Angående försäljning av en kronan tillhörig tomt i Landskrona
1935-01-25 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1935:46, Angående försäljning av en kronan tillhörig tomt i Landskrona
Dokumentets text
■Kungl. Majlis proposition nr 46.
1
tfr 46.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning
av en kronan tillhörig tomt i Landskrona;
given Stockholms slott den 25 januari 1935.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av hilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Ivar Vennerström.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 25 januari 1935.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,
Ekman, Sköld.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vennerström anför:
Sedan särskilda utredningsmän tillkallats för att verkställa utredning och
avgiva förslag till disposition genom försäljning eller annorledes av sådana lantförsvaret
tillhöriga jordbruksfastigheter, lägerplatser, delar av lägerplatser eller
andra fastigheter, vilka icke vidare kunde anses erforderliga för försvarets behov,
framlade dessa utredningsmän — de s. k. lantförsvarets markkommitterade
__ i skrivelse till chefen för försvarsdepartementet den 23 december 1930 förslag
angående dispositionen av tomten nr 7 i kvarteret Engelbrekt i Landskrona,
jämväl kallad fortifikationsbefälhavarens trädgård.
Nämnda tomts belägenhet framgår närmare av en till ärendet hörande karta.
Bihang lill riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 46. 232 ari
2
Kungl. Majus proposition nr 46.
I omförmälda skrivelse den 23 december 1930 anförde lantförsvarets markkommitterade,
bland annat, följande.
Kommitteradc hade besiktigat ifrågavarande tomt samt därvid kommit till
den uppfattningen, att densamma icke kunde komma att tagas i anspråk för
militära eller andra statliga ändamål, varför den lämpligen borde försäljas.
Kommitteradc hade vidtagit åtgärder i syfte att erhålla ett antagligt anbud å
tomten, och härutinnan förda förhandlingar hade resulterat i att kommitterade
fått mottaga ett den 22 november 1929 dagtecknat anbud från ägaren av angränsande
fastighet, stadskamreraren Edvin Svensson, vilket anbud lydde å
två kronor 50 öre per kvadratmeter, dock lägst 12,000 kronor. Enligt vid anbudet
fogat intyg av samma dag, utfärdat av stadsingeniören Bror Jeppsson
och byggmästaren August Jönsson, skulle tomten icke hava högre värde än
det belopp, som angåves i anbudet. Det av Svensson avgivna anbudet funne
kommitterade sig icke kunna förorda till antagande. I stället hade kommitterade
ansett sig böra undersöka möjligheten för en styckning av tomten på sådant,
sätt, att ett högre värde skulle kunna erhållas ur densamma. Dessa undersökningar
hade lett till ett skrivelsen bilagt förslag till tomtindelning, varigenom
ur tomten utvunnes sex nya tomter, vilka beräknades kunna försäljas till
lägst fem kronor per kvadratmeter. Kommitterade finge föreslå, att åtgärder
måtte vidtagas för mätning av tomten och att därefter en ändring av stadsplanen
för kvarteret genomfördes i huvudsak enligt grunderna för det av kommitterade
upprättade förslaget. Sedan gatumarken avståtts till staden, borde de nya
tomterna därefter genom vederbörande myndighets försorg försäljas till den
högstbjudande. En sådan lösning av frågan örn tomtens försäljning syntes kommitterade
vara att föredraga framför en försäljning av tomten i dess helhet.
Arméförvaltningens fortifikationsdepartement anförde, efter chefens för
södra arméfördelningen hörande, i utlåtande den 24 januari 1931, att departementet
icke hade något att erinra mot markkommitterades förslag.
I härefter den 16 april 1931 avgivet yttrande framhöll byggnadsstyrelsen,
bland annat, att styrelsen för sin del icke hade något att erinra mot att ifrågavarande
område försåldes. I likhet med markkommitterade funne byggnadsstyrelsen,
att försäljningen skulle kunna ske med större ekonomisk fördel för
kronan, därest området uppdelades i flera tomter i stället för att försäljas
odelat. Det i sådant syfte av markkommitterade framlagda stadsplaneförslaget
funne byggnadsstyrelsen emellertid icke vara tillfredsställande. Byggnadsstyrelsen
hade därför låtit upprätta ett nytt skissförslag till stadsplaneändring för
kvarteret Engelbrekt. Omkring 1,600 kvadratmeter av det till försäljning avsedda
området — mot enligt markkommitterades förslag omkring 1,500 kvadratmeter
— skulle vid genomförande av byggnadsstyrelsens förslag kunna utnyttjas
för bebyggelse. Med överlämnande av sistnämnda skissförslag förordade
byggnadsstyrelsen, att en eventuellt blivande ändring av stadsplanen för kvarteret
Engelbrekt vidtoges i huvudsaklig enlighet med sagda förslag.
Genom beslut den 8 maj 1931 uppdrog Kungl. Maj:t åt arméförvaltningens
fortifikationsdepartement att, med iakttagande av vad byggnadsstyrelsen i
ärendet anfört, gå i författning örn vidtagande av åtgärder för mätning av
ifrågavarande tomt och ändring av gällande stadsplan för kvarteret Engelbrekt
i och för ny tomtindelning.
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 46.
I skrivelse till Kungl. Majit den 12 september 1934 har nu arméförvaltningens
fortifikationsdepartement anfört i huvudsak följande.
På föranstaltande av fortifikationsdepartenientet hade ifrågavarande tomt
blivit den 1 augusti 1931 uppmätt och därvid befunnits innehålla 4,895.3 kvadratmeter.
