Sök i Ratio Lex

Angående rätt för löjtnanterna E. V. Ekman och G. 0. Friberg samt furiren H. A. Schollin att tillgodoräkna sig viss tjänstetid för placering i löneliänseende

1935-01-25 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:38, Angående rätt för löjtnanterna E. V. Ekman och G. 0. Friberg samt furiren H. A. Schollin att tillgodoräkna sig viss tjänstetid för placering i löneliänseende

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 38.

1

Nr 38.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående rätt

för löjtnanterna E. V. Ekman och G. 0. Friberg

samt furiren H. A. Schollin att tillgodoräkna sig

viss tjänstetid för placering i löneliänseende; given

Stockholms slott den 25 januari 1935.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ivar Vennerström.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 25 januari 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vennerström anför:

Med anledning av hos Kungl. Majit gjorda ansökningar, avseende tjänstledighet

för vederbörande från innehavande beställning vid armén respektive

flygvapnet i och för fullgörande av uppdrag såsom instruktör vid persiska

försvarsväsendet, beviljade Kungl. Maj:t nedannämnda beställningshavare viss

tjänstledighet för ifrågavarande ändamål, nämligen:

dels, enligt beslut den 23 december 1932 och den 29 december 1933, löjtnanten

vid flygvapnet E. V. Ekman under tiden från och med den 1 januari

1933 till och med den 30 september 1934,

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 38.

189 36 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 3S.

dels, enligt beslut den 31 mars och den 7 juli 1933 samt den 11 maj 1934,

löjtnanten vid Norra skånska infanteriregementet G. O. Friberg under tiden

från och med den 10 juni 1933 till och med den 9 september 1934,

dels ock, enligt beslut den 29 december 1933, furiren vid andra flygkåren

H. A. Schollin under en tid av ett år, räknat från och med den 1 januari

1934;

dock med skyldighet för envar av dem att under tjänstledigheten frånträda

med innehavande beställning pa stat förenade avlöningsförmåner.

Uti särskilda till Kungl. Majit ställda skrifter hava Ekman, Friberg och

Schollin an hållit, att den av dem fullgjorda tjänstgöringen vid persiska försvarsväsendet.

måtte, i fråga örn Ekman och Friberg, få tillgodoräknas dem

för uppflyttning till högre löneklass enligt gällande officersavlöningsreglemente

den 20 maj 1927 (nr 170) samt, vad angår Schollin, få tillgodoräknas

honom för tillträdande av löneförhöjning enligt gällande manskapsavlöningsreglemente

den 11 maj 1928 (nr 128).

Flygstyrelsen har i yttranden den 9 oktober 1934 över Ekmans och Schollins

ansökningar anfört, att då ifrågavarande arbete vid persiska försvarsväsendet

till art och omfattning torde hava varit minst likvärdigt med det, som ålåge

vederbörande i hans beställning vid flygvapnet, samt då detsamma dessutom

varit av stort värde för höjandet av vederbörandes utbildning och erfarenhet,

flygstyrelsen ansåge, att bärande skäl förelåge för ett bifall till ansökningarna.

Arméförvaltningens civila departement har i utlåtande den 7 september 1934

över Fribergs ansökan till en början erinrat, hurusom, efter därom av riksdagen

lämnade medgivanden (skrivelser nr 222/1925 och nr 132 1929). Kungl.

Majit genom särskilda beslut den 6 juni 1925 och den 10 maj 1929 medgivit,

dels de beställningshavare vid armén, vilka fullgjort uppdrag att organisera

Persiens gendarmeri, dels ock två officerare, som fullgjort viss tjänstgöring

vid Finlands försvarsväsende, att för löneklassplacering få räkna sig

tillgodo den tid, de för sådant ändamål såsom lönlösa kvarstått i respektive

regementen och kårer, respektive åtnjutit tjänstledighet. I anslutning härtill

har civila departementet ifrågasatt, huruvida icke Kungl. Majit måtte finna

skäl föreslå riksdagen medgiva, att för sökandens uppflyttning i löneklass

finge såsom tjänstetid tillgodoräknas honom den tid, varunder han åtnjutit

tjänstledighet från innehavande beställning för tjänstgöring inom persiska

armén.

Försvarsväsendets lönenämnd, som den 22 oktober 1934 avgivit utlåtande

över förevarande ansökningar, har därvid anfört följande.

Lönenämnden finge till en början erinra örn, att nämnden tidigare i ett

flertal fall avgivit yttranden över av militära beställningshavare gjorda ansökningar

att såsom tjänstetid få tillgodoräkna tidsperioder, varunder de

haft anställning i utländsk krigstjänst. Lönenämnden hade därvid — senast

i den 27 november 1928 avgivet utlåtande över ansökningar av ryttmästaren

O. Ribbing och kaptenen N. E. Jonnick angående tillgodoräknande för uppflyttning

i löneklass av tjänstgöring vid det finska försvarsväsendet — på

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majus proposition nr 38.

anförda skäl hemställt, att Kungl. Majit måtte finna ifrågavarande ansökningar

icke kunna av Kungl. Majit bifallas. Vid sagda ärendens behandling

inom lönenämnden hade emellertid två ledamöter anmält från nämndens

majoritet avvikande mening och hade för sin del tillstyrkt bifall till berörda

ansökningar.

