli 1934—juni 1935.
(Beräknade uppgifter november 1934—juni 1935).
Frivillig arbetstjänst
Ungdomsreserv-
Månad
Statliga arbets- läger
Statskom.
arbetsläger
arbeten
summa
Antal
perso-
ner
Kost-
nader
Antal
perso-
ner
Kost-
nader
Antal
perso-
ner
Kost-
nader
Antal
perso-
ner
Kost-
nader
Antal
perso-
ner
Kost-
nader
1934
juli.....
1,163
30,694
754
63,783
232
_
_
_
2,149
94,477
augusti . . .
988
60,282
840
84,095
207
—
—
_
2,035
144,377
september . .
777
80,421
823
98,144
170
219
—
—
1,770
178,784
oktober . . .
1,099
4,994
830
111,635
130
12,855
34
4,375
2,093
133,S59
november . .
i.joo
82.500
1,000
125,000
160
4.800
3?
4,500
2,695
216,800
december . .
2,000
110,000
1,300
162,500
200
6,000
35
4.5°°
3,535
283,000
1935
januari . . .
3,000
165,000
1,600
200,000
200
6,000
200
25.000
5,000
396,000
februari . . .
3,000
165,000
i,6oj
200,000
200
6,000
200
25.000
5,000
396,000
mars ....
3,000
165,000
1,600
200,000
200
6,000
200
25,000
5,000
396,000
april ....
2,000
110,000
1,200
150,000
200
6,000
200
25,000
3,600
291,000
maj.....
1,000
55,0 0
1,000
800
125,000
200
6,000
2CO
25,000
2,400
211,000
186,000
juni ....
1,000
55.000
100,000
200
6.000
200
25,000
2,2CO
Summa
—
1,083,891
—
1,620,157
—
59,874
—
>63,375
—
2,927,297
Det ligger i sakens natur, att de utförda beräkningarna rörande kostnaderna
för ungdomshjälpen måste vara behäftade med synnerligen stor osäkerhet.
Kommissionen vill endast erinra om att under sistförflutna oktober månad
ungdomsarbetslösheten stigit med 29.2 %. Därest ungdomsarbetslösheten skulle
undergå en fortsatt stegring i denna omfattning, vilket dock knappast synes
sannolikt, torde kostnaderna komma att överstiga de beräknade. Enligt vad
man nu synes kunna antaga skulle emellertid en besparing uppkomma på 2.0
milj. kronor å det anslag å 5.5 milj., som beviljats för budgetåret 1934/1935.
I tab. 57 bar meddelats en sammanställning av kostnadsberäkningarna beträffande
arbets- och understödslinjen samt ungdomshjälpen för budgetåret
1934/1935.
Den av kommissionen disponerade väglånefondens storlek utgjorde den 1
januari 1934 kronor 2,036,867, varav i utestående lån kronor 1,071,904, samt
såsom reservation för beviljade men ej disponerade lån kronor 106,000.
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
69
Tab. 57. Sammanställning ay beräknade utgifter för arbetslinjen, understödslinjen
och ungdomshjälpen. Budgetåret 1984/35.
Antalet hjälpta genom
Månad
statliga och
statskommunala
reservarbeten
dagunderstöd,
ej kurs- deltagare
kurser, frivillig
arbetstjänst och
ungdomsreserv- arbeten
Hela antalet
av staten
hjälpta
1934
juli...........
43,831
12,536
2,149
58,516
augusti.........
42,853
8,722
2,035
53,610
september........
39,376
6,808
1,770
47,954
oktober.........
37,826
7,076
2,093
46,995
november........
36,000
10,500
2,695
49.195
december........
32,000
16,oco
3.535
51.535
1935
januari.........
30,000
15,000
5,000
50,000
februari.........
31,000
13,000
5,000
49,000
mars..........
31,000
9,000
5,000
45,000
april..........
31,000
2,000
3,600
36,600
maj..........
juni..........
30,000
—
2,400
32,400
30,000
—
2,200
32,200
K 0
stna!
e r.
