Sök i Ratio Lex

Angående ytterligare medel för budgetåret 193411935 till statliga och statskommunala reservarbeten

84 sidor, varav 71 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 71 av 84 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:29, Angående ytterligare medel för budgetåret 193411935 till statliga och statskommunala reservarbeten

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 29.

1

Nr 29.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare medel

för budgetåret 193411935 till statliga och statskommunala

reservarbeten; given Stockholms slott den 9

januari 1935.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

9 januari 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller anför efter gemensam

beredning med chefen för finansdepartementet:

För innevarande budgetår har under Utgifter för kapitalökning, IV. Fonden

för förlag till statsverket, till statliga och statskommunala reservarbeten

anvisats ett reservationsanslag av 46 miljoner kronor, att utgå av lånemedel.

Vid budgetårets ingång förefanns å de medel, som för nästföregående budgetår

anvisats för samma ändamål, en reservation av 7.7 miljoner kronor.

Örn härifrån dragas 5.5 miljoner kronor, utgörande i statens arbetslöshetskommissions

rörelse bundna tillgångar, uppgår det för statliga och statskommunala

reservarbeten vid ingången av löpande budgetperiod disponibla beloppet

till (46 + 2.2) 48.2 miljoner kronor.

Vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan örn beräknande av

anslag till bekämpande av arbetslösheten (femte huvudtiteln, punkt 18) omnämnde

jag, att statens arbetslöshetskommission i skrivelse den 30 november

1934 beräknat, att medelsbehovet för löpande budgetår till statliga och statskommunala

reservarbeten komme att överstiga de därför disponibla medlen,

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 29. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr S9.

samt hemställt örn vidtagande av åtgärder för tillgodoseende av nämnda medelsbehov.

Tillika anmälde jag min avsikt att i annat sammanhang återkomma

till frågan örn anvisande av ytterligare medel för ändamålet. Jag anhåller

nu att få upptaga ärendet till behandling.

I sin förenämnda skrivelse, vilken såsom bilaga torde få fogas vid detta

protokoll, har statens arbetslöshetskommission meddelat vissa siffror rörande

det kända och approximativt beräknade antalet i statliga och statskommunala

reservarbeten under budgetåret 1934/1935 sysselsatta ävensom rörande statens

kostnader för dessa arbeten under samma tid. Till jämförelse har kommissionen

angivit motsvarande siffror för närmast föregående budgetår. Ifrågavarande

uppgifter återfinnas i följande sammanställning, i vilken de beräknade

siffrorna kursiverats.

Antal sy

s s e 1 s a t

t a

Månad

i statliga reservarbeten

i statskommunala

reservarbeten

Summa

1933-34

1934-35

1933-34

1934-35

1933-34

1934-35

juli........

24,247

26,756

10,998

17,075

35,245

43,831

augusti......

23,928

26,816

11,367

16,037

35,295

42,853

september.....

23,186

25,014

12,139

14,362

35,325

39,376

oktober ......

21,857

23,639

14,564

14,187

36,421

37,826

november . . ■ . .

18,366

22,000

14,207

14,000

32,573

36,000

december.....

17,043

19,000

12,241

13,000

29,284

32,000

januari......

19,493

17,000

13,879

13,000

33,372

30,000

februari......

21,550

10,000

16,199

13,000

37,749

31,000

mars.......

22,703

18,000

17,277

13,000

39,980

31,000

april.......

23,089

19,000

17,277

12,000

40,366

31,000

maj........

23,396

20,000

18,165

10,000

41,561

30,000

juni.......

26,021

20,000

18,477

10,000

44,498

30,000

Månad

Kostnader

Statens A. K:s arbets- platser, förvaltning och

revision

Statskommunala

reservarbeten

Summa

1933-34

Kronor

1934-35

Kronor

1933-34

Kronor

1934-35

Kronor

1933-34

Kronor

1934-35

Kronor

juli.....

augusti......

september.....

oktober ......

november.....

december.....

januari......

februari......

mars.......

april.......

mai........

juni.......

Summa

4,412,835

4,654,285

4,647,162

4,523,578

3,856,606

3,316,960

3,085,721

3,684,124

4,279,027

4,103,633

4,739,445

4,763,642

5,100,757

5,601,248

5,606,385

5,630,023

4.400.000

3.800.000

3.400.000

3.600.000

3.600.000

3.800.000

4,000,000

4,000,000

228,534

970,940

325,878

723,054

1,338,510

939,037

1,003,716

1,003,428

1,269,162

550,950

1,699,495

2,424,667

706,549

1,178,270

1,285,370

1,927,695

1.400.000

1.300.000

1,300,000

1,300,000

1.300.000

1.200.000

1,000,000

1,000,000

4,641,369

5,625,225

4,973,040

5,246,632

5,195,116

4,255,997

4,089,437

4,687,552

5,548,189

4,654,583

6,438,940

7,188,309

5,807,306

6,779,518

6,891,755

7,557,718

5.800.000

5.100.000

4.700.000

4.900.000

4,900,000

5,000,000

5,000,000

5,000,000

50,067,018

52,538,413

12,477,371

14,897,884

62,544,389

67,436,297

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

3

Härtill må ytterligare fogas den upplysningen, att under november månad

1934 i statliga reservarbeten sysselsatts 20,811 och i statskommunala reservarbeten

13,005 arbetslösa, tillsammans 33,816 mot beräknade 36,000. Kostnaderna

hava under samma månad utgjort för kommissionens arbetsplatser,

förvaltning och revision 4,803,833 kronor och för statskommunala reservarbeten

907,715 kronor, tillsammans 5,711,548 kronor mot beräknade 5,800,000

kronor.

Kommissionen har uppgivit, att densamma vid beräkningen av kostnaderna

för arbetslinjen för återstående delen av löpande budgetår utgått från att

hjälp i största möjliga utsträckning borde beredas genom arbete. Kommissionen

har därjämte med stöd av föregående års riksdags uttalande ansett, att

den avpassning av hjälpverksamhetens omfattning, som med hänsyn till arbetslöshetens

nedgång kunde genomföras, borde ske på sådant sätt, att den

statskommunala reservarbetslinjen minskades förhållandevis mera än den

statliga. Kommissionen beräknar vidare, att antalet sysselsatta skulle vid

slutet av innevarande budgetår uppgå till omkring 20,000 i statliga reservarbeten

och omkring 10,000 i statskommunala reservarbeten.

Enligt kommissionens uppskattning skulle statens kostnader för statliga och

statskommunala reservarbeten under budgetåret 1934/1935 belöpa sig till

omkring 67.4 miljoner kronor och således med 19.2 miljoner kronor överstiga

det för ändamålet disponibla, i det föregående angivna beloppet. Då kommissionen

emellertid beräknat, att till avlöningar åt v.ägingenjörsassistenter

skulle åtgå ett belopp av 0.1 miljon kronor, skulle en anslagsförstärkning

av 19.3 miljoner kronor erfordras. På grund av beräkningarnas osäkerhet,

främst med hänsyn till svårigheterna att beräkna under budgetåret utfallande

materialbidrag, har kommissionen avrundat beloppet till 20 miljoner

kronor.

Kommissionen har slutligen framhållit, att behovet av förstärkningsanslag

torde komma att göra sig gällande under februari månad 1935.

Ehuru den förbättring av arbetslöshetsläget, som under senare delen av

föregående budgetår kunde skönjas, fortsatt under hösten, lia de medel, som

ställts till arbetslöshetskommissionens förfogande för statliga och statskommunala

reservarbeten, icke visat sig tillräckliga. Anledningen härtill är, att

kommissionen i anslutning till av statsmakterna meddelade direktiv låtit sig

angeläget vara att bereda arbetslinjen en dominerande ställning vid hjälpverksamheten.

Medan till grund för anslagsberäkningarna för innevarande

budgetår lagts antagandet, att i genomsnitt 24,000 arbetslösa skulle sysselsättas

i statliga och statskommunala reservarbeten, har denna siffra väsentligen

överskridits. Enbart i statliga reservarbeten ha sålunda under månaderna

juli—november sysselsatts genomsnittligt 25,000 arbetslösa och de statskommunala

reservarbetena lia i genomsnitt under samma tid omfattat inemot

15,000 arbetslösa. De med bidrag av statsmedel bedrivna reservarbetena ha

alltså under nämnda period sysselsatt tillsammans i det närmaste 40,000

arbetslösa. Samtidigt har kontantunderstödsverksamheten avsevärt begrän
-

Departe
ments
chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 29.

sats. Vid ingången av år 1934 omfattade denna verksamhet inemot 61,000

arbetslösa. Siffran hade vid slutet av budgetåret 1933/1934 sjunkit till omkring

21,000. Under den tilländalupna delen av innevarande budgetår har

antalet med kontantunderstöd bisprungna uppgått till i genomsnitt 10,000.

Under dessa omständigheter är det givetvis icke ägnat att överraska, att

de anslagna medlen icke visat sig tillräckliga för reservarbetsverksamhetens bedrivande

under hela budgetåret. Beträffande det ytterligare medelsbehovet,

av kommissionen uppskattat till 20 miljoner kronor, synes det visserligen

sannolikt, att arbetslösheten i fortsättningen av budgetåret skall ytterligare

nedgå och att i följd härav det beräknade beloppet för reservarbeten torde

få anses tilltaget i överkant. Med hänsyn till osäkerheten i beräkningarna

saknar jag dock anledning att vid fixerandet av beloppet avvika från kommissionens

beräkningar. Givet är att Kungl. Majit ställer medel till kommissionens

förfogande allenast i den mån så finnes av omständigheterna påkallat.

På sätt chefen för finansdepartementet tidigare vid behandlingen av finansplanen

för budgetåret 1935/1936 anfört, torde medel för ändamålet lämpligen

böra beredas av förslagsanslaget till oförutsedda utgifter för innevarande

budgetår. En dylik ordning innebär, att utgifterna i verkligheten komma att

bestridas av kassafonden.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, utöver det för budgetåret 1934/1935 under Utgifter för

kapitalökning, IV. Fonden för förlag till statsverket, tillgängliga

reservationsanslaget till statliga och statskommunala reservarbeten,

må till bestridande av kostnaderna för de med

anslaget avsedda ändamålen tagas i anspråk ett belopp av

högst 20,000,000 kronor från det för samma budgetår anvisade

förslagsanslaget till oförutsedda utgifter.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt förordnar,

att proposition av den lydelse bilaga vid detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet!

Henry Rooth.

s. 1 Kontrollera mot PDF

ArbetsVöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

1

Till KONUNGEN

Statens Arbetslöshetskommission får till Kungl. Majit överlämna uppgjorda

beräkningar rörande kostnaderna för kommissionens verksamhet under innevarande

budgetår ävensom avgiva förslag örn erforderliga medel för uppehållande

under budgetåret 1935/1936 av den hjälpverksamhet för oförvållat

arbetslösa, som kommissionen enligt kungörelsen nr 434/1934 har att utöva.

Till stöd för den i det följande gjorda medelsframställningen får kommissionen

anföra följande.

I. översikt över arlbetslöshetsläget år 1934.

Olika drag i utvecklingen under senare månaderna år 1930 av läget å arbetsmarknaden

pekade på en inträdande försämring. Förefintliga uppgifter

angåvo sålunda, att arbetslösheten särskilt under fjärde kvartalet nämnda år

befann sig i stigande; arbetslöshetsläget visade i jämförelse med tidigare år

en viss försämring, som under det följande året blev allt mer påtaglig. Utvecklingen

av krisen, sådan denna återspeglar sig i den offentliga arbetsförmedlingens,

fackföreningarnas ävensom kommissionens egen statistik framgår

av tab. 1 och 2 samt diagram 1, sid. 74.

Örn man bortser från den naturliga säsongförbättring, som regelbundet

äger rum under sommarmånaderna, noteras för de efter 1930 följande åren

successivt stegrade arbetslöshetssiffror. Denna fortskridande försämring kulminerade

under år 1933. Man torde numera med stöd av olika föreliggande

material vara berättigad att anse, att under sistnämnda år den tidigare oavbrutna

försämringen av arbetsmarknaden väsentligen upphörde, och att under

år 1933 en omsvängning ägde rum. Vad statistiken rörande arbetslösheten inom

fackföreningarna beträffar, ligger det procentuella antalet arbetslösa från

och med augusti nämnda år lägre än motsvarande procentsats för föregående

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

Tab. 1. Antal arbetsansökningar på 100 ledina platser Tid den offentliga arbetsförmedlingen

samt fackföreningarnas arbetslöshet i procent ar medlemsantalet.

iren 1930-1934.

Månad

Antal arbetsansökningar på 100

lediga platser vid den offentliga

arbetsförmedlingen

Fackföreningarnas arbetslöshet i

procent av medlemsantalet

1930

1931

1932

1933

1934

1930

1931

1932

1933

1934

januari.......

241

222

368

569

560

13.9

20.2

24.2

28.8

24.3

februari.......

211

232

412

565

540

13.2

18.7

23.8

27.7

24.4

mars.........

171

191

343

577

430

12.3

19.4

24.1

28.7

23.6

april.........

140

194

341

510

401

10.8

17.1

20.8

24.3

19.5

maj.........

129

164

339

458

317

8.0

13.2

19.0

21.1

15.3

juni.........

127

187

351

451

298

8.0

12.4

19.3

20.3

13.9

juli.........

140

198

370

503

292

8.0

11.8

19.4

19.4

12.9

augusti.......

144

201

366

476

281

8.1

12.8

20.0

19.6

13.2

september......

146

197

351

480

286

9.5

13.4

20.6

19.2

12.5

oktober .......

175

257

395

538

326

12.3

16.4

22.1

20.2

november......

254

413

661

657

—

15.3

19.3

24.1

22.3

_

december.......

238

343

689

644

—

22.9

26.5

31.0

27.2

Medeltal

178

236

413

536

—

11.9

16.8

22.4

23.3

Tab. 2. Antal

hjälpsökande arbetslösa enligt arbetslöshetskommissionens inunads- rapporter. Åren 1930—1934.

Månad

1930

1931

1932

1933

1934

januari .....

februari.....

mars......

16,647

15,384

13,572

40,245

41,595

41,885

103,742

108,032

109,674

189,225

181,944

186,561

Hela antalet

171,540

166,348

160,345

Därav i åldem

16-21 år

april......

mai.......

juni......

11.368

9,013

6,634

39,396

34,550

31,057

111,333

104,094

97,370

176,825

156,211

145,458

145,588

116,257

99,628

13,038

juli......

augusti.....

september ....

5,824

6,314

8,589

30,520

35,701

40,377

94,687

99,826

106,404

138,855

144,185

151,498

86,253

83,042

78,918

10,452

9,880

9,016

oktober .....

november ....

december ....

14.611

24,824

31,901

57,143

77,254

88,761

123,584

146,981

161,155

164,747

170,702

171,065

84,811

11,650

Medeltal

13,723

46,540

113,907

164,771

* -

_

ar. Jämväl för de närmast föregående månaderna kan en markerad sänkning

av arbetslösheten noteras.

Vad statistiken rörande den offentliga arbetsförmedlingens verksamhet beträffar,

ger denna en något annan bild. Detta sammanhänger emellertid med

vissa utvidgningar i arbetsförmedlingarnas ombudsinstitution. Genom den ökning,

som antalet till kommissionen rapporterande kommuner särskilt i slutet av

år 1933 undergick, tillfördes den offentliga arbetsförmedlingen i stor omfattning

nytt klientel. Relationstalet mellan antalet arbetsansökningar och lediga

platser kom härigenom icke att lika markerat återspegla förbättringen av arbetsmarknaden

under senare delen av året som annan förefintlig statistik.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet. 3

De tecken på förbättring av läget å arbetsmarknaden, som man under år

1933 kunnat skönja men som dock alltjämt vid slutet av detta år vörö synnerligen

ovissa, framträdde med ingången av innevarande år med allt större tydlighet.

Från och med januari månad 1934 ligger sålunda antalet hos kommissionen

hjälpsökande arbetslösa under motsvarande fjolårssiffra. Utvecklingen

innevarande år visar sedan fortskridande förbättring.. Vid utgången

av oktober månad hade antalet hjälpsökande arbetslösa sjunkit med 80,000 i

jämförelse med samma tid föregående år. Utvecklingen av arbetsmarknaden,

sådan denna återspeglar sig i kommissionens statistik, åskådliggöres tydligare,

därest uppgifterna för de senaste åren sättas i direkt relation till varandra

I tabell 3 har antalet hjälpsökande arbetslösa för var och en av månaderna

under åren 1933—1934 satts i procent av antalet för motsvarande

månad under närmast föregående ar.

Tab. 3. Antalet hjälpsökande arbetslösa åren 1933-1934 i procent av motsvarande

antal närmast föregående år.

Månad

Hjälpsökande år 1933 Hjälpsökande år 1934

i % av motsvarande i % av motsvarande

antal år 1932 antal år 1933

januari . .

februari . .

mars . . .

april . ■ •

maj ... .

juni . . .

juli . . . ■

augusti . •

september .

oktober . .

november .

december .

182.1

168.4

170.1

158.8

150.1

149.4

146.6

144.4

142.4

133.3

116.1

106.1

90.7

91.4

85.9

82.3

74.4

68.5

62.1

57.6

52.1

51.5

Örn man bortser från vissa ojämnheter i den ovan återgivna serien av hjälpsökande

personer — uppgifterna för januari månad 1933 ha sålunda av viss

anledning kommit att bliva högre än de verkliga, som lago vid omkring

180,000 — framgår, att sedan i mars månad 1933, då hjälpsökandesiffran

nådde hittillsvarande maximum och med 70 % översteg fjolårssiffran, avståndet

mellan årssiffrorna varit i avtagande. Såsom redan nämnts, understeg^ för

första gången hjälpsökandesiffrorna fjolårsuppgifterna i januari 1934, då de

utgjorde 90.7 % av 1933 års siffra. Örn man tager hänsyn till nyssnämnda felaktighet

i statistiken, visar den fortsatta utvecklingen en fortgående minskning

av procenttalen, så att i oktober 1934 antalet hjälpsökande uppgår till

51.5 % av de i oktober 1933 anmälda hjälpsökande. Ehuru oktober 1934 medförde

en stegring i hjälpsökandesiffran med omkring 6,000, var denna stegring

dock väsentligt mindre än föregående år.

Särskilt stark har nedgången i arbetslösheten varit under våren i samband

med den naturliga säsongförbättring, som vid denna tid inträder. Medan i

april månad 1934 antalet hjälpsökande utgjorde 82.3 % av fjolårssiffran, min
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Arbetslöshetsleommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

skades detta procenttal under maj till 74.4 %, en nedgång som får anses betydande.

I juli utgjorde hjälpsökandesiffrorna för år 1934 endast 62.1 % av

fjolårssiffran. Under tidigare år Ilar nästan undantagslöst augusti månad i

arbetslöshetskommissionens statistik visat stigande hjälpsökandesiffror. Enligt

kommissionens statistik under innevarande år uppvisade emellertid augusti

manad en fortsatt minskning med över 3,000 hjälpsökande arbetslösa. Jämväl

september månad medförde en ytterligare nedgång, något som icke inträffat

sedan år 1923.

Den fortskridande förbättringen av arbetsmarknaden kan jämväl belysas

av socialstyrelsens kvartalsstatistik rörande arbetstillgången. I samband med

infordrandet av det för beräkningen av konjunktursiffrorna erforderliga materialet

inhämtas uppgifter, huruvida — enligt vederbörande arbetsgivares uppfattning

brist, normal tillgång eller överflöd på arbetskraft förelåg vid

utgången av vederbörande kvartal. I efterföljande tabell 4 ha dessa uppgifter

fran socialstyrelsens statistik sammanställts och något närmare bearbetats.

Talj. 4. Fördelning av arbetare, ingående i socialstyrelsens kvartalsstatistik, nied

hänsyn till av vederbörande arbetsgivare uppgiven tillgång på arbetskraft. Procenttal.

År,

kvartal

Hela

antalet

Fördelning i

uppgivit,

procent på arbetsgivare, som

att på arbetskraft rått

lia

kv. 1930 .....

arbetare

...... 279,930

brist

2.8

normal tillgång

61.4

överflöd

35 8

2:a

>

...... 289,034

5.1

61.2

33 7

3:e

>

> .....

1.7

58.2

40.1

4:e

»

»

...... 267,560

0.5

51.6

47.9

lia

kv. 1931.....

0.7

45.6

53 7

2:a

»

> ...

0.2

47.7

52 1

3:e

>

J- ...

0.8

44.4

4:e

5-

>

0.6

42.2

57.2

l:a

kv. 1932 .....

0.5

37.0

62 5

2 a

>

7> ...

...... 240,789

0.2

37.5

62.3

3:e

>

> . .

0.2

36.8

63.0

4:e

» . .

0.2

32.2

67.6

Ira

kv. 1933 .....

0.3

27.6

72.1

2: a

» ...

0.2

31.7

68 1

3:e

>

> ...

...... 247,912

0.9

36.8

62.3

4:e

>

> .....

0.4

37.3

62.3

lia

kv. 1934 ......

1.1

42.5

56.4

2:a

>

) . .

4.9

51.6

43 5

3:e

i

> ...

5.7

56.5

37.8

Antalet arbetare hos de arbetsgivare, som noterade, att överflöd på arbetskraft

förekom, utgjorde under första kvartalet 1933 72.1 % av samtliga av

förevarande statistik berörda arbetare. De föregående kvartalen visa en

fortskridande stegring av motsvarande antal. Från och med andra kvartalet

1933 inträder emellertid ett förändrat läge, i det att''numera dessa siffror

visa fortgående sänkning. För tredje kvartalet 1934 hade sålunda antalet

arbetare hos arbetsgivare, som notera överflöd på arbetskraft, sjunkit till

37.8 % av samtliga. Under samma tid har antalet arbetare hos arbetsgivare,

som notera normal tillgång på arbetskraft, stegrats från 27.6 till 56.5 %.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Arbetslöshetslcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

5

Brist på arbetskraft har varit rådande endast i synnerligen ringa omfattning.

Dock kan för de båda sista kvartalen viss mindre stegring noteras.

Socialstyrelsens kvartalsstatistik avser huvudsakligen industriell verksamhet.

För jordbruket finnas icke liknande uppgifter. Ehuru jämväl denna näringsgren

berörts av den omfattande arbetslösheten under senare år, har

dock jämlikt föreliggande uppgifter brist på arbetskraft därstädes varit en

mindre ovanlig företeelse än inom industrien. Medan inom industrien brist

förekommit nästan uteslutande beträffande arbetskraft med vissa mera speciella

kvalifikationer, har man inom jordbruket kunnat notera, att å vissa orter

brist förelegat jämväl på icke särskilt yrkeskunnig arbetskraft. Det synes,

som vore beträffande jordbruket arbetskraftens rörlighet mindre än i fråga

örn andra näringsgrenar. Kommissionen har haft anledning konstatera, att

bristfällig rapportförbindelse mellan arbetsförmedlingsombuden och vederbörande

länskontor varit en bidragande orsak till att efterfrågan på arbetskraft

icke kunnat vid vissa tillfällen bliva tillgodosedd. Dessa företeelser ha medfört,

att kommissionen numera ägnar kommittéernas samarbete med de olika

arbetsförmedlingsombuden särskild uppmärksamhet. Den innevarande år antagna

lagen örn offentlig arbetsförmedling torde komma att bidraga till effektivisering

av arbetsförmedlingens ombudsinstitution. I vissa fall torde

emellertid jämväl det förhållandevis låga löneläget inom jord- och skogsbruket

bidragit att hos arbetskraften skapa obenägenhet att taga anställning inom

dessa näringsgrenar.

Den förbättring, som arbetsmarknaden under innevarande år undergått,

främst i jämförelse med år 1933, får naturligen i viss mån sättas i samband

med den arbetsfred, som under året varit rådande. Uppgörelsen den 14 februari

1934 i byggnadskonflikten medförde, såsom av efterföljande tabell framgår,

en omfattande nedgång i antalet hjälpsökande arbetslösa inom denna yrkesgrupp.

Byggnadsverksamhetens igångsättande torde jämväl indirekt ha

påverkat den gynnsamma utvecklingen inom ett flertal andra yrkesgrenar.

Tab. 5. Antal hjälpsökande arbetslösa inom byggnadsindustrien.

September 1933—oktober 1934.

september 1933 . .

. . 10,043

februari 1934 . .

. . 15,935

juli 1934 . .

. 4,495

oktober > . .

. . 12,245

mars > . .

. . 14,138

augusti > . .

. 3,535

november > . .

. . 13,960

april > . .

. . 11,232

september » . .

. 3,825

december » . .

. . 14,839

maj > . .

. . 8,172

oktober » . .

. 4,689

januari 1934 .

. . 16,484

juni > '' • •

. . 6,103

De omfattande arbeten, som igångsatts med av statsmakterna beviljade särskilda

medel, ha enligt sakens natur bidragit till att hjälpsökandesiffrorna

sjunkit. Då dylika arbeten emellertid i viss utsträckning måste upphöra i

och med att marken blir tjälbunden, torde arbetslösa från dessa arbeten sannolikt

i viss omfattning komma att anmäla sig såsom hjälpsökande hos arbetslöshetskommittéerna

under de kommande månaderna.

Ehuru, såsom i det föregående berörts, utvecklingen å arbetsmarknaden innevarande

år i stort sett gått i gynnsam riktning, synas dock enligt kommis
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

sionens uppfattning utsikterna nied hänsyn till den mängd faktorer, som inverka

på arbetsmarknadens gestaltning, synnerligen ovissa. Kommissionen

finner det osäkert, huruvida man kan ha anledning antaga att jämväl den

närmaste framtiden skall karakteriseras av en lika starkt fortgående sänkning

av arbetslöshetssiffrorna, bortsett från normala säsongvariationer. Vissa företeelser

giva snarare motiv för det antagandet, att arbetslöshet av icke obetydlig

omfattning alltjämt kommer att förefinnas och att sålunda behov av en

häremot svarande arbetslöshetshjälp allt fortfarande kommer att göra sig gällande.

Den innevarande år beslutade frivilliga arbetslöshetsförsäkringen torde

knappast under nästkommande år i nämnvärd utsträckning minska förefintligt

hjälpbehov till följd av arbetslöshet.

I samband med att arbetsmarknadsläget i slutet av år 1930 försämrades,

ökades antalet i rapportförbindelse med kommissionen stående kommuner.

Åren 1931—1933 uppvisade en fortgående stegring, till dess maximum nåddes

i februari 1934 med 1,529 rapporterande kommuner. Sedan dess bar antalet

gått tillbaka, ehuru dock icke i samma proportion som totalantalet hjälpsökande

arbetslösa. Förändringarna belysas av efterföljande tabell 6.

Tab. 6. Antal kommuner med rapporterad arbetslöshet enligt arbetslöshetskommissionens

månadsrapporter. Åren 1930—34.

Månad

1930

1931

1932

1933

1934

januari .......

februari.......

. . 168

339

673

1,148

1,478

. . 168

362

751

1,212

1,529

mars........

. . 167

376

757

1,222

1,525

april........

. . 166

368

758

1,181

1,437

maj.........

. . 156

353

743

1,113

1,337

juni.........

. . 136

345

708

1,091

1,270

juli.........

. . 123

335

727

1,108

1,220

augusti.......

. . 128

353

746

1,122

1,160

september......

. . 135

365

774

1,166

1,138

oktober .......

. . 167

419

835

1,238

1,178

november......

. . 216

508

943

1,340

—

december......

. . 261

569

1,000

1,403

—

Medeltal 166

391

785

1,195

—

Med rapporterande kommuner förstås i här förevarande sammanhang uteslutande

sådana kommuner, vilka rapporterat, att arbetslöshet där förefunnits.

Den omständigheten, att antalet rapporterande kommuner icke gått tillbaka

i samma proportion som totalantalet hjälpsökande arbetslösa, har medfört

en relativ stegring av antalet kommuner med förhållandevis litet antal

hjälpsökande arbetslösa. Utvecklingen under de tre senaste åren belyses

i tabell 7, i vilken för september månad vart och ett av åren 1932, 1933 och

1934 antalet kommuner ävensom antalet hjälpsökande arbetslösa fördelats efter

storleken av från varje kommun rapporterat antal hjälpsökande arbetslösa.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

7

Tab. 7. Fördelning av rapporterande kommuner och hjälpsökande arbetslösa med

hänsyn till storleken av antalet från varje kommun rapporterat antal hjälpsökande.

September 1932, 1933, 1934.

Storleksgrnpp:

antal hjälp- sökande arbetslösa

Kommuner

Hjälpsökande arbetslösa

Antal

Procent

Antal

Procent

1932

1933

1934

1932

1933

1934

1932

1933

1934

1932

1933

1934

1-5 . .

6—10 . .

11-20 . .

21—50 . .

j 51—100 . .

101—200 . .

201—500 . .

i 501—1,000 . .

j 1,001—w . . . .

Summa

30

39

89

190

164

128

98

25

8

69

91

160

276

228

158

133

39

12

206

144

178

262

165

100

69

11

3

3.9

5.1

11.6

24.6

21.3

16.7

12.7

3.2

1.0

5.9

7.8

13.8

23.7

19.6

13.6

11.4

3.3

1.0

18.1

12.6

15.7

23.0

14.5

8.7

6.1

1.0

0.3

96

326

1,388

6,463

12,276

17,901

29,498

17,502

20,954

228

724

2,466

8,938

15,864

22,687

40,811

25,022

34,758

670

1,131

2,655

8,686

11,600

14,246

20,359

7,245

12,326

0.1

0.3

1.8

6.1

11.6

16.8

27.7

16.5

19.7

0.2

0.5

1.6

5.9

10.5

15.0

26.9

16.5

22.9

0.9

1.4

3.3

11.0

14.7

18.0

25.9

9.2

15.6

771

1,166! 1,138

lOO.o

lOO.o

lOO.o

106,404

151,498

78,918

100.0

100.0

lOO.o

År 1933 medförde i jämförelse med föregående år en stegring av antalet

rapporterande kommuner i samtliga storleksgrupper. Särskilt markerad var

emellertid stegringen bland de kommuner, som rapporterade ett förhållandevis

litet antal hjälpsökande arbetslösa. Medan år 1932 20.5 % av antalet kommuner

med rapporterad arbetslöshet noterade högst 20 arbetslösa, hade motsvarande

antal 1933 stigit till 27.5 %.

Den förbättring, som läget undergått under år 1934, har orsakat en betydande

ökning av antalet kommuner med förhållandevis liten arbetslöshet. Sålunda

steg antalet kommuner med rapporterad arbetslöshet av högst 20 i september

1934 till 46.4 °/°.

Det framgår av tab. 7, att det förbättrade arbetslöshetsläget väsentligen tagit

sig det uttrycket, att omfattningen av arbetslösheten inom de enskilda kommunerna

sjunkit, medan däremot arbetslösheten endast i ett mindre antal fall

helt upphört. Detta synes i viss mån sammanhänga med den benägenhet, som

hos ett stort antal kommuner gjort sig gällande, att uppehålla förbindelsen

med kommissionen, trots att för tillfället behov av statlig hjälp ej förelegat.

Ehuru, såsom ovan berördes, 46.4 % av samtliga kommuner med rapporterad

arbetslöshet hade en arbetslöshet som per kommun uppgick till högst 20, utgjorde

den i dessa förekommande arbetslösheten endast en ringa del av totalantalet,

nämligen 5.6 % av antalet hjälpsökande arbetslösa. Bortser man från

dessa kommuner, skulle sålunda arbetslöshet av större omfattning förekomma

i 610 kommuner. Det största antalet hjälpsökande arbetslösa finnas i den

klass av kommuner, som rapportera lägst 201 högst 500 arbetslösa; dessa

omfatta över 20,000 arbetslösa.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

Tab. 8. Arbetslöshetens omfattning i relation till befolkningen inom kommuner med

olika antal rapporterade hjälpsökande. September 1934.

Storleksgrupp:

antal hjälpsökande

arbetslösa

Hjälpsökande

arbetslösa

Befolkning

Hjälpsökande arbets- lösa i % av befolkningen

Städer

Lands-

bygd

Samtliga

kommu-

ner

Städer

Lands-

bygd

Samtliga

kommu-

ner

Städer

Lands-

bygd

Samtliga

kommu-

ner

1—5 . . .

14

656

670

7,472

297,686

305,158

0.19

0.22

0.22

6-10 . . .

8

1,123

1,131

1,703

267,445

269,148

0.47

0.42

0.42

11—20 . . .

126

2,529

2,655

28,649

319,575

348,224

0.44

0.79

0.76

21-50 . . .

840

7,846

8,686

125.522

628.824

754,346

0.67

1-25

1.15

51—100 . . .

1,621

9,979

11,600

223,361

474,009

697.370

0.73

2.11

1.66

101—200 . . .

2,622

11,624

14,246

257,660

437,278

694,938

1.02

2.66

2.05

201—500 . . .

6,229

14,130

20,359

378.836

356,182

735,018

1.64

3.97

2.77

501—1,000 . . .

1,403

5,842

7,245

120,138

115,408

235,546

1.17

5.06

3.08

1,001—CO ....