Kungl. Majit, sorn, såvitt lönenämnden hade sig bekant, tidigare lämnat

gjorda ansökningar av enahanda innebörd utan bifall, beslöt däremot i anledning

av sistberörda ansökningar att i proposition (nr 84) till 1929 års

riksdag föreslå riksdagen medgiva, att Ribbing och Jonnick finge för uppflyttning

i löneklass tillgodoräknas den tid, varunder de åtnjutit tjänstledighet

från sina beställningar vid krigsmakten för tjänstgöring vid Finlands

försvarsväsende. Till stöd härför hade föredragande departementschefen

anfört, bland annat, att riksdagen vid tvenne särskilda tillfällen med anledning

av i ämnet väckta motioner medgivit försvarsväsendet tillhörande personal

rätt att för uppfiyttning i löneklass tillgodoräkna sig tid, varunder

samtliga löneförmåner frånträtts. Sålunda hade riksdagen enligt skrivelse

den 2 maj 1924 (nr 121) medgivit, att den personal tillhörande flottan, som

deltagit i yachten Fidras världsomsegling, finge för uppfattning i löneklass

tillgodoräknas viss i skrivelsen närmare angiven tid, varunder tjänstledighet

av nämnda anledning åtnjutits. Vidare hade riksdagen enligt skrivelse den 25

maj 1925 (nr 222) medgivit, att de officerare och underofficerare, som fullgjort

uppdrag att organisera Persiens gendarmeri och som vöre på aktiv

stat vid svenska armén, finge i lönehänseende tillgodoräkna sig den tid, de

med vederbörligt tillstånd på grund av detta uppdrag såsom lönlösa kvarstått

i respektive regementen och kårer.

Kungl. Majits nyssnämnda proposition (nr 84) till 1929 års riksdag hade

jämväl av riksdagen bifallits.

Av den sålunda lämnade redogörelsen framginge, a.tt Kungl. Majit och

riksdagen i fall, jämförliga med dem, varom i nu föreliggande ansökningar

vore fråga, intagit en annan ståndpunkt än den, som tidigare företrätts av

majoriteten inom lönenämnden.

Med anledning härav hade lönenämnden funnit sig icke böra motsätta

sig, att proposition i syfte att tillmötesgå de i ansökningarna gjorda yrkandena

avlätes till riksdagen.

Vid ärendets behandling inom lönenämnden har en ledamot anmält från

nämndens majoritet avvikande mening, i det han för sin del velat avstyrka

bifall till de föreliggande ansökningarna.

I 7 § 5 mom. gällande officersavlöningsreglemente upptagen bestämmelse

angående rätt för officer att för placering i löneklass tillgodoräkna sig tid,

varunder han utfört arbete utom statens tjänst, har icke avseende på

sådan tjänstgöring, som med Ekmans och Fribergs ansökningar åsyftas;

ej heller lämnar avfattningen av 3 § gällande manskapsavlöningsreglemente

stöd för, att den utav Schollin fullgjorda tjänstgöringen utom riket må utgöra

förutsättning för tillträdande av löneförhöjning enligt samma reglemente.

Vid här angivna förhållanden kunna de föreliggande ansökningarna

bifallas först efter det riksdagens medgivande därtill inhämtats.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen, har riksdagen tidigare i ett

par fall medgivit militära beställningshavare att för uppfiyttning i löneklass

tillgodoräkna sig tid, varunder de, med avstående av samtliga löneförmåner,

Departements
chefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj-.ts proposition nr 38.

åtnjutit tjänstledighet från innehavande statstjänst för fullgörande av uppdrag

utom riket. Under åberopande härav finner jag det skäligt, att den

tjänstgöring, som nu ifrågavarande beställningshavare fullgjort utom riket,

må räknas dem tillgodo för placering i löneklass respektive för tillträdande

av löneförhöjning enligt vederbörligt avlöningsreglemente; och tillstyrker

jag alltså, att framställning i sådant syfte avlåtes till riksdagen.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att löjtnanterna vid flygvapnet E. Y. Ekman och vid Norra

skånska infanteriregementet G. O. Friberg samt furiren vid

andra flygkåren H. A. Schollin må för uppflyttning i löneklass

respektive tillträdande av löneförhöjning enligt vederbörligt

avlöningsreglemente tillgodoräknas tid, varunder de åtnjutit

tjänstledighet från innehavande beställning vid krigsmakten

för fullgörande av tjänstgöring vid persiska försvarsväsendet.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga vid

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Alf Ewerlöf.

Stockholm 1935. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:84 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående restitution i vissa fall av skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl. a1 i texten
  2. SU 1935:31 Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående rätt för löjtnanterna E. V. Ekman och G. O. Friberg samt furiren H. A. Schollin att tillgodoräkna si s. 1 i texten