Månad
Statliga re- servarbeten,
förvaltning
och revision
kr.
Statskommu- nala reserv- arbeten
kr.
Dag-
understöd
kr.
Ungdoms-
hjälp
kr.
Summa
kr.
1934
juli...........
augusti.........
5,100,757
706,549
865,957
94,477
6,767,740
5,601,248
1,178,270
819.490
144,377
7,743,385
september........
5,606,385
1,285,370
455,954
178,784
7,526,493
oktober.........
5,630,023
1,927,695
487,439
133,859
8,179,016
november........
4400,000
3,800,000
1,400,000
784,000
216,800
6,800,800
december........
1,300,000
42O.OOO
283,000
5,803,000
1935
januari.........
Ov)
m
1,300,000
640,000
396,000
5,736,000
1 ,300,000
1,300,000
600,000
396,000
5,896,000
mars..........
520,000
396,000
5,816,000
april..........
3,800,000
1,200,000
360,000
291,000
5,651,000
maj..........
juni..........
4,000,000
1,000,000
80,000
211,000
186,000
5,291,000
4,000,000
1,000,000
—
5,186,000
Summa
52,538,4*3
14,897,884
6,032,840
2,927,297
76,396,434
För utlåning tillgängliga medel uppgingo vid angiven tidpunkt till kronor
860,376.
Under året Ilar utlämnats 2 st. lån å tillsammans kronor 110,000. Efter
avdrag av utestående lån och reserverade belopp utgjorde den per 1 november
1934 för utlåning disponibla summan 1,034,608 kronor.
70
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
I likhet med föregående år synes enligt kommissionens uppfattning icke
heller i år behov föreligga av anvisande av ytterligare medel till förstärkande
av fonden.
I efterföljande frenne sammanställningar ha för åstadkommande av överskadlighet
redovisats, hur de beräknade kostnaderna för hjälpverksamheten
fördela sig pa de olika anslagen. Härvid ha de beräknade kostnaderna — i
jämförelse med de i ovanstående tabeller upptagna beloppen — avrundats av
tidigare berörda anledningar.
Sammanställning
över beräknade inkomster och utgifter å anslaget för statliga och statskommunala
reservarbeten budgetåret 1934/1035.
Utgifter:
Kommissionens arbetsplatser, förvaltning och revision jämte
besvärsnämnden för reservarbetslöner..........
Statskommunala reservarbeten..............
Tillfälliga vägingenjörsassistenter.............
Summa
Inkomster:
Behållningen enligt bokslut 30/6 1934, kassabehållning,
utestående fordringar, inventarier
samt arbetsplatsernas förskottsmedel .... 7,693,508 kr.
Avgår bundna, fordringar, inventarier och arbetsplatsernas
förskottsmedel........ 5,517,687 »
Beviljade medel för budgetåret 1934/1935 .........
Summa
Brist..........................
Summa
52.500.000 kr.
15.400.000 »
100,000 >
68,000,000 kr.
2,175,821 kr.
46.000. 000 >
48,175,821 kr.
19,824,179 >
68.000. 000 kr.
Sammanställning
över beräknade inkomster och utgifter å anslaget till arbetslöshetens
bekämpande budgetåret 1934/1935.
Utgifter:
Dagunderstöd...................... 7,000,000 kr.
Hyreshjälp....................... 1,000,000 »
Arbetslös hetsutredningen................. 25,000 >
Sakkunniga i socialdepartementet............. 60,000 »
Föregående budgetår beviljade anslag till yrkesskolor m. m. . 130,417 >
Diverse myndigheter......... 10.040 »
Summa 8,225,457 kr.
överskott........................ 3,510,780 >
Summa 11,736,237 kr.
71
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
Inkomster:
Behållning enligt bokslut 30/6 1934 ...... 2,835,949 kr.
Avgår utestående fordringar m. m....... 99,712 > 2,736,237 kr.
Anvisade medel för budgetåret 1934/1935 .......... 9,000,000 »
Summa 11,736,237 kr.
Sammanställning
över beräknade inkomster och utgifter å anslaget till särskilda åtgärder
i anledning av ungdomsarbetslösheten.