12.326

—

12,326

906,429

—

906,429

1.36

—

1.36

Summa

25,189

53,729

78,918

2,049,770

2,896,407

4,946,177

1,23

1.86

1.60

Även om arbetslösheten i en kommun numerärt sett är av ringa omfattning,

kan dock enligt sakens natur ett dylikt ringa antal arbetslösa vara ett

svårartat problem för en liten kommun. Det tryck, som arbetslösheten utövar

inom en kommun, mates lämpligen av relationen mellan antalet arbetslösa

och befolkningen. I tab. 8 har för var och en av de ovan angivna kommunklasserna

uträknats arbetslöshetens omfattning i procent av befolkningen.

Tab. 8 ger emellertid vid handen, att arbetslöshetens tryck inom kommuner,

som rapportera ett ringa antal arbetslösa, är förhållandevis litet. En arbetslöshet,

motsvarande 0.22 % av hela folkmängden -— enligt ovan återgivna uppgifter

för september 1934 för kommuner med en arbetslöshet av högst 5 arbetslösa

-— torde knappast kunna sägas vara ett större problem. Det visar sig, att

arbetslöshetens tryck stiger i de högre storleksgrupperna. Fördelningen efter

antalet rapporterade hjälpsökande återspeglar sålunda icke endast kommunernas

storlek utan motsvarar jämväl en skillnad i arbetslöshetstrycket.

Jämföras siffrorna för landsbygd och städer, visar det sig, att det relativa

antalet hjälpsökande å landsbygden såväl genomsnittligt som i allmänhet för

varje särskild storleksgrupp varit större än i städerna.

Då i regel endast ett ringa antal — kanske blott ett enda -— industriföretag

är beläget inom samma industrikommun på landsbygden, kommer befolkningen

att stå i starkt beroende av dessa eller detta företag. Detta medför att minskad

sysselsättning för något av företagen förhållandevis snabbt ökar antalet hjälpsökande

arbetslösa; utkomstmöjligheterna inom en industrikommun på landsbygden

äro väsentligt mera begränsade än i en stad, där såsom regel ett flertal

industrier äro representerade.

Landsbygdens andel av hela antalet hjälpsökande arbetslösa har under senare

krisår stegrats i förhållande till tidigare år. Detta belyses av efterföl
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

9

jande tabell 9, i vilken antalet hjälpsökande arbetslösa å landsbygden satts i

procent av totalantalet hjälpsökande. För att i möjligaste mån förkorta tabellen

har endast var tredje månad medtagits; årsmedeltalen äro emellertid beräknade

med hänsyn till rapportsiffrorna för samtliga årets månader.

Tab. 9. Antalet hjälpsökande arbetslösa å landsbygden j procent av hela antalet

rapporterade arbetslösa. Åren 1925—1934.

Månad 1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934

januari.......... 42.2 45.8 49.6 43.5 43.2 37,8 57.8 68.3 63.2 60.9

april........... 39.2 47.6 49.8 49.0 47.8 37.9 66.8 70.6 66.6 64.7

juli........... 36.2 48.8 44.3 41.6 42.4 37.2 69.8 68.7 65 5 65.8

oktober.......... 39.9 47.9 50.2 46.7 41.7 46.5 71.4 69.1 66.7 66.9

Medeltal 41.1 47.6 4G.8 45.3 42.8 44.3 67.9 68.8 65.8 —

Under åren 1925—1929 utgjorde antalet hjälpsökande arbetslösa å landsbygden

i genomsnitt 40 ä 45 % av totalantalet. Med år 1930 inträdde en markerad

förändring. Under årets sista månader, samtidigt med att arbetslöshetens

allmänna omfattning började att öka, inträdde en stegring, som fortsatte

under år 1931, då procenttalet vissa månader uppgick till över 70. Under hela

år 1932 utgjorde landsbygden en relativt stor del av samtliga hjälpsökande. År

1933 visade siffrorna en viss mindre tillbakagång. Under januari månad brukar

vidare i jämförelse med december landsbygdens andel såsom regel minskas, vilket

torde sammanhänga dels med ökningen av arbetstillfällena i skogarna, dels

med den stagnation, som för industri och handel plägar inträda efter verksamhetens

intensifiering före jul. Medan exempelvis de totala hjälpsökandesiffrorna

för december 1933 och januari 1934 praktiskt taget voro desamma, ökades antalet

hjälpsökande i städerna med 5,000, under det att motsvarande minskning

noterades för landsbygden. De första månaderna innevarande år utgjorde antalet

hjälpsökande arbetslösa å landsbygden en något mindre del än föregående

år, en omständighet, som torde sammanhänga med de omfattande drivningarna

i skogarna vintern 1933—1934. Under sommarmånaderna och hösten har

emellertid åter landsbygdens relativa andel ökats, så att procenttalen nu ligga

högre än fjolårssiffrorna. Arbetslösheten å landsbygden har sålunda gått

något långsammare tillbaka än i städerna.

Oaktat de mycket stora förändringarna i antalet hjälpsökande arbetslösa

sedan år 1930, har dock fördelningen av de -arbetslösa med hänsyn till deras

försörjningsplikt icke undergått större förskjutningar. År 1930 utgjorde antalet

familjeförsörjare 55.9 % av samtliga hjälpsökande arbetslösa. Proportionen

har sedan dess något förändrats genom att den för år 1933 sjunkit till 49.9.

Den med år 1934 inträdande förbättringen har sedermera åter något stegrat

de försörjningspliktigas relativa antal, ett förhållande, som torde återspegla

de ogiftas något större lätthet att erhålla arbetsanställning. Emellertid ha

variationerna städse varit förhållandevis obetydliga.

Arbetslöshetens omfattning inom de olika delarna av landet belyses av tab.

10, i vilken antalet hjälpsökande arbetslösa satts i relation till folkmängden.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

Tab. 10. Arbetslöshetens geografiska utbredning uttryckt i procent ar befolkningen

inom respektive län.

Län

31

h

30/4

31/7

31

/io

1933

1934

1933

1934

1933

1934

1933

1934

Stockholms stad..............

3.6

3.0

3.1

2.8

2.2

1.5

2.4

1.3

Stockholms län............

1.8

2.7

1.7

2.0

1.4

1.1

2.2

1.2

Uppsala >............

1.9

2.3

1.9

1.7

1.4

0.9

1.8

0.9

Södermanlands >............

1.6

1.9

1.4

1.2

1.3

0.6

1.6

0.7

Östergötlands >............

1.8

2.1

1.5

1.4

1.3

0.7

1.7

0.7

Jönköpings >............

1.1

1.3

1.0

1.0

0.9

0.7

1.1

0.7

Kronobergs >............

2.0

1.9

1.6

1.6

1.5

1.0

1.7

0.9

Kalmar >............

2.8

2.5

2.3

1.8

2.2

1.4

2.4

1.3

Gotlands >............

2.1

1.9

1.1

0.8

0.7

0.2

0.9

0.3

Blekinge > ............

3.9

4.7

3.6

3.9

3.8

2.8

4.1

2.8

Kristianstads >............

1.6

1.7

1.1

1.0

0.8

0.5

1.0

0.5

Malmöhus >............

2.7

3.0

2.2

1.9

1.9

1.0

2.0

0.9

Hallands »............

1.3

1.6

1.1

1.1

0.8

0.7

1.1

0.7

Göteborgs stad ..............

5.2

4.0

3.6

3.2

3.0

2.2

3.5

1.9

Göteb. o. Bohus län i övrigt........

3.3

4.5

3.1

4.0

3.4

2.8

4.0

2.7

Älvsborgs > ............

1.3

1.4

1.1

1.0

0.9

0.6

1.1

0.7

Skaraborgs >............

1.2

1.3

0.9

0.8

0.7

0.5

1.0

0.6

Värmlands >............

4.0

2.9

4.1

3.1

3.2

1.9

3.6

2.3

Örebro >............

3.0

2.8

2.7

2.2

2.4

1.3

2.5

1.4

Västmanlands >............

3.3

2.5

2.8

1.7

2.2

0.8

2.6

0.8

Kopparbergs »............

3.7

3.2

3.9

3.3

3.4

1.9

3.9

1.9

Gävleborgs >............

4.1

2.9

4.5

3.6

3.2

1.9

3.8

1.9

Västernorrlands »............

6.4

5.6

7.3

5.8

5.0

3.2

6.1

3.1

Jämtlands >............

3.9

1.6

5.4

2.7

4.1

1.8

4.6

1.5

Västerbottens >............

3.3

2.5

3.4

2.4

2.2

1.3

3.0

1.5

Norrbottens >............

7.4

4.3

7.0

3.7

4.4

2.2

5.7

2.4

Hela riket

3.1

2.8

2.9

2.4

2.2

1.4

2.7

1.4

Städer

3.4

3.2

2.9

2.5

2.3

1.4

2.7

1.3

Landsbygd

2.9

2.5

2.9

2.3

2.2

1.4

2.7

1.4

Det torde att börja med förtjäna framhållas, att arbetslösheten, som i januari

1933 motsvarade 3.1 % av landets befolkning, sedermera gått tillbaka, så att

den i oktober innevarande år utgjorde 1.4 för oktober 1933 var motsvarande

procentsats 2.7. I likhet med föregående år noteras alltjämt den största arbetslösheten

inom de norrländska länen; dock har läget inom dessa innevarande

år påtagligt förbättrats. Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län visa

sålunda starkt sjunkande arbetslöshetssiffror. Från att arbetslösheten i oktober

1933 för Norrbottens län uppgått till 5.7 %, hade densamma i oktober 1934

minskat till 2.4 %; för detta län hade sålunda arbetslösheten sjunkit till mindre

än hälften under det senaste året.. Jämväl för Västerbottens län, som dock

städse visat en i förhållande till andra norrländska län låg arbetslöshet, har

tillbakagången varit synnerligen markerad. Mest omfattande är arbetslösheten

alltjämt inom Västernorrlands län, där densamma omfattar 3.1 % av befolkningen.

I landets tre största städer, Stockholm, Göteborg och Malmö, uppgick antalet

arbetslösa den 31 oktober 1934 till 13,046, motsvarande 1.4 % av befolknin
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

11

gen. I återstående delar av landet uppgick totalantalet arbetslösa till 71,765.

Av detta antal arbetslösa belöpte sig å Uppsala, Södermanlands, Östergötlands,

Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Kristianstads, Malmöhus (bortsett

från Malmö stad), Hallands, Älvsborgs och Skaraborgs län sammanlagt

19,424 hjälpsökande arbetslösa. Ehuru i befolkningshänseende på detta

område är inrymd mer än hälften av den del av befolkningen, som icke bor

i Stockholm, Göteborg eller Malmö, omfattar detsamma blott 27.1 % av de hjälpsökande

arbetslösa. Arbetslösheten kan, schematiskt sett, anses vara väsentligen

lokaliserad till norra och mellersta delarna av landet, till de större

städerna och till stendistrikten (d. v. s. Blekinge samt Göteborgs och Bohus

län). Trots den ovan berörda starka förbättringen i Norrland, är dock arbetslösheten

i denna del av landet alltjämt relativt mer omfattande än i de södra

delarna.

Den under året inträffade minskningen i arbetslöshetens omfattning har naturligen

utövat visst inflytande på arbetslöshetsklientelets ålderssammansättning.

Förskjutningarna härvidlag belysas av en jämförelse mellan resultaten

av de den 30 november 1933 och den 31 oktober 1934 företagna åldersundersökningarna

rörande de hjälpsökande arbetslösa. Vissa huvudresultat av undersökningarna

äro sammanförda i tabell 11. Resultaten fran aldersundersökningen

den 31 oktober 1934 äro att anse såsom preliminära, då de infordrade

uppgifterna ännu icke hunnit göras till föremål för närmare granskning.

Tab. 11. Hjälpsökande arbetslösa fördelade på åldersgrupper. 80/n 1933 oell sl/io 1934.

A n

tal

I

r o

e n

t

Ålder

Städer

Landsbygd

Hela riket

Städer

Landsbygd

Hela riket

3°/11

31/l0

3°/n

31/io

30/n

31/l0

30/l 1

31/io

30 /11

31/l0

30/n

31/io

1933

1934

(Piel.)

1933

1934

(prel.)

1933

1934

(pren

1933

1934

(prel.)

1933

1934

(prel.)

1933

1934

(prel.)

16—17.....

898

272

3.662

1,325

4,560

1,597

1.5

1.0

3.3

2.4

2.7

1.9

18—20.....

4,623

1,367

13,108

5,467

17,731

6,834

7.8

4.9

11.8

9.7

10.4

8.1

21—25.....

11,604

4,692

23,517

12,867

35,121

17,559

19.6

16.7

21.2

22.9

20.6

20.8

26—30 .....

9,947

4,472

19,143

9,923

29,090

14,395

16.8

15.9

17.2

17.6

17.1

17.1

31—40 . . . .

13,652

6,908

23,079

12,236

36,731

19,144

23.1

24.6

20.8

21.7

21.6

22.7

41—50

9,453

4,978

15,122

7,480

24,575

16,413

12,458

16.0

17.8

13.6

13.3

14.4

14.8

51—60.....

6,552

3,768

9,861

5,129

8,897

3,465

11.1

13.4

8.9

9.1

9.7

10.5

61—w ....

2,427

1,590

3,555

1,875

5,982

4.1

5.7

3.2

3.3

3.5

4.1

Summa

59,156

28,047

111,047

56,302

170,203

84,349

100.0

100.0

100.0

100.0

100.0

100.0

Därav 16—25 . .

17,125

6,331

40,287

19,659

57,412

25,990

28.9

22.6

36.3

34.9

33.7

30.8

Enligt uppgifterna per den 30 november 1933 befann sig största antalet

hjälpsökande arbetslösa i åldern 31—40 år, medan antalet i åldersklassen 21

—25 år, oaktat denna blott omfattar 5 årsklasser, endast var obetydligt lägre.

En viss skillnad gjorde sig märkbar mellan landsbygd och städer, i det att å

landsbygden antalet i 21—25 årsklassen var något större än i 31—40 årsklassen.

I städerna var förhållandet omvänt. Genomgående befunnos de yng
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

re årsklasserna å landsbygden vara talrikare representerade än i städerna.

Ett uttryck härför var, att å landsbygden 36.3 % av samtliga arbetslösa befunno

sig i åldern 16—25 år, medan motsvarande procent för städerna var 28.9. I

genomsnitt för hela landet kom 33.7 % av samtliga hjälpsökande arbetslösa på

sistnämnda årsklass.

Den 30 november 1933 rapporterades i hela landet omkring 170,000 arbetslösa.

Under de 11 månader, som ligga mellan här ovan åberopade båda åldersundersökningar,

har den totala arbetslösheten sjunkit med över 85,000.

Det visar sig, att den inträffade sänkningen i arbetslösheten i främsta rummet

kommit de yngre åldersklasserna till godo. Sålunda har antalet arbetslösa

i åldrarna under 30 år gått tillbaka relativt hastigare än i de högre åldersklasserna.

Detta medför, att antalet arbetslösa i åldern 16—30 år numera

utgör en relativt mindre andel än tidigare. Särskilt framträder detta

i fråga om städerna; förskjutningarna för landsbygden åter äro väsentligt

mindre. Det kan förtjäna noteras, att åldersgruppen 21—25 år för landsbygden

enligt undersökningen per den 31 oktober 1934 utgjorde en relativt sett

något större andel av totalantalet hjälpsökande än den 30 november 1933; denna

åldersgrupp är sålunda å landsbygden alltjämt talrikare företrädd än

31—40 års åldern.

Totalantalet hjälpsökande arbetslösa i åldern 16—25 år, som den 30 november

1933 uppgick till omkring 57,400, har sjunkit till 26,000, vilket innebär,

att denna grupps relativa storlek gått tillbaka från 33.7 till 30.8 %. Antalet

hjälpsökande arbetslösa i detta åldersavsnitt har för städernas vidkommande

sjunkit synnerligen kraftigt och utgör nu 22.6 % av samtliga arbetslösa, medan

tillbakagången å landsbygden är väsentligt svagare, där den alltjämt omfattar

35.0 % av totalantalet hjälpsökande.

Yad den speciella ungdomsarbetslösheten beträffar, som närmast avser åldersavsnittet

16—21 ar, meddelas i efterföljande tabell vissa särskilda uppgifter.

Av det ovanstående framgår redan, att arbetslösheten bland ungdomen

förhållandevis starkt har gått tillbaka. Medan det enligt åldersundersökningen

30/ii 1933 rapporterades 29,300 hjälpsökande arbetslösa i dessa åldersklasser,

hade antalet ett halvår senare (juni 1934) sjunkit till 13,000, det vill

Tab. 12. Ungdomsarbetslöshetens omfattning i relation till hela antalet hjälpsökande

arbetslösa. Städer och landsbygd. Juni—oktober 1934.

Månad

1934

Städer

Landsbygd

Hela riket

Hela

antalet

hjälp-

sökande

Därav i

åldern

16-21

år

I %

av

hela

antalet

Hela

antalet

hjälp-

sökande

Därav i

åldern

16-21

år

I %

av

hela

antalet

Hela

antalet

hjälp-

sökande

Därav i

åldern

16—21

år

I *

av

hela

antalet

jani......

35,068

2,915

8.3

64,560

10,123

15.7

99,628

13,038

13.1

jall.......

29,534

2,233

7.6

56,719

8,219

14.5

86,253

10,452

12.1

augusti . ...

27,513

2,086

7.6

55,529

7,794

14.0

83,042

9,880

11.9

september ....

25,189

1,729

6.9

53,729

7,287

13.6

78,918

9,016

11.4

oktober .....

28,062

2,506

8.9

56,749

9,144

16.1

84,811

11,650

13.7

s. 13 Kontrollera mot PDF

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

13

säga till mindre än hälften. Sommar- och höstmånaderna med undantag för

oktober månad ha, såsom framgår av den efterföljande tabellen, karakteriserats

av en fortgående förbättring i ungdomens arbetslöshet.

I och med oktober månad 1934 inträder ett omslag, i det att arbetslösheten

bland de unga åter stegras. Stegringen är denna gång anmärkningsvärt hög,

i det att den uppgår till 29.2 %. Till en del torde naturligen stegringen

orsakats av en viss försämring i tillgången på arbete för de unga. Det torde

emellertid kunna ifrågasättas, huruvida den icke kan förklaras därav, att

arbetslösa ungdomar under höstmånaderna i större utsträckning än under sommarmånaderna

anmält sig såsom arbetslösa hos kommittéerna. I samband

med de ökade arbetstillfällena under sommaren har det nämligen förelegat

större möjligheter för föräldrarna att själva draga försorg om ungdomarna.

De meddelade uppgifterna rörande ungdomsarbetslösheten visa vidare, att

densamma i likhet med tidigare är särskilt framträdande å landsbygden.

Den omfattande stegringen i arbetslösheten under senaste kris tar sig jämväl

uttryck i vissa förskjutningar i de arbetslösas yrkesfördelning. Under åren

före krisen var arbetslösheten väsentligen ett grovarbetarproblem. Sålunda

utgjorde enligt kommissionens yrkesuppgifter rörande de hjälpsökande arbetslösa

gruppen VI (omfattande arbete ej hänförligt till annan grupp, inbegripet

grov- och diversearbetare, ej hänförliga till visst yrke) år 1928 42.0 och år

1929 44.6 % av samtliga hjälpsökande. Under krisen minskades denna proportion.

De minskade sysselsättningsmöjligheterna medförde, att yrkeskunniga

arbetare i större utsträckning än tidigare blevo utan arbete. Arbetslösheten

inom skogsbruket ökades främst till följd av de under vintern 1931—1932 och

i viss mån 1932—1933 föga omfattande drivningarna, främst i de norrländska

skogarna. För åren 1933—1934 visar skogsbruket åter en, relativt sett,

något mindre arbetslöshet än närmast föregående år.

Det förbättrade läget å arbetsmarknaden under innevarande år återspeglas i

det förhållandet, att antalet hjälpsökande inom yrkesgrupp VI relativt sett

åter stigit. Medan antalet i oktober 1933 utgjorde 30.4 % av samtliga, har

det innevarande år successivt stigit och uppgår nu till 33.5 %. Jämväl av de

uppgifter, som i övrigt föreligga inom kommissionen, framgår, att arbetslösheten

allt mer tenderar att bliva ett problem för de mindre kvalificerade; för

de yrkeskunniga äro numera svårigheterna att erhålla arbetsanställning väsentligt

mindre än tidigare.

Inom samtliga yrken noteras under året en markerad tillbakagång i arbetslösheten.

Särskilt stark har denna varit-inom byggnadsindustrien. Jämväl

inom metall- och maskinindustrien och även, ehuru icke i samma stora omfattning,

inom trävaruindustrien har arbetslösheten varit i förhållandevis stark

minskning. En svagare tillbakagång än den genomsnittliga uppvisar, såsom

redan nämnts, grov- och diversearbetaregruppen samt jord-, sten- och glasindustrien.

Vad skogsbruket beträffar har förbättringen varit förhållandevis

stark. Antalet arbetslösa skogsarbetare i oktober innevarande år understeg

motsvarande siffra föregående år med icke mindre än 11,307.

Bihang till riksdagens protokoll 19S5. 1 sami. Nr 89.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

Tab. 18. De hjälpsökande arbetslösas procentuella fördelning på olika yrkesgrupper

1923—1934. Oktober månad.

Yrkesgrupp

1923

1924

1925

1926

1927

1928

Jordbruk och skogshushållning:

Jordbruk...................

2.1

3.6

5.0

3.0

3.5

3.1

Skogshushållning...............

1.4

0.4

2.9

3.7

3.2

1.9

Industri och hantverk:

Gruvdrift och malmförädling.........

13.9

21.3

14.2

12.0

8.7

8.4

Jord-, sten- och glasindustri..........

10.6

3.2

3.1

5.3

3.9

3.2

Metall- och maskinindustri..........

20.2

19.5

11.8

8.7

8.4

6.5

Trävaruindustri ...............

5.4

4.4

10.3

10.8

13.6

11.4

Byggnadsverksamhet.............

4.3

5.0

7.9

6.7

7.3

7.1

Övriga industrier...............

4.1

3.7

4.7

4.5

4.8

5.3

Industri och hantverk, ej särskilt specificerad . .

7.0

5.8

3.2

4.1

2.6

2.9

Sjöfart och fiske ...............

2.0

4.4

3.4

1.6

1.0

1.0

Randel och samfärdsel m. m..........

5.4

6.7

7.3

5.9

6.6

7.1

Husligt arbete................

0.4

0.9

O.o

—

0.1

0.1’.

Arbete ej hänförligt till annan grupp ....

23.2

21.1

26.2

33.7

36.3

42.0

Summa

100.0

100.0

100.0

100.0

lOO.o

lOO.o

Antal hjälpsökande arbetslösa.........

11,872

6,454

13,148

15,553

16,453

12,962

Yrkesgrupp

1929

1930

1931

1982

1933

1931

Jordbruk och skogshushållning:

Jordbruk ...................

2.3

1.6

3.6

6.5

8.2

8.7

Skogshushållning...............

2.0

1.5

14.2

11.8

11.1

8.2

Industri och hantverk:

Gruvdrift och malmförädling..........

7.4

7.8

7.8

7.2

5.1

4.6

Jord-, sten- och glasindustri..........

2.9

3.8

9.5

6.3

7.6

10.1

Metall- och maskinindustri..........

7.4

'' 9.3

7.8

8.6

7.2

5.3

Trävaruindustri...............

11.7

17.9

11.9

9.9

7.4

7.9

Byggnadsverksamhet.............

6.5

5.8

3.8

6.0

7.4

5.5

Övriga industrier...............

5.4

5.2

4.0

4.1

5.0

5.0

Industri och hantverk, ej särskilt specificerad . .

2.3

2.4

1.4

1.3

1.8

1.5

Sjöfart och fiske ...............

1.0

0.7

1.0

1.4

1.6

1.7

Sandel och samfärdsel m. m..........

6.2

5.2

3.3

4.9

7.0

7.5

Husligt arbete................

0.3

0.3

0.1

0.1

0.2

0.2

Arbete ej hänförligt till annan grupp.....

44.6

38.5

31.6

31.9

30.4

33.5

Summa

lOO.o

lOO.o

lOO.o

lOO.o

lOO.o

lOO.o

Antal hjälpsökande arbetslösa.........

7,301

14,611

57,143

123,584

164,747

84,811

Ehuru alltjämt vid utgången av oktober månad 1934 ett icke obetydligt antal

(6,967) skogsarbetare voro anmälda såsom hjälpsökande arbetslösa, synes

denna arbetslöshet dock till övervägande del vara av normal säsongkaraktär.

Då den statliga arbetslöshetshjalpen icke kan ha till syfte att böja säsongarbetares

årsinkomst utöver den normala, synes dylik statlig arbetslöshetsbjälp

såsom regel icke böra ifrågakomma, när arbetstillgången inom ett säsongyrke

är normalt, vilket för närvarande synes vara fallet vad skogsbruket be
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet. 15

Tabell 14. De hjälpsökande arbetslösa fördelade på yrkesgrupper år 1934.

Yrkesgrupper

30/l

3°/4

31

h

31/io

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Jordbruk och skogshushållning:

Jordbruk ............

14,499

8.5

11,320

7.8

5,909

6.9

7,351

8.7

Skogshushållning........

7,991

4.7

14,028

9.6

8,447

9.8

6,967

8.2

Industri och hantverk:

Gruvdrift och malmförädling . .

7,609

4.4

5,526

3.8

4,114

4.8

3,878

4.6

Jord-, sten- och glasindustri . . .

14,898

8.7

11936

8.2

8,909

10.3

8,574

10.1

Metall- och maskinindustri . . .

13,211

7.7

9,422

6.5

5,130

5.9

4,465

5.3

Trävaruindustri.........

14,232

8.3

11,442

7.8

5,759

6.7

6,675

7.9

Byggnadsverksamhet.....

16,484

9.6

11,232

679

7.7

4,495

5.2

4,689

5.5

Läder-, hår-, gummi- o. d. industri

958

0.6

0.5

385

0.4

325

0.4

Textilindustri.........

770

0.4

589

0.4

379

0.4

363

0.4

Beklädnadsindustri.......

1.603

0.9

1,357

0.9

868

1.0

616

0.7

Närings- och njutningsmedelsind.

2,196

1.8

1,948

1.3

1,074

1.2

1,115

1.3

Eemisk-teknisk o. belysn.-industri

761

0.4

645

0.4

715

0.8

650

0.8

Trämasse- och pappersindustri . .

2,538

1.6

1,981

1.4

1,216

1.4

1,197

1.4

Grafisk industri........

452

0.3

399

0.3

234

0.3

225

0.3

Industri o. hantverk, ej särsk. spec.

3,757

2.2

3,024

2.1

1,881

2.2

1,300

1.5

Sjöfart och fiske ........

3,953

2.3

3,019

2.1

1,364

1.6

1,475

1.7

Handel och samfärdsel m. m.:

Kontors-, bank- o. försäkr.-personal

1,334

0.8

1,308

0.9

977

1.1

800

0.9

Butiks- och magasinspersonal . .

3,626

2.1

3,327

2.3

1,962

2.3

1,759

2.1

Hotell-, kafé- och restaurantrörelse

1.276

0.7

1,011

0.7

423

0.5

517

0.6

Landtransport.........

7,030

4.1

5,712

351

3.9

3,411

4.0

3,047

3.6

Allmän och litterär verksamhet .

423

0.2

0.2

204

0.2

207

0.2

Handel o. samfärdsel, ej särsk. spec.

291

0.2

218

0.2

143

0.2

118

0.1

Husligt arbete..........

370

0.2

317

0.2

129

0.2

128

0.2

Arbete, ej hänförl. till annan grupp

(inbegripet grov- och diversearbe-

lare, ej hänförliga till visst yrke)

51,278

29.9

44,797

30.8

28,125

32.6

28,370

33.5

Summa

171,540

100.0

145,588

100. o

86,253

100.0

84,811

100.0

träffar. Kommissionen har också grundad anledning förvänta, att drivningarna

i skogarna instundande vinter skola bliva minst lika omfattande som

under föregående i detta avseende mycket gynnsamma vinter. Kommissionen

har därför ansett, att skogsarbetare, i likhet med ett flertal övriga säsongarbetare

(byggnads-, tegelbruks-, hamn- och stuveriarbetare), böra avstängas från

statlig arbetslöshetshjälp. Dylik avstängning har ock verkställts från och

med den 1 november 1934. Det ligger emellertid i sakens natur, att olika lokala

förhållanden kunna motivera undantag. Sålunda har ock kommissionen

i samband med delgivningen av avstängningsbeslutet av skogsarbetare meddelat

arbetslöshetskommittéerna, att lokala och temporära dispenser för skogsarbetare

kunna medgivas. Intill utgången av oktober månad hade kommissionen

på framställning från olika arbetslöshetskommittéer beviljat dispens för

sammanlagt 3,218 skogsarbetare.

Såsom nyss nämndes, har arbetslösheten inom yrkesgruppen jord-, sten- och

• glasindustri visserligen något sjunkit sedan föregående år, men tillbakagången

har dock varit väsentligt mindre än den genomsnittliga. Medan sålunda

denna yrkesgrupp i oktober 1933 utgjorde 7.6 % av samtliga hjälpsökande

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

arbetslösa, hade gruppens relativa storlek ett år senare vuxit till 10.1 %\ hela

antalet hjälpsökande inom yrkesgruppen i fråga hade sjunkit från 12,523 till

8,574. I någon mån är den förhållandevis omfattande arbetslösheten att tillskriva

läget inom glasindustrien. Den viktigaste orsaken är emellertid det

svåra läget inom stenindustrien, vilket särskilt hårt drabbat Blekinge samt

Göteborgs och Bohus län. För att närmare belysa utvecklingen inom stendistrikten

meddelas i efterföljande tabell vissa uppgifter rörande arbetslöshetens

omfattning inom de kommuner i nyssnämnda båda län, inom vilka stenindustrien

är att anse såsom huvudsaklig försörjningskälla för befolkningen.

Tab. 15. Totalantalet hjälpsökande arbetslösa inom stendistrikten i Blekinge samt

Göteborgs och Bohus län. Hjälpsökande arbetslösa redovisade under

jord-, sten- och glasindnstrien.

A. Blekinge län.

T i d

1930

1931

1932

1933

1934

Hela

antalet

hjälp-

sökande

arbets-

lösa

Därav

sten-

arb.

Hela

antalet

hjälp-

sökando

arbets-

lösa

Därav

sten-

arb.

Hela

antalet

hjälp-

sökande

arbets-

lösa

Därav

sten-

arb.

Hela

antalet

hjälp-

sökande

arbets-

lösa

Därav

sten-

arb.

Hela

antalet

hjälp-

sökande

arbets-

lösa

Därav

sten-

arb.

januari . .

167

31

1,096

434

2,500

1,389

3,123

1,541

4.027

1,864

februari . .

149

19

1,166

402

2,573

1,317

3,200

1,450

3,994

1,852

mars . . .

123

22

1,186

486

2,413

1,241

3,605

1,918

3,741

1,805

april . . .

120

19

1,201

572

2,925

1,673

2,861

1,218

3,455

1,670

maj . . .

143

22

1,097

549

2,541

1,417

2,707

1.183

2,985

1,566

juni . . .

120

10

1,134

650

2,417

1,345

3,343

1,792

2,744

1,503

juli ....

141

15

1,402

940

2,630

1,543

3,264

1,752

2,552

1,423

augusti . .

140

26

1,887

1,365

2.875

1,754

3,371

1,836

2,484

1,358

september .

156

31

1,789

1,253

2,682

1,577

3,388

1,837

2,386

1.346

oktober . .

218

62

1,757

1,135

2,529

1,334

3,455

1,769

2,322

1,271

november .

417

138

2,114

1,191

2,818

1,421

3,724

1.856

—

—

december .

548

207

2,202

1,241

3,009

1,548

3,902

1,900

—

—

Medeltal

204

50

1,503

852

2,059

1,403

3,329

1,671

—

—

B. Göteborgs oell Bohus län.

T i d

1930

1931

1932

1933

1934

Hela

antalet

hjälp-

sökande

arbets-

lösa

Därav

sten-

arb.

Hela

antalet

hjälp-

sökande

arbets-

lösa

Därav

sten-

arb.

Hela

antalet

hjälp-

sökande

arbets-

lösa

Därav

sten-

arb.

Hela

antalet

hjälp-

sökande

arbets-

lösa

Därav

sten-

arb.

Hela

antalet

hjälp-

sökande

arbets-

lösa

Därav

sten-

arb.

januari . .

1,466

1,372

3,650

3,300

4.244

3,545

6,662

5,838

februari . .

—

—

1,516

1.408

3,708

3,263

4,310

3,492

6,723

5,891

mars . . .

—

—

1,722

1,596

3,312

2,584

6,188

5,348

6,536

5,726

april . . .

—

—

2,328

2,233

4,159

3,717

4.231

3,592

6.021

5,369

maj . . .

—

—

2,857

2,771

3,516

3,057

3,614

3,043

5,731

5,157

juni . . .

—

—

2,746

2,673

3,640

3,229

5,913

5,326

4.890

4,457

juli ....

—

—

2,977

2,873

4,120

3,772

5,308

4,737

4,461

4,167

augusti . .

—

—

3,898

3,805

4,499

4,148

5,274

4,685

4,159

3,841

september .

—

—

4,187

4,122

4,781

4,367

5,475

4,877

3,852

3,521

oktober . .

—

—

2,903

2,772

3.146

2.740

5,935

5,248

4,171

3,783

november .

211

204

3,248

2,937

3,013

2,512

6,137

5,298

—

—

december .

1,170

1,156

3,556

3,300

3,581

2,977

6,773

5.963

—

—

Medeltal

115

113

2,784

2,655

3,760

3,306

5,284

4,596

—

—

s. 17 Kontrollera mot PDF

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

17

Det framgår av tabell 15, att det svåra läget inom stendistrikten gav sig

till känna redan år 1930, ehuru arbetslösheten dock detta år var av förhållandevis

ringa omfattning. Under 1931 inträder en mycket hastig försämring.

Arbetslösheten inom stendistrikten mångdubblas under detta år. Sedermera

har arbetslösheten fortsatt att stiga; under innevarande år har dock det totala

antalet hjälpsökande arbetslösa något gått tillbaka, ehuru såsom nämnts icke

i samma utsträckning som genomsnittligt inom andra yrken. I efterföljande

sammanställning ha arbetslöshetssiffrorna för stendistrikten satts i relation

till totalantalet hjälpsökande för hela landet för vart och ett av åren 1930—

1934.

Tab. 16. Antalet arbetslösa i stendistrikten i Blekinge samt Göteborgs och

Bohus län i % ar antalet arbetslösa i riket. Medeltal per år.

År

Blekinge län

Göteborgs och

Bohus län

Blekinge län +

Göteborgs och

Bohus län

1930 ......

..... 1.5

0.8

2.3

1931......

..... 3.2

6.0

9.2

1932 .....

..... 2.3

3.3

5.6

1933 ......

..... 2.0

3.2

5.2

1934 1 .....

..... 2.6

4.4

7.0

Tabellen illustrerar, att den under innevarande år inträffade förbättringen i

väsentligt mindre utsträckning kommit stenindustrien i dessa kommuner till

godo än övriga yrken genomsnittligt. I dessa distrikt, vilkas befolkning endast

omfattar 1.9 % av hela landets befolkning, har innevarande år i genomsnitt

antalet arbetslösa omfattat 7.0 % av samtliga hjälpsökande.

Det svåra läget inom stenindustrien har medfört, att kommissionen i förhållandevis

stor utsträckning ansett sig böra meddela hjälp åt de arbetslösa

i stenindustrikommunerna. I efterföljande tabell 17 gives en sammanställning

av vissa överslagsvis beräknade kostnader för den av kommissionen bedrivna

hjälpverksamheten för arbetslösa i stendistrikten i Blekinge samt Göteborgs

och Bohus län.

Tab. 17. Överslagsvis beräknade kostnader för statlig arbetslöshetshjälp i

stendistrikten i Blekinge samt Göteborgs och Bohus län.

Statliga Statskommunala Understöds
reservarbeten

reservarbeten verksamhet

Blekinge

Göteb. o.

Blekinge

Göteb. o.

Blekinge

Göteb. o.

Blekinge

Göteb. o.

län

Bohus län

län

Bohus län

län

Bohus län

län

Bohus län

1930

202,000

_

_

_

—

—

202,000

_

1931

1,304,000

1,121,000

20.000

—

35,000

401,000

1,359,000

1,522,000

1932

2,661,000

2,426,000

141,000

53,000

98,000

784,000

2,9(i0,000

3,263,000

1933

3,221,000

3,082,000

420,000

312,000

248,000

1,412,400

3,889,000

4,806,000

19342

3,259,000

4,543,000

853,000

635,000

149,000

1,250,000

4,261,000

6,428,000

Kostnaderna lia, som synes, år för år stegrats. För innevarande års 10 första

månader beräknas de sammanlagda kostnaderna uppgå till icke mindre

1 Medeltal för januari—oktober.

2 Januari—oktober.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Arbetslöshetslcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

än 10.7 milj. kronor. Ehuru kommissionen ej anser sig kunna bedöma stenindustriens

framtidsmöjligheter, synes man dock av erfarenheterna under senare

år kunna draga den slutsatsen, att ett betydande antal stenindustriarbetare

ej kunna vinna anställning i det gamla yrket. Kommissionen har alltid

ansett sin uppgift väsentligen begränsad till att vid allmän eller mera speciell

konjunkturarbetslöshet hjälpa de arbetslösa under den svåra perioden. Blir arbetslösheten

inom viss industri permanent, lärer -—• i synnerhet då det är fråga

örn så omfattande arbetslöshet som inom stenindustrien — kommissionen icke

böra genom sin hjälpverksamhet bidraga till att inom stendistrikten kvarhålla

arbetskraft, som uppenbarligen ej där kan ha utsikter till självförsörjning.

Arbetslösheten bland kvinnorna har under året nedgått förhållandevis hastigare

än för männen. Medan i januari 2,072 hjälpsökande kvinnor voro

rapporterade, hade antalet i oktober sjunkit till 451, d. v. s. till mindre än 1/4.

Jämlikt beslut av statsmakterna skulle från den 1 juli 1934 vissa särskilda

bestämmelser vara gällande rörande icke hemortsberättigade hjälpsökande.

Kommunerna skulle erhålla möjlighet att för dylika arbetslösa, vilka inom

vistelsekommunen uppehållit sig en tid av minst 9 månader och tillika under

denna tid haft anställning av mera stadigvarande beskaffenhet, erhålla stats
-

Tab. 18. Rapporterade hjälpsökande icke hemortsberättigade arbetslösa, som uppehållit

sig minst nio månader i vistelsekommunen och därstädes innehaft anställning

av mera stadigvarande beskaffenhet.

Län

juli

augusti

september

oktober

Stockholms stad

........ 98

143

160

183

Stockholms

län . . .

........ 75

66

63

71

Uppsala

> ...

........ 9

9

14

14

Södermanlands

> ...

........ 10

11

12

13

Ostergötlands

) ...

........ 21

21

16

22

Jönköpings

> ...

........ 7

10

9

6

Kronobergs

» ...

........ 12

10

9

6

Kalmar

> ...

........ 14

16

12

12

Gotlands

» ...

_

_

2

Blekinge

> ...

........ 15

14

9

14

Kristianstads

> ...

........ 13

8

7

12

Malmöhus

> ...

........ 39

34

36

35

Hallands

1 ...

........ 3

_

Göteborgs stad .

........ 13

16

14

63

Göteb. o. Bohus län i övrigt

........ 41

34

32

31

Alvsborgs

> ...

........ 7

9

9

14

Skaraborgs

5 ...

........ 20

14

14

13

Värmlands

> ...

........ 22

28

26

33

Örebro

» ...

........ 28

20

25

26

Västmanlands

» ...

........ 18

24

18

19

Kopparbergs

> ...

........ 44

48

42

35

Gävleborgs

> ...

........ 25

23

21

22

Västernorrlands

» ...

........ 72

70

42

36

Jämtlands

> ...

........ 12

13

8

4

Västerbottens

> ...

........ 16

16

12

19

N orr bottens

>

........ 8

18

2

5

Hela riket 644

675

612

710

s. 19 Kontrollera mot PDF

Arbetslöshetslcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

19

bidrag till arbetslöshetshjälp enligt förmånligare grunder än till övrig hjälpverksamhet.

Kommissionen har i anledning härav från och med juli innevarande

år månatligen inhämtat särskilda uppgifter rörande antalet hjälpsökande,

som icke ägt hemortsrätt i vistelsekommunen. De inhämtade uppgifterna

äro återgivna i tab. 18.

Det framgår av tab. 18, att antalet i hela landet hjälpsökande dylika arbetslösa

är anmärkningsvärt litet; det motsvarar mindre än 1 % av hela antalet

hjälpsökande arbetslösa. Största delen förekommer i de större städerna. En

orsak till det anmärkningsvärt ringa antalet anmälda torde vara, att många

arbetslöshetskommittéer icke mottaga hjälpansökningar från dessa arbetslösa,

ävensom att dessa med kännedom örn de tidigare svårigheterna att erhålla

arbetslöshetshjälp vänt sig till fattigvårdsmyndigheterna.

II. Översikt över hjälpverksamheten under år 1934.

1. Arbetslinjen.

a. Statliga reservarbeten.

Enligt de av statsmakterna år 1933 fastställda reglerna rörande hjälpverksamheten

för arbetslösa skulle den under kommissionens ledning bedrivna verksamheten

inriktas på att så långt ske kunde bereda arbete at största möjliga

antal arbetslösa, varvid statskommunala reservarbeten företrädesvis borde

anordnas. Dessa bestämmelser innebära i jämförelse med tidigare den förändringen,

att den statskommunala arbetslinjen skulle givas företräde framför

den statliga. I enlighet med de fastställda bestämmelserna vidtog kommissionen

åtgärder i syfte att förmå de olika kommunerna ävensom vägstyrelser

och landsting att igångsätta statskommunala reservarbeten. Det ligger

emellertid i sakens natur, att igångsättandet av statskommunala reservarbeten

i sådan ökad omfattning, som varit statsmakternas avsikt, måste taga viss

tid. Trots de initiativ, som från olika kommunala myndigheters sida togos,

kunde sålunda den statskommunala reservarbetslinjen endast småningom

ökas. Med hänsyn härtill och till önskvärdheten att i största möjliga mån

bereda arbete åt det dåvarande stora antalet arbetslösa samt att hålla kontantunderstödsverksamheten

inom så snäv ram som möjligt var det nödvändigt

att giva även den statliga reservarbetslinjen en betydligt större omfattning

än förut. Kommissionen vill i detta sammanhang erinra örn Kungl. Maj :ts

beslut den 30 juni 1933, enligt vilket kommissionen anbefalldes att vidtaga sådana

förberedande åtgärder, som erfordrades för att — därest förhållandena

så funnes påkalla -— arbetsstyrkan vid de statliga reservarbetena under vinterhalvåret

1933—34 skulle kunna successivt uppbringas till 30,000 man.

Härvid hade kommissionen att beakta, att sysselsättning vid dylika arbeten

borde successivt beredas omkring 2,000 arbetslösa från Jukkasjärvi och Gällivare

kommuner.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

>

Kommissionens strävanden att anskaffa och igångsätta nya arbetsobjekt

visade sig emellertid icke omedelbart kunna medföra en önskvärd effekt. Det

var i anledning härav, som kontantunderstödsverksamheten — såsom längre

fram skall närmare visas — denna tid måste givas relativt stor omfattning.

Under tiden 1 juli—31 december 1933 kontrakterade kommissionen arbeten

för en summa av 29.4 milj. kronor; ersättningarna från uppdragsgivarna utgjorde

3.9 milj.. Den nyanskaffning, som kommissionen innevarande år bedrivit

i fråga örn arbetsobjekt till de statliga reservarbetena, belyses i tabell

19.

Tab. 19.

Månad

Kostnaderna för kontrakterade statliga reservarbeten,

månadsvis ander januari—oktober 1934.

Kontraktsummor

kr.

Ersättning från

uppdragsgivaren

kr.

Januari........... 7,655,229:— 1,011,052:75

Februari........... 11,120,418:— 1,106.282: —

Mars............ 2,987,044: — 314,360: —

April............ 3,517,850:— 399,840: —

Maj............. 2,399,952:50 252,867:38

Juni . . .

Juli . . .

Augusti .

September

Oktober .

7,390,838

2,285,995

3,195,250

1,713,310

2,668,328

Summa 44,934,214

14

64

562,495

229,923

468,244

217,302

275,322

50

63

4,837,689

26

Under månaderna januari—-oktober innevarande år ha sålunda arbeten för

44.9 miljoner kronor kontrakterats. Av kommissionen har sedan den 1 juli

1933 intill utgången av oktober månad 1934 tecknats kontrakt för arbeten såsom

statliga reservarbeten uppgående till i det närmaste 75 milj, kr. Under

året ha icke mindre än 283 nya arbetsföretag startats. I tabell 20 meddelas

uppgifter rörande fördelningen med hänsyn till län av under innevarande år

kontrakterade arbeten.

Tab. 20. Kostnaderna för under januari—oktober 1934 kontrakterade

statliga reservarbeten, fördelade länsvis.

Län

Stockholms stad.....

> län ....

Uppsala > ....

Södermanlands » ....

Östergötlands > ....

Jönköpings > ....

Kronobergs » ....

Kalmar > ....

Gotlands > ....

Blekinge > ....

Kristianstads > ....

Malmöhus > ....

Hallands > ....

Göteborgs stad......

Göteb. o. Bohus län i övrigt

Älvsborgs > ....

Kontraktsummor

kr.

5,291,862:50

588,500: —

1,196,300: —

2,867,400: —

4,237,745: —

3,655,400: —

45,000: —

989,145: —

2,216,700: —

1,691,500: —

564,400: —

2,838,900: —

3,399,100: —

Ersättning från

uppdragsgivaren

kr.

530,134:38

42.705: —

57,945: —

281,450: —

257,312: —

473,035: —

6,750: —

125,246: —

318,470: —

240,685: —

130,425: -

293,440: —

440,815: —

s. 21 Kontrollera mot PDF

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

21

Län

„ . Ersättning från

Kontraktsummer uppdragsgivaren

kr- kr.

Skaraborgs län

Yärmlands >

Örebro >

Västmanlands »

Kopparbergs >

Gävleborgs >

Västernorrlands >

Jämtlands »

Västerbottens »

Norrbottens >

...... 822.700: —

97,145: -

...... 1,198,620: —

168,412: —

...... 2,178,369= _

227,505: —

...... 630,853: —

106,915: —

...... 1,888,688:14

200,597: 63

...... 1,405,765: —

220,170: —

...... 3,252,700: —

350,815: 50

...... 915,850: —

98,907:50

...... 658,088: —

21,985: —

...... 2,400,629: —

146,824:25

Summa 44,934,214:64

4,837,689:26

Det har vid anskaffandet av arbetsobjekt enligt sakens natur icke varit

möjligt att i den omfattning, som skulle ha kunnat vara önskvärd, förlägga de

statliga reservarbetena till de delar av landet, inom vilka arbetslösheten varit

särskilt omfattande. Emellertid framgår av tabellen, att i sådana län som

Västernorrlands samt Göteborgs och Bohus län, inom vilka omfattande arbetslöshet

varit rådande, betydande engagemang träffats.

Enligt verkställd beräkning per den 31 oktober 1934 uppgick värdet av

icke utförda delar av kommissionens kontrakterade arbeten till ett belopp av 75

milj. kronor. ■ ^

Vid de statliga reservarbetena sysselsattes i oktober 1933 omkring 21,000

arbetslösa. I samband med vinterns inträde följde sedermera en viss minskning

i arbetareantalet, som emellertid redan i januari innevarande år visade en

betydande uppgång, sammanhängande med de kraftiga ansträngningar i fråga

örn arbetsanskaffning, som från kommissionens sida under föregående ar

gjorts. Antalet reservarbetare vid de statliga arbetena innevarande år framgår

av tab. 21.

Tabell 21. Antal arbetslösa sysselsatta vid statliga reservarbeten (enligt månads
rapporterna).

År 1934.1

Hänvisade från

städer

landsbygd

Hela

riket

Månad

Antal

%

Antal

%

Antal

%

.... 2,641

14.2

15,957

85.8

18.598

100.0

. . • • 3,054

14.8

17,613

85.2

20,667

100.0

.... 3,574

16.4

18,252

83.6

21,826

100.0

April.......

Maj.......

.... 3,841

17.5

18,094

82.5

21,935

100.0

.... 4,318

18.8

18,711

81.2

23,029

100.0

.... 5,110

20.0

20,378

80.0

25,488

100.0

.... 5,373

20.1

21,383

79.9

26,756

100.0

Augusti......

September.....

Oktober......

.... 5.960

22.2

20,856

77.8

26,816

loo.o

.... 5,870

.... 6,191

23.5

26.2

19,144

17,448

76.5

73.8

25,014

23,639

100.0

100.0

Antalet statliga reservarbetare ökade under året och nådde under augusti

månad sitt maximum med icke mindre än 26,816. Under hösten har antalet

sedermera något nedgått, så att vid oktober månads utgång antalet sjunkit

med omkring 3,200 till 23,600. Under instundande vinter torde viss ytterli
-

1 I denna och i övriga tabeller äro specialarbetare ej inräknade.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 ArbetslöshetsTcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

gare nedgång komma att följa. Den förbättring, som arbetsmarknadsläget

instundande år undergått, har nämligen medfört, att kommissionen under senare

delen av år 1934 i viss mån begränsat arbetsanskaffningen, något som

även framgår av tabell 19. Anordnandet av statliga reservarbeten i så stor

omfattning, som skett innevarande år, har främst syftat till att i möjligaste

mån begränsa kontantunderstödsverksamheten. Detta har medfört, att medan

tidigare platserna vid de statliga reservarbetena företrädesvis måst reserveras

för landskommunerna, numera städerna erhållit en väsentligt större

andel. Medan vid ingången av år 1934 antalet statliga reservarbetare från

städerna endast uppgick till något över 2,600 man, hade antalet arbetare den

sista oktober 1934 stigit till inemot 6,200. Antalet arbetare från landsbygden

har under senare delen av året kraftigt gått tillbaka, medan städerna fort
-

Tab. 22. Statliga reservarbetare, fördelade med hänsyn till arbetsplatsens belägenhet

till hänrisningslän. 3% 1934.

L

ä n

Total-

antalet

från

länet

hän-

visade

Därav sysselsatta å

arbetsplats inom länet

Dagkolonister

Antal

% av

total- antalet

Antal

% av

å arbets- platser i

länet sys- selsatta

hela

antalet

Stockholms stad

880

1 100

11.4

Stockholms

län.......

1,033

982

95.1

661

67.3

64.0

Uppsala

> . . .

152

_

_

Södermanlands

J.......

200

132

66.0

72

54.5

36.0

Östergötlands

».......

623

265

42.5

65

24.5

10.4

Jönköpings

» ......

332

316

95.2

199

63.0

59.9

K ronobergs

*.......

440

390

88.6

252

64.6

57.3

Kalmar

».......

679

568

83.7

363

63.9

53.6

Gotlands

J>.......

5

5

100.0

Blekinge

>.......

1,879

1,602

85.3

1,011

63.1

53.8

Kristianstads

>.......

364

321

88.2

235

73.2

64.6

Malmöhus

5.......

1,327

480

36.2

200

41.7

15.1

Hallands

>.......

132

93

70.5

26

28.0

19.7

Göteborgs stad

>.....

591

30

5.1

Göteborgs och Bohus län i övrigt

2.532

1,685

66.5

775

46.0

30.6

Alvsborgs

län.......

393

308

78.4

81

26.3

20.6

Skaraborgs

>.......

236

165

69.9

63

38.2

26.7

Värmlands

?.......

1,340

931

69.5

417

44.8

31.1

Örebro

».......

1,039

886

85.3

521

58.8

50.1

Västmanlands

»......

400

326

81.5

219

67.2

54.8

Kopparbergs

>.......

1,481

1,324

89.4

459

34.7

31.0

Gävleborgs

» . . . .

1,506

1,021

67.8

631

61.8

41.9

Västernorrlands

>.....

2,351

1,893

80.5

629

33.2

26.8

Jämtlands

J.......

561

542

96.6

242

44.6

43.1

Västerbottens

*.......

932

926

99.4

336

36.3

36.1

Norrbottens

>.......

2,465

2.038

82.7

960

47.1

38-9

Summa

2 23,873

17,229

72.2

8,517

49.4

35.7

1 Å

. 2 Äv viäsa anledningar överensstämmer ej detta antal med det eljest för september 1934 redoVisade

antalet statliga reservarbetare.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Arbetslöshetskommissionens skrivelse äng. medelsbehovet.

23

satt att öka, Orsakerna härtill beröras närmare i sammanhang med kontantunderstödsverksamheten

och nedgången i denna. Trots de påpekade förskjutningarna

mellan stad och land dominerar dock alltjämt landsbygden, varifrån

omkring 3/4 av samtliga statliga reservarbetare härröra.

Såsom redan nämnts, har kommissionen sökt att i viss mån förlägga de statliga

reservarbetsplatserna med hänsyn till förekomsten av arbetslöshet. Det

har härigenom varit möjligt att vid de statliga reservarbetena i förhållandevis

stor utsträckning bereda sysselsättning åt arbetare, som kunnat kvarbo i sina

hem. Antalet dylika s. k. dagkolonister utgjorde enligt uppgifterna per den

30 september 1934 sålunda icke mindre än 35.7 % av samtliga i de statliga

reservarbetena sysselsatta. Såsom framgår av tabell 22 har det varit möjligt

att bereda omkring 3/é av de statliga reservarbetarna arbete inom hänvisningslänet.

Särskilt hög är proportionen för Norrlandslänen.

Fördelningen av de statliga reservarbetarna med hänsyn till hänvisningslän

framgår av tab. 23.

Tab. 23. Antalet från olika län vid statliga reservarbeten sysselsatta &r 1934.

Län

31/l

30A

31/7

31/l0

hela

antalet

städer

lands-

bygd

Stockholms stad...........

130

303

790

1,386

1,386 |

—

Stockholms län.........

786

1.199

1,211

1,008

114

894

73

178

138

176

30

146

Södermanlands >.........

298

411

229

195

67

128

Östergötlands >.........

255

476

693

637

494

143

Jönköpings > .........

3S1

440

385

328

102

226

Kronobergs >.........

694

999

558

427

16

411

Kalmar >.........

917

1.201

780

645

179

466

Gotlands >.........

18

88

18

7

4

3

Blekinge >.........

2,085

2,357

2,145

1,883

190

1,693

Kristianstads >.........

594

728

493

362

59

303

Malmöhus >.........

760

1,363

1,417

1,506

1,299

207

Hallands ».........

146

193

153

138

53

85

Göteborgs stad...........

195

320

575

769

769

—

Göteb, och Bohus län i övrigt ....

1,557

1,975

2.708

2,524

201

2,323

Älvsborgs län.........

535

688

563

419

252

167

Skaraborgs >.........

156

236

271

239

81

158

1,193

1,246

1,570

1,206

104

1,102

964

1,102

1,288

989

104

885

Västmanlands >.........

549

605

672

387

132

255

Kopparbergs >.........

1,031

1,110

1,641

1,319

21

1,298

Gävleborgs >.........

525

614

1,390

1,302

322

980

Västernorrlands ».........

982

1,165

2,748

2,062

74

1,988

Jämtlands >.........

496

381

670

493

49

444

Västerbottens >.........

970

493

829

877

5

872

Norrbottens ».........

2,308

2,064

2,821

2,355

84

2,271

Summa

18,598

21,935

26,750

23,689

6,191

17,448

Det framgår av tab. 23, att antalet reservarbetare från de olika länen förhållandevis

jämnt varierat med den totala arbetsstyrkans växlingar. Undan
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehov et.

tag härifrån utgöra dock de största städerna. Den ökning, som mellan den

31 juli och 31 oktober ägt rum beträffande statliga reservarbetare från dessa

städer, sammanhänger naturligen med kommissionens strävan att i möjligaste

mån hålla kontantunderstödsverksamheten nere.

Den förändring, som arbetslöshetsklientelet i åldershänseende undergått innevarande

år, har naturligen medfört förskjutningar jämväl beträffande reservarbetarna.

Salunda kan även för dessa noteras en viss förskjutning till

de högre åldersklasserna.

Tab. 24. Statliga reservarbetares fördelning på åldersgrupper. so/u 1933 och 3I/io 1934.

A n

t a

P

r o

c e

n t

Ålder

städer

landsbygd

hela riket

städer

landsbygd

hela riket

3%1

31/io

30/ll

31/l0

30/ll

31/l0

30/ll

31/io

30/ll

31/io

30/ll

31/io

1933

1934

(pral.) |

1933

1934

(prel.)

1933

1934

(prel.)

1933

1934

(prel.)

1933

1934

(prel.)

1933

1934

(prel.)

18-20

177

273

1,450

1,711

1,627

1,984

8.0

4.4

9.4

9.8

9.2

8.4

21—25

686

1,276

3,939

4,505

4,625

5,781

30.9

20.6

25.6

25.9

26.2

24 5

26—3U

470

1,2091

3,215

3,645

3,685

4,854

21.2

19.6

20.8

20.9

20.9

20.6

31—40

443

1,521 1

3.389

3,918

3,832

5,439

19.9

24.6

22.0

22.5

21.7

23.0

41—50

256

1,063

2,017

2,078

2,273

3,141

11.6

17.2

13.1

11.9

12.9

13.3

51—60

154

692

1,168

248

1,286

1,322

1,978

6.9

11.2

7.6

7.4

7.6

8.4

61—lo

36

1571

270

284

427

1.6

2.5

1.6

1.6

1.6

1.8

Summa

2,222

6,1911

15,426

17,413|

17,648

23,604

100.0

100.0

100.0

100. o

100.0

100.0

När det gäller att bedöma ovanstaende tabell, torde hänsyn till vissa omständigheter

böra tagas. Vid disponerandet av erhållna platser vid statliga

reservarbeten ha kommunerna i första hand utvalt ungkarlar, medan de sökt

i görligaste mån bereda familjeförsörjarna arbete vid de statskommunala reservarbetena

eller ock latit dessa kvarstå i kontantunderstödsverksamhet. Utsändande

av familjeförsörjare till statliga reservarbeten har dock förekommit

i icke obetydlig omfattning, vilket framgår av stegringen i dessas antal

innevarande ar. Medan sålunda i januari 1934 antalet familjeförsörjare uppgick

till 7,889, hade antalet den 31 oktober 1934 stigit till 10,049. För de

unga ha under året tillkommit de ökade hjälpmöjligheter, som den vidgade

omtattningen av ungdomshjälpen innebär. Dessa samverkande omständigheter

ha medfört en viss förskjutning till de högre åldersgrupperna. Särskilt markerad

är denna för städerna. Det torde förtjäna noteras, att av samtliga statliga

reservarbetare den 30 november 1933 från städerna ej mindre än 38.9 %

tillhörde åldersgruppen 18—25 år. Denna procentsats har emellertid den 31

oktober 1934 sjunkit till 25.0. Anmärkningsvärd är stegringen i 51—60 årsåldern,

till vilken den 31 oktober 1934 inemot 700 statliga reservarbetare hörde.

Vad landsbygden beträffar, äro förskjutningarna under de senaste elva

manaderna obetydliga. Saväl absolut som relativt ha dock de yngre åldersklasserna

något ökats.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

25

Den under månaderna januari—oktober 1934 förhållandevis rikliga tillgången

på platser vid de statliga reservarbetena har medfört, att kommissionen

under denna tid i väsentligt större utsträckning än tidigare kunnat tillgodose

efterfrågan på platser vid dessa. I motsats till föregående år har det sålunda

under sommaren och hösten varit möjligt att tillgodose flertalet av de ansökningar

örn platser, som inkommit till kommissionen. Härjämte har det emellertid

varit möjligt för kommissionen att i stor utsträckning ställa platser till

de kommuners förfogande, inom vilka kontantunderstödsverksamhet bedrivits.

Tillströmningen till de statliga arbetena har sålunda varit förhållandevis

stor under denna tid. Detta belyses närmare av tab. 25. I

i Tab. 25. Omsättningen av arbetare''vid de statliga reservarbetena 1929—1934.

År, månad

Medel-

arbets-

styrka

Av- gång- na pr

vecka,

medel-

Till-

komna

pr

vecka,

medel-

Omsättning

pr vecka

De avgångna fördelade efter orsaker till avgången

Antal

% av

me- delar- bets-

Arbete i

öppna

marknaden

Sjukdom

eller

olycksfall

Statens

A.K:s

beslut

Egen

begäran

Avsked

tal

tal

styr-

kan

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Antal

%

1929 . . .

2,127

124

104

228

10.7

23

18.6

13

10.6

34

27.4

52

41.9

2

1.6

1930 . . .

2^337

114

145

259

11.1

22

19.3

15

13.2

21

18.4

53

46.5

3

2.6

1931 . . .

6,f>92

229

340

569

8.6

47

20.5

28

12.2

33

14 4

114

49.8

7

3.1

1932 . . .

14,725

372

481

853

5.8

55

14.8

45

12.1

127

34.1

129

34.7

16

4.8

1933 . . .

20’l67

514

550

1,064

5.3

53

10.3

57

11.1

287

55.8

108

21.0

9

1.8

1934

18,119

375

988

1,363

7.5

52

13.9

53

14.1

170

45.3

96

25.6

4

1.1

Februari

20,502

437

931

1.368

6.7

69

15.8

87

I9.y

196

44.9

70

16.0

15

3.4

22,539

487

730

1,217

5.4

60

12.3

107

22.0

197

40.4

lil

22.8

12

2.5

22^881

761

857

1,618

7.1

143

18.8

113

14.8

233

30.6

229

30.1

43

5.7

Maj . . .

22,889

1,072

1,146

2,218

9.7

236

22.0

138

12.9

326

30.4

289

27.0

83

7.7

24.695

810

1,317

2,127

8.6

201

24.8

150

18.5

120

14.8

326

40.3

13

1.6

27''195

808

1,221

2.029

7.5

183

22.6

168

20.8

84

10.4

358

44.3

15

1.9

Augusti . .

27,605

806

789

1,595

5.8

180

223

151

18.7

117

14.5

339

42.1

19

2.4

September .

26,311

1,054

669

1.723

6.5

151

14.3

144

13.7

333

31.6

413

39.2

13

1.2

Oktober . .

25jl68

910

688

1,598

6.3

106

11.6

142

15.6

332

36.5

324

35.6

6

1 0.7

I tab. 25 mates omsättningen vid de statliga reservarbetena av summan

nykomna och avgångna i medeltal pr vecka i procent av arbetsstyrkan. Den

maximala omsättningen betecknas sålunda av siffran 200. Det framgår, att

medan omsättningen under de relativt gynnsamma åren 1929—1930 överstigit

10 ?£,• omsättningen innevarande år icke någon gång stigit till denna höjd.

Den högsta siffran noteras för maj; omsättningen har sedermera sjunkit. I

tabellen redovisas jämväl orsakerna till reservarbetarnas avgång. Under sommarmånaderna

dominera de med »arbete i öppna marknaden» och »egen begäran»

betecknade orsakerna. Det antal arbetare, som på grund av kommissionens

beslut hemsänts från de statliga reservarbetena, har synnerligen starkt

varierat under olika tider. Orsakerna till dessa hemsändningar ha sammanhängt

med dels ett till följd av arbetslöshetens nedgång minskat hjälpbehov,

dels olika arbetsföretags avslutande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Arbetslöshetshommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

De statliga reservarbetarnas yrkestillhörighet belyses av de undersökningar

härom, som den 31 mars och 31 oktober 1934 verkställts av kommissionen.

Huvudresultaten äro sammanfattade i tab. 26. Uppgifterna per den 31 oktober

1934 äro dock att anse såsom preliminära.

Tab. 26. Statliga reservarbetares fördelning på yrkesgrupper. 31/s oell sl/io 1934.

Yrkesgrupp

Antal

I % av hela

antalet i stat- liga reserv- arbeteten

sysselsatta

I % av hela

antalet hjälp- sökande inom

yrkesgruppen

31 /o

/ ö

31/l0

(prel.)

31/3

31/io

(prel.)

31/3

31/l0

(prel.)

Jordbruk och, skogshushållning:

1) Hemmansägare.........

26

20

0.1

0.1

10.2

20.2

2) Arrendatorer...........

37

35

0.2

0.2

24.5

22.9

3) Kronotorpare........

36

24

0.2

0.1

38.3

40.0

4) Mindre jordbrukare, andra än ovan nämnda .

289

244

1.8

1.0

13.6

18 6

5) Hemmasöner.....

189

157

0.9

0.7

14.4

19.8

6) Egentliga jordbruksarbetare........

1.556

1,139

7.1

4.9

15.3

23.8

7) > skogsarbetare..........

1,560

1,623

7.1

7.0

15.2

23.7

Industri och hantverk:

Gruvdrift och malmförädling (inbegr. järnbruk) . .

1,985

1,762

9.1

7.6

28.5

43.9

Jord-, sten- och glasindustri.........

3,254

3,549

14.9

15.3

24.4

43.3

Metall- o. maskinind. (inbegr. mek. verkstäder) . .

777

978

3.6

4.2

6.8

22 0

Trävaruindustri..........

1,703

1,969

7.8

8.5

13.1

29 6

Byggnadsverksamhet............

568

936

2.6

4.0

4.0

20 1

Läder-, hår-, gummivaruindustri........

63

91

0.3

0.4

7 4

28 1

Textilindustri.......

45

77

0.2

0.3

6 8

21 4

Beklädnadsindustri......

65

101

0.3

0.4

4.2

16 5

Närings- och njutningsmedelsindustri......

156

211

0.7

0.9

7.2

19 0

Kemisk-teknisk och belysningsindustri.....

61

98

0.3

0.4

8.6

19 4

Trämasse- och pappersindustri......

199

315

0.9

1.4

8.1

27 3

Grafisk industri.......

12

36

0.1

0.2

2.8

16 0

Industri och hantverk ej särskilt specif. ....

351

349

1.6

1.5

9.6

24.5

Sjöfart och fiske..........

290

283

1.3

1.2

7.5

19.3

Handel och samfärdsel m. m.:

Kontors-, bank- o. försäkringspersonal . . .

129

200

0.6

0.9 |

9.3

25.0

Butiks- och magasinspersonal.....

171

331

0.8

1.4

4.7

18 9

Hotell-, kafé o. restaurangrörelse.....