Utgifter:
Kursverksamhet..................... 1,250,000 kr.
Frivillig arbetstjänst................... 1,850,000 »
Ungdomsreservarbeten................... 200,000 »
Av Kungl. Maj:t disponerade medel........_• ■ . . 200,000 >
Summa 3,500,000 kr.
överskott..................... • ■ • 2,000,000 >
Summa 5,500,000 »
Inkomster:
Anvisade medel för budgtåret 1934/1935 .......... 5,500,000 kr.
Av det anförda framgår, att å anslaget till statliga och statskommunala reservarbeten
uppkommer en brist, som torde böra beräknas till 20 milj. kronor.
Samtidigt torde å de andra båda anslagen överskott å tillsammans 5.5 milj.
kronor uppkomma.
Kommissionen, som beräknar, att behov av förstärkningsanslag för statliga
och statskommunala reservarbeten kommer att göra sig gällande under februari
månad 1935, får anhålla, att Kungl. Majit matte vidtaga åtgärder för
tillgodoseende av detta behov.
TI. Medelsbehovet för budgetåret 1935/1936.
Med avseende på frågan örn medelsbehovet för budgetaret 1935/1936 far
kommissionen anföra följande.
Försiktigheten synes bjuda, att man även under nästkommande budgetår
räknar med ett icke obetydligt hjälpbehov, ehuru dock detta hjälpbehov sannolikt
blir av mindre omfattning än under innevarande budgetår. För innevarande
budgetår beräknas kostnaderna för statliga och statskommunala reservarbeten,
kontantunderstödsverksamhet ävensom ungdomshjälp komma att
belöpa sig till omkring 80 milj. kronor. Med hänsyn till det minskade hjälpbehov,
varmed kommissionen räknar, synes ett belopp av 50 milj. kronor böra
72
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
upptagas i staten för nästa års budget. Skulle förhållandena inom näringslivet
och pa arbetsmarknaden komma att utveckla sig i en gynnsammare riktning
än vad kommissionen ansett sig böra förutsätta, bör naturligen sistnämnda
belopp undergå en härav betingad minskning. Kommissionen hemställer, att
senare under innevarande budgetår få inkomma med de närmare beräkningar
rörande medelsbehovet för budgetåret 1935/1936, som då kunna vara möjliga
att verkställa.
Kommissionen har anmodats att jämväl angiva de särskilda kostnader, som
kunna beräknas för kommissionens centrala administration. Med anledning
härav anser sig kommissionen böra meddela vissa särskilda uppgifter rörande
ifrågavarande kostnader under vissa tidigare budgetår. Dessa framgå av följande
sammanställning. (Detaljerade uppgifter återfinnas i tabellbilaga 1.)
Budgetår Löner Expenser Summa
1930/1931 ......... 320,000 130,000 350,000
1931/1932 ......... 310.000 290,000 600,000
1932/1933 ......... 480,000 400,000 880,000
1933/1934 ......... 765,000 645,000 1,410,000
1934/1935 (beräkn..)..... 1,000,000 500,000 1,500,000
De i ovanstående tabell upptagna kostnaderna för »löner» omfatta ersättningar
till kommissionens ledamöter, avlöningar till samtliga till kommissionens
kansli i Stockholm knutna tjänstemän, arvoden åt överrevisorerna och
löner till dessas biträden, arvoden och löner åt besvärsnämnden och dess
tjänstemän ävensom ersättningar åt de av länsstyrelserna jämlikt 7 § i kungörelsen
nr 434/1934 utsedda revisorerna. Posten expenser avser samtliga kontorskostnader,
såsom hyra, trycksaker m. m., reseersättningar åt ledamöter och
inspekterande ingenjörer, sociala ombud m. fl. I expenser ingå jämväl kostnader
för sådana trycksaker, vilka från kommissionen tillhandahållas arbetslöshetskommittéerna
för deras rapportering och verksamhet, ävensom trycksaker,
som tillställas arbetsplatserna för deras rapportering och verksamhet.