39

76

0.2

0.3

3.4

14 6

Landtransport........

320

682

1.5

2.9 |

5.0

22 5

Allmän och litterär verksamhet ...

12

34

0.1

0.1

3.0

16 4

Handel och samfärdsel ej särskilt specif. . .

26

18

0.1

0.1

10.2

15.3

Husligt arbete.........

1

3

0.0

0.0!

0.3

2.3

Arbete ej hänförligt till annan grupp (inbegri- pet grov- o. div.arb., ej hänf. till visst yrke) .

7,880

7,906

36.1

34.0

16.8

28.6

Summa

21,800

28,247

100.0

100. o 1

13.6 1

27.9

Under den tid, som förflutit mellan de båda ovannämnda undersökningarna,

ha knappast större förskjutningar inträffat. Jordbruksarbetarna utgöra

numera procentuellt sett en något mindre andel av totalantalet än tidigare.

Detta förhållande återspeglar främst de nyssnämnda hemsändningarna från de

opaginerad Kontrollera mot PDF

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

27

statliga reservarbetena, som verkställts i anledning av uppkommen brist på

jordbruksarbetare. Tabellen åskådliggör jämväl den omfattning inom varje

yrkesgrupp, i vilken hjälp beretts genom arbete vid de statliga reservarbetena.

Det visar sig, att den statliga reservarbetslinjen genomgående för alla yrken

numera bereder hjälp för väsentligt större antal arbetslösa än tidigare. Särskilt

hög hjälpprocent noteras för yrkesgrupperna »gruvdrift och malmförädling»

och »jord-, sten- och glasindustri». De höga siffrorna för den förstnämnda

yrkesgruppen sammanhänga med att kommissionen i enlighet med ovan

(sid. 19) nämnda beslut av Kungl. Majit berett arbetslösa från Jukkasjärvi

och Gällivare kommuner arbete i särskilt stor omfattning vid de statliga reservarbetena.

Den höga siffran för jord-, sten- och glasindustrien sammanhänger

delvis med kommissionens strävan att bereda ökad hjälp åt glasindustriens

förhållandevis stora antal arbetslösa men framför allt med strävandet

att genom arbete bereda hjälp åt de hårt hemsökta stendistrikten i Göteborgs

och Bohus län samt Blekinge län. Inom nämnda båda län har kommissionen

bedrivit omfattande statliga reservarbeten, varvid självfallet i betydande utsträckning

sysselsättning beretts för de arbetslösa från dessa län. Den stegring,

som noteras för byggnadsverksamheten, torde närmast sammanhänga med

vissa säsongföreteelser.

Reservarbetenas kostnader pr dagsverke under årets olika månader framgå

av tab. 27. Nettokostnaden motsvarar kommissionens kostnader, sedan uppdragsgivarnas

bidrag fråndragits. Stegringen för juni månad är tillfällig och

sammanhänger med sättet för vissa kostnaders bokföring.

Tab. 27. Statliga reservarbetenas genomsnittliga kostnad

per 8-timmars dagsverke år 1934.

Brattokostnad Nettokostnad

Månad i kronor i kronor

pr dagsverke pr dagsverke

Januari.......... 7.97 6.43

Februari.......... 7.53 7.35

Mars............ 7.82 7.06

April........... 7.93 7.26

Maj............ 7.88 7.68

Juni............ 9.63 8.79

Grunderna för lönesättningen vid reservarbetena ha under året icke undergått

någon förändring. De av statsmakterna år 1933 fastställda reglerna äro

sålunda alltjämt gällande. I anledning av det av statsmakterna gjorda uttalandet,

att kommissionen oftare än tidigare varit fallet borde företaga revision

av de fastställda reservarbetslönerna, gick kommissionen redan i slutet

av föregående år i författning örn inhämtandet av de för en dylik lönerevision

erforderliga uppgifterna. För resultaten av den nya lönesättningen, som trädde

i kraft den 1 maj 1934 lämnas en redogörelse i det följande (sid. 54).

Medeldagsförtjänsterna vid de statliga reservarbetena under åren 1933—

1934 framgå av tab. 28.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

ArbetslöshetsTcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

Tab. 28. Medelförtjänster vid de statliga reservarbetena

per 8-timmars dagsverke.

(Specialarbetare ej medräknade).

Månad

1933

1934

Januari . .

....... 4.25 kr.

4.61 kr.

Februari . .

....... 4.23 »

4.59 >

Mars....

....... 4.23 >

4.52 >

April . . .

....... 4.36 >

4.62 >

Maj ....

....... 4.39 »

4.43 >

Juni ....

....... 4.42 >

4.45 >

Juli ....

....... 4.61 »

4.53 >

Augusti . .

....... 4-84 »

4.67 >

September .

....... 4.98 »

4.75 »

Oktober . .

....... 4-95 >

4.67 >

November .

....... 4.91 »

—

December .

....... 4.76 »

—

Det må erinras, att uppgifterna i tab. 28 uteslutande avse reservarbetarnas

kontanta förmåner, i vilka ortstilläggen dock icke inräknats; ej heller ingå

de naturaförmåner, såsom fri bostad m. m., som de vid statliga reservarbeten

sysselsatta åtnjuta.

På grund av de ändrade grunderna för reservarbetslönerna undergingo medeldagsförtjänsterna,

under senare hälften av föregående år en höjning, i det

att förtjänsterna, som i juni 1933 i medeltal uppgingo till kr. 4:42, i november

stigit till kr. 4: 91 per dag. Sedermera ha emellertid medeldagsförtjänsterna

åter sjunkit. Nedgången i december 1933 och januari, februari och mars

1934 torde i viss mån sammanhänga med de försvårande moment, som vintern

medför för arbetenas bedrivande. Minskningen i förtjänsterna under maj månad

hänger naturligen samman med den den 1 maj genomförda lönerevisionen,

som genomsnittligt inneburit vissa lönereduceringar. Nedgången under sommarmånaderna

sammanhänger med att under denna tid ett mycket stort antal

arbetare nyintagits, varvid dessa på grund av ovana vid arbetet verkat

sänkande på medeldagsförtjänsterna. Under hösten, då nyintagningarna

starkt nedgått, medan avgångarna något stegrats, ha medeldagsförtjänsterna

åter stigit. Den omständigheten, att medelförtjänsterna under innevarande

höst genomsnittligt legat lägre än motsvarande tid föregående år är

emellertid väsentligen att hänföra till särskilda orsaker. En vidtagen undersökning

har sålunda givit vid handen, att nedgången i medeldagsförtjänsterna

huvudsakligen förorsakats av att nystartade arbetsplatser varit förlagda till

kommuner med förhållandevis låg reservarbetslön. Det torde förtjäna påpekas,

att merförtjänsterna utöver reservarbetslönen för närvarande äro minst

lika höga som i juni 1933.

Kungl. Majit uppdrog genom brev den 12 januari innevarande år åt kommissionen

att såsom statliga reservarbeten anordna olika arkivarbeten, ägnade

att motverka arbetslösheten bland kontorister och med dem jämställda.

Härvid skulle enligt Kungl. Maj:ts beslut i tillämpliga delar gälla reglerna

för vanliga statliga reservarbeten. I anledning av Kungl. Maj:ts nyssnämnda

opaginerad Kontrollera mot PDF

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehov et.

29

beslut tillskrev kommissionen samtliga de olika centrala och lokala myndigheter,

från vilka socialdepartementet tidigare erhållit uppgifter rörande förefintlighet

av dylika för kontorister och därmed jämställda lämpliga arbeten.

I denna skrivelse, till vilken fogades erforderliga handlingar för ansökan örn

arbetenas utförande såsom statliga reservarbeten, meddelades myndigheterna

närmare uppgifter rörande sättet för ifrågavarande arbetens bedrivande.

Genom nyssnämnda brev ställde Kungl. Majit ett belopp av 700,000 kronor

till kommissionens förfogande att användas till dylika statliga arkivarbeten.

Ifrågavarande belopp synes ha varit avvägt med hänsyn till resultatet av den

ovannämnda av socialdepartementet företagna undersökningen rörande förekomsten

av för arkivarbeten lämpliga arbetsobjekt. Omedelbart efter utsändandet

av ovannämnda formulär inkom från olika myndigheter ett stort antal

ansökningar örn dylika arkivarbeten. Omfattningen av de av kommissionen

beviljade arbetena under tiden februari—oktober innevarande år framgår av

tabell 29.

Tab. 29. Omfattningen av såsom statliga reservarbeten

beviljade arkivarbeten. Januari—oktober 1934.

Beviljat belopp

kr.

121,126

118,561

18,871

89,999

28,407

21,095

12,230

59,028

24.470

Summa — 493,787

Månad

Antal

sysselsatta

Januari.....

arkivarbetare

Februari.....

..... 48

Mars.......

..... 201

April......

..... 254

Maj.......

..... 260

Juni.......

..... 261

Juli.......

..... 250

Augusti.....

..... 234

September ....

..... 235

Oktober.....

..... 235

Ovannämnda belopp, 700,000 kronor, har ännu icke helt disponerats, vilket

sammanhänger med att från flera myndigheter, vilka varit upptagna i den

av socialdepartementet företagna utredningen såsom innehavare av lämpliga

arbetsobjekt, ansökningar till kommissionen icke inkommit. Under senare delen

av året ha de beviljade arkivarbetena i huvudsak inneburit olika fortsättningsarbeten

av redan tidigare medgivna dylika arbeten. Sammanlagt ha under

året 183 arkivarbeten igångsatts.

Antalet vid arkivarbeten sysselsatta arbetslösa framgår jämväl av uppgifterna

i tab. 29. Det högsta antalet (261) sysselsatta noterades i juni månad. Siffran

har sedermera något nedgått i samband med att beviljade arbeten slutförts.

Av de vid utgången av oktober vid dessa arbeten sysselsatta uppgick

antalet kvinnor till 56.

De olika statliga reservarbetena hava tillfört de olika kommunerna betydande

skatteunderlag. Enligt de sammandrag av dylika uppgifter för speBihang

till riksdagens protokoll 1985. 1 sami. Nr 89. 3

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

emalarbetare och reservarbetare vid kommissionens arbetsplatser, som verkställts

för år 1933, uppgick taxeringssumman till 28,440,000 kronor. Särskilt

stora belopp hava tillförts Blekinge samt Göteborgs och Bohus län.

b. Statskommunala reservarbeten.

Såsom ovan nämnts, skola enligt statsmakternas beslut 1933 vid beredandet

av hjälp för arbetslösa i form av arbete statskommunala reservarbeten äga

företräde. Dessa bestämmelser äro alltjämt gällande, ehuru, såsom i annat

sammanhang i förevarande framställning närmare beröres, riksdagen i skrivelse

433/1934 uttalat, att det begränsade hänvisningsområdet vid statskommunala

reservarbeten kunde i tider, då arbetslösheten minskas, föranleda, att

redan påbörjade arbeten måste avvecklas, vilket i sin ordning borde medföra

försiktighet vid igångsättandet av mera omfattande statskommunala arbetsföretag,

som svårligen kunde anpassas efter arbetslöshetens växlande omfattning.

Omfattningen av de under åren 1933—1934 bedrivna statskommunala

reservarbetena åskådliggöres av efterföljande tabell 30.

Tab. 30. Antalet statskommunala reservarbetare oell kommuner med arbetslösa sysselsatta

vid statskommunalt reservarbete. Iren 1933 och 1934.

1933 1934

Antal

Antal

Månad

Antal kommuner

syssel-

Antal kommuner

syssel-

satta

satta

januari.......

. . 182

8,483

415

13,879

februari.......

. . . 202

9.684

478

16,199

mars........

. . . 231

10,945

553

17,277

april........

. . 245

10,476

586

17,277

maj.........

. . 247

10,754

618

18,165

jani........

. . 262

11,852

593

18,477

jall........

. . 246

10,998

573

17,075

augusti.......

. . 247

11,367

541

16,037

september......

. . 263

12,139

479

14,362

oktober .......

. . 305

14,564

459

14,187

november......

. . 345

14,207

_

december......

. . 362

12,241

—

—

Till följd av arbetslöshetens stegrade omfattning hade redan i början av år

1933 de statskommunala reservarbetena, såsom synes, erhållit en relativt stor

omfattning. Emellertid uppgick vid denna tid antalet kommuner med rätt att

bedriva dylika arbeten till endast 200—250. Då kommissionen i anledning

av statsmakternas nyssnämnda beslut i många fall ansåg sig böra göra medgivandet

att bedriva kontantunderstödsverksamhet beroende av att kommunen

gjort skäliga ansträngningar att söka igångsätta statskommunala reservarbeten,

har antalet kommuner med rätt att bedriva dylika arbeten väsentligt ökats.

De betydligt ökade siffrorna, vad antalet kommuner beträffar, sammanhänga

emellertid jämväl med att, sedan vägstyrelser från 1 juli 1933 medgivits rätt

att bedriva statskommunala reservarbeten, de kommuner — i regel ett flertal

s. 31 Kontrollera mot PDF

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

31

för varje arbete — som tilldelats platser vid dessa arbeten, ingå i statistiken.

Antalet arbetare sysselsatta vid de statskommunala reservarbetena steg icke i

samma proportion som kommunantalet ökat, vilket emellertid huvudsakligen

torde sammanhänga med nyss påpekade förhållande.

Den statskommunala reservarbetslinjen har under innevarande år tidvis

haft en förhållandevis stor omfattning. Med våren och sommaren ökades synnerligen

starkt antalet arbetslösa sysselsatta vid dessa arbeten. Högsta siffran

noteras i juni med icke mindre än 18,477. Det högsta antalet kommuner, som

medgivits rätt att sysselsätta arbetslösa vid dylika arbeten, noterades för maj

med 618. Under höstmånaderna har antalet åter nedgått.

Tab. 31. Beräknade kostnader för under år 1034 beviljade

statskommunala reservarbeten.

Månad

Samtliga arbeten

Kr.

Därav för allm. vägar

Kr.

januari............ 6,883,020: — 3,618,390: —

februari........... 9,086,965:— 4,033,650: —

mars............. 3,564,030: — 1,998,440: —

april............. 4,616,890:— 2,225,210: —

maj............. 767,457: — 89,767: —

juni . .

juli . .

augusti .

september

oktober .

1,420,975

833,190

903,385

1,794.020

3,583 005

Summa 33,452,937: —

244,990

386,810

322.880

275.880

961,100

14,157,117

Nedgången sammanhänger naturligen i främsta rummet med det minskade

hjälpbehov, som inträtt i och med arbetslöshetens starka nedgång. Kommissionen

har i anledning härav under senare tid och i överensstämmelse med riksdagens

uttalande i ovannämnda skrivelse 433/1934 iakttagit viss återhållsamhet

vid prövningen av ansökningar örn rätt att igångsätta statskommunala

reservarbeten. Detta belyses jämväl av ovanstående tabell, i vilken totalkostnaderna

för beviljade statskommunala reservarbeten 1934 månadsvis återgivits.

En ökning har, såsom synes, inträtt med oktober månad. Till följd av den

stora arbetsstyrka, som under sommaren sysselsattes vid dessa arbeten, färdigställdes

under denna tid arbeten i stor omfattning, medan förhållandevis få

arbetsföretag nybeviljades. En ökning av arbetsobjekten har med hänsyn härtill

varit erforderlig inför den kommande vintern.

Tabell 31 åskådliggör jämväl omfattningen av såsom statskommunala reservarbeten

beviljade allmänna vägar. Dessa motsvara sålunda en beräknad

kostnadssumma örn 14.2 milj. kr. Under tiden —81/12 1933 beviljades dylika

arbeten för 9.7 milj. kr. Under innevarande års första månader representerade

de allmänna vägarna icke mindre än hälften av totalkostnaderna för samtliga

såsom statskommunala reservarbeten beviljade arbeten. Under de senare månaderna

ha dessa arbeten icke ifrågakommit i samma stora omfattning som

tidigare, även om för oktober noteras viss ökning.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

Kostnaderna för under året beviljade andra statskommunala reservarbeten

än allmänna vägar belöpa sig till 19,295,820 kr. Fördelningen av dessa på

arbetskostnader, materialkostnader och sådana kostnader, till vilka statsbidrag

icke utgår, framgår av följande sammanställning.

Arbetskostnader............ 11,403,263 kr.

Materialkostnader........... 6,641,492 »

Kostnader utan statsbidrag...... 1,251,065 >

Summa 19,295,820 kr.

Det må förtjäna noteras, att enligt tabell 31 arbeten, kostnadsberäknade till

33.4 milj. kr., beviljats såsom statskommunala reservarbeten innevarande år.

Då under tiden 1/7-—-31/i2 1933 motsvarande kostnadssumma utgjorde 35.6 milj.

kr., har från 1/7 1933 intill utgången av oktober månad 1934 beviljats statskommunala

reservarbeten för 69.0 milj. kr. Sammanräknas kontrakterade

statliga och beviljade statskommunala reservarbeten, uppgå de gemensamma

kostnaderna avseende sistnämnda tidsperiod till 143.3 milj. kr. De delar av

beviljade statskommunala reservarbeten, varpå statsbidrag den 31 oktober 1934

icke utbetalats, motsvarade ett belopp av omkring 50 milj. kr., varav något

över 18 milj. kr. för allmänna vägar.

De statskommunala reservarbetarna utgöras till övervägande del av familjeförsörjare.

Vid oktober månads utgång uppgick sålunda av de 14,187 statskommunala

reservarbetarna familjeförsörjarna till icke mindre än 10,261,

medan 3,926 voro rapporterade såsom saknande försörjningsplikt. Särskilt

ringa är antalet ungkarlar från städerna. Detta sammanhänger med de ovan

påpekade förhållandena, att städerna innevarande år i större utsträckning än

tidigare tilldelats platser vid de statliga reservarbetena, varvid kommittéerna

naturligen till dessa arbeten i första hand uttagit ungkarlarna. Å landsbygden

utgör antalet familjeförsörjare omkring 2/3 av samtliga vid statskommunala

reservarbeten sysselsatta.

Den statskommunala arbetslinjen har under året i ökad grad anlitats i landskommunerna.

Däremot noteras för städerna viss tillbakagång. Medan i januari

1934 de statskommunala reservarbetarna i städerna motsvarade 44.8 % av

samtliga, ha de vid utgången av oktober nedgått till 30.9 %.

Tab. 32. Statskommunala reservarbetare fördelade på städer oell landsbygd. År 1934.

Månad

Städer

Landsbygd

Hela

riket

Antal

%

Antal

%

Antal

%

januari......

.....6,217

44.8

7,662

55.2

13,879

100.0

februari.....

.....6,763

41.7

9,436

58.3

16.199

100.0

mars.......

.....6,696

38.8

10,581

61.2

17,277

100.0

april.......

.....6,794

39.3

10,483

60.7

17,277

100.0

maj.......

.....6,492

35.7

11,673

64.3

18,165

100.0

juni.......

juli.......

.....5,902

31.9

12,575

68.1

18,477

100.0

.....5,144

30.1

11.931

69.9

17,075

100.0

augusti......

.....4,621

28.8

11,416

71.2

16,037

100.O

september ....

.....4,240

29.5

10,122

70.5

14.362

100.0

oktober .....

.....4,387

30.9

9,800

69.1

14,187

100.0

opaginerad Kontrollera mot PDF

ArbetslöshetsTcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

33

Den statskommunala reservarbetslinjens omfattning i olika delar av landet

framgår av den i tab. 33 lämnade sammanställningen.

Tab. 33. Antalet från olika län vid statskommunala reservarbeten sysselsatta år 1934.

31/j

3%

Sl/7

31/io

hela

antalet

Bläder

lands-

bygd

400

746

808

785

785

_

519

623

539

479

106

373

297

668

348

268

65

203

655

590

374

341

169

172

382

533

428

357

92

265

640

676

553

524

400

124

122

197

201

199

37

162

1,013

1,187

1,069

862

436

426

339

272

30

12

11

1

1,029

1,304

940

659

116

543

397

509

292

187

75

112

849

1,472

896

585

491

94

328

314

269

214

163

51

184

196

155

129

129

—

776

957

820

827

351

476

736

640

456

266

145

121

337

449

355

j 291

166

125

584

961

927

967

113

854

592

839

459

414

93

321

363

557

412

369

166

203

764

839

1,587

1,070

38

1,032

433

670

841

772

110

662

951

1,059

2,570

2,144

22

2.122

191

155

399

465

25

440

657

605

861

788

20

768

! 341

259

486

213

63

150

i 13,879

17,277

17,075

| 14,187

4,387

9,800

Stockholms stad . .

Stockholms län

Uppsala

Södermanlands

Östergötlands

Jönköpings

Kronobergs

Kalmar

Gotlands

Blekinge

Kristianstads

Malmöhus

Hallands

Göteborgs stad.......

Göteb, och Bohus län i övrigt

Älvsborgs läll.....

Skaraborgs

Värmlands

Örebro

Västmanlands

Kopparbergs

Gävleborgs

Västernorrlands

Jämtlands

Västerbottens

Norrbottens

Hela riket

Det framgår av tab. 33, att antalet statskommunala reservarbetare ökats

synnerligen ojämnt inom olika delar. Även örn man bortser fran Gotlands län,

där nedgången sammanhänger med att arbetslösheten a landsbygden till väsentliga

delar försvunnit, framgår, att för södra och mellersta delarna av landet

en stark nedgång noteras redan under sommarmånaderna, då eljest den

statskommunala arbetslinjen hade sin största omfattning. Däremot ökade

under sommaren antalet arbetare i Norrland kraftigt; först i och med oktober

inträffar här en viss tillbakagång.

I likhet med vad ovan noterats beträffande vid de statliga reservarbetena

sysselsatta arbetslösa, ha vissa förskjutningar i åldershänseende förekommit,

så att de högre åldrarna blivit talrikare företrädda. Såväl absolut som relativt

har antalet ungdomar vid de statskommunala reservarbetena nedgått, något

som synes sammanhänga med att man fran städerna i främsta rummet berett

dessa hjälp genom hänvisning till olika kurser eller genom sysselsättning vid

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

arbetsläger. De föreliggande uppgifterna äro sammanställda i efterföljande

tabell.

Tab. 84. Statskommunala reservarbetares fördelning på åldersgrupper. so/u 1933 och

3 Vio 1934.

Ålder

A n

tal

P

r o

c e r

t

Städer

Landsbygd

Hela riket

Städer

Landsbygd

Hela riket

30/ll

1933

31/io

1934

(prel.)

30/ll

1933

31/ioj

1934

(prel.)

30/ll

1933

31/io

1934

(prel.)

30/ll

1933

31/io

1934

(prel.)

30/n

1933

31/l0

1934

(piel.)

30/n

1933

31/l0

19:54

(prel.)

18—20

195

61

530

684

725

745

3.4

1.4

6.2

7.0

5.1

5.3

21—25

760

395

1,367

1,628

2,127

2,023

13.4

9.0 j

15.9

16.7

14 9

14.3

26—30

949

642

1,534

1,659

2,483

2,301

16.7

14.6

17.9

17.1

17.4

16.3

31—40

1,707

1,202

2,311

2,446

4,018

3,648

30.1

27.4

27.0

25.2

28.3

25.8

41—50

1,116

948

1,542

1,692

2,658

2,640

19.7

21.6 !

18.0

17.4

18.7

18.7

51—60

712

803

999

1,198

1.711

2,001

12.6

18.3 j

11.7

12.3

12.0

14.2

61—oj

231

336

282

4201

513

756

4.1

7.7 i

3.3

4.3

3.6

5.4

Summa

5,670

4,387 |

8,565

9,727 |

14,235

14,114

100. o

100.0 i

100.0

100-oj

10Ö.O

100.0

I olikhet med i städerna Ilar a landsbygden blott obetydliga förändringar i

ålderssammansättningen förekommit. Det torde dock förtjäna beaktas, att ett

anmärkningsvärt stort antal arbetslösa i hög ålder sysselsättas vid dessa arbeten.

De statskommunala reservarbetarnas yrkestillhörighet återgives i tabell 35,

i vilken uppgifter från de båda yrkesundersökningarna den 31 mars och den

31 oktober 1934 sammanställts.

Tab. 35. Statskommunala reservarbetares fördelning på yrkesgrupper. sl/s och »Vio 1934.

Yrkesgrupp

Antal

I % av hela

antalet i stats- kommunala

reservarb.

sysselsatta

I % av Leia

antalet hjälp- sökande inom

yrkesgruppen

31/3

31/io

(prel.)

31/3

31/l0

(prel.)

3 Vs

31/l0

(prel.)

Jordbruk och skogshushållning:

1) Hemmansägare.............

28

18

0.2

0.1

11.0

18.2

2) Arrendatorer..........

16

32

0.1

0.2

10.6

20.9

3) Kronotorpare............

9

17

0.1

0.1

9.6

28.3

4) Mindre jordbrukare, andra än ovan nämnda

208

306

1.2

2.2

9.7

23.3

5) Hemmasöner...........

114

184

0.7

1.8

8.7

23.3

6) Egentliga jordbruksarbetare........

1,302

803

7.5

5.8

12.8

16.8

7) > skogsarbetare .........

818

1,212

4.7

8.7

8.0

17.7

Industri och hantverk:

Gruvdrift och malmförädling (inbegr. järnbruk) . .

602

594

3.5

4.3

8.6

14.8

Jord-, sten- och glasindustri........

2,012

1,295

11.6

9.3

15.1

15.8

Metall- o. maskinind. (inbegr. mek. verkstäder) .

1,223

741

7.1

5.3

10.8

16.7

Trävaruindustri............

969

1,117

5.6

8.0

7.5

16.8

s. 35 Kontrollera mot PDF

Arbetslöshetslcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

35

Yrkesgrupp

Antal

I % av hela

antalet i stats- kommunala

reservarb.

sysselsatta

I % av hela

antalet hjälp- sökande inom

yrkesgruppen

31/3

31/l0

(prel.)

31/3

31/l0

(prel.)

31/s

31/l0

(prel.)

Byggnadsverksamhet.............

1,449

776

8.4

5.6

10.3

16.7

Läder-, hår-, gummivaruindustri........

90

58

0.5

0.4

10.6

17.9

Textilindustri................

92

50

0.5

0.4

14.0

13.9

Beklädnadsindustri..............

148

83

0 9

0.6

9.6

13.6

Närings- och njutningsmedel.........

269

207

1.6

1.5

12.4

18.6

Kemisk-teknisk och belysningsindustri.....

146

152

0.8

1.1

20.5

30.2

Trämasse- och pappersindustri........

184

218

1.1

1.6

7.5

18.9

Grafisk industri...............

17

13

0.1

0.1

4.0

5.8

Industri och hantverk, ej särskilt specif.....

344

251

2.0

1.8

9.4

17.7

Sjöfart och fiske..............

297

161

1.7

1.1

7.7

11.0

Handel och samfärdsel m. m.:

Kontors-, bank- o. försäkringspersonal.....

75

90

0.4

0.6

5.4

11.2

Butiks- och magasinspersonal.........

168

160

1.0

1.1

4.6

9.1

Hotell-, kafé o. restaurangrörelse........

35

37

0.2

0.3

3.0

7.1

Landtransport................

630

412

3.6

3.0

9.9

13.6

Allmän och litterär verksamhet........

7

16

—

0.1

1.8

7.7

Handel och samfärdsel ej särskilt specif.....

40

24

0.2

0.2

15.6

20.3

Husligt arbete................

1

—

0.0

—

0.0

—

Arbete, ej hänförligt till annan grupp (inbe- gripet grov- o. div.arb., ej hänf. till visst yrke) . .

5,999

4,902

34.7

35.2

12.8

17.8

Summa

17,292

13,929

100.0

100.0

10.8

16.7

Större förskjutningar i yrkestillhörigheten hava icke ägt runi under de 7

månader, som förflutit mellan de båda undersökningarna. Måhända torde

dock förtjäna nämnas, att antalet skogsarbetare ökat förhållandevis starkt,

medan antalet statskommunala reservarbetare tillhörande byggnadsindustrien

gått tillbaka. Det framgår vidare, att den statskommunala arbetslinjens betydelse

såsom hjälpform inom de olika yrkena varierat förhållandevis litet,

örn man bortser från ett par enstaka yrkesgrupper.

Medeldagsförtjänsterna vid de statskommunala reservarbetena äro för åren

1933 och 1934 angivna i tab. 36.

Tab. 36. Medelförtjänster vid de statskommunala reservarbetena per 8 timmars dagsverke.

(Specialarbetare ej medräknade.)

Månad

1933

1934

Månad

1933

1934

Januari......

4.69 kr.

5.43 kr.

Juli......

5.04 kr.

5.13 kr.

Februari.....

4.56 >

5.51 >

Augusti ....

5.24 >

5.13 >

Mars.......

4.80 »

5.41 >

September . . .

5.29 »

5.15 >

April.......

4.64 >

5.42 >

Oktober ....

5.30 »

5.14 > (prel.)

Maj.......

4.74 >

5.22 >

November . . .

5.33 >

—

Juni.......

5.15 >

December . . .

5.63 >

—

Förtjänsterna vid de statskommunala reservarbetena ligga icke obetydligt

högre än vid de statliga reservarbetena. Detta förhållande sammanhänger

emellertid med att de statskommunala reservarbetena i väsentligt större ut
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

sträckning än de statliga äro förlagda till kommuner med förhållandevis hög

reservarbetslön. De variationer i lönerna, som återspeglas i ovanstående tabell,

bero naturligen i viss mån på löneläget inom de kommuner, vilka bedriva

statskommunala reservarbeten, i det att medeltalen icke hänföra sig till samma

kommuner, utan till dem som under respektive månader bedrivit statskommunala

reservarbeten. Nedgången under senare tid i antalet kommuner

inverkar naturligen ock i viss mån på variationerna i lönerna. Den för maj

månad noterade nedgången från kr. 5.42 till 5.22 sammanhänger med lönerevisionen

per den 1 maj.

Såsom statskommunala reservarbeten hava jämväl i mindre omfattning anordnats

arkivarbeten för kontorister och med dem jämställda. Denna form av

arbetslösbetsbälp bar emellertid i huvudsak endast tillämpats i vissa städer.

Den ojämförligt största omfattningen ba dessa arbeten baft i Stockholm.

Statsbidrag till de statskommunala reservarbetena fastställes enligt de efter

1 juli 1934 gällande bestämmelserna av kommissionen eller, därest fråga

är örn bidragsprocent överstigande 75 %, av Kungl. Majit. Vad beträffar

första halvåret 1934 fastställdes bidragsprocent, överstigande 50 %, av Kungl.

Majit. Fördelningen på olika förekommande procentsatser av de kommuner,

som åtnjutit förhöjt statsbidrag, framgår av tab. 37.

Under första halvåret innevarande år åtnjöto icke mindre än 220 kommuner

s. k. förböjt statsbidrag, d. v. s. bidrag utgående med mer än 50 % till

kostnaderna för arbetslöner. Huvudparten av dessa kommuner är enligt sa
-

Tab. 37. Omfattningen av medgivet förhöjt statsbidrag till arbetslönerna vid statskommnnala

reservarbeten. Antal kommuner.

Period

55 %

60 %

65 %

70 %

75 %

stä-

lands-

s:a

stä-

lands-

s:a

stä-

lands-

s:a

i stä-

lands-

s:a

stä-

lands-

s:a

der

bygd

der

bygd

der

bygd

der

bygd

der

bygd

1931

_

_

3

3

3

3

2

6

8

1932

—

—

—

1

14

15

1

10

11

—

5

5

5

32

37

Vi—1J»/6 1933

1

7

8

7

25

32

—

11

11

—

9

9

4

36

40

Vr—”/n 1933

1

15

16

9

20

29

1

15

16

—

16

16

2

34

36

Vi—80/s 1934

5

20

25

8

19

27

1

18

19

—

16

16

1

25

26

‘A—31/1219341

7

16

23

1

23

24

1

26

27

—

15

15

—

14

14

80 %

85 %

90 %

95 %

Summa

summarum

Period

stä-

lands-

s:a

stä-

lands

s:a

stä-

lands-

s:a

stä-

lands-

s:a

stä-

lands-

s:a

der

bygd

der

bygd

der

bygd

der

bygd

der

bygd

1931

1

i

3

3

2

16

18

1932

—

4

4

3

3

6

2

28

30

_

_

_

12

96

108

Vi—3% 1933

1

13

14

3

7

10

2

42

44

—

—

—

18

150

168

Vt—1«/,j 1933

1

19

20

2

15

17

2

21

23

—

30

30

18

185

203

''/i—“/# 1934

2

13

15

2

19

21

2

25

27

—

44

44

21

199

220

l/7—1"/« 19341

2

14

16

3

11

14

1

8

9

—

27

27

15

154

169

1 Avser läget enligt Kungl. Maj:ts och arbetslöshetskommissionens beslut t. o. m. den 31/io 1934.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

37

kens natur landskommuner. Icke mindre än 44 kommuner hade av Kungl.