Kommissionen anser sig böra betona vikten av att icke brist på medel för
verksamhetens administrerande lägger hinder i vägen för att densamma enligt
statsmakternas anvisningar avpassas efter arbetslöshetens och hjälpbehovets
förändringar.
Det beräknas, att kostnaderna under innevarande budgetår för kommissionens
centrala administration komma att belöpa sig till 1.5 milj. kronor. För
nästkommande budgetår bliva dessa kostnader naturligen mindre, därest, såsom
kommissionen räknat med, hjälpverksamheten kan inskränkas. Emellertid
vill kommissionen härvid icke underlåta framhålla, att kommissionens arbetsuppgifter
under de senare åren väsentligt utvidgats. I samband härmed torde
böra erinras örn det av Kungl. Maj :t den 30 juni 1934 åt kommissionen givna
uppdraget att inkomma med förslag till den ytterligare kontroll över tillämpningen
genom statens och kommunernas organ av regler gällande för hjälpverksamheten
vid arbetslöshet, som må anses påkallad. För resultatet av
denna utredning har kommissionen redogjort i skrivelse till Kungl. Majit den
Arbetslöshetslcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
73
26 oktober 1934, däri kommissionen framhållit, att viss ökning av kommissionens
kontrollerande verksamhet vore erforderlig och att kommissionen hade
för avsikt att utöka antalet sociala ombud och inspekterande ingenjörer. Utökningen
av denna del av kommissionens verksamhet kommer naturligen att
öka kostnaderna för kommissionens verksamhet i jämförelse med tidigare år.
Jämväl i vissa andra avseenden ha kommissionens arbetsuppgifter i jämförelse
med tidigare undergått en utvidgning. Kommissionen vill härvid endast
erinra örn den utbyggnad kommissionens statistiska verksamhet undergått
och det flertal specialundersökningar av statistisk natur, som kommissionen
numera har att verkställa. Kommissionen anser sig därför icke kunna
räkna med att kostnaderna för kommissionens centrala administration under
budgetåret 1935/1936 skall kunna minskas i samma proportion, som hjälpverksamheten
inskränkes. Kommissionen beräknar kostnaderna till här förevarande
ändamål till ett belopp av 1,400,000 kronor, varav 900,000 kronor avse
löner och 500,000 kronor expenser.
Under åberopande av det ovan anförda får kommissionen anmäla, att medelsbehovet
för den statliga och statsunderstödda hjälpverksamheten vid oförvållad
arbetslöshet för budgetåret 1935/1936 synes kunna preliminärt uppskattas
till 50 miljoner kronor, varav 41 miljoner kronor till statliga och statskommunala
reservarbeten, 4.6 miljoner kronor till kontantunderstödsverksamhet,
3 miljoner kronor till särskilda åtgärder för bekämpande av ungdomsarbetslösheten
och 1.4 miljoner kronor till den centrala administrationen.
I behandlingen av detta ärende hava deltagit undertecknad Huss, ordförande,
samt ledamöterna Valsinger, Hagman, Bergman, Carell, Falk och
Paues.
Ledamoten Hagman har anfört reservation mot kommissionens ovan å sid.
63 framlagda förslag rörande ortstilläggen i vad avser omläggning av grunderna
för desammas beräkning.
Stockholm den 30 november 1934.
Underdånigst
På Statens Arbetslöshetskommissions vägnar:
GUNNAR HUSS
T. Hessler
74
Arbetslöshetslcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
Anta/
200000
ISO 000
100000
50000
1933 /£
Diagram 1. Antal hjälpsökande arbetslösa åren 1930—1934.
Antal
150 000 H
100000-
50000
/ statliga reservarbeten sysselsatta
/ statskommunala
Dag understödda med statsbidrag
Ungdomshjälp
Kommunalt hjälpta
Ohjälpta
jan. febr. mars april maj juni juli aug. sept. o/et
Diagram 2. Hjälpsökande arbetslösa fördelade på olika hjälpformer.
Januari—oktober 1934.
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
75
Tabellbilaga 1.
Tablå över kostnaderna för kommissionens centralförvaltning.
Text
1930—1931
1931-1932
1932-1933
1933-1934
Arvoden och löner...........
Kontorsomkostnader 1..........
Resor för ledamöter, sociala ombud och in- spektörer m. fl.............
Diverse kostnader............
Överrevisorernas arvoden och löner till bi- träden ................
Besvärsnämnden, arvoden och löner . . .
Övriga revisionskostnader........
208,630:28
90,483: 34
27,848:99
12,370:53
10,800: —
300,840:32
228,136:80
29,989:59
29,840: 63
9,664:35
459,561: 62
310,869:11
54,697:07
34,419:59
8,400: —
9,127:80
701,089: 07
524,166:22
66,843:05
54,150: 79
13,450: —
13,814:45
36,930:14
Kronor
350,133:14
598,471:69
877,075:19
1,410,443: 72
1 Enl. följande''specifikation:
1930—1931 1931-1932 1932-1933 1933-1934
Kontorsutensilier..........
Telefon, telegram o. porto.......
Kontorshyror med flyttnings- o. ändrings
kostnader.
............
Renhållning.............
Trycksaker ..............
Kontorsinventarier..........
Övriga kontorsomkostnader ......
12,755:18
26,939: 55
22,820:07
4,112:49
11,114:89
11,336:14
1,405: 02
26,617: 44
56,405:16
48,603:14
6,577: 07
24,807: —
62,528:49
2,598: 50
33,321:47
87,659:10
49,183:85
8,860: 89
39,963:70
89,835: 96
2,044:14
61,846:13
129,192:20
87,278:43
12,091:53
64,813: 66
163,188:46
5,755: 81
Kronor 90,483:34 228,136:80 310,869:11 524,166:22
76
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
De hjälpsökande arbetslösas fördelning
Yrkesgrupp
Stockholms
stad
Stockholms
län
Uppsala län
Söderman-
lands län
Östergötlands
län
Jönköpings
län
Kronobergs
län
Kalmar län
Gotlands län
Blekinge län
Kristianstads
län
Jordbruk och skogshushållning:
Jordbruk ..............
165
381
130
258
211
149
98
316
8
351
152
Skogshushållning..........
2
70
110
27
30
37
42
74
—
30
2
Industri och hantverk:
Gruvdrift och malmförädling ....
4
23
93
9
200
15
—
19
—
2
26
Jord-, sten- och ''glasindustri.....
35
129
48
68
66
81
247
499
9
1,616
206
Metall- och maskinindustri.....
937
321
38
113
128
91
31
255
2
90
34
Trävaruindustri........ .
121
114
173
135
135
124
43
240
5
20
26
Byggnadsverksamhet........
1,465
447
39
25
269
150
61
102
8
36
40
Läder-, hår-, gummi- o. d. industri . .
36
8
2
2
8
15
8
10
1
17
9
Textilindustri...........
10
1
—
1
61
16
2
6
—
—
5
Beklädnadsindustri.........
135
21
11
2
6
18
—
7
1
17
14
Närings- och njutningsmedelsindustri .
143
46
25
13
37
30
3
75
2
28
18
Kemisk teknisk- och belysningsindustri
12
3
2
2
2
105
—
15
—
1
4
Trämasse- och pappersindustri ....
30
69
8
1
35
8
43
11
—
3
—
Grafisk industri..........
73
14
—
—
5
1
—
6
—
2
3
Industri o. hantverk, ej särsk, specie . .
277
67
9
18
36
54
33
83
2
64
26
Sjöfart och fiske ..........
150
68
16
19
24
7
2
125
11
106
45
Handel och samfärdsel m. m.:
Kontors-, bank- o. försäkringspersonal
303
29
13
6
31
12
7
22
2
7
8
Butiks- och magasinspersonal ....
696
77
26
15
38
19
2
31
2
26
10
Hotell-, kafé och restaurangrörelse . .
265
9
3
5
7
16
2
9
2
7
5
Landtransport...........
865
154
28
61
129
60
16
93
16
67
45
Allmän och litterär verksamhet . . .