Majit tillerkänts ett så högt statsbidrag som 95 %. För andra halvåret 1934

har en väsentlig nedgång i antalet kommuner åtnjutande förhöjt statsbidrag

inträffat, i det att antalet dylika kommuner minskat med 51. Hela antalet

kommuner, som den 31 oktober 1934 av Kungl. Maj :t eller kommissionen tillerkänts

förhöjt statsbidrag, uppgick sålunda till 169, varav 154 landskommuner

och 15 städer. Nedgången beror till en del pa den minskade omfattningen

av den statskommunala arbetslinjen i samband med arbetslöshetens

tillbakagång. Antalet kommuner med förhöjt statsbidrag har emellertid jämväl

av andra anledningar minskats. Enär arbetslöshetens omfattning inom

en kommun utgör en av de faktorer, efter vilken statsbidraget awäges, har

arbetslöshetens nedgång medfört en generell sänkning av storleken av de utgående

statsbidragen. Särskilt anmärkningsvärd är nedgången i kommuner

nied så högt statsbidrag som 95 %. Dessa utgjorde nämligen den 31 oktober

1934 endast 27, d. v. s. 17 mindre än under första halvåret innevarande år.

Antalet kommuner med ett till 90 % förhöjt statsbidrag har sjunkit fran

27 till 9. I anledning av beslut den 31 augusti 1934 av Kungl. Majit ha

kommunerna till de statskommunala reservarbeten, som igångsatts före 1 september

1934, medgivits statsbidrag med samma procentsats, som var gällande

vid utgången av första halvåret 1934.

Den för en kommun fastställda procentsatsen gäller i allmänhet samtliga

inom kommunen bedrivna statskommunala reservarbeten. I särskilda fall

har statsbidrag emellertid medgivits att utgå med högre procentsats, nämligen

då fråga varit örn sådana arbeten, vilka ansetts tillgodose ett statsintresse

av något slag. Det kan sålunda förtjäna nämnas, att 5 kommuner till

olika kulturhistoriskt betydelsefulla arbeten under året tillerkänts förhöjt

statsbidrag, varav 3 uppgående till ett belopp av 90 % och 2 till 75 °/°. För

flygfältsarbeten utgår statsbidrag enligt förmånligare grunder än andra

statskommunala reservarbeten. Salunda hava städerna Stockholm, Jönköping

och Halmstad tillerkänts ett till 90 % förhöjt statsbidrag för i dessa städer

pågående flygfältsarbeten.

Vad statsbidragen till materialkostnader beträffar, utgå dessa såsom regel

i en viss bestämd relation till den för arbetslönerna fastställda statsbidragsprocenten.

Såsom regel förekomma icke högre bidrag än 50 °/°. Endast i några

fall har högre statsbidrag medgivits.

c. Kommunala reservarbeten.

Under år 1933 sysselsattes vid rent kommunala reservarbeten, till vilka

statsbidrag icke i någon form utgår, ett större antal arbetare än vid de samtidigt

anordnade statskommunala reservarbetena. Den utvidgning av den

statliga och statsunderstödda hjälpverksamheten, som ägde rum under 1933,

medförde emellertid en successiv nedgång av antalet sysselsatta vid kommunala

reservarbeten. Ända sedan augusti månad 1933 har antalet vid de kommunala

reservarbetena sysselsatta, örn man bortser fran en enda manad, varit

opaginerad Kontrollera mot PDF

38

ArbetslöshetsJcommissionens skrivelse äng. vnedelsbehovet.

i fallande, så att de den 31 oktober 1934 endast sysselsatte i det närmaste

4,000, d. v. s. omkring en tredjedel av antalet under motsvarande tid föregående

ar. Det torde kunna förtjäna att papekas, att vid de kommunala reservarbetena

den 31 oktober 1934 sysselsattes mindre än 1!io av samtliga de till

kommissionen rapporterade arbetslösa, vilka bringats hjälp genom beredande

av arbete. Föregående år voro vid de kommunala reservarbetena anställda

1U av dem, vilka bringats hjälp genom beredande av arbete. Närmare uppgifter

rörande omfattningen under senare år av de kommunala reservarbetena

äro införda i tabell 38.

d. Arbetslinjens omfattning.

I tab. 38 hava sammanställts vissa uppgifter rörande arbetslinjens omfattd.

v. s. antalet vid statliga, statskommunala och kommunala reservarbeten

sysselsatta.

Tab. 38. Arbetslinjens omfattning-. Iren 1931—1934.

Månad

A n

tal sj

''snis

atta

vid statliga reservarbeten

vid statskommunala

reservarbeten

1931

1932

1933

1934

1931

1932

1933

1934

4,983

12,099

16,253

18,598

900

3,016

8,483

13,879

6,188

14,015

17,275

20,667

1,199

4,018

9i684

16,199

6,251

14,245

17,933

21,826

1,502

4,516

10,945

17’277

6,501

13,879

18,504

21,935

1,361

4,863

10,476

17,277

6,063

14,308

20,541

23,029

1,285

4,900

10,754

18,165

6,774

15,172

22,175

25,488

1,199

5,645

llj852

18477

6,946

15,648

23,707

26,756

785

5,346

10,998

17,075

6,923

15,865

23,683

26,816

737

5,232

11,367

16^037

6,974

16,254

22,934

25,014

863

6,150

12,139

14462

7,445

16.055

20,676

23,639

1,358

7,418

14,564

14,187

8,556

15,713

17,691

—

1,683

7,975

14,207

9,163

14,590

16,374

—

2,415

8^494

12i241

—

Januari

Februari

Mars .

April .

Maj . .

Juni .

Juli .

Augusti

September

Oktober .

November

December

Månad

Antal sysselsatta

vid kommunala

reservarbeten

Summa sysselsatta vid

olika slag av

reservarbeten

1931

1932

1933

1934

1931

1932

1933

1934

1931

1932

1933

1934

5,486

11,530

16,785

10,546

11,369

26,645

41,521

43,023

28.2

25.7

21.9

25 l

6,690

13,934

18,597

10,390

14,077

31,967

45,556

47,256

33.8

29.6

25.0

28.4

6,587

11,384

17,037

8,316

14,340

30,145

45,915

47,419

34.2

27.5

24.6

29.6

5,060

10,384

13,298

6,028

12,922

29,126

42,278

45,240

32.8

26.2

23.9

31.1

4,378

9,405

12,113

4,915

11,726

28,613

43,408

46,109

33.9

27.5

27.8

39.7

4,078

9,609

12,062

4,500

12,051

30,426

46,089

48,465

38.8

31.2

31.7

48.6

4,127

9,692

12,625

4,376

11,858

30,686

47,330

48,207

38.9

32.4

34.1

55.9

4,601

10,080

12,918

4.048

12,261

31,177

47,968

46,901

34.3

31.2

56.5

4,522

10,127

11,916

3,871

12,359

32,531

46,989

43,247

30.6

30.6

31.0

54.8

5,459

10,744

11,559

3,995

14,262

34,217

46,799

41,821

25.0

27.7

28.4

49.3

8,03?

12,689

10,326

—

18,276

36,377

42,224!

_

23.7

24.7

24.7

8,723

13,481

9,237

—

20,301

36,565

37,852]

—

22.9

22 7

22.1

—

% av hela antalet

rapporterade hjälpsökande

arbetslösa

Januari

Februari

Mars .

April .

Maj . .

Juni

Juli .

Augusti

September

Oktober .

November

December

s. 39 Kontrollera mot PDF

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

39

Det torde i anledning av ovanstående tabell förtjäna att understrykas, i vilken

relativt ökad omfattning de arbetslösa berett.s hjälp genom arbete. Vid

början av innevarande år meddelades hjälp genom reservarbete åt endast 1/4 av

samtliga hjälpsökande arbetslösa. Trots tillbakagången av antalet arbetare

vid de rent kommunala reservarbetena har antalet reservarbetare stigit, så att

detta under tiden juli—september 1934 överstigit 50 % av samtliga hjälpsökande

arbetslösa. I september 1933 utgjorde motsvarande procenttal 28.4; för

oktober 1934 noteras någon tillbakagång men alltjämt är dock i det närmaste

hälften av de rapporterade arbetslösa hjälpta genom arbete. Arbetslinjen är

sålunda för närvarande den dominerande hjälpformen i den under kommissionens

ledning bedrivna hjälpverksamheten.

2. Tinder stödslinjen,

a. Dagunderstöd.

Arbetslöshetens stora omfattning och svårigheterna att snabbt öka arbetslinjen

i förhållande till det stegrade hjälpbehovet medförde, att under hela år

1933 kontantunderstödsverksamhet med statsbidrag måste i förhållandevis stor

utsträckning tillgripas såsom supplerande hjälpform. Under sommarmånaderna

var det endast i ringa mån möjligt att nedskära densamma; den med höstens

inbrott stegrade arbetslösheten medförde en ytterligare ansvällning av denna

hjälpform. Medan under sommarmånaderna antalet kontantunderstödda kunnat

hållas vid omkring 40,000, hade detta antal vid ingången av år 1934 ökats till

över 60,000. Vid denna tid bedrevo icke mindre än 329 kommuner kontantunderstödsverksamhet

med statsbidrag. Under första kvartalet innevarande år

kunde kontantunderstödsverksamheten icke nämnvärt begränsas, utan densamma

var i det närmaste oförändrad vid ovan angiven storlek. Genom den ökade

tillgången på platser vid statliga reservarbeten har det sedermera varit möjligt

att i betydande utsträckning ersätta kontantunderstödsverksamheten med dylika

platser. Detta förhållande i förening med arbetslöshetens starka nedgång under

vårmånaderna medförde, att under andra kvartalet 1934 kontantunderstödsverksamheten

så småningom kunde minskas till endast en tredjedel av

densammas storlek vid kvartalets början.

Denna gynnsamma utveckling har sedermera fortsatt. Under sommar- och

höstmånaderna har det varit möjligt att hålla kontantunderstödsverksamheten

inom en synnerligen snäv ram. Först med oktober månads inbrott och den försämring,

som denna månad noteras på arbetsmarknaden, har det varit nödvändigt

att medgiva viss mindre stegring av kontantunderstödsverksamheten.

Enligt de uppgifter, som föreligga för oktober och vilka återgivas i efterföljande

tabell, uppgick antalet kontantunderstödda emellertid till endast omkring

8,200 personer. Vid denna tid förekom kontantunderstödsverksamhet

huvudsakligen endast i de större städerna, samt i vissa enstaka landskommuner

främst i Västernorrlands samt Göteborgs och Bohus län.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Arbetslöslietskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

Tab. 39. Antal kommuner, som bedrivit understödsverksamhet med statsbidrag,

oell antalet dagnnderstödda. Åren 1933 oell 11134.

1 9

3 3

1 9

3 4

Månad

Kommuner

Dag-

understSdda

Kommuner

Pag-

understödda

januari.....

..... 264

43,110

329

60,604

februari.....

..... 306

52,909

271

58.254

mars......

..... 336

58,135

268

57,430

april......

..... 304

56.791

185

45,041

maj......

.... 215

44,701

114

31,605

juni......

..... 165

37,271

72

20,846

juli.......

.... 381

39, i 05

43

13,699

augusti.....

.... 163

37,490

33

9,710

september . . . .

.... 195

40,841

19

7,585

oktober .....

.... 222

47,198

30

8,175

november . . . .

. . • . 260

50,842

_

december . . . .

.... 304

57,001

—

—

Vid ingången av år 1934 omfattade den kontanta understödsverksamheten,

som tidigare nämnts, inemot 61,000 arbetslösa, fördelade på 329 kommuner.

Dessa siffror äro de högsta, som under innevarande kris noterats. Av dessa

61,000 understödda kommo omkring 34,000 på städerna och 27,000 på landsbygden.

Den minskning i kontantunderstödsverksamhetens omfattning, som

sedermera genomförts, har varit särskilt omfattande på landsbygden; vid utgången

av oktober 1934 uppgick sålunda antalet arbetslösa, uppbärande

dagunderstöd, till något över 1,100 personer, d. v. s. till mindre än 1j20 av antalet

vid årets ingång. Under samma tid nedgick antalet kontantunderstödda

i städerna från 34,000 till omkring 7,000, d. v. s. till omkring Vc I det föregående

har påvisats, hurusom antalet statliga reservarbetare från stadskommunerna

ökat väsentligt, medan antalet dylika reservarbetare från landsbygden

under året relativt sett minskat. Då möjligheterna att bereda hjälp i

form av arbete vid de statliga reservarbetena varit det medel, som — örn

man bortser från det minskade hjälpbehov, som följt av arbetslöshetens

nedgång — i främsta rummet möjliggjort en successiv nedskärning i kontantunderstödsverksamheten,

torde det påpekade förhållandet tarva förklaring.

Det må samtidigt förtjäna erinras örn att antalet statskommunala reservarbetare

i städerna under innevarande år nedgått.

Ehuru, såsom framgår av tidigare meddelade uppgifter rörande de statliga

reservarbetarna, antalet från landsbygden hänvisade icke stigit, har dock

hänvisningen av arbetslösa från landsbygden varit synnerligen omfattande.

Med hänsyn till läget inom jordbruket har kommissionen såsom ovan berörts

vid flera tillfällen företagit hemsändningar från de statliga reservarbetena beträffande

arbetare hänvisade från jordbrukskommuner. Under sommaren innevarande

år verkställde kommissionen härjämte en ingående granskning av

hjälpverksamhetens omfattning i de olika kommunerna. Till följd av arbetslöshetens

nedgång hade hjälpverksamheten i ett stort antal landskommuner erhållit

en omfattning, som översteg den, varav kommunen kunde anses vara i

behov, varför hemsändningar i viss omfattning verkställdes. Genom dessa

s. 41 Kontrollera mot PDF

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

41

bemsändningar har det varit möjligt att företaga omfattande nyhänvisningar

till de statliga reservarbetena, ehuru dessa hänvisningar icke återspeglas

i förändringarna i den totala arbetsstyrkans storlek. Trots att landskommunerna

numera icke disponera över ett större antal platser än tidigare, ha

dock hänvisningarna sålunda varit synnerligen omfattande. En följd härav

har även blivit, att kommissionen kunnat med några undantag avveckla kontantunderstödsverksamheten,

vad landsbygden beträffar. I förevarande sammanhang

torde det även förtjäna papekas, att i tab. 39 jämväl äro inräknade

sådana unga arbetslösa, vilka deltaga i kurser och samtidigt åtnjuta kontantunderstöd.

Kontantunderstödsverksamhetens geografiska fördelning vid olika tidpunkter

innevarande år belyses av tabell 40.

Tab. 40. Kommuner, som bedrivit understödsverksamliet med statsbidrag, samt dagunderstödda

fördelade på län. År 1934.

Antalet kommuner

Antal dagunderstödda

3i/i 30/4

31/7

31/l0

31/l

S0/4 31/?

31/lO

Stockholms stad......|

1

1

Stockholms län . . . . |

23

10

Uppsala > ....

7

4

Södermanlands » ....

10

2

Östergötlands > ....

14

6

Jönköpings > ....

2

2

Kronobergs > ....

6^

—

Kalmar > ....

9

4

Gotlands > ....

5

i

Blekinge ''■> ....

9

5

Kristianstads > ....

19

—

Malmöhus > ....

18

10

Hallands > ....

3

2

Göteborgs stad.......

1

1

Göteb. o. Bohus län i övrigt .

20

18

Älvsborgs > ....

8

2

Skaraborgs » ....

6

4

Värmlands > ....

26

21

Örebro > ....

17

9

Västmanlands > ....

11

6

Kopparbergs » ....

23

13

Gävleborgs > ....

30

20

Västernorrlands > ....

34

30

Jämtlands » ....

10

2

Västerbottens > ....

5

4

Norrbottens » ....

12

8

Summa

329

| 185

ll

1

10,208

9,497

5,432

3,502

1 i

1

1,748

1,189

112

14

1

1

678

380

46

60

__

581

81

—

—

2

2

2,067

1,423

323

188

1

31

25

—

20

_

108

—

—

—

_

1

1,198

386

—

20

_

_

160

23

—

—

1

_

1,102

478

50

—

—

—

99

—

—

—

3

4

6,698

4,035

1,166

466

_

460

223

—

—

1

1

7,207

6,120

3,288

2,437

10

2

4,634

3,497

936

275

—

—

584

284

—

—

1

1

509

219

37

15

3

2

2,151

1,664

215

169

3

2

1.797

958

167

112

_

1,259

599

—

—

1

—

1,943

1,453

200

—

6

3

3,261

2,631

596

334

8

7

| 8,483

7,877

1,117

535

_

456

125

—

—

_

_

372

222

—

—

1

1

2,810

1,652

14

28

43

30

60,604

| 45,041

13,699

8,175

Det framgår, att vid utgången av oktober 1934 inom ett anmärkningsvärt

stort antal län kontantunderstödsverksamheten icke behövt komma ifråga. Inom

flera av länen, nämligen Stockholms, Jönköpings, Kalmar och Skaraborgs

län, förekommer kontantunderstödsverksamhet endast till kursdeltagare.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Arbetslöshetskommissionens skrivelse äng. medelsbehovet.

De förändringar i åldershänseende, som arbetslöshetsklientelet under innevarande

ar undergått och villia redan ovan i annat sammanhang berörts, återspegla

sig med särskild tydlighet i förskjutningar i de kontantunderstöddas

ålder.

Tab. 41. lie dagnnderstöddas (ej kursdeltagare) fördelning på åldersgrupper.

s%i 193:5 och 31/io 1934.

Ålder

A n

tal

Pro

cent

Städer

1 Landsbygd

Hela riket

Städer

Landsbygd

Hela riket

3%1

1933

31/io

1934

(prel.)

30/ll

1933

31/io

1934

(prel.)

30/ll

1933

31/l0

1934

(prel.)

30/ll

1933

31/io

1934

(prel.)

30/n

1933

31/io

1934

(prel.)

3%1

1933

31/io

1934

(prel.)

16—17 ....

108

_

742

850

0.4

3.4

1 8

18—20 ....

1,371

—

2,320

—

3,691

_

5.3

_

10.7

7.7

21—25 ....

4,498

293

4,122

81

8,620

374

17.2

4.9

19.0

rr

18.1

5 3

26—30 ....

4,723

940

3,413

135

8,136

1,075

18.1

15.8

15.7

12.0

17.0

15.2

31''-40 ....

6,447

1,860

4,650

300

11.097

2,160

24.7

31.3

21.4

23.2

30.5

41—50 ....

4,586

1,394

3,164

239

7,750

1,633

17.6

23.4

14.6

2i.2

16.2

23.1

51—60 ....

3,145

1,028

2,298

223

5.443

1,251

12.1

17.3

10.6

19.8

11.4

17.7

61—co ....

1.192

435

l,0O2

148

2.194

583

4.6

7.3

4.6

13.2

4.6

8.2

Summa

26,070

5,9501

21,711

1126

47,781

7,076

100.0

100.0

100.0

100.0 |

100. o

100. o

Med hänsyn till det förbättrade läget på ungdomsmarknaden beslöt kommissionen

den 27 juli 1934 att avstänga arbetslösa, icke fyllda 22 år, från

understödsverksamhet med undantag dock för de fall då vederbörande samtidigt

deltog i kursverksamhet. Detta har naturligen medverkat till förskjutningen

i åldershänseende. Ehuru enligt sakens natur antalet kontantunderstödda

kraftigt gått tillbaka inom alla åldersklasser, framgår dock, att minskningen

inom de högre åldrarna varit väsentligt svagare än inom de lägre. Antalet

personer i åldern över 50 år, som den 31 oktober 1934 åtnjöto kontantunderstöd,

uppgick salunda till 25.9 % av samtliga, medan den sista november

1933 motsvarande procentsats utgjorde 16.0. Ahmärkningsvärt stora ha i detta

hänseende förskjutningarna på landsbygden varit.

De kontantunderstöddas fördelning med avseende på yrken den 31 mars och

31 oktober innevarande år framgår av de i tab. 42 lämnade uppgifterna.

Den synnerligen starka nedgången i kontantunderstödsverksamheten under

de sju månader, som legat mellan de båda undersökningarna, har naturligen

medfört förskjutningar i yrkeshänseende. Det förbättrade läget å arbetsmarknaden

inom jord- och skogsbruk har åstadkommit en mycket stark

nedgång i antalet kontantunderstödda inom dessa näringsgrenar. Däremot

noteras för flera grenar av industrien mindre stark minskning än den genomsnittliga.

Inom flertalet yrken hade understödslinjen den 31 oktober 1934 endast

helt obetydlig omfattning. Sa var exempelvis förhållandet med de båda stora

yrkesgrupperna gruvdrift och malmförädling samt jord-, sten- och glasindustri.

Inom visa mindre yrkesgrupper spelade dock alltjämt kontantunderstödsverk
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

43

Tab. 42. Dagunderstöddas (inbegripet arbetselever) fördelning på olika yrkesgrupper.

5,/s och 3l/io 1934.

Yrkesgrupp

Antal

I % av hela

antalet dag- understödda

I % av hela

antalet hjälp- sökande inom

yrkesgruppen

31/3

31/io

(prel.)

31/3

31/l0

(prel.)

31/3

31/l0

(prel.)

Jordbruk och skogshushållning:

1) Hemmansägare..............

10

0.0

3.9

2) Arrendatorer..............

10

—

0.0

—

6.6

—

3) Kronotorpare..............

4

—

0.0

—

4.3

—

4) Mindre jordbrukare, andra än ovan nämnda .

556

4

1.0

0.0

26.0

0.3

5) Hemmasöner...............

102

17

02

0.2

7.8

2.1

6) Egentliga jordbruksarbetare.......

1,270

150

2.2

1.6

12.5

3.1

7) » skogsarbetare..........

1,424

72

2.5

0.8

13.9

1.0

Industri och hantverk:

Gruvdrift och malmförädling (inbegr. järnbruk) . .

3,009

226

5.2

2.5

43.2

5.6

Jord-, sten- och glasindustri..........

4,636

478

8.0

5.2

34.8

5.8

Metall- o. maskinind. (inbegr. mek. verkstäder) . .

6,665

1,350

11.5

14 7

58.7

30 4

Trävaruindustri...............

6,614

829

11.4

9.0

51.1

12.5

Byggnadsverksamhet.............

5,216

609

9.0

6.6

33.9

13.1

Läder-, hår-, gummivaruindustri........

Textilindustri................

409

34

0.7

0.4

47.9

10.5

290

67

0.6

0.7

44.0

18.6

Beklädnadsindustri..............

839

183

1.4

2.0

54.3

30.0

Närings- och njutningsmedelsindustri......

1,099

256

1.9

2.8

50.6

23.0

Kemisk-teknisk och belysningsindustri.....

258

45

0.4

0.5

36.3

8.9

Trämasse- och pappersindustri.........

1,332

166

2.3

1.8

54.3

14.4

Grafisk industri...............

298

100

0.5

1.1

70.0

44.4

Industri och hantverk, ej särskilt specif.....

1,655

318

2.9

3.5

45.4

22.4

Sjöfart och fiske..............

2,046

288

3.5

3.1

52.9

19.6

Handel och samfärdsel m. m.:

Kontors-, bank- o. försäkringspersonal.....

822

293

1.4

3.2

59.3

36.6

Butiks- och magasinspersonal.........

2,467

790

739

4.2

8.1

67.6

42.1

Hotell-, kafé o. restaurangrörelse........

217

1.4

2.4

68.8

41.8

Landtransport................

3,720

943

6.4

10.3

58.7

31.1

Allmän litterär verksamhet..........

254

97

0.4

1.1

64.0

46.9

Handel och samfärdsel, oj särskilt specif. ....

65

20

0.1

0.2

25.4

16.9

Husligt arbete................

38

5

0.1

0.1

9.9

3.9

Arbete ej hauf ärligt till annan grupp (inbegri- pet grov- o. div.arb., ej hänf. till visst yrke) .

12,111

1,658

20.9

18.1

25.8

6.0

Summa

58,009

9,1G4

100.0

100. o

36.3

11.0

samheten viss roll, exempelvis inom grafisk industri, där 44.4 % av de hjälpsökande

beretts hjälp i form av kontantunderstöd; totalantalet genom understöd

hjälpta uppgick dock blott till 100 arbetslösa. Såsom anmärkningsvärt

torde få noteras, att inom metall- och maskinindustrien ännu 30.4 % erhållit

hjälp i denna form. Detta torde sammanhänga med att en stor del av de

inom denna yrkesgrupp redovisade tillhöra Stockholm och Göteborg och att

kontantunderstödsverksamheten inom dessa städer alltjämt har en förhållandevis

stor omfattning. Härjämte må erinras örn att ett icke ringa antal av de

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

sålunda understödda utgöras av kursdeltagare. För yrkesgruppen handel och

samfärdsel noterades alltjämt höga siffror för kontantunderstödsverksamheten.

Den ovan (sid. 18) omnämnda nedgången i arbetslösheten bland kvinnorna

har medfört, att kontantunderstödsverksamheten praktiskt taget helt kunnat

avvecklas för dessa. Vad Stockholm beträffar, må förtjäna meddelas, att kommissionen

icke medgivit kontantunderstöd till kvinnor från och med den 16 juli

1934. Hela antalet understödda kvinnor utgjorde vid utgången av oktober

månad 26.

Dagunderstöd har företrädesvis lämnats i kontant form, men författningens

bestämmelser, varigenom meddelandet av hjälp in natura medgives, ha

under året tillämpats i ett icke obetydligt antal kommuner.

Den omfattning, i vilken kommunerna begagnat sig av författningens bestämmelser

örn arbetsplikt, belyses av tab. 43.

Tab. 43. Antal arbetspliktstillämpaude kommuner. Januari—oktober 1934.

Kommuner med

kontantnnderstöds- Kommuner tillämpande arbetsplikt

verksamhet med

statsbidrag

Städer

Landsbygd

Summa

Januari......

..... 350

35

113

148

Februari.....

..... 284

24

73

97

Mars.......

..... 286

30

73

103

April.......

..... 206

26

54

80

Maj .......

..... 128

23

38

61

Juni.......

..... 82

17

34

51

Juli.......

..... 47

9

19

28

Augusti......

..... 36

9

15

24

September.....

..... 19

3

8

11

Oktober (pral.). . .

..... 30

8

7

15

Under år 1934 ha följande kommuner, nämligen Stockholm, Norrköping,

Kalmar, Oskarshamn, Västervik, Karlskrona, Sölvesborg, Hälsingborg, Landskrona,

Malmö, Halmstad, Göteborg, Lysekil, Gävle, Söderhamn och Härnösand,

medgivits rätt att lämna dagunderstöd till arbetslösa sjömän utan hemortsrätt

i vederbörande kommun. För denna understödsverksamhet har kommunen åtnjutit

ett statsbidrag örn 75 %, där ej högre procenttal av Kungl. Majit medgivits.

I flera av här nämnda kommuner har kursverksamhet för sjömän anordnats

såväl med som utan statsbidrag av till kommissionens förfogande ställda

medel.

Statsbidrag till kontantunderstödsverksamhet utgår, då särskilda skäl ej

föranleda till annat, med 50 % av det utbetalade dagunderstödsbeloppet. Med

hänsyn emellertid till omfattande arbetslöshet och hårt skattetryck ha kommuner

under innevarande år i likhet med tidigare och efter samma grunder

som i fråga om statskommunala reservarbeten, tillerkänts s. k. förhöjt statsbidrag.

Omfattningen härav framgår av tab. 44.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

45

Tab. 44. Omfattningen ar medgivet förliiijt statsbidrag till dagunderstöd. Antal

kommuner.

Period

55 %

60 %

65 %

70 %

75 %

lands-

#.

stä-

lands-

s:a

stä-

lands-

s:a

stä-

lands-

s:a

stä-

lands-

s:a

stä-

s:a

der

bygd

der

bygd

der

bygd

der

bygd

der

bygd

1931

1

1

1

1

1

10

11

1932

_

_

_

1

5

6

—

6

6

—

2

2

4

23

27

l/i—3> 1933

Vt—31''la 1933

4

6

10

2

18

20

—

12

12

—

10

10

3

27

30

1

9

10

3

10

13

—

13

13

—

13

13

4

22

26

Vi—*°/e 1934

3

10

13

7

12

19

—

11

11

—

9

i»

1

16

17

Vt—»Via 19341

5

1

6

—

3

3

—

2

2

—

2

2

1

1

2

Period

80 %

85 %

90 %

95 %

Summa

summarum

stä-

der

lands-

bygd

s:a

stä-

der

lands-

bygd

s:a

stä-

der

lands-

bygd

s:a

stä-

der

lan ds- bygd

s:a

stä-

der

lands-

bygd

s:a

1931

7

7

2

17

19

1

1

3

37

40

1932

_

6

■ 6

1

2

3

2

41

43

—

1

1

8

86

94

Vi—S0/6 1933

_

17

17

1

9

10

2

51

53

—

1

1

12

151

163

*/t—31/ia 1933

_

15

15

1

12

13

1

27

28

—

31

31

10

152

162

l/i—8% 1934

2

11

13

2

13

15

1

18

19

—

45

.45

16

145

161

j 7,_3i/ia 193P

—

5

5

2

3

5

3

2

5

—

20

20

11

39

50

Under första hälften av innevarande år åtnjöto 183 kommuner ett statsbidrag,

motsvarande 50 % av utbetalat dagunderstöd. Beträffande 161 kommuner

hade medgivits statsbidrag till högre procentsats, därav 45 kommuner med

95 %. Under innevarande halvår har antalet kommuner med ett till 95 % förhöjt

statsbidrag gått tillbaka främst till följd av att det varit möjligt att

helt avveckla understödsverksamheten i ett stort antal kommuner. Det må

emellertid förtjäna påpekas, att av de 39 landskommuner, som medgivits förhöjt

statsbidrag till kontantunderstödsverksamhet under tiden 3/?—”/12 1934,

icke mindre än 20 åtnjutit ett statsbidrag örn 95 %. Medgivandet av så högt

statsbidrag som 95 % av utbetalade understödsbelopp var en åtgärd, som närmast

tillgreps, då arbetslösheten kraftigt ökade och den ekonomiska bördan

av arbetslöshetshjälpen för de mera skattetyngda kommunerna eljest skulle

ha blivit synnerligen svår. Emellertid har numera kontantunderstödsverksamheten,

såsom tidigare påpekats, kunnat avsevärt begränsas. Arbetslöshetens

nedgång har vidare ökat möjligheten för kommunerna att bära en större

del av kostnaden för arbetslöshetens bekämpande, något som redan möjliggjort

och enligt kommissionens uppfattning även kan möjliggöra en ytterligare

begränsning av statsbidraget till kontantunderstödsverksamhet; det är

nämligen naturligt, att påtagliga olägenheter måste vara förenade med så högt

statsbidrag som 95 % till förevarande hjälpform. Kommissionen vill i detta

sammanhang erinra örn vad densamma i underdånig skrivelse den 26 oktober

1 Avser läget enligt Kungl. Maj:ts och arbetslöshetskommissionens beslut t. 0. m. den *1/10

1934.

Bihang till riksdagens protokoll 1985. 1 sami. Nr 29.

4

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Arbetslöshetslcommissionens skrivelse ang. medelsbehov et.

1934 i anledning av erhållet utredningsuppdrag anfört i fråga om kontrollen

över hjälpverksamheten för arbetslösa i kommuner med särskilt högt statsbidrag.

Antalet kommuner med statsbidrag örn 50 % utgjorde under samma tidsperiod

20, varav 18 städer.

Dagunderstöden per dag och arbetslös ha i genomsnitt under året för hela

landet uppgått till kr. 2:29, varav kr. 1:45 i statsbidrag. Detta uppgår sålunda

i genomsnitt till 63.2 % av dagunderstödet.

b. H yreshjälpverksamhet.

Omfattningen av den under året bedrivna hyreshjälpverksamheten belyses

av efterföljande tabell.

Tab. 45. Antal kommuner med rätt att utdela byreshjäl[>. Ar 1934.

1 kv.

2 kv.

3 kv.

4 kv.

Städer .....

........44

40

19

10

Landsbygd . . .

37

16

6

Summa 79

77

35

16

Jämväl vad denna hjälpform beträffar, har det för kommissionen varit

möjligt att genomföra successiva begränsningar, så att hyreshjälpverksamhet

den 31 oktober 1934 endast förekom i 16 kommuner mot 79 under första

kvartalet innevarande år. Efter sistnämnda dag har dock kommissionen efter

därom gjord ansökning medgivit hyreshjälp för fjärde kvartalet 1934 i ytterligare

några kommuner.

c. Kommunal under stödsverksamhet.

Den med enbart kommunala medel bedrivna kontantunderstödsverksamheten

hade år 1933 en förhållandevis stor omfattning. Det kan sålunda förtjäna

noteras, att under detta år i genomsnitt 1/4—1/s av samtliga understödda

beretts hjälp uteslutande med kommunala medel. Denna gren av hjälpverksamheten,

som under sommaren 1933 något gått tillbaka, steg åter under vintern

1933 1934, ehuru dock icke till samma stora omfattning som under näst

föregående vinter. Till följd av arbetslöshetens nedgång innevarande år ävensom

kanske främst till följd av den stora omfattning, i vilken det varit möjligt

för kommissionen att meddela hjälp åt de arbetslösa, har denna hjälpform

sedermera successivt minskat. Medan i januari månad innevarande år

omkring 13,000 arbetslösa beretts hjälp genom understöd av kommuala medel,

hade ifrågavarande antal vid utgången av oktober minskat till omkring

2,600. Den starka tillbakagång, som denna hjälpform undergått, torde jämväl

kunna sågas återspegla, att den av kommissionen under senare tid successivt

genomförda begränsningen av hjälpverksamheten icke varit för stark, då

eljest de kommunala understöden i första hand skulle ha visat tecken till stegring.

Närmare uppgifter rörande den kommunala understödsverksamhetens

omfattning återfinnas i tabell 46.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Arbetslöshetslcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

47

d. Under stödslinjens omfattning.

Efterföljande tabell meddelar en sammanställning av vissa uppgifter beträffande

understödslinjen för tiden 1931—oktober 1934.

Tab. 46. Understödslinjens omfattning (kursdeltagare inbegripna). Åren 1931—19S4.

Månad

Antal understödstagare

med statsbidrag

med enbart kommunala medel

1931

1932

1933

1934

1931

1932

1933

1934 |

Januari......

1,383

16,740

43,110

60.604

4,498

7,292

20,213

13,087

Februari......

3,807

21,481

52,909

58 254

3,849

8,063

21,385

13,011

Mars........

3,422

25,003

58,135

57,430

4,037

7,047

19,381

9,745 ]

April.......

4,093

26.452

56,791

45,041

2,924

5.163

15,622

8,006 i

Maj........

4.003

23,476

44,701

31.605

1,851

4,948

12,722

5,186

j Juni........

2,772

15,610

37,271

20,846

1,394

5,064

10,165

3,699 !

! Juli........

2,646

15,819

39,105

13,699

1,348

4,510

9,493

2,890

! Augusti......

3,239

16,811

37,490

9,710

1,365

4,799

9,819

2,633

| September.....

3,887

17,192

40,941

7,585

1,477

5,159

9,445

2,600

Oktober......

3.501

22,275

47,198

8,175

2,540

5,897

8,746

2,618

November.....

6,083

28,269

50,842

—

3,852

7,688

11.012

—

December.....

11,869

35,475

57,001

—

6,045

10,238

14,079

—

Månad

Summa understödstagare

Procent

av hela antalet rapporte- [

rade arbetslösa

1931

1932

1933

1934

1931

1932

1933

1934 i

5,881

24,032

63,373

73,691

14.6

23.2

33.5

43.0

Februari......

6,656

29,544

74.294

71,265

16.0

27.4

40.8

42.8

Mars........

7,459

32,050

77,516

67,175

17.8

29.2

41.5

41.9

April.......

7,017

31,615

72,413

53,047

17.8

28.4

410

36.4

Maj........

5,857

28,424

57,423

36,79!

17.0

27.3

36.7

31.6

Juni........

4,168

20,704

47,436

24,545

13.4

21.3

32.6

24.6 j

Juli........

3,994

20,329

48,598

16,589

13.1

21.5

35.0

19.2

Augusti......

4,604

21,640

47,309

12.343

12.9

21.7

32.8

14.9

September.....

5,361

22,351

50,286

10,185

13.3

21.0

33.2

12.9

Oktober......

6,041

28,172

55,944

10,793

10.6

22.8

33.9

12.7

November.....

9.935

35,957

61,854

—

12.9

24.5

36.2

—

December.....

17,914

45,713

71,080

—

20.1

28.4

41.6

—

Kommissionen vill i detta sammanhang erinra örn den stegring, som under

innevarande år arbetslinjen undergått, i det att genom densamma beredes

hjälp åt omkring hälften av samtliga hjälpsökande. Det framgår av ovanstående

tabell, att kontantunderstödsverksamheten undergått en motsvarande

minskning. Från att i januari innevarande år 43.0 % av samtliga hjälpsökande

bereddes hjälp antingen i form av dagunderstöd eller kommunala understöd,

hade motsvarande procentsats för oktober sjunkit till 12.7.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

3. Särskilda åtgärder i anledning av tingdom sarbetslösheten.

Genom brev den 30 juni 1933 ställde Kungl. Majit till kommissionens förfogande

medel att användas till utgivande av statsbidrag till utbildningskurser

för unga arbetslösa ävensom till försöksverksamhet avseende frivillig arbetstjänst

oell friluftskurser för manlig ungdom. Vid användandet av ifrågavarande

belopp skulle kommissionen jämlikt nyssnämnda brev beakta dels vad i

fråga om berörda särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten uttalats

i det vid 1933 års riksdag tillsatta särskilda utskottets av riksdagen godkända

utlåtande nr 17, dels vad som anförts i en promemoria, fogad till kommissionens

den 29 juni 1933 dagtecknade underdåniga skrivelse. Sedermera

har Kungl. Majit i brev den 30 juni 1934 anbefallt kommissionen att i

anledning av ungdomsarbetslösheten vidtaga erforderliga åtgärder i enlighet

med vad som anförts i Kungl. Majits proposition nr 265/1934 under iakttagande

tillika av vad i riksdagens skrivelse nr 420/1934 anförts ävensom av

vissa andra av Kungl. Maj :t i brevet meddelade bestämmelser, avseende arbetspremier,

olycksfall i arbete m. m.

Den starka nedgången av arbetslösheten under sommaren och hösten 1934,

särskilt vad beträffar åldrarna 16—21 år, har medfört, att vissa av de anbefallda

åtgärderna endast i begränsad omfattning kommit till utförande. Den

under oktober manad 1934 åter stigande ungdomsarbetslösheten synes emellertid

påkalla viss ökning av ungdomshjälpens omfattning.

Frågan om åtgärder för realiserande av statsmakternas beslut angående arbetslös

ungdoms sysselsättande i jordbruk är under utredning i samarbete med

lantbruksstyrelsen.

a. Kursverksamhet.

Åtgärderna för kursverksamheten ha under året bedrivits efter samma

principer som under föregående ar. Elever ha härvid i flera kommuner beretts

tillfälle att efter genomgång av elementära kurser deltaga i mera krävande

och djupgående kurser. Så har särskilt varit fallet beträffande vissa mekaniska

kurser.

Från och med den 1 juli 1934 kan statsbidrag — förutom, liksom tidigare,

med belopp, motsvarande löner till kursledare och lärare samt till dagunderstöd

till kurselever även utgå med högst 50 % av kostnaderna för undervisningsmateriel.

Härigenom ha kommunernas möjlighet ökats att anordna sådana

praktiskt betonade kurser, vilka kräva materiel i större utsträckning.

Under budgetaret 1933/1934 utgick till lärår- och kursledararvoden ett belopp

av kronor 600,305. Under den hittills förflutna delen av budgetåret

1934/1935 har kursverksamheten haft en i förhållande till motsvarande tid

föregående budgetar något minskad omfattning. Under det att under tiden

1 juli—15 november 1933 till lärår- och kursledararvoden beviljades 180,845

s. 49 Kontrollera mot PDF

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

49

kronor, har under motsvarande tid 1934 beviljats 154,199 kronor; dessutom

har till undervisningsmateriel beviljats 18,060 kronor. Anledning till denna

minskning torde i första hand vara, att de kommunala myndigheterna, med

hänsyn till den under sommaren starkt minskade arbetslösheten, velat avvakta

vinterns inträde för bedömande av de åtgärder, som böra vidtagas. Under

den senaste månaden har ock antalet kommuner, som söka statsbidrag

till kursverksamhet, ökats.

Kursverksamheten, vilken brukar ha sin största omfattning under de senare

vintermånaderna, omfattade den 31 oktober 1934 61 kurser med 1,099

elever från 6 städer och 2 landskommuner. Kursernas längd har varierat mellan

4 veckor och 4 månader.

b. Frivillig arbetstjänst.

Arbetsläger anordnas såväl i komissionens egen regi (statliga) som i kommunens

regi (statskommunala). Under budgetåret 1933/1934 visade det

sig, att kommunerna i förhållandevis ringa utsträckning tagit initiativ

till anordnande av frivillig arbetstjänst. Det största antalet deltagare i frivillig

arbetstjänst utgjordes sålunda av arbetselever i statliga arbetsläger.

Under den hittills förflutna tiden av budgetåret 1934/1935 ha motsvarande förhållanden

rått.

Arbetselevernas förmåner voro under budgetåret 1933/1934 följande. Därest

eleverna bodde i sina hem, utgick dagunderstöd helt eller delvis kontant.

Därest de ej kunde bo i sina hem, kunde de tilldelas kost, logi och en fickpenning

av 50 öre per veckodag samt, därest den frivilliga arbetstjänsten

fullgjordes på annan plats än hemorten, fria resor till och från förläggningen

vid början och slutet av lägervistelsen. Samtliga arbetselever erhöllo dessutom

fria arbetskläder. Genom brev den 30 juni 1934 har dessutom Kungl. Majit

förordnat, att till elever vid arbetsläger böra utgå arbetspremier med iakttagande

dock, att det högsta belopp, varmed arbetspremierna till dylik elev

må utgå, skall utgöra 50 öre per dag.

Statsbidrag till statskommunala arbetsläger utgår innevarande budgetår

enligt för kommunen fördelaktigare villkor än under budgetåret 1933/1934.

Det ligger i sakens natur, att den frivilliga arbetstjänsten är lättast att

anordna under sommaren. Genom utomhusarbetenas komplettering med undervisning

i olika yrkesbetonade undervisningsämnen kan arbetstjänsten

emellertid i stor utsträckning anordnas även vintertid. Flera arbetsläger lia

på så sätt kunnat drivas året runt. Så har särskilt varit fallet med de statliga

arbetslägren.

Omfattningen av den frivilliga arbetstjänsten belyses närmare av tab. 47,

i vilken vissa uppgifter rörande denna hjälpform sammanställts.

Under november 1934 ha öppnats fyra nya statliga arbetsläger. Vid ett

av dessa, Pengsjöby i Västerbottens län, skall enligt Kungl. Majits beslut

den 13 april 1934 anläggas ett 10-tal småbruk, i huvudsak enligt ett av Västerbottens

läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd uppgjort förslag.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Arbeislöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

Tab. 47. Den frivilliga arbetstjänstens omfattning. Antal läger oell arbetselever.

1

Stat sk omm un ala

arbetsläger

Statliga

arbetsläger.

Budgetår

Lägeran-

ordnare

Antal läger anordnade

av kommissionen

Antal

Antal

läger

A ntal

elever

stä-

der

lands-

kom-

muner

helt i

egen

regi

i samarbete

med skogs- vårdsstyrel- s«r el. hus- hållnings- sällskap

Sum-

ma

elev-

plat-

ser

elever

elev-

dagar

vistelsetid

pr elev i

medeltal

(veckor)

1933/1934 ....

24

870

12

9

14

7

21

925

1513

96 625

9

1934/1935 t. o. m.

■ den sl/io 1934 .

7

4

1

21

2

23

960

>1023

93 941

10 i

pågående st/io 1934

6

130

4

—

15

2

17

890

830

—

Arbetseleverna ha varit sysselsatta med praktiskt arbete 4—6 timmar pr

dag, med undervisning 1—2 timmar pr dag samt med gymnastik och idrott

1—2 timmar pr dag. Undervisningen har huvudsakligen omfattat modersmålet,

räkning och medborgarkunskap, motsvarande ungefär fortsättningsskolans

kurser i resp. ämnen, sjukvård med förbandslära och livräddning. Dessutom

har undervisning meddelats i samband med de praktiska arbetena, såsom

i skogsvård, zoologi och botanik, jordbrukslära, betesvård, fiskevård, byggnadslära

med ritning, fjäderfäavel, kaninavel, biskötsel och trädgårdsskötsel.

På grund av såväl arbetselevernas olika förkunskaper, förutsättningar och

intressen, som även omsättningen av elever i lägren, måste undervisningen i

stor utsträckning ske individuellt och i icke alltför stora grupper. På elevernas

begäran har ledningspersonalen under elevernas fritid i flera fall anordnat

frivilliga kurser och studiecirklar, bl. a. i medborgarkunskap samt även

i tyska och engelska språken.

De praktiska arbetena ha vid såväl kommunala som statliga arbetsläger varit

av de mest varierande slag. De kunna hänföras till följande huvudgrupper,

nämligen:

a) skogsarbeten, b) vägarbeten, c) trädgårdsarbeten, d) reparations- och

byggnadsarbeten, e) arbeten i samband med yrkesundervisning samt f) hushålls-

och övriga förläggningsarbeten. Bland skogsarbeten märkas sådana arbeten

som röjningsarbeten, delvis i samband med uppkvistning i ungskogsbestånd,

röjning av igenväxta hagmarker för iordningställande av kulturbeten,

varvid även stubbrytning förekommit. Dessutom ha utförts en del skogskultiveringsåtgärder,

såsom markberedning för självåterväxt, plantering o. dyl.

Till skogsarbeten torde också få hänföras en del smärre dikningsarbeten, vilka

dock i ett par fall även berört odlad jord.

Vägarbetena utgöras av enklare sådana i anslutning till förläggningsplatserna

samt av vägförbättringar, såsom breddning och rötning av smärre vägar. 1

1 Avser nytillkomna elever ander tiden */j—sl/io 1934; därjämte ha deltagit elever, vilka börjat

deltaga i lägren under budgetåret 1933/1934

opaginerad Kontrollera mot PDF

ArbetslöshetsTcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

51

Trädgårdsarbetena ha dels utgjort helt nyanläggning av trädgårdar, dels

omläggning och utvidgning. Här märkes särskilt ett arbete vid Axvalls folkhögskola

av ganska omfattande natur. Trädgårdsarbetena ha även omfattat

odling av grönsaker och potatis. I de fall, då ett läger kunnat producera mer

än till eget behov, ha andra läger fått tillgodogöra sig detta överskott, då så

visat sig ekonomiskt lämpligt.

Reparations- och ombyggnadsarbetena omfatta reparationer inom förläggningarna

av olika slag, såsom snickeriarbeten samt målnings- och tapetseringsarbeten,

men dessutom byggnader av enklare slag såsom svin- och hönshus,

redskaps- och vedbodar samt tvättstugor, vilka i en del fall utförts som kombinerade

tvätt- och badstugor för badstubad. Vid ett statskommunalt läger har

en samlingslokal för bygden uppförts. Till denna grupp av arbeten kan också

hänföras uppförandet av lägerhyddor. Vid ett par arbetsläger Ira lägerhyddor

uppförts, vilka sedan skickats till andra läger, bl. a. till det nystartade

jordbrukslägret Pengsjöby i Västerbotten.

De till yrkesundervisningen hörande arbetena lia utgjorts av reparationer av

kläder och skodon samt även nytillverkningar för lägrets behov. Snickeriarbeten

av olika slag ha utförts, såsom tillverkning av bord, stolar, bänkar, skåp

och sängar m. m. Även här har en samverkan mellan lägren ägt rum, i det att

läger med tillgång på större utrymmen för hantverksutbildning, tillverkat föremål

för andra lägers behov.

Inom förläggningen nödvändiga arbeten omfatta matlagning, tvätt och skurning

samt i övrigt alla hushållsgöromål. Till denna grupp torde även få hänföras

arbeten i samband med uppfödning av djur för hushållets behov. I en

del arbetsläger ha smågrisar inköpts och sedan uppfötts med det rikliga avfallet

från köket, till dess lämplig tidpunkt för slakt varit inne.

Försök Ira även igångsatts med uppfödning av kaniner. Denna verksamhet

drives efter de principer, som numera tillämpas i samband med kaninavel för

export, och synes komma att slå väl ut.

c. Ungdomsreservarbeten.

Från och med innevarande budgetår skola försök göras med en ny form av

statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet för unga arbetslösa, s. k. ungdomsreservarbeten.

Dessa utgöra en för arbetslös ungdom, främst i åldern

16—21 år, avsedd kombination av reservarbete och kursverksamhet, i organisatoriskt

avseende i stort sett anordnad enligt principerna för den frivilliga

arbetstjänsten.

Hittills har endast ett statligt ungdomsreservarbete igångsatts, nämligen

ungdomsarbetsplatsen Nattavara i Gällivare kommun, Norrbottens län. Denna

arbetsplats startade den 15 oktober 1934 för 36 man och avser utbildning

i skogsarbete, främst avverkningsteknik. Undervisning sker vid denna arbetsplats

i direkt anslutning till arbetet. Kommissionen har beslutat att under

instundande januari starta ännu en ungdomsarbetsplats med likartade anordningar,

varjämte ytterligare ungdomsreservarbeten planeras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

52 Arbetslöslietslcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

Statskommunala ungdomsreservarbeten ha icke igångsatts.

En sammanfattning av de olika i anledning av ungdomsarbetslösheten vidtagna

åtgärderna innevarande år lämnas i tabell 48.

Talj. 48. Den statliga och statsunderstödda ungdomshjälpens omfattning år 1934.

Månad

:

Antal del- tagare i kur- ser nied av

kommissio- nen beviljat

statsbidrag

Frivillig arbetstjänst

Antal ar- betare syssel- satta vid

ungdoms- reservarbeten

Summa delta- gare i kurser, j

frivillig arbets-!

tjänst och nng-|

domsreserv- |

arbeten

Arbets- elover i

statliga

läger

Arbets- elever i

statskom.

läger

Summa

Januari.....

4,091

261

184

445

4 536

Februari ....

5,077

343

212

560

_

5,637 I

Mars......

4,378

303

207

510

__

4,888

April......

2,836

512

288

800

Maj.......

1,900

581

374

955

_

Juni......

1,400

608

219

827

_

2>J27 I

Juli......

1,163

754

232

986

2,149

Augusti.....

988

840

207

1,047

2 035

September ....

lil

823

170

993

1 770

Oktober.....

1,099

830

130

960

34

2,093

4. Hjälpverksamhetens omfattning.

Efterföljande tab. 49 samt diagram 2, sid. 74 ge en överblick över hjälpverksamhetens

olika former och den betydelse var och en av dem äger.

Det framgår, att under åren 1931—1932 hjälpverksamheten i allmänhet

omfattat omkring hälften av samtliga hjälpsökande arbetslösa. Redan vid ingången

av år 1933 stegrades verksamhetens effektivitet för att under år

1934 utgöra i genomsnitt 70 % av samtliga hjälpsökande arbetslösa. Det

Damgar vidare av tab. 49, att hjälpverksamheten även under vintermånaderna

hade en relativt stor omfattning. Under juli månad noterades en anmärkningsvärt

hög procentsiffra, 76.3 %, vilket sammanhänger med den kraftiga

nedgången i arbetslösheten denna månad.

_ Av ovan å sid. 18 omnämnda icke hemortsberättigade arbetslösa, vilka

vid oktober månads utgång uppgingo till 710, hade 468 eller 65''9 % erhållit

hjälp.

Till belysande av omfattningen av arbetet å kommissionens centrala kansli

ma nämnas, att medan antalet ingående skrivelser (vecko- och månadsrapporter

ej medräknade) för månaderna januari—oktober 1931 uppgick till omkring

33,000, motsvarande antal för samma tid 1932 hade stegrats till 66,000,

för 1933 till 106,000 och slutligen för innevarande år till 142,000.

Den i kommissionens tjänst anställda förvaltningspersonalens storlek (omfattande

såväl det centrala kansliet som arbetsplatserna) har stigit från

256 i oktober 1931 till 330 samma tid år 1932, till 845 år 1933 och slutligen

till 1,182 år 1934. Av sistnämnda antal voro 952 anställda å arbetsplatserna

och arbetslägren och 230 å kommissionens centrala kansli.

s. 53 Kontrollera mot PDF

ArbetslöshetsTcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet. 53

Tal). 49. Totalantalet statligt oell kommunalt hjälpta arbetslösa. Åren 1931—1934.

Arbetsliv

en

Understödslinjen1

Ungdomshjälpen1

Summa

hjälpta

Tidpunkt

i statliga

reserv» rbeten

sysselsatta

i statskommu

nåla rese i varbe-

ten sysselsatta

i kommunala

reservar!>eten

sysselsatta

Summa

D*

*0 3 P

« Ct- <

o: p

m

a* *

ca

dn gunde r-

stödda med

statsbidrag

kommunalt

understödda

Summa

P*

JK

— »

•o p V-

o: g" <

sigg''

s. *

o

kursdeltagare

deltagare i

frivillig

arb<tstjänst

Summa

% uv hela

antalet

hjälpsökande

antal

% av hela

antalet

hjälpsökande

1931

januari .

april . .

4,983

900

5.486

11,369

28.2

1.383

4.498

5,881

14.6

—

—

—

—

17,250

42.8

6,501

1,361

5,060112.922

32.8

4,093

2,924

7.017

17.8

—

—

—

—

19,939

50.6

juli . .

6,946

785

4,127

11,858

3-\8

2,646

1.348

3,994

13.1

—

—

—

—

15,852

51.9

oktober .

7,445

1,358

5,459

14,262

24.9

3,501

2,540

6,041

10.6

—

—

—

—

20,303

35.5

1932

januari .

april . .

12,099

3,016

11,530

26.645

25.7

16,740

7,292

24,032

23.1

—

—

—

—

50,677

48.8

13,879

4,863

10,684

29,126

26.2

26.452

5,163

31,615

28.4

—

—

—

—

60,741

54.6

juli . .

15,648

5,346

9,692

30,6ö6

32.4

15,819

4,510

20,329

21.6

—

—

—

—

51,015

53.9

oktober .

16,055

7,418

10,744

34,217

27.7

22,275

5,897

28,172

22.8

—

—

—

—

62,389

50.5

1933

januari .

16,253

8,483

16,785

41,52!

22.0

43,110

20,213

63,323

33.6

104.844

55.5

april . .

18,504

10.476

13,298

42,278

23.9

56,791

15.622

72,413

41.0

—

—

—

—

114,691

64.9

juli. . .

23,707

10,998

12,625

47,330

34.1

39,105

9,493

48,598

35.0

—

—

—

—

95,928

69.1

oktober .

20,676

14,564

11,559

46,799

28.4

47,198

8,746

55,944

33.9

—

—

—

—

102,743

62.3

1934

januari .

18,598

13,879

10,546

43,023

25.1

''60,604

13.087

73.691

42.9

—

—

—

—

116,714

68.0

februari .

20.667

16,199

10,390

47,256

28.4

53.343

13,011

66,354

39.9

5,077

560

5,637

3.4

119.247

71.7

mars . .

21,826

17,277

8,316

47,419

29.6

53,132

9,745

62,877

39.2

4.378

510

4,888

3.0

115,184

71.8

april . .

21,935

17,277

6,028

45,240

31.0

42,223

8,006

50,229

34.5

2,836

800

3,636

2.5

99,105

68.0

maj . .

23,029

18,165

4,915

46,109

39,7

29,705

5,186

34,891

30.0

1,900

955

2,855

2.4

83,855

72.1

juni . .

25,488

18,477

4,500

18,465

48.7

19,416

3,699

23,145

23.2

1,400

827

2,227

2.2

73,837

74.1

juli. . .

26,756

17,075

4,376

48,207

55.9

12,536

2,890

15,426

17.9

1,209

986

2,195

2.5

65,828

76.3

augusti .

26,816

16,037

4,048

46.901

56.5

8,723

2,633

11,356

13.7

1,033

1,017

2,080

2.5

60.337

72.7

september

25,014

14,362

3,871

43.247

54.8

6,808

2.600

9,108

11.9

821

993

1,814

2.3

54,469

69.0

oktober .

23,639

14,187

3,995

41,821

49.3

7,076

2.618

9,694

11.4

1,164

2 994

2,158

2.6

53,673

63.3

.5. Bese ä rsnan i ridel i för reservarbetslöner.

Till den 1933 inrättade besvärsnämnden för reservarbetslöner hava under

tiden 1 januari—31 oktober 1934 inkommit 288 klagomål. Under året ha

sammanlagt till prövning upptagits och avgjorts 311 ärenden, varav 80 utgöra

från föregående år balanserade oavgjorda ärenden. Av de avgjorda klagomålen

hava 261 avsett reservarbetslöner. I 236 fall har besvärsnämnden ej

företagit ändring i kommissionens överklagade beslut. I 14 fall har nämnden

höjt den av kommissionen fastställda reservarbetslönen, medan i 11 fall nämnden

meddelat beslut om sänkning. Elva klagomål ha avsett ackordssättningar;

samtliga hava lämnats utan åtgärd från nämndens sida. I 39 fall har nämnden

funnit anförda klagomål falla utanför nämndens befogenhetsområde.

1 För tiden före februari 1934 redovisas >Ungdomshjälpen> under >Undorstödslinjen>.

8 Härav 34 ungdomsreservarbetare.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Arbetslöshetslcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

lil. Lönerevisionen per den 1 maj 1934.

Beträffande den ovan (sid. 27) omnämnda lönerevisionen får kommissionen

meddela följande uppgifter.

Den tidigare begagnade löneskalan bar med 50-öresintervaller gått från 9

kronor till 2: 50 kronor, således omfattande 14 löneklasser. Det har av flera

skäl befunnits ändamålsenligt att vidtaga en minskning av avståndet mellan

de olika löneklasserna till 40 öre. Å skalan ha sålunda nu upptagits 17 löneklasser

från 8: 80 kronor till 2: 40 kronor. Ökade möjligheter ha härigenom

vunnits att utan allt för stor avrundning anpassa reservarbetslönen efter olika

förekommande lönelägen. Särskilt i de lägre löneklasserna överensstämma

beloppen väl med gängse löner på öppna arbetsmarknaden. Där förekomma i

stor utsträckning inom jordbruket timlöner på respektive 35, 40 och 44 öre.

Då jordbrukets medelarbetstid med obetydliga avvikelser torde vara 9 timmar,

kunna dess lönelägen inpassas i löneklasserna 3:20, 3:60 och 4 kronor.

Kommissionen har för att ernå viss systematisk enhetlighet sökt åstadkomma

en samgruppering av i huvudsak likartade orter inom samma län eller eljest

jämförliga områden. Det torde ligga i sakens natur, att härigenom i vissa

fall reservarbetslönen kommit att ligga väl högt, i andra fall något för lågt.

En varsam utjämning har emellertid ansetts ändamålsenlig med hänsyn till

vikten av att underlätta det naturliga utbytet av arbetskraft olika kommuner

emellan. Att genom en strängt differentierad lönesättning med noggrant iakttagande

av vissa lokala, ofta tillfälliga lönelägen utbryta vissa kommuner ur

det naturliga sammanhanget med andra jämförliga har sålunda ansetts böra

undvikas.

Lönesättningen för städerna (och en del industrisamhällen) har huvudsakligen

skett med ledning av timlönerna i vissa större för vårt näringsliv utmärkande

industrigrenar, speciellt textilindustrien och verkstadsindustrien i

södra och mellersta Sverige samt sågverksindustrien i norra Sverige. Med

hänsyn till de olika ortsförhållandena variera dessa löner avsevärt, från högst

8 kronor ned till — med frånseende av vissa obetydliga orter — 5:20 kronor.

För landsbygdens vidkommande hava arbetsförhållandena inom jord- och

skogsbruket författningsenligt varit av utslagsgivande betydelse. Då arbetskraften

här är och måste vara flyttbar i än starkare grad än i städerna

för att kunna utnyttja alla förekommande arbetstillfällen, har det, som redan

antytts, här ansetts vara av särskild vikt att över så stora områden som möjligt

få ensartade löner. Vad beträffar södra och mellersta Sverige, har härvid

den gamla häradsindelningen varit en god vägledning, och hava i allmänhet

samtliga kommuner i ett härad kunnat åsättas samma reservarbetslön, där

icke utpräglade industrikommuner påkallat undantag. I norra Sverige, där

skogsbrukets lönemarknad är mest framträdande, har det varit möjligt att för

s. 55 Kontrollera mot PDF

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

55

vidsträckta områden bestämma samma reservarbetslön. Det tillämpade utjämningsförfarandet

bar emellertid gjort det lämpligt att ur vissa landskommuner

utbryta mera tätt bebodda samhällen oell giva dem särskilda löner.

Detta gäller således en del municipalsamhällen (52 samhällen av sammanlagt

160) samt i några fall samhällen, som uppväxt kring en större industri, s. k.

industriområden, även örn de icke varit administrativt avskilda.

Landskommunerna i södra och mellersta Sverige ligga till huvudsaklig del

inom löneklasserna 4:—, 3: 60 och 3:20. De mera skogsbruksbetonade kommunerna

i norra Svealand och Norrland ligga i klasserna 4:— och 4:40 (i

några fall 4:80).

Lönesättningen har omfattat 1,488 kommuner. Häri har icke inräknats de

municipalsamhällen och industrisamhällen, som utbrutits ur en kommun och

för vilka fastställts annan reservarbetslön än den för kommunerna i övrigt gällande.

Antalet omprövade löner utgöra 1,216, varför sålunda 272 nu lönesatta

orter förut icke berörts av kommissionens lönesättning. Beträffande fördelningen

i löneklasser hänvisas till tabell 50.

Tab. 50. Fördelning av de vid lönerevisionen den 1 maj 1934 omprövade reservarbetslönerna

efter den fastställda lönens höjd.

Reserv- Städer, köpingar, öyri lands_

arbetslön municipalsamhällen kommuner

vissa industriområden

8:- 7: 60

7: 20

6:80

6: 40

6: —

5: 60

5:20

4:80

4:40

4: —

3:60

3:20

2:80

1

1 —

10 2

6 —

14 1

25 4

29 1

56 17

27 32

18 208

9 328

— 295

— 127

— 5

Kumma 196 1.020

1,216

Förskjutningarna i jämförelse med tidigare gällande löner belysas av tab. 51.

Då höjningar och sänkningar med 10 eller 20 öre äro direkt beroende av den

nya löneklassindelningen, kunna förändringar av denna storlek jämställas med

de fall, då den gamla lönen ansetts böra bibehållas. Man finner sålunda beträffande

städer med flera samhällen, att av 196 orter lil förblivit i praktiskt

sett oförändrat löneläge. Av dessa senare hava 24 kunnat givas exakt samma

lön som förut, 38 hava justerats uppåt och 49 nedåt. Av landsbygdens 1,020

löner omfattar nyssnämnda grupp 565 orter, varav 224 utan ändring, 163 med

justering uppåt och 178 nedåt.

Vissa påfallande starka höjningar för stadsliknande samhällen respektive

starka sänkningar för landskommuner hava i allmänhet sin förklaring däri,

att, som ovan nämnts, en uppdelning av vissa kommuner ägt rum. Då den

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

Tab. 51. Resultaten av lönerevisionen V» 1934. Verkställda löneförändringar.

Antal kommuner.

A. Städer, köpingar och municipalsamhällen samt vissa industriområden.

Reviderad

reservarbetslön

gällande fr. o. m.

Ve 1931

Reservarbetslön gällande den 3% 1934

Samma

Summa

jB. Övriga landskommuner.

I

Reviderad

reservarbetslön

gällande fr. o. m.

V& 1934

]

Reservarbetslön gällande den S0A 1934

8:00

7:50

7: 00

6:50

6:00

5:50

5:00

4:50

4: 00

3: 50

op

O

O

2: 50

Samma

7:20 ... .

2

2 ;

6:40 ... .

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

_

_

11

6: — ....

—

—

—

—

4

—

_

_

_

4 1

5:60 ....

—

—

—

—

1

—

_

__

_

1

5:20 ... .

—

—

—

—

1

15

1

_

_

_

_

17

4:80 ... .

—

—

—

—

—

3

27

2

—

_

_

_

32

4:40 ... .

—

—

—

—

—

3

45

148

12

—

_

_

208

4: — ....

—

—

—

—

—

—

17

88

220

3

_

_

328

3:60 ... .

—

—

—

—

—

—

—

6

153

125

11

_

295

3:20 ....

—

—

—

—

—

—

—

—

25

65

37

_

127

2:80 ... .

—

—

—

—

—

—

—

1

3

1

5

Summa

2 1

-

1

-

6

21

90

244

410

194

51

1

1,020

gamla lönen i dylika fall ofta intagit ett mellanläge, har en kraftig höjning

för exempelvis industrisamhället vidtagits, samtidigt som motsvarande sänkning

ägt rum för den rena landsbygden. Beträffande en del av de större

sänkningarna för landskommuner, på 90 till 110 öre, är förklaringen enahanda.

De förskjutningar, som reservarbetslönerna i samband med lönerevisionen

den 1 maj undergått, belysas av efterföljande tabell. Det må här, såsom

redan ovan anförts, erinras örn, att mindre sänkningar resp. höjningar örn 10

å 20 öre uteslutande få betraktas såsom nödvändiga justeringar i samband

med löneskalans omarbetning.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Arbetslöshetslcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

57

Tab. 52. Genomförda minskningar resp. höjningar vid lönerevisionen den 1 maj 1934.

Antal kommuner.

Städer, köpingar, municipal- Övriga landskommuner

samhällen

Öre Höjning Sänkning Höjning Sänkning

O 24 224

10 .............. 12 21 125 148

20 .............. 26 28 88 30

30 .............. 2 24 3 80

40.............. 6 17 12 154

50 ..............— 9 3 88

60.............. 1 4 11 46

70 .............. 5 3 — 4

80..............— 10 — 28

90.............. 1 — — 6

100..............— 2 — 17

110..............— — — 3

120.............. 1 — — —

Kommuner nied ändrade löner 54 118 192 604

Kommuner med oförändrade löner 24 224

1,216

De i tabell 52 återgivna justeringarna av lönerna avse uteslutande resultaten

av den av kommissionen per den 1 maj 1934 verkställda omprövningen.

I fråga örn sedermera av besvärsnämnden vidtagna ändringar hänvisas till

sid. 53.