123
5
1
—
3
4
—
—
2
—
—
Handel o. samfärdsel, ej särsk. spec. .
7
3
9
3
7
7
3
2
—
2
3
Husligt arbete............
90
1
Arbete, ej hänförl. till annan grupp
(inbegripet grov- och diversearbetare ej
hänförliga till visst vrke)......
805
1,081
474
498
698
678
829
1,086
73
1,593
492
Samina
6,749| 3,141 l,258|l,28l|
2,16©! 1,69711,472|3,086
146 4,085
1,173
opaginerad Kontrollera mot PDF
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet. 7<
Tabellbilaga 2.
efter län och yrke den 31 oktober 1934.
1 Malmöhus
|| län
Hallands län
Göteborgs
stad
Göteb. o. Boh.
län i övrigt
Älvsborgs
län
Skaraborgs
län
Värmlands
län
Örebro län
Västman-
lands län
Kopparbergs
län
Gävleborgs
län
Västernorr-
lands län
1 Jämtands läa
Västerbottens
län
Norrbottens
län
Summa
Hela
riket
Därav
Städer
jands-
bygd
J
\
i 192
83
27
1
214;
227
175
1
865;
276
184
508
628
773
193
592
195
7,351
621
6,730
j i
[
23
_i
.
12
49
14
1,389
218''
43
952
1,217
1,416
727
230
252
6,967
25
6,942
I 34
2
1
|
4.
34
2
192
761
lil
775
137
_
■
_
1,435
3,878
lil
3,767
1 310
209
42:4,0061
103;
90
317
58
33
60
58
195
42
39
8
S,574
680
7,894
! 511
51
1,021
110
115''
64
88
69
102
69
115
78
15
5
12
4,465
3,661
804
! 92
45
429
40
77
45
390
92
77
428
655
1,840
66
518
745
6,675
1,637
5,038
387
109
294
136
132
45
244: 75
34
37
137
167
25
23
202
4,689
2,942
1,747
83
8
17
4
22
9
8
39
2
—
3
9
4
1
—
325
219
106
i 22
39
63
71
45
—
12
1
1
—
6
1
—
—
—
363
300
63
68
31
86
10
8
5
12
127
4
4
6
9
2
—
12
616
527
89
i 192
25
147
50
19
27
35
33
23
17
50
49
14
1
13
1,115
863
252
i 87
1
31
73
128
174
1
—
—
1
—
8
—
—
—
650
561
89
| 18
18i 39
4
101
13
45 6
1
27
50
512
80 66
9
1,197
167
1,030
12
2
67
4
O
8
6
i 5
2
2
1
4
o
—
3
225
205
20
| 185
6
127
26
19
24
30 27
26
16
71
35
i
14
24
1,300
878
422!
i
160
35
345
80
29
24
19] 18
3
3
76
72
i
3
34
1,475
994
481
!
80
6
: i38
1
6
13
10
j 21! 19
8
7
21
17
i
2
;
i ii
i 800
718
;
82
137
2b
| 380
J 23
34
23
261 33
19
17
41
31
ii
2
ia
1,759
1,579
| 180
37
''7
78
I 3
6
7
7
4
3
«
6
C
5
—
1 16
517
491
26
313
34
435
91
56
i 32
112
78
29
25
107
61
4c
7
9C
3,047
2,566
481
8
4
1 34
8
! i
£
2
c
1
- 20‘
204
i 3
7
2
11
7
3
2
2
6
1
4
IS
-
■: lif
50
1 68
1
i
1C
7
1
:
r
128
102; 26
!
1.533
27c
957
754
902
55912,31^
1,011
604
1,755
1,82.r
3,40(
8b
1,564 1.78''
28,37(
7,96l| 20,409
4,47C
1,031
14,777 5,7352,133
1,3041g,147
2,96(
1,310 4,735
5,21818,701
2,049 3,067|4,85f
B 84,81
28,062156,749
(i
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 29.
78
Arbetslöshetskomrnissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
Översikt över arbetslöshetskomrnissionens ekonomiska ställning den
Tillgångar.
L I Statskontoret innestående belopp:
a) Återstående å föreg, budgetårs anslag den */V 1938 24,139,799:40
b) Reservationsanslag till bekämpande av arbetslösheten
(Litt. V.B.7).............öjOOO.OOQ:
29,139,799: 40
Härav är utbetalt */* 33—»/s 34 ....... 25;312,754:96 3.827 044- 44
c) Lån till Tännäs kommun.................3’oooi— 3.830,044: 44
II. I Riksgäldskontoret innestående belopp:
Reservationsansl. till statliga och statskon! mun al a
reservarbeten (Litt. U. f. k. IV 6)........ 55,000,000: —
Tilläggsanslag................. 5,000,000: —
60,000,000: —
Härav är utbetalt ''/, 33—*>/« 34 ......... 59,030,515:58 960,484:42
III. Hos Arbetslöshetskom. i niles t. belopp:
1) Kassa och bankbehållningar:
a) För understödsverksh., liyreslijälp och friv.
arbetshäst...............
b) För stath och statskom. res.arb. m. m. .
2) Förskottsmedel för redovisning:
a) Vid stath
b) s frivillig arb.tjänst (kred.saldo).....
3) Till betalning förfallna fordringar:
A. För statt, reserrarbeten m. m.
a) Hos kommuner, vägstyrelser m. fl. för utförda
arbeten .............
b) Hos domänstyrelsen för avlöningar m. m.
c) > kommuner för ortstillägg.....
d) > diverse personer..........
802,489:07
1,236,336:12 2,038,825:19
1,117,042: 16
__789:62 1,116,252:54
991,735:45
969,484:42
B. För frivillig arbetsförtjänst.
Hos kommuner för dagunderstöd..... 19,462:31 4 oil 197- 76
4) Inventarier:
Arbetsmaskiner, arbetsredskap, förläggningsinventarier
m. m.
a) Stath reservarbeten m. m......... 3,408,909:54
b) Frivillig arbetsk anst.......... 81,039:75 3,489,949:29
7,656,224:78
Kronor 12,455,753:64
Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
79
Tabellbilaga 3.
30 juni 1934, upprättad i anslutning till kommissionens bokslut.
Skulder.
I. Ay medel hos Statskontoret res. belopp (V. B. 7):
a) Ay 1924 års riksdag anvisat färdigställningsanslag 3,100,000: —
varav utbetalats och överförts........ 3,080)224:97 19,775:03
b) Väglånefonden enl. Kungl, brev 3/o 21, 19/c 31
o. >*/« 32 .................. 2,000,000: —
Upplupna räntor 1931, 1932 o. 1933 ...... 72,498:86
2,072,498:86
varav utestående lån utgör.......... 961,500: — 1,110,998: 86
c) Diverse myndigheter:
Till befrämjande av företagsverksamhet
(max. kr. 2,000,000: — tot. anv. 1,981,985: —)
Skogs vårdsstyrelsen i Uppsala län
enl. K. br. 8/e 32 (tot. kr. 100,000: —), rest .
Länsstyrelsen i Norrbottens län
enl. K. br. 11 III. /1 33 (tot. kr. 21,000: —)....
> » lb/a 34 ( > > 13,000: —) ....
Länsstyrelsen i Västerbottens län
(enkla vägar o. broar) enl. K. br. 2Vr, 21/io, le/n
32, 19/s, “/« 33 (tot. kr. 350,000: —)....
Länsstyrelsen i Gbgs och Bohus län
enl. K. br. 34/s. 34 (premier till fiskare) . . .
Nya Varvs AB. Öresund, enl. K. br. 4/s o. **/s 34
Till uppför, av spannmålslagerhus
(tot. kr. 368,285), rest...........
Till anläggande av mejerier (tot. kr. 6,800:—) .
Övriga:
Länsstyrelsen i Gbgs o. Bohus län
enl. K. br. 26/i 34 (tot. kr. 10,200: —)....
Länsstyrelsen i Kopparbergs län
enl. K. br. 2,/‘ 34 (tot. kr. 1,456: 66) ....