Till följd av att hjälpverksamhet sedan den 1 maj innevarande år igångsatts

i ett icke obetydligt antal kommuner, som tidigare saknat fastställd reservarbetslön,

har sedan tiden för lönerevisionen ett flertal kommuner nyprövats

i här förevarande hänseende. I tab. 53 redovisas de den 31 oktober 1934

gällande reservarbetslönerna.

Tab 53. Den 31 oktober 1934 gällande reservarbetslöner.

Reservarbets- lön kr.

Släder, köpingar,

munic! pal- samhällen

Övriga lands- kommuner

8:—......

........ 1

_

7:60......

......... 1

__

7:20......

......... 44

2

6:80......

......... 8

_

6:40......

........ 16

1

6: —......

........ 36

6

5:60......

........ 25

3

5:20......

........ 61

23

4:80......

........ 32

43

4:40......

........ 54

214

4: —......

........ 39

402

3:60......

........ 22

425

3:20......

........ 5

191

2: 80......

7

Summa 314

1,317

1,631

Kommissionen övergår härefter till att beröra förslag till vissa förändringar

i gällande bestämmelser, som enligt kommissionens uppfattning böra genomföras

m. m.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

IV. Förslag till författningsändringar m. m.

1. Den statskommunala reservarbetslinjen.

Särskilda utskottet vid 1933 års riksdag uttalade, att de statskommunala

reservarbetena finge anses vara en synnerligen lämplig form för beredande

av hjälp åt arbetslösa. Jämförda med de statliga reservarbetena innebure

de statskommunala enligt utskottets mening bland annat den fördelen, att

arbetarna i större utsträckning kunde förbliva i sina hemorter och därigenom

lättare uppehålla förbindelsen med den normala arbetsmarknaden. Härtill

komme, att statens kostnader nedbringades, samtidigt som det kommunala

intresset stegrades för arbetenas övervakning och rationella ledning.

För åstadkommande av en utvidgning av den statskommunala reservarbetslinjen

föreslog särskilda utskottet, 1) att statsbidrag till utförande såsom

statskommunala reservarbeten av allmänna vägar skulle kunna utgå efter

motsvarande grunder, som äro gällande för vanliga vägarbeten å den öppna

arbetsmarknaden och att statskommunala reservarbeten skulle kunna komma

till utförande — förutom såsom tidigare i kommunernas regi ■—- jämväl

genom vägstyrelser, 2) att statsbidragen till de statskommunala reservarbetena

skulle utgå efter förmånligare grunder än dittills. Statsbidrag skulle

sålunda jämväl böra kunna erhållas för materialkostnader. — Särskilda utskottets

förslag vann sedermera statsmakternas godkännande.

De sålunda vidtagna förändringarna beträffande den statskommunala reservarbetslinjen

torde ha möjliggjort en snabbare ökning av arbetslinjens omfattning

än som eljest sannolikt skulle ha kunnat genomföras.

En påtaglig fördel med de statskommunala reservarbetena är, att kommunerna

beredas möjligheter att i hemorten åt familjeförsörjarna meddela hjälp

i form av arbete. Man kan härigenom i viss omfattning undvika att skilja

mannen från hans familj. Sysselsättande av familjeförsörjare i statskommunala

reservarbeten i hemorten innebär jämväl ur kommunernas synpunkt den

fördelen, att desamma i regel icke behöva utbetala särskilda ortstillägg.

Genom att de arbetslösa beredas arbete i hemorten komma de kostnader,

som nedläggas på dylika arbeten, den egna kommunen till godo. Genom att

kommunen vidare själv handhaver ledningen av arbetet och detta är beläget

i hemorten, möjliggöres lättare omplacering av de arbetslösa, varvid den meddelade

hjälpen i de enskilda fallen smidigare kan avpassas med hänsyn till

det föreliggande hjälpbehovet.

Den statskommunala reservarbetslinjen är sålunda ur vissa synpunkter en

ändamålsenlig hjälpform. Kommissionen har emellertid vid flera tillfällen

haft anledning konstatera den statskommunala arbetslinjens begränsade ändamålsenlighet,

ävensom vissa påtagliga nackdelar, vilka äro förenade med densamma

och vilka särskilt göra sig gällande, då den statskommunala reservarbetslinjen

gives en, i förhållande till andra hjälpformer, allt för stor omfattning.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

59

Ehuru enligt nu gällande grunder för utväljande av arbetsobjekt för reservarbeten

intet arbete skall, med vissa särskilda begränsningar, principiellt

vara uteslutet, ligger det dock i sakens natur, att såsom reservarbeten icke

direkt böra utväljas sådana arbeten, som eljest skulle kommit till omedelbart

utförande på den öppna arbetsmarknaden. Någon ökning av arbetstillfällena

skulle då icke komma till stånd. Kommissionen vill erinra om att,

enligt vad i särskilda utskottets utlåtande nr 17/1933 anförts, jämväl beträffande

de i Kungl. Maj:ts proposition nr 211/1933 avsedda beredskapsarbetena

synes bava förutsatts, att arbetsföretagen icke i annan ordning

skulle komma till utförande. Särskilda utskottet uttalade, att, såvitt utskottet

kunnat finna, det icke förelåg någon konstitutiv skillnad på

denna punkt mellan beredskapsarbetena och reservarbetena; avvägningen

måste i båda fallen bliva en lämplighetsfråga. När det gällt utväljande

av arbetsobjekt för de statliga reservarbetena, har kommissionen i

överensstämmelse med nyssnämnda uttalande sökt undvika sådana arbetsföretag,

som vore avsedda att utföras å öppna arbetsmarknaden. Det ligger

i sakens natur, att större möjligheter att verkställa ett ur dessa synpunkter

lämpligt urval föreligger för kommissionen än för de enskilda kommunerna,

vilka såsom regel blott hava ett ringa antal arbetsobjekt att välja på. Det

är jämväl naturligt, att, när en kommun skall utvälja ett arbetsobjekt till reservarbete

och kommunen i samband härmed ikläder sig betydande utgifter,

kommunen gärna söker utvälja sådana arbetsföretag, vilka för kommunen äro

särskilt aktuella. Kommissionen har vid flera tillfällen kunnat konstatera en

benägenhet från kommunernas sida att såsom statskommunala reservarbeten

vilja igångsätta arbetsföretag, vilka med sannolikhet inom en nära framtid

skulle kommit till utförande å den öppna marknaden. Med den statskommunala

reservarbetslinjen är sålunda förenad, en viss tendens till överförande av

arbetsobjekt från den öppna marknaden till reservarbetena.

Jämsides med denna tendens har kommissionen jämväl haft anledning konstatera,

att kommuner med hänsyn till de förmånliga statsbidragsbestämmelserna

ofta frestats att igångsätta arbeten av en i förhållande till deras

finansiella resurser anmärkningsvärd storleksordning; stundom har anledning

funnits antaga, att det mindre varit omvårdnaden örn de arbetslösa än en

strävan efter statsbidrag till ett arbete, som föranlett igångsättande av ett

dylikt arbete. Enär möjligheterna att erhålla ett arbete beviljat såsom statskommunalt

reservarbete äro beroende på antalet hjälpsökande, gör sig vidare

stundom gällande ett intresse att hålla arbetslöshetens omfattning i kommunerna

uppe.

Det ligger i sakens natur, att hjälpåtgärderna vid arbetslöshet smidigt

måste kunna avpassas med hänsyn till förändringarna i arbetslösheten. Under

tider, då arbetslösheten är i nedgående, måste sålunda arbetena förhållandevis

snabbt kunna minskas, därest hjälpbehovet går tillbaka. Av särskild

betydelse är, att en dylik smidig anpassning av hjälpåtgärderna är

möjlig beträffande sådana arbeten, som startas uteslutande för de arbetslösa

inom viss kommun. Ehuru arbetslösheten i hela landet endast mera lång
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

samt undergår förändringar, kan dock ofta för de enskilda kommunerna synnerligen

hastiga variationer i arbetslöshetens omfattning noteras. Återupptagandet

av ett enda nedlagt industriföretag kan understundom för en kommun

innebära, att arbetslösheten belt eller till stor del försvinner. De statskommunala

reservarbetena erbjuda emellertid för dylika smärre kommuner

icke erforderligt stor anpassningsförmåga. Då arbetslösheten i en kommun

går tillbaka, och arbetsstyrkan vid ett statskommunalt reservarbete med hänsyn

härtill måste minskas, kommer arbetet ofta icke att kunna bedrivas på ett

tekniskt och ekonomiskt riktigt sätt, vilket medför fördyring av arbetet. Om

ett statskommunalt reservarbete måste nedläggas, innan detta färdigställts,

står kommunen vidare inför problemet att på egen band å öppna marknaden

färdigställa detsamma.

För kommunerna föreligga ofta svårigheter att för sina statskommunala reservarbeten

anskaffa tillräckligt kompetent ledningspersonal. Särskilt gäller

detta inom smärre kommuner, som sakna ordinarie arbetsledningspersonal; är

arbetet nämligen icke av den omfattning, att det motiverar anställandet av särskild

arbetsledare, blir ledningsarbetet endast ett extraarbete för en på annat

håll sysselsatt arbetsledare. För att kunna bära kostnaden för särskilt anställd

arbetsledning måste nämligen arbetet ha en viss storleksordning. Vid flera tillfällen

har kommissionen vidare haft anledning konstatera svårigheter att från

kommunerna erhålla utarbetade och fullgoda förslag. En kommun vill nämligen

av ekonomiska skäl icke bekosta utarbetandet av mera detaljerade förslag,

förrän visshet vunnits, att tillstånd erhålles för arbetets utförande såsom statskommunalt

reservarbete. Sedan arbetet blivit beviljat, anser man sig ofta med

hänsyn till angelägenheten att bereda de arbetslösa arbete icke böra fördröja

arbetets igångsättande med ytterligare undersökningar. Vid den granskning av

inkomna förslag, som verkställes inom kommissionen, måste det vidare naturligen

vara synnerligen svårt att utan särskild undersökning på platsen — något

som enligt sakens natur icke annat än i undantagsfall är möjligt verkställa

— bedöma de upprättade kostnadsförslagen och deras tillförlitlighet.

Den begränsade ram, inom vilken kommunerna i allmänhet ha att utvälja arbetsobjekt

för sina statskommunala reservarbeten, medför, att dessa såsom regel

erbjuda mindre lämpliga vinterarbeten än de statliga. Detta avspeglar sig

jämväl i de förhållandevis starka variationerna i antalet sysselsatta reservarbetare

vid de statskommunala reservarbetena. Dessa variationer äro nämligen

i relation till arbetsstyrkans storlek väsentligt större än vid de statliga reservarbetena.

Den statskommunala reservarbetslinjen medför sålunda ofta, att man

vintertid i större utsträckning, än eljest skulle vara erforderligt, måste tillgripa

kontantunderstödsverksamhet som komplementär hjälpform.

Slutligen vill kommissionen icke underlåta att framhålla, att kommunernas

strävan att begränsa sina utgifter för de statskommunala reservarbetena understundom

lett till att man endast formellt satt arbetet på ackord men i realiteten

låtit arbetarna arbeta efter daglön: med andra ord man har underlåtit att till

arbetarna utbetala den del av ackordsförtjänsten, som överskjutit reservarbetslönen;

i gengäld har denna understundom betraktats såsom garanterad

s. 61 Kontrollera mot PDF

Arbetslöshetslcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

61

daglön. En dylik anordning har givetvis stått i direkt strid mot bestämmelserna

örn att vid ackordsprissättning sådana åtgärder böra undvikas, som kunna

medföra en minskning av arbetsintensiteten. Kommissionen har också med

skärpa ingripit, då det kommit till densammas kännedom, att man förfarit på

här angivet sätt. Men svårigheter ha här visat sig föreligga att åstadkomma

en effektiv kontroll.

1934 års riksdag uttalade i skrivelse nr 433, att riksdagen visserligen ansåg

de statskommunala reservarbetena utgöra en lämplig form för beredande av

hjälp åt arbetslösa men att stadgandet icke finge givas en sådan tolkning, att

hjälpverksamheten på grund därav bomme att bedrivas på ett mindre ändamålsenligt

sätt. De statskommunala reservarbetena ägde nämligen i jämförelse med

de statliga vissa påtagliga, olägenheter. Riksdagen berörde härvid vissa av de

förhållanden, som ovan av kommissionen mera utförligt omnämnts. Riksdagen

framhöll, att arbetslöshetskommissionen, innan medgivande lämnades till anordnande

av statskommunalt reservarbete, hade att beakta de av riksdagen anförda

synpunkterna och att i första hand taga hänsyn till att den statliga hjälpverksamheten

överhuvud vid varje särskild tidpunkt bedreves på det sätt, som

för dess syftemål vore lämpligast.

Såsom redan tidigare av kommissionen framförts, lia de statskommunala

reservarbetena under den senaste krisen varit av betydelse för åstadkommandet

av en ökning av reservarbetslinjen. Arbetenas påtagliga nackdelar fordra

emellertid, att omfattningen av de statskommunala reservarbetena erhåller en

ändamålsenlig avvägning i förhållande till andra hjälpformer. När numera

begränsningar av hjälpverksamheten med hänsyn till arbetslöshetens nedgång

synas möjliga att vidtaga, bör enligt kommissionens uppfattning en jämförelsevis

större begränsning av den statskommunala reservarbetslinjen genomföras.

Denna begränsning synes härvid lämpligen böra verkställas på sådant

sätt, att sådana arbetsföretag icke medgivas såsom statskommunala reservarbeten,

vilka icke besitta de fördelar, som i främsta rummet motivera de statskommunala

reservarbetena. Kommissionen syftar härvid närmast pa de ovannämnda

i vägstyrelsers och landstings regi anordnade arbetena.

Den största fördelen med de statskommunala reservarbetena är, såsom ovan

påpekats, att arbetskraften kan sysselsättas i hemorten. Det var främst med

hänsyn härtill, som statsmakterna år 1933 beslutade örn en utvidgning av den

statskommunala reservarbetslinjen. Emellertid sakna de i vägstyrelsernas och

de_i några få fall — i landstingens regi anordnade statskommunala reserv
arbetena

just denna påtagliga fördel, som eljest karakteriserar de statskommunala

reservarbetena, framför de statliga. Vägstyrelsernas och landstingens

statskommunala reservarbeten äro nämligen ofta belägna på sådant avstånd

från arbetarnas hemorter, att arbetarna antingen mäste inkvarteras a arbetsplatsen

eller ock företaga tidsödande resor, vilka för de hänvisade arbetarna

bliva en ekonomisk börda, till vilken visserligen kommunerna stundom kunna

lämna bidrag, ehuru skyldighet härtill icke föreligger. Härtill kommer, att

kommunen understundom blir betungad med utbetalandet av ortstillägg, till

vilket statsbidrag icke erhålles. När under nuvarande förhållanden en minsk
Bihang

lill riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 29. b

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

ning av hjälpåtgärderna synes erforderlig, vill kommissionen med hänsyn till

ovan anförda hemställa, att sådan ändring vidtages i gällande kungörelse att

statskommunala reservarbeten icke längre må utföras i vägstyrelsers och

landstings regi. Däremot synas enskilda kommuner alltjämt böra kunna medgivas

rätt att såsom statskommunala reservarbeten utföra allmänna vägar, varvid

nu gällande statsbidragsbestämmelser alltjämt synas böra komma i fråga.

2. Ortstillägg.

Jämlikt 30 § i kungörelsen angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet

vid arbetslöshet äger kommun, då familjeförsörjare hänvisats till statligt

reservarbete å ort med lägre reservarbetslön än den, som är gällande för

hänvisningskommunen, att bestämma att till denne familjeförsörjare särskilt

s. k. ortstillägg skall utgå, därest någon, i förhållande till vilken den hänvisade

är att anse såsom familjeförsörjare, befinnes vara i behov därav. Sådant

ortstillägg får jämlikt bestämmelserna i samma paragraf icke överstiga

skillnaden mellan reservarbetslönen för hänvisningskommunen och reservarbetslönen

för den plats, där arbetet utföres. Då fråga är örn ogift person,

som har försörjningsplikt mot barn eller adoptivbarn, må ortstillägget utgå

med högst det belopp, som skulle ha utbetalats till barnet vid kontantunderstödsverksamhet

i hänvisningskommunen (s. k. begränsat ortstillägg). Ortstillägg

utbetalas till den behövande genom kommissionen och återgäldas månadsvis

av hänvisningskommunen. För hårt skattetyngd kommun med omfattande

arbetslöshet äger kommissionen på ansökan helt eller delvis meddela

befrielse från återbetalningsskyldighet.

Jämlikt § 35 i ovannämnda kungörelse må jämväl familjeförsörjare, som

hänvisats till statskommunalt reservarbete å ort med lägre reservarbetslön

än som gäller för hänvisningskommunen, erhålla ortstillägg efter enahanda

grunder, som ovan anförts. Till bestridande av sådant ortstillägg utgår icke

statsbidrag.

Bestämmelserna örn rätt för kommunerna att till reservarbetares familj utgiva

ortstillägg ha tillkommit i syfte att underlätta arbetslösas hänvisning

från ort med högre reservarbetslön till ort med lägre. Dessa ortstillägg, som

erhöllo sin nuvarande utformning — med undantag för ortstilläggen vid de

statskommunala reservarbetena — år 1922, ersatte de tidigare utgående s. k.

familjetilläggen.

De nuvarande reservarbetslönerna spänna mellan området lägst kr. 2: 80 upp

till kr. 8:— per 8 timmars arbetsdag. Endast ett förhållandevis ringa antal

kommuner äro belägna i den lägsta löneklassen. Kommissionens reservarbetsplatser

äro såsom regel belägna i kommuner med en lön mellan 3: 20 och

4:40 kr.; så låg lön som kr. 2: 80 förekommer icke å någon statlig reservarbetsplats.

Den högsta nu förekommande reservarbetslönen avser Stockholm.

Städerna i övrigt ligga i allmänhet mellan kr. 5: 20—7: 20. Det ligger i sakens

natur, att ortstilläggen väsentligen ha sin betydelse för statliga reservarbetare

s. 63 Kontrollera mot PDF

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

63

från städerna. Det maximala ortstillägget utgör för närvarande kr. 4:80

per dag. I allmänhet variera ortstilläggen, vad städerna beträffar, mellan 80

öre och 4 kronor per dag. Dör landskommunerna äro de såsom regel väsentligt

lägre.

Ehuru ortstilläggen i varje särskilt fall enligt bestämmelserna böra avvägas

med hänsyn till föreliggande hjälpbehov, synes inom flertalet kommuner den

regeln ha utvecklat sig, att kommunerna medgiva ortstillägg uppgående till

detsammas maximala storlek, vilket enligt sakens natur mäste bliva för kommunerna

ekonomiskt betungande; inom vissa kommuner avvägas dock ortstilläggen

alltid i förhållande till hjälpbehovet. En svaghet i det hittills tillämpade

systemet är att ortstilläggen ofta komma att överstiga de belopp, varav

vederbörande arbetslös skulle ha kommit i åtnjutande för sig och sin familj,

därest han hade av kommunen i stället blivit tillerkänd kontantunderstöd. Ovanligt

är sålunda icke, att det utgående ortstillägget överstiger det dagunderstöd,

som familjen skulle erhållit, därest mannen blivit hjälpt genom kontantunderstöd.

Då statsbidrag till ortstillägg jämlikt kungörelsen blott utgår till av

arbetslöshet och skattetryck hårt drabbade kommuner, komma i sådana fall

kostnaderna för ortstilläggen att väsentligt överstiga kostnaderna för kontantunderstödsverksamhet.

Det synes kommissionen önskvärt, att grunderna rörande

ortstilläggen bleve så avvägda, att de skapade ett egetintresse för kommunerna

att ersätta kontantunderstöden med hänvisning till statligt reservarbete.

Då kommissionen undersökt möjligheterna för en omläggning av grunderna

för ortstilläggen, har kommissionen funnit, att följande förslag väsentligen

skulle kunna uppfylla dessa krav på ortstilläggens utformning. Ortstilläggen

graderas med hänsyn till hjälpbehovet i varje särskilt fall, d. v. s.

till storleken av reservarbetarens familj. Ortstilläggen böra icke överstiga

storleken av det belopp, som svarar mot dagunderstöd åt hustru och hemmavarande

minderåriga barn eller föräldrar (adoptant), varvid dagunderstödsbeloppet

till hustrun eller föräldrarna räknas såsom understöd till ensamstående

person och understöden för barnen till samma belopp som det vanliga

barntillägget. I intet fall skulle dock summan av dessa tillägg (åt hustrun +

barn eller föräldrar) kunna överstiga det nu gällande maximibeloppet, d. v. s.

skillnaden mellan reservarbetslönen för hänvisningskommunen och arbetsplatsen.

Ortstilläggen åt ogifta med försörjningsplikt — vilka redan nu graderas

efter liknande principer som de ovan föreslagna — bibehållas oförändrade.

Statsbidrag synes av kommissionen i likhet med för närvarande böra kunna

medgivas till ortstillägg. Av betydelse är emellertid, för att uppnå syftemålet

med här förordade förändring, att kommissionen erhåller förhållandevis stor

frihet vid bestämmandet av statsbidragsbeloppen. Enligt gällande bestämmelser

äger kommissionen att medgiva befrielse från återbetalningsskyldighet

i fråga örn de nuvarande ortstilläggen endast för hårt skattetyngda kommuner

med omfattande arbetslöshet. Kommissionen torde böra erhålla befogenheter

att även i andra fall medgiva visst statsbidrag, som därvid lämpligen

synes kunna beräknas på samma sätt som till annan hjälpverksamhet inom

kommunen. I likhet med för närvarande synes kommissionen själv böra äga

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Arbetslöshetskommissionens skrivelse äng. medelsbehovet.

besluta om statsbidragens storlek, varvid jämkningar i nyss angiven norm för

statsbidragets beräknande böra kunna av kommissionen medgivas efter i varje

särskilt fall verkställd prövning.

Vid bestämmandet av ortstilläggen för arbetare sysselsatta vid statskommunala

reservarbeten, synas samma grunder böra tillämpas som vid de statliga

reservarbetena. I likhet med vad för närvarande är fallet bör statsbidrag

här icke ifrågakomma. Därest kommissionens ovan återgivna förslag rörande

viss inskränkning i den statskommunala reservarbetslinjen vinner statsmakternas

godkännande, skulle emellertid ortstillägg vid statskommunalt reservarbete

endast ifrågakomma i de få fall, då kommun bedriver sådant arbete

inom annan kommun.

3. Kommunala reservarbeten.

Ehuru, såsom redan tidigare i annat sammanhang berörts, antalet vid de kommunala

reservarbetena sysselsatta, särskilt under innevarande år, gått tillbaka,

spela dessa arbeten alltjämt viss roll såsom ett medel för bekämpande av arbetslösheten.

Då arbetslöshet uppkommer i en kommun, plägar kommunens första

åtgärd ofta vara att anordna ett kommunalt reservarbete, vid vilket de arbetslösa

sysselsättas efter de löner kommunen fastställt. När sedermera arbetslöshetens

omfattning inom kommunen stiger och kommunen icke anser sig själv

kunna bereda ytterligare hjälp åt sina arbetslösa, vänder sig kommunen ofta

till kommissionen med anhållan örn tillstånd att såsom statskommunala reservarbeten

anordna nya arbetsföretag inom kommunen. Det är därför icke ovanligt,

att inom en kommun samtidigt bedrivas statskommunala och kommunala

reservarbeten.

I gällande författning rörande den statliga och statsunderstödda hjälpverksamheten

för arbetslösa förefinnas inga bestämmelser rörande de kommunala

reservarbetena. Kommissionen har emellertid i sin verksamhet vid flera tillfällen

kunnat konstatera, att vissa svårigheter förelegat vid bedrivandet jämsides

av nyssnämnda båda former av reservarbeten. Enär sålunda i författningen

de kommunala reservarbetena icke äro omnämnda och desamma med

hänsyn därtill synas ur författningssynpunkt böra betraktas såsom arbeten å

den öppna marknaden, har kommunen icke möjlighet att verkställa skiftning

mellan de kommunala och statskommunala reservarbetena utan att iakttaga

den i författningen angivna karenstiden. Jämväl ha i vissa fall svårigheter

uppkommit vid tillämpningen av författningens bestämmelser i fråga om lämpligt

arbete. Det kan exempelvis inträffa, att då kommunen vid kommunala reservarbeten

tillämpat samma lönebestämmelser som för det statskommunala

reservarbetet, till kommunala reservarbetet hänvisade icke antagit detta sistnämnda

arbete under förebärande, att lönen vid detsamma icke vore skälig i

förhållande till den å arbetsorten förekommande avlöningen för sådant arbete.

Då kommissionen emellertid har sig bekant att de s. k. organisationssakkunniga

i sitt snart kommande betänkande lära beröra denna hjälpform, har

kommissionen icke ansett sig böra närmare ingå på förevarande spörsmål.

s. 65 Kontrollera mot PDF

ArbetslöshetsJcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

65

Y. Hjälpverksamhetens beräknade kostnader under återstoden

av innevarande budgetår.

Med ledning av de direktiv för hjälpverksamheten, som meddelats i kungörelsen

nr 434/1934, samt av vissa antaganden rörande arbetslöshetens sannolika

utveckling har kommissionen sökt beräkna den omfattning, som de

olika hjälpåtgärderna kunna tänkas erhålla under återstoden av budgetåret

1934/1935 ävensom kostnaderna härför.

Till bestridandet av kostnaderna för statliga och statskommunala reservarbeten

beviljades för budgetåret 1933/1934 ett anslag å 55,000,000 kronor;

härjämte beviljade 1934 års riksdag ett tilläggsanslag örn 5,000,000 kronor.

Av sistnämnda summor återstod vid utgången av budgetåret 1933/1934 ett

belopp av 7.7 milj. kronor, från vilken summa emellertid bör dragas i rörelsen

bundna tillgångar, beräknade till 5.5 milj. kronor. Till bestridande av

kostnaderna för statliga och statskommunala reservarbeten under budgetåret

1934/1935 står sålunda en reservation från föregående år på omkring 2.2

milj. kronor, vartill kommer det belopp örn 46,000,000 kronor, som av 1934

års riksdag beviljades för budgetåret 1934/1935. Sammanlagt stod sålunda

vid budgetårets ingång till förfogande omkring 48.2 milj. kronor.

Kostnaderna för statliga och statskommunala reservarbeten för månaderna

juli—september 1934 ävensom beräknade kostnaderna för tiden november 1934

-—juni 1935 framgå av tab. 54.

Kommissionen har vid beräkningen av kostnaderna för arbetslinjen för återstående

delen av budgetåret utgått från att hjälp i största möjliga utsträckning

bör beredas genom arbete. Med stöd av det uttalande, som av riksdagen

gjordes i skrivelse nr 433/1934, har kommissionen ansett, att den avpassning

av hjälpverksamhetens omfattning, som med hänsyn till arbetslöshetens nedgång

kan genomföras, bör ske på sådant sätt, att den statskommunala reservarbetslinjen

minskas förhållandevis mera än den statliga.

Kommissionen beräknar såsom synes av tab. 54, att antalet arbetare sysselsatta

vid de statliga reservarbetena, i slutet av innevarande budgetår skall uppgå

till omkring 20,000. För de närmast följande månaderna avser kommissionen

att verkställa successiva nedskärningar av arbetsstyrkan, såvida icke

läget å arbetsmarknaden skulle undergå sådan utveckling att arbetsstyrkans

numerär synes böra bibehållas å en högre nivå.

Statens kostnader för budgetåret 1934/1935, vad de statliga och statskommunala

reservarbetena beträffar, skulle sålunda belöpa sig till omkring 67.4

milj. kronor. Enär till kommissionens förfogande för verksamhetens bedrivande

står ett belopp av 48.2 milj. kronor, och till avlöningar åt vägingeniörsa.

ssistenter beräknats åtgå ett belopp av 0.1 milj. kronor, skulle sålunda en

brist på 19.3 milj. kronor uppkomma. Enär emellertid de beräknade kostnaderna,

främst vad de statskommunala reservarbetena beträffar, äro synner
-

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

Tal). 54. Kostnaderna för statliga och statskommnnala reservarbeten.

Juli 15)33—juni 1935.

(Beräknade uppgifter tiden november 1934—juni 1935.)

A n

tal s v

g e 1 s a t

t a

Månad

i statliga reservarbeten

i statskommunala

reservarbeten

Summa

1933-34

1934-35

1933-34

1934-35

1933-34

1934-34

juli.......

24,247

26,756

10,998

17,075

35,245

43,831

augusti.....

23,928

26,816

11,367

16,037

35,295

42,853

september ....

23,186

25,014

12,139

14,362

35,325

39,376

oktober .....

21,857

23,639

14,564

14,187

36,421

37,826

november ....

18,366

22,000

14,207

14,000

32,573

36,000

december.....

17,043

19,000

12,241

13,000

29,284

32,000

januari.....

19,493

17,000

13,879

13,000

33,372

3°,ooo

februari.....

21,550

18,000

16,199

13,000

37,749

31,000

mars.......

22,703

18,000

17,277

13,000

39,980

31,000

april.......

23,089

19,000

17,277

12,000

40,366

31,000

maj.......

23,396

20,000

18,165

10,000

41,561

30,000

juni.......

26,021

20,000

18,477

10,000

44,498

30,000

Kost

aade

r

Månad

Statens A. K:s arbets- platser, förvaltning och

revision

Statskommunala

reservarbeten

Summa

1933-34

1934-35

1933-34

1934-35

1933-34

1934—35

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

juli.......

augusti.....

september ....

4,412,835

4,654,285

4,647,162

5,100,757

5,601.248

5,606,385

228,534

970,940

325,878

706,549

1,178,270

1,285,370

4,641,369

5,625,225

4,973,040

5,807,306

6,779,518

6,891,755

oktober .....

november.....

december.....

4,523,578

3,856,606

3,316,960

5,630,023

4.400.000

3.800.000

723,054

1,338,510

939,037

1,927,695

1.400.000

1.300.000

5,246,632

5,195,116

4,255,997

7,557,718

5.800.000

5.100.000

januari.....

februari.....

mars......

3,085,721

3,684,124

4,279,027

3400,000

3,000,000

3,600,000

1,003,716

1,003,428

1,269,162

1,300,000

1,300,000

1,300,000

4,089,437

4,687,552

5,548,189

4,700,000

4,900,000

4,900,000

april.......

maj.......

juni.......

4,103,633

4,739,445

4,763,642

3,800,000

4.000. 000

4.000. 000

550,950

1,699.495

2,424,667

1,200,000

1,000,000

1,000,000

4,654,583

6,438,940

7,188,309

5,000,000

5,000,000

5,000,000

Summa

50067 018

52538413

12477 371

14 897 884

62 544389

67436297

ligen osäkra med hänsyn främst till svårigheterna att beräkna under budgetåret

utfallande materialbidrag, synes ifrågavarande belopp böra avrundas

uppåt till 20,000,000 kronor.

Å det för budgetåret 1933/1934 för arbetslöshetens bekämpande beviljade

anslaget förelåg vid utgången av budgetåret en behållning av 2.7 milj. kronor.

Härvid ha resterande belopp å i anspråk tagna medel, beviljade till befrämjande

av företagsverksamhet (643,000 kronor), frånräknats. Till arbetslöshetens

bekämpande har för budgetåret 1934/1935 beviljats ett belopp örn 9 milj.

kronor. Vid ingången av innevarande budgetår stod alltså ett belopp av 11.7

s. 67 Kontrollera mot PDF

Arbetslösheislcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

67

milj. kronor till förfogande för bestridande av kostnaderna för kontantunderstödsverksambet

m. m.

Med hänsyn till arbetslösbetens nedgång ävensom kommissionens vidgade

möjligheter att bereda hjälp genom sysselsättning vid de statliga reservarbetena

beräknar kommissionen, att dagunderstöd i väsentligt mindre utsträckning

än föregående vinter skall behöva ifrågakomma. De av kommissionen

utförda beräkningarna återgivas i efterföljande tabell 55, i vilken jämväl

motsvarande uppgifter för budgetåret 1933/1934 äro återgivna.

Tab. 55. Kostnader för dagunder stöds verksamheten. Juli 1938—juni 1935.

(Beräkn. uppgifter fSr nov. 1934—inni 1935. Dagunderstöd för kursdeltagare ej inräknade för

budgetåret 1934/1935).

Antal dagunderstödda

Kostnader kronor

Månad

1933-1934

1934-1935

1933-1934

1934-1935

juli . . . .

.... 39,105

12.536

1,137,236

865,957

augusti . . .

.... 37,490

8,722

1,929,972

819,490

september . .

.... 40,841

6,808

1,125,099

455,954

oktober . . .

.... 47,198

7,076

1,183,806

487,439

november . .

.... 50,842

io,;oo

2,078,463

784,000

december . .

.... 57,001

16,000

1,187,313

420,000

januari . . .

.... 60,604

15,000

1,233,653

640,000

februari . .

.... 58,254

13,000

2,187,428

600,000

mars ....

.... 57,430

9,000

2,202,412

520,000

april . . . .

.... 45,041

2,000

1,839,130

360,000

maj . . . .

.... 31,605

—

2,158,518

80,000

juni . . . .

.... 20,846

—

2,199,841

—

Summa —

—

20,462,871

6,032,840

Kostnaderna för innevarande budgetår skulle sålunda uppgå till 6.0 milj.

kronor. Till sistnämnda belopp, som uteslutande avser kostnaderna för dagunderstöd,

bör emellertid läggas beräknade kostnaden för hyreshjälpverksamhet.