Länsstyrelsen i Uppsala län
enl. K. br. 1,/s_ 34 (tot. kr. 55,870: —) ....
Länsstyrelsen i Östergötlands län
enl. K. br. l7/u 33 (tot. kr. 8,444: —), rest
Länsstyrelsen i Södermanlands län
enl. K. br. 27/i 34 (tot. kr. 14,500: —)....
Länsstyrelsen i Norrbottens län
enl. K. br. 9/a 34 (tot. kr. 33,780: —) . . .
» » -h » ( > c:a > 10,000: —) . . .
> > i7/t > ( » > 13,000: —) . . .
Byggnadsstyrelsen
enl. K. br. 29/s 34 (tot. kr. 2,000: —) ....
Birkagårdens folkhögskola
enl. K. br. 2,/io 33 (tot. kr. 16,500: —) . . .
II. Ay medel hos Riksgäldskontoret res. belopp
(U. f. k. IV 6):
Kungl. Maj:ts anv. för tillf, vägingeniörsassistenter
åt flertalet länsstyrelser (tot. c:a kr.50,000: —), rest c:a
III. Till disposition för verksamheten står:
a) Av medel hos Statskontoret (Litt. V. B. 7) . . . . 1,933,748: 28
b) > » Riksgäldskontoret (Litt. U.f.k. IV 6) 939,484:42
c) > > > Kommissionen
För understödsverksamhet och frivillig arbets
tjänst.
.................. 902,201:51
För stat!, och statskommunala rcservarbeten . 6,754,023:27 7,656,224:78 10 529 457''48
10,200: —
1,456:66
55,870: —
785: —
14,500: —
33,780: —
10,000: —
13,000: —
40:-
825:29 140,456:95 1,896,296:16
30,000: — 30.000: —
13,204: 32
21,000: —
13,000: —
63,506: —
150,000: —
48,000: —
309,555: —
6,800; — 625.065: 32
Kronor 12,455,753:64
80
Arbetslöshetskommissionens skrivelse äng. medelsbehovet.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Sid.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare medel för budgetåret
1934/1985 till statliga och statskommunala reservarbeten........ 1
I. översikt över arbetslöshetsläget år 1934............... 1
II. översikt över hjälpverksamheten under år 1934 ............ 19
1. Arbetslinjen.........................19
a) statliga reservarbeten....................19
b) statskommunala reservarbeten.................30
c) kommunala reservarbeten...................37
d) arbetslinjens omfattning...................38
2. Understödslinjen........................39
a) dagunderstöd........................39
b) hyreshjälpverksamhet....................46
c) kommunal understödsverksamhet................46
d) understödslinjens omfattning......•..........47
3. Särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten.......48
a) kursverksamhet.......................48
b) frivillig arbetstj anst.....................49
c) ungdomsreservarbeten....................51
4. Hjälpverksamhetens omfattning.................52
5. Besvärsnämnden för reservarbetslöner...............53
III. Lönerevisionen per den 1 maj 1934 ................. 54
IY. Förslag till författningsändringar m. m................58
1. Den statskommunala reservarbetslinjen..............58
2. Ortstillägg ..........................62
3. Kommunala reservarbeten....................64
V. Hjälpverksamhetens beräknade kostnader under återstoden av innevarande
budgetår...........................65
VI. Medelsbehovet för budgetåret 1935/1936............... 71
Diagram...............................74
Tabellbilagor.
1. Tablå över kostnaderna för kommissionens centralförvaltning......75
2. De hjälpsökande arbetslösas fördelning efter län och yrken den 31 oktober
1934 .............................. 76
3. översikt över arbetslöshetskommissionens ekonomiska ställning den 30 juni
1934, upprättad i anslutning till kommissionens bokslut........78
Stockholm 1935. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
360167
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1935:19 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj: Is proposition angående ytterligare medel för budgetåret 1931/1935 till statliga och stat sk o mm un edri res a1 i texten
- SU 1935:19 Statsutskottets utlåtande Nr 19 s. 1 i texten