Under tredje och fjärde kvartalen 1934 beräknas dessa kostnader

komma att uppgå till omkring 450,000. För återstoden av budgetåret anser

kommissionen kostnaderna böra beräknas till 550,000 kronor. De utförda

beräkningarnas synnerliga osäkerhet synes kommissionen motivera, att totalkostnaderna

för kontantunderstödsverksamheten beräknas till ett högre belopp,

än som direkt följer av de ovan utförda beräkningarna. Kommissionen

har med hänsyn härtill uppskattat kostnaderna för dagunderstöden under

budgetåret 1934/1935 till 7.0 milj. kronor. Kostnaderna för hela kontantunderstödsverksamheten

skulle sålunda uppgå till 8.0 milj. kronor.

Då vid innevarande budgetårs början ett belopp av något över 11.7 milj. kronor

stod till förfogande och då Kungl. Maj :t för andra ändamål disponerat ett

belopp av 0.2 milj. kronor skulle, då kostnaderna för kontantunderstödsverksamheten

beräknats till 8.0 milj. kronor, uppkomma ett överskott av 3.5 milj.

kronor å detta anslag. Härvid har icke tagits hänsyn till de medel, som

Kungl. Majit under budgetårets återstående del kan komma att taga i anspråk

för andra ändamål.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

Kostnaderna för ungdomshjälpen, i vilken innefattas kostnader för kursverksamhet,

frivillig arbetstjänst och ungdomsreservarbeten, beräknas jämlikt

uppgifterna i tabell 56 till 2.9 milj. kronor. I denna summa ingår jämväl

kostnaderna för daghjälp åt kursdeltagare. Med hänsyn till svårigheterna

att beräkna ungdomsarbetslöshetens sannolika utveckling samt till vissa av

Kungl. Majit å detta anslag anvisade belopp, synas emellertid kostnaderna

för ungdomshjälpen försiktigtvis böra sättas till 3.5 milj. kronor.

Tab. 56. Kostnader för ungdomshjälpen. Juli 1934—juni 1935.

(Beräknade uppgifter november 1934—juni 1935).

Frivillig arbetstjänst

Ungdomsreserv-

Månad

Statliga arbets- läger

Statskom.

arbetsläger

arbeten

summa

Antal

perso-

ner

Kost-

nader

Antal

perso-

ner

Kost-

nader

Antal

perso-

ner

Kost-

nader

Antal

perso-

ner

Kost-

nader

Antal

perso-

ner

Kost-

nader

1934

juli.....

1,163

30,694

754

63,783

232

_

_

_

2,149

94,477

augusti . . .

988

60,282

840

84,095

207

—

—

_

2,035

144,377

september . .

777

80,421

823

98,144

170

219

—

—

1,770

178,784

oktober . . .

1,099

4,994

830

111,635

130

12,855

34

4,375

2,093

133,S59

november . .

i.joo

82.500

1,000

125,000

160

4.800

3?

4,500

2,695

216,800

december . .

2,000

110,000

1,300

162,500

200

6,000

35

4.5°°

3,535

283,000

1935

januari . . .

3,000

165,000

1,600

200,000

200

6,000

200

25.000

5,000

396,000

februari . . .

3,000

165,000

i,6oj

200,000

200

6,000

200

25.000

5,000

396,000

mars ....

3,000

165,000

1,600

200,000

200

6,000

200

25,000

5,000

396,000

april ....

2,000

110,000

1,200

150,000

200

6,000

200

25,000

3,600

291,000

maj.....

1,000

55,0 0

1,000

800

125,000

200

6,000

2CO

25,000

2,400

211,000

186,000

juni ....

1,000

55.000

100,000

200

6.000

200

25,000

2,2CO

Summa

—

1,083,891

—

1,620,157

—

59,874

—

>63,375

—

2,927,297

Det ligger i sakens natur, att de utförda beräkningarna rörande kostnaderna

för ungdomshjälpen måste vara behäftade med synnerligen stor osäkerhet.

Kommissionen vill endast erinra om att under sistförflutna oktober månad

ungdomsarbetslösheten stigit med 29.2 %. Därest ungdomsarbetslösheten skulle

undergå en fortsatt stegring i denna omfattning, vilket dock knappast synes

sannolikt, torde kostnaderna komma att överstiga de beräknade. Enligt vad

man nu synes kunna antaga skulle emellertid en besparing uppkomma på 2.0

milj. kronor å det anslag å 5.5 milj., som beviljats för budgetåret 1934/1935.

I tab. 57 bar meddelats en sammanställning av kostnadsberäkningarna beträffande

arbets- och understödslinjen samt ungdomshjälpen för budgetåret

1934/1935.

Den av kommissionen disponerade väglånefondens storlek utgjorde den 1

januari 1934 kronor 2,036,867, varav i utestående lån kronor 1,071,904, samt

såsom reservation för beviljade men ej disponerade lån kronor 106,000.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

69

Tab. 57. Sammanställning ay beräknade utgifter för arbetslinjen, understödslinjen

och ungdomshjälpen. Budgetåret 1984/35.

Antalet hjälpta genom

Månad

statliga och

statskommunala

reservarbeten

dagunderstöd,

ej kurs- deltagare

kurser, frivillig

arbetstjänst och

ungdomsreserv- arbeten

Hela antalet

av staten

hjälpta

1934

juli...........

43,831

12,536

2,149

58,516

augusti.........

42,853

8,722

2,035

53,610

september........

39,376

6,808

1,770

47,954

oktober.........

37,826

7,076

2,093

46,995

november........

36,000

10,500

2,695

49.195

december........

32,000

16,oco

3.535

51.535

1935

januari.........

30,000

15,000

5,000

50,000

februari.........

31,000

13,000

5,000

49,000

mars..........

31,000

9,000

5,000

45,000

april..........

31,000

2,000

3,600

36,600

maj..........

juni..........

30,000

—

2,400

32,400

30,000

—

2,200

32,200

K 0

stna!

e r.

Månad

Statliga re- servarbeten,

förvaltning

och revision

kr.

Statskommu- nala reserv- arbeten

kr.

Dag-

understöd

kr.

Ungdoms-

hjälp

kr.

Summa

kr.

1934

juli...........

augusti.........

5,100,757

706,549

865,957

94,477

6,767,740

5,601,248

1,178,270

819.490

144,377

7,743,385

september........

5,606,385

1,285,370

455,954

178,784

7,526,493

oktober.........

5,630,023

1,927,695

487,439

133,859

8,179,016

november........

4400,000

3,800,000

1,400,000

784,000

216,800

6,800,800

december........

1,300,000

42O.OOO

283,000

5,803,000

1935

januari.........

Ov)

m

1,300,000

640,000

396,000

5,736,000

1 ,300,000

1,300,000

600,000

396,000

5,896,000

mars..........

520,000

396,000

5,816,000

april..........

3,800,000

1,200,000

360,000

291,000

5,651,000

maj..........

juni..........

4,000,000

1,000,000

80,000

211,000

186,000

5,291,000

4,000,000

1,000,000

—

5,186,000

Summa

52,538,4*3

14,897,884

6,032,840

2,927,297

76,396,434

För utlåning tillgängliga medel uppgingo vid angiven tidpunkt till kronor

860,376.

Under året Ilar utlämnats 2 st. lån å tillsammans kronor 110,000. Efter

avdrag av utestående lån och reserverade belopp utgjorde den per 1 november

1934 för utlåning disponibla summan 1,034,608 kronor.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

I likhet med föregående år synes enligt kommissionens uppfattning icke

heller i år behov föreligga av anvisande av ytterligare medel till förstärkande

av fonden.

I efterföljande frenne sammanställningar ha för åstadkommande av överskadlighet

redovisats, hur de beräknade kostnaderna för hjälpverksamheten

fördela sig pa de olika anslagen. Härvid ha de beräknade kostnaderna — i

jämförelse med de i ovanstående tabeller upptagna beloppen — avrundats av

tidigare berörda anledningar.

Sammanställning

över beräknade inkomster och utgifter å anslaget för statliga och statskommunala

reservarbeten budgetåret 1934/1035.

Utgifter:

Kommissionens arbetsplatser, förvaltning och revision jämte

besvärsnämnden för reservarbetslöner..........

Statskommunala reservarbeten..............

Tillfälliga vägingenjörsassistenter.............

Summa

Inkomster:

Behållningen enligt bokslut 30/6 1934, kassabehållning,

utestående fordringar, inventarier

samt arbetsplatsernas förskottsmedel .... 7,693,508 kr.

Avgår bundna, fordringar, inventarier och arbetsplatsernas

förskottsmedel........ 5,517,687 »

Beviljade medel för budgetåret 1934/1935 .........

Summa

Brist..........................

Summa

52.500.000 kr.

15.400.000 »

100,000 >

68,000,000 kr.

2,175,821 kr.

46.000. 000 >

48,175,821 kr.

19,824,179 >

68.000. 000 kr.

Sammanställning

över beräknade inkomster och utgifter å anslaget till arbetslöshetens

bekämpande budgetåret 1934/1935.

Utgifter:

Dagunderstöd...................... 7,000,000 kr.

Hyreshjälp....................... 1,000,000 »

Arbetslös hetsutredningen................. 25,000 >

Sakkunniga i socialdepartementet............. 60,000 »

Föregående budgetår beviljade anslag till yrkesskolor m. m. . 130,417 >

Diverse myndigheter......... 10.040 »

Summa 8,225,457 kr.

överskott........................ 3,510,780 >

Summa 11,736,237 kr.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

Inkomster:

Behållning enligt bokslut 30/6 1934 ...... 2,835,949 kr.

Avgår utestående fordringar m. m....... 99,712 > 2,736,237 kr.

Anvisade medel för budgetåret 1934/1935 .......... 9,000,000 »

Summa 11,736,237 kr.

Sammanställning

över beräknade inkomster och utgifter å anslaget till särskilda åtgärder

i anledning av ungdomsarbetslösheten.

Utgifter:

Kursverksamhet..................... 1,250,000 kr.

Frivillig arbetstjänst................... 1,850,000 »

Ungdomsreservarbeten................... 200,000 »

Av Kungl. Maj:t disponerade medel........_• ■ . . 200,000 >

Summa 3,500,000 kr.

överskott..................... • ■ • 2,000,000 >

Summa 5,500,000 »

Inkomster:

Anvisade medel för budgtåret 1934/1935 .......... 5,500,000 kr.

Av det anförda framgår, att å anslaget till statliga och statskommunala reservarbeten

uppkommer en brist, som torde böra beräknas till 20 milj. kronor.

Samtidigt torde å de andra båda anslagen överskott å tillsammans 5.5 milj.

kronor uppkomma.

Kommissionen, som beräknar, att behov av förstärkningsanslag för statliga

och statskommunala reservarbeten kommer att göra sig gällande under februari

månad 1935, får anhålla, att Kungl. Majit matte vidtaga åtgärder för

tillgodoseende av detta behov.

TI. Medelsbehovet för budgetåret 1935/1936.

Med avseende på frågan örn medelsbehovet för budgetaret 1935/1936 far

kommissionen anföra följande.

Försiktigheten synes bjuda, att man även under nästkommande budgetår

räknar med ett icke obetydligt hjälpbehov, ehuru dock detta hjälpbehov sannolikt

blir av mindre omfattning än under innevarande budgetår. För innevarande

budgetår beräknas kostnaderna för statliga och statskommunala reservarbeten,

kontantunderstödsverksamhet ävensom ungdomshjälp komma att

belöpa sig till omkring 80 milj. kronor. Med hänsyn till det minskade hjälpbehov,

varmed kommissionen räknar, synes ett belopp av 50 milj. kronor böra

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

upptagas i staten för nästa års budget. Skulle förhållandena inom näringslivet

och pa arbetsmarknaden komma att utveckla sig i en gynnsammare riktning

än vad kommissionen ansett sig böra förutsätta, bör naturligen sistnämnda

belopp undergå en härav betingad minskning. Kommissionen hemställer, att

senare under innevarande budgetår få inkomma med de närmare beräkningar

rörande medelsbehovet för budgetåret 1935/1936, som då kunna vara möjliga

att verkställa.

Kommissionen har anmodats att jämväl angiva de särskilda kostnader, som

kunna beräknas för kommissionens centrala administration. Med anledning

härav anser sig kommissionen böra meddela vissa särskilda uppgifter rörande

ifrågavarande kostnader under vissa tidigare budgetår. Dessa framgå av följande

sammanställning. (Detaljerade uppgifter återfinnas i tabellbilaga 1.)

Budgetår Löner Expenser Summa

1930/1931 ......... 320,000 130,000 350,000

1931/1932 ......... 310.000 290,000 600,000

1932/1933 ......... 480,000 400,000 880,000

1933/1934 ......... 765,000 645,000 1,410,000

1934/1935 (beräkn..)..... 1,000,000 500,000 1,500,000

De i ovanstående tabell upptagna kostnaderna för »löner» omfatta ersättningar

till kommissionens ledamöter, avlöningar till samtliga till kommissionens

kansli i Stockholm knutna tjänstemän, arvoden åt överrevisorerna och

löner till dessas biträden, arvoden och löner åt besvärsnämnden och dess

tjänstemän ävensom ersättningar åt de av länsstyrelserna jämlikt 7 § i kungörelsen

nr 434/1934 utsedda revisorerna. Posten expenser avser samtliga kontorskostnader,

såsom hyra, trycksaker m. m., reseersättningar åt ledamöter och

inspekterande ingenjörer, sociala ombud m. fl. I expenser ingå jämväl kostnader

för sådana trycksaker, vilka från kommissionen tillhandahållas arbetslöshetskommittéerna

för deras rapportering och verksamhet, ävensom trycksaker,

som tillställas arbetsplatserna för deras rapportering och verksamhet.

Kommissionen anser sig böra betona vikten av att icke brist på medel för

verksamhetens administrerande lägger hinder i vägen för att densamma enligt

statsmakternas anvisningar avpassas efter arbetslöshetens och hjälpbehovets

förändringar.

Det beräknas, att kostnaderna under innevarande budgetår för kommissionens

centrala administration komma att belöpa sig till 1.5 milj. kronor. För

nästkommande budgetår bliva dessa kostnader naturligen mindre, därest, såsom

kommissionen räknat med, hjälpverksamheten kan inskränkas. Emellertid

vill kommissionen härvid icke underlåta framhålla, att kommissionens arbetsuppgifter

under de senare åren väsentligt utvidgats. I samband härmed torde

böra erinras örn det av Kungl. Maj :t den 30 juni 1934 åt kommissionen givna

uppdraget att inkomma med förslag till den ytterligare kontroll över tillämpningen

genom statens och kommunernas organ av regler gällande för hjälpverksamheten

vid arbetslöshet, som må anses påkallad. För resultatet av

denna utredning har kommissionen redogjort i skrivelse till Kungl. Majit den

s. 73 Kontrollera mot PDF

Arbetslöshetslcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

73

26 oktober 1934, däri kommissionen framhållit, att viss ökning av kommissionens

kontrollerande verksamhet vore erforderlig och att kommissionen hade

för avsikt att utöka antalet sociala ombud och inspekterande ingenjörer. Utökningen

av denna del av kommissionens verksamhet kommer naturligen att

öka kostnaderna för kommissionens verksamhet i jämförelse med tidigare år.

Jämväl i vissa andra avseenden ha kommissionens arbetsuppgifter i jämförelse

med tidigare undergått en utvidgning. Kommissionen vill härvid endast

erinra örn den utbyggnad kommissionens statistiska verksamhet undergått

och det flertal specialundersökningar av statistisk natur, som kommissionen

numera har att verkställa. Kommissionen anser sig därför icke kunna

räkna med att kostnaderna för kommissionens centrala administration under

budgetåret 1935/1936 skall kunna minskas i samma proportion, som hjälpverksamheten

inskränkes. Kommissionen beräknar kostnaderna till här förevarande

ändamål till ett belopp av 1,400,000 kronor, varav 900,000 kronor avse

löner och 500,000 kronor expenser.

Under åberopande av det ovan anförda får kommissionen anmäla, att medelsbehovet

för den statliga och statsunderstödda hjälpverksamheten vid oförvållad

arbetslöshet för budgetåret 1935/1936 synes kunna preliminärt uppskattas

till 50 miljoner kronor, varav 41 miljoner kronor till statliga och statskommunala

reservarbeten, 4.6 miljoner kronor till kontantunderstödsverksamhet,

3 miljoner kronor till särskilda åtgärder för bekämpande av ungdomsarbetslösheten

och 1.4 miljoner kronor till den centrala administrationen.

I behandlingen av detta ärende hava deltagit undertecknad Huss, ordförande,

samt ledamöterna Valsinger, Hagman, Bergman, Carell, Falk och

Paues.

Ledamoten Hagman har anfört reservation mot kommissionens ovan å sid.

63 framlagda förslag rörande ortstilläggen i vad avser omläggning av grunderna

för desammas beräkning.

Stockholm den 30 november 1934.

Underdånigst

På Statens Arbetslöshetskommissions vägnar:

GUNNAR HUSS

T. Hessler

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Arbetslöshetslcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

Anta/

200000

ISO 000

100000

50000

1933 /£

Diagram 1. Antal hjälpsökande arbetslösa åren 1930—1934.

Antal

150 000 H

100000-

50000

/ statliga reservarbeten sysselsatta

/ statskommunala

Dag understödda med statsbidrag

Ungdomshjälp

Kommunalt hjälpta

Ohjälpta

jan. febr. mars april maj juni juli aug. sept. o/et

Diagram 2. Hjälpsökande arbetslösa fördelade på olika hjälpformer.

Januari—oktober 1934.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

75

Tabellbilaga 1.

Tablå över kostnaderna för kommissionens centralförvaltning.

Text

1930—1931

1931-1932

1932-1933

1933-1934

Arvoden och löner...........

Kontorsomkostnader 1..........

Resor för ledamöter, sociala ombud och in- spektörer m. fl.............

Diverse kostnader............

Överrevisorernas arvoden och löner till bi- träden ................

Besvärsnämnden, arvoden och löner . . .

Övriga revisionskostnader........

208,630:28

90,483: 34

27,848:99

12,370:53

10,800: —

300,840:32

228,136:80

29,989:59

29,840: 63

9,664:35

459,561: 62

310,869:11

54,697:07

34,419:59

8,400: —

9,127:80

701,089: 07

524,166:22

66,843:05

54,150: 79

13,450: —

13,814:45

36,930:14

Kronor

350,133:14

598,471:69

877,075:19

1,410,443: 72

1 Enl. följande''specifikation:

1930—1931 1931-1932 1932-1933 1933-1934

Kontorsutensilier..........

Telefon, telegram o. porto.......

Kontorshyror med flyttnings- o. ändrings
kostnader.

............

Renhållning.............

Trycksaker ..............

Kontorsinventarier..........

Övriga kontorsomkostnader ......

12,755:18

26,939: 55

22,820:07

4,112:49

11,114:89

11,336:14

1,405: 02

26,617: 44

56,405:16

48,603:14

6,577: 07

24,807: —

62,528:49

2,598: 50

33,321:47

87,659:10

49,183:85

8,860: 89

39,963:70

89,835: 96

2,044:14

61,846:13

129,192:20

87,278:43

12,091:53

64,813: 66

163,188:46

5,755: 81

Kronor 90,483:34 228,136:80 310,869:11 524,166:22

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

De hjälpsökande arbetslösas fördelning

Yrkesgrupp

Stockholms

stad

Stockholms

län

Uppsala län

Söderman-

lands län

Östergötlands

län

Jönköpings

län

Kronobergs

län

Kalmar län

Gotlands län

Blekinge län

Kristianstads

län

Jordbruk och skogshushållning:

Jordbruk ..............

165

381

130

258

211

149

98

316

8

351

152

Skogshushållning..........

2

70

110

27

30

37

42

74

—

30

2

Industri och hantverk:

Gruvdrift och malmförädling ....

4

23

93

9

200

15

—

19

—

2

26

Jord-, sten- och ''glasindustri.....

35

129

48

68

66

81

247

499

9

1,616

206

Metall- och maskinindustri.....

937

321

38

113

128

91

31

255

2

90

34

Trävaruindustri........ .

121

114

173

135

135

124

43

240

5

20

26

Byggnadsverksamhet........

1,465

447

39

25

269

150

61

102

8

36

40

Läder-, hår-, gummi- o. d. industri . .

36

8

2

2

8

15

8

10

1

17

9

Textilindustri...........

10

1

—

1

61

16

2

6

—

—

5

Beklädnadsindustri.........

135

21

11

2

6

18

—

7

1

17

14

Närings- och njutningsmedelsindustri .

143

46

25

13

37

30

3

75

2

28

18

Kemisk teknisk- och belysningsindustri

12

3

2

2

2

105

—

15

—

1

4

Trämasse- och pappersindustri ....

30

69

8

1

35

8

43

11

—

3

—

Grafisk industri..........

73

14

—

—

5

1

—

6

—

2

3

Industri o. hantverk, ej särsk, specie . .

277

67

9

18

36

54

33

83

2

64

26

Sjöfart och fiske ..........

150

68

16

19

24

7

2

125

11

106

45

Handel och samfärdsel m. m.:

Kontors-, bank- o. försäkringspersonal

303

29

13

6

31

12

7

22

2

7

8

Butiks- och magasinspersonal ....

696

77

26

15

38

19

2

31

2

26

10

Hotell-, kafé och restaurangrörelse . .

265

9

3

5

7

16

2

9

2

7

5

Landtransport...........

865

154

28

61

129

60

16

93

16

67

45

Allmän och litterär verksamhet . . .

123

5

1

—

3

4

—

—

2

—

—

Handel o. samfärdsel, ej särsk. spec. .

7

3

9

3

7

7

3

2

—

2

3

Husligt arbete............

90

1

Arbete, ej hänförl. till annan grupp

(inbegripet grov- och diversearbetare ej

hänförliga till visst vrke)......

805

1,081

474

498

698

678

829

1,086

73

1,593

492

Samina

6,749| 3,141 l,258|l,28l|

2,16©! 1,69711,472|3,086

146 4,085

1,173

opaginerad Kontrollera mot PDF

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet. 7<

Tabellbilaga 2.

efter län och yrke den 31 oktober 1934.

1 Malmöhus

|| län

Hallands län

Göteborgs

stad

Göteb. o. Boh.

län i övrigt

Älvsborgs

län

Skaraborgs

län

Värmlands

län

Örebro län

Västman-

lands län

Kopparbergs

län

Gävleborgs

län

Västernorr-

lands län

1 Jämtands läa

Västerbottens

län

Norrbottens

län

Summa

Hela

riket

Därav

Städer

jands-

bygd

J

\

i 192

83

27

1

214;

227

175

1

865;

276

184

508

628

773

193

592

195

7,351

621

6,730

j i

[

23

_i

.

12

49

14

1,389

218''

43

952

1,217

1,416

727

230

252

6,967

25

6,942

I 34

2

1

|

4.

34

2

192

761

lil

775

137

_

■

_

1,435

3,878

lil

3,767

1 310

209

42:4,0061

103;

90

317

58

33

60

58

195

42

39

8

S,574

680

7,894

! 511

51

1,021

110

115''

64

88

69

102

69

115

78

15

5

12

4,465

3,661

804

! 92

45

429

40

77

45

390

92

77

428

655

1,840

66

518

745

6,675

1,637

5,038

387

109

294

136

132

45

244: 75

34

37

137

167

25

23

202

4,689

2,942

1,747

83

8

17

4

22

9

8

39

2

—

3

9

4

1

—

325

219

106

i 22

39

63

71

45

—

12

1

1

—

6

1

—

—

—

363

300

63

68

31

86

10

8

5

12

127

4

4

6

9

2

—

12

616

527

89

i 192

25

147

50

19

27

35

33

23

17

50

49

14

1

13

1,115

863

252

i 87

1

31

73

128

174

1

—

—

1

—

8

—

—

—

650

561

89

| 18

18i 39

4

101

13

45 6

1

27

50

512

80 66

9

1,197

167

1,030

12

2

67

4

O

8

6

i 5

2

2

1

4

o

—

3

225

205

20

| 185

6

127

26

19

24

30 27

26

16

71

35

i

14

24

1,300

878

422!

i

160

35

345

80

29

24

19] 18

3

3

76

72

i

3

34

1,475

994

481

!

80

6

: i38

1

6

13

10

j 21! 19

8

7

21

17

i

2

;

i ii

i 800

718

;

82

137

2b

| 380

J 23

34

23

261 33

19

17

41

31

ii

2

ia

1,759

1,579

| 180

37

''7

78

I 3

6

7

7

4

3

«

6

C

5

—

1 16

517

491

26

313

34

435

91

56

i 32

112

78

29

25

107

61

4c

7

9C

3,047

2,566

481

8

4

1 34

8

! i

£

2

c

1

- 20‘

204

i 3

7

2

11

7

3

2

2

6

1

4

IS

-

■: lif

50

1 68

1

i

1C

7

1

:

r

128

102; 26

!

1.533

27c

957

754

902

55912,31^

1,011

604

1,755

1,82.r

3,40(

8b

1,564 1.78''

28,37(

7,96l| 20,409

4,47C

1,031

14,777 5,7352,133

1,3041g,147

2,96(

1,310 4,735

5,21818,701

2,049 3,067|4,85f

B 84,81

28,062156,749

(i

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 29.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Arbetslöshetskomrnissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

Översikt över arbetslöshetskomrnissionens ekonomiska ställning den

Tillgångar.

L I Statskontoret innestående belopp:

a) Återstående å föreg, budgetårs anslag den */V 1938 24,139,799:40

b) Reservationsanslag till bekämpande av arbetslösheten

(Litt. V.B.7).............öjOOO.OOQ:

29,139,799: 40

Härav är utbetalt */* 33—»/s 34 ....... 25;312,754:96 3.827 044- 44

c) Lån till Tännäs kommun.................3’oooi— 3.830,044: 44

II. I Riksgäldskontoret innestående belopp:

Reservationsansl. till statliga och statskon! mun al a

reservarbeten (Litt. U. f. k. IV 6)........ 55,000,000: —

Tilläggsanslag................. 5,000,000: —

60,000,000: —

Härav är utbetalt ''/, 33—*>/« 34 ......... 59,030,515:58 960,484:42

III. Hos Arbetslöshetskom. i niles t. belopp:

1) Kassa och bankbehållningar:

a) För understödsverksh., liyreslijälp och friv.

arbetshäst...............

b) För stath och statskom. res.arb. m. m. .

2) Förskottsmedel för redovisning:

a) Vid stath

b) s frivillig arb.tjänst (kred.saldo).....

3) Till betalning förfallna fordringar:

A. För statt, reserrarbeten m. m.

a) Hos kommuner, vägstyrelser m. fl. för utförda

arbeten .............

b) Hos domänstyrelsen för avlöningar m. m.

c) > kommuner för ortstillägg.....

d) > diverse personer..........

802,489:07

1,236,336:12 2,038,825:19

1,117,042: 16

__789:62 1,116,252:54

991,735:45

969,484:42

B. För frivillig arbetsförtjänst.

Hos kommuner för dagunderstöd..... 19,462:31 4 oil 197- 76

4) Inventarier:

Arbetsmaskiner, arbetsredskap, förläggningsinventarier

m. m.

a) Stath reservarbeten m. m......... 3,408,909:54

b) Frivillig arbetsk anst.......... 81,039:75 3,489,949:29

7,656,224:78

Kronor 12,455,753:64

s. 79 Kontrollera mot PDF

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

79

Tabellbilaga 3.

30 juni 1934, upprättad i anslutning till kommissionens bokslut.

Skulder.

I. Ay medel hos Statskontoret res. belopp (V. B. 7):

a) Ay 1924 års riksdag anvisat färdigställningsanslag 3,100,000: —

varav utbetalats och överförts........ 3,080)224:97 19,775:03

b) Väglånefonden enl. Kungl, brev 3/o 21, 19/c 31

o. >*/« 32 .................. 2,000,000: —

Upplupna räntor 1931, 1932 o. 1933 ...... 72,498:86

2,072,498:86

varav utestående lån utgör.......... 961,500: — 1,110,998: 86

c) Diverse myndigheter:

Till befrämjande av företagsverksamhet

(max. kr. 2,000,000: — tot. anv. 1,981,985: —)

Skogs vårdsstyrelsen i Uppsala län

enl. K. br. 8/e 32 (tot. kr. 100,000: —), rest .

Länsstyrelsen i Norrbottens län

enl. K. br. 11 III. /1 33 (tot. kr. 21,000: —)....

> » lb/a 34 ( > > 13,000: —) ....

Länsstyrelsen i Västerbottens län

(enkla vägar o. broar) enl. K. br. 2Vr, 21/io, le/n

32, 19/s, “/« 33 (tot. kr. 350,000: —)....

Länsstyrelsen i Gbgs och Bohus län

enl. K. br. 34/s. 34 (premier till fiskare) . . .

Nya Varvs AB. Öresund, enl. K. br. 4/s o. **/s 34

Till uppför, av spannmålslagerhus

(tot. kr. 368,285), rest...........

Till anläggande av mejerier (tot. kr. 6,800:—) .

Övriga:

Länsstyrelsen i Gbgs o. Bohus län

enl. K. br. 26/i 34 (tot. kr. 10,200: —)....

Länsstyrelsen i Kopparbergs län

enl. K. br. 2,/‘ 34 (tot. kr. 1,456: 66) ....

Länsstyrelsen i Uppsala län

enl. K. br. 1,/s_ 34 (tot. kr. 55,870: —) ....

Länsstyrelsen i Östergötlands län

enl. K. br. l7/u 33 (tot. kr. 8,444: —), rest

Länsstyrelsen i Södermanlands län

enl. K. br. 27/i 34 (tot. kr. 14,500: —)....

Länsstyrelsen i Norrbottens län

enl. K. br. 9/a 34 (tot. kr. 33,780: —) . . .

» » -h » ( > c:a > 10,000: —) . . .

> > i7/t > ( » > 13,000: —) . . .

Byggnadsstyrelsen

enl. K. br. 29/s 34 (tot. kr. 2,000: —) ....

Birkagårdens folkhögskola

enl. K. br. 2,/io 33 (tot. kr. 16,500: —) . . .

II. Ay medel hos Riksgäldskontoret res. belopp

(U. f. k. IV 6):

Kungl. Maj:ts anv. för tillf, vägingeniörsassistenter

åt flertalet länsstyrelser (tot. c:a kr.50,000: —), rest c:a

III. Till disposition för verksamheten står:

a) Av medel hos Statskontoret (Litt. V. B. 7) . . . . 1,933,748: 28

b) > » Riksgäldskontoret (Litt. U.f.k. IV 6) 939,484:42

c) > > > Kommissionen

För understödsverksamhet och frivillig arbets
tjänst.

.................. 902,201:51

För stat!, och statskommunala rcservarbeten . 6,754,023:27 7,656,224:78 10 529 457''48

10,200: —

1,456:66

55,870: —

785: —

14,500: —

33,780: —

10,000: —

13,000: —

40:-

825:29 140,456:95 1,896,296:16

30,000: — 30.000: —

13,204: 32

21,000: —

13,000: —

63,506: —

150,000: —

48,000: —

309,555: —

6,800; — 625.065: 32

Kronor 12,455,753:64

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Arbetslöshetskommissionens skrivelse äng. medelsbehovet.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare medel för budgetåret

1934/1985 till statliga och statskommunala reservarbeten........ 1

I. översikt över arbetslöshetsläget år 1934............... 1

II. översikt över hjälpverksamheten under år 1934 ............ 19

1. Arbetslinjen.........................19

a) statliga reservarbeten....................19

b) statskommunala reservarbeten.................30

c) kommunala reservarbeten...................37

d) arbetslinjens omfattning...................38

2. Understödslinjen........................39

a) dagunderstöd........................39

b) hyreshjälpverksamhet....................46

c) kommunal understödsverksamhet................46

d) understödslinjens omfattning......•..........47

3. Särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten.......48

a) kursverksamhet.......................48

b) frivillig arbetstj anst.....................49

c) ungdomsreservarbeten....................51

4. Hjälpverksamhetens omfattning.................52

5. Besvärsnämnden för reservarbetslöner...............53

III. Lönerevisionen per den 1 maj 1934 ................. 54

IY. Förslag till författningsändringar m. m................58

1. Den statskommunala reservarbetslinjen..............58

2. Ortstillägg ..........................62

3. Kommunala reservarbeten....................64

V. Hjälpverksamhetens beräknade kostnader under återstoden av innevarande

budgetår...........................65

VI. Medelsbehovet för budgetåret 1935/1936............... 71

Diagram...............................74

Tabellbilagor.

1. Tablå över kostnaderna för kommissionens centralförvaltning......75

2. De hjälpsökande arbetslösas fördelning efter län och yrken den 31 oktober

1934 .............................. 76

3. översikt över arbetslöshetskommissionens ekonomiska ställning den 30 juni

1934, upprättad i anslutning till kommissionens bokslut........78

Stockholm 1935. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

360167

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:19 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj: Is proposition angående ytterligare medel för budgetåret 1931/1935 till statliga och stat sk o mm un edri res a1 i texten
  2. SU 1935:19 Statsutskottets utlåtande Nr 19 s. 1 i texten