Härefter hade fortifikationsdepartenientet i skrivelse till stadsfullmäktige
i Landskrona den 16 december 1931 hemställt, att stadsfullmäktige
mätte besluta ändring i den för tomten gällande stadsplanen i överensstämmelse
med byggnadsstyrelsens förut omförmälda förslag.
Med anledning härav hade å Landskrona stads byggnadskontor upprättats
ett nytt förslag till stadsplan för kvarteret Engelbrekt, vilket förslag emellertid
i vissa hänseenden skiljde sig från byggnadsstyrelsens förslag, bland annat
därutinnan, att enligt detsamma ett område av omkring 1,790 kvadratmeter —
mot enligt byggnadsstyrelsens förslag omkring 1,600 kvadratmeter skulle
kunna effektivt utnyttjas för bebyggelse. I ett över nu ifrågavarande förslag
den 27 juni 1934 till byggnadsnämnden i Landskrona avgivet yttrande hade
fortifikationsdepartementet uttalat, att det nu föreliggande stadsplaneförslaget
företedde väsentliga avvikelser från byggnadsstyrelsens förslag, men att departementet,
då förslagen syntes vara ur ekonomisk synpunkt för markägaren likvärdiga
och övervägande av vilketdera av dem, som finge anses fördelaktigast,
i allt fall torde komma under byggnadsstyrelsens och Kungl. Maj-.ts handläggliing,
för sin del icke hade anledning att framställa någon erinran mot det föreliggande
stadsplaneförslaget. _ .
Härefter hade från stadskamreraren Svensson till fortifikationsdepartenientet
inkommit en den 3 juli 1934 dagtecknad skrift, vari Svensson erbjudit sig att
för en köpeskilling av 15,000 kronor förvärva ifrågavarande tomt.
Departementet, som funnit det sålunda avgivna anbudet utgöra anledning
att låta undersöka, huruvida tilläventyrs högre anbud å tomten i dess helhet
skulle kunna erhållas, hade i sådant syfte låtit genom annonser i tidningarna
Korrespondenten Landskrona tidning, Landskrona-Posten, Skånska. Socialdemokraten
och Sydsvenska Dagbladet Snällposten utbjuda tomten till salu,
men vid utgången av den i annonserna bestämda anbudstiden hade varken inkommit
något anbud eller eljest någon ny spekulant å tomten givit sig tillkänna.
Av vad sålunda förekommit syntes framgå, att någon utsikt att för närvarande
försälja tomten i dess helhet till annan än Svensson, vilken såsom närmaste
granne torde hava ett särskilt intresse av att förvärva densamma, knappast
förelåge. Vid sådant förhållande hade departementet ansett sig böra undersöka.
huruvida det kunde anses vara för kronan fördelaktigast att antaga dennes
anbud å 15,000 kronor eller att, på sätt av markkommitterade och byggnadsstyrelsen
tidigare förordats, låta uppdela tomten i smärre byggnadstomter och
söka avyttra dessa.
Departementet hade härvid räknat med ett genomförande av det ovan berörda
förslaget till stadsplan. Enligt detta förslag skulle av tomten cirka 1,790
kvadratmeter få bebyggas med trevåningshus, cirka 2,385.3 kvadratmeter få
bebyggas med mindre uthus och cirka 260 kvadratmeter utgöra förgårdar, sorn
ej finge bebyggas. Till gatumark, vilken kunde beräknas få till staden avstås
utan ersättning, skulle åtgå cirka 460 kvadratmeter. Med frånräknande från
tomtens hela areal, 4,895.3 kvadratmeter, av sistnämnda areal örn cirka 460
kvadratmeter skulle uppkomma en areal av cirka 4,435.3 kvadratmeter att försäljas
såsom tomtmark. Denna siffra syntes vid beräkningarna kunna lämpligen
avrundas till 4,400 kvadratmeter.
Representanter för fortifikationsdepartementet, vilka a platsen besiktigat
ifrågavarande tomt, hade funnit, att denna, ehuru jämförelsevis centralt belä
-
4
Kungl. Majus proposition nr 46.
gen i staden, dock läge i ett kvarter med gammal, delvis fallfärdig bebyggelse,
vars grannskap måste verka tillbakahållande å tomtspekulanter med större anspråk.
Därest tomten skulle kunna inom en icke alltför avlägsen framtid försäljas,
syntes följaktligen böra räknas med ett relativt lågt pris. Det av lantförsvarets
markkommitterade på sin tid angivna försäljningspriset, minst fem
kronor per kvadratmeter, syntes i det liela val avvägt. För den mark, som beräknades
kunna försäljas, cirka 4,400 kvadratmeter, skulle efter sistangivna
beräkningsgrund komma att inflyta minst 22,000 kronor.
Emellertid torde en försäljning av tomtmarken på dylikt sätt komma att
draga en relativt lång tid samt medföra vissa försäljningskostnader. Någon
säkerhet för, att försäljningen i sin helhet överhuvud skulle kunna genomföras
på detta sätt, kunde ej heller anses föreligga, och vid en försäljning av allenast
vissa delar minskades uppenbarligen möjligheterna att från de osålda delarna
erhålla en tillfredsställande avkastning. Räknade man med dessa risker och
olägenheter, syntes man knappast kunna sätta tomtens nuvärde, beräknat under
förutsättning av en blivande försäljning i mindre delar, till högre belopp än
15,000 kronor.
På grund av ovan angivna förhållanden hade fortifikationsdepartementet
ansett det av Svensson avgivna anbudet å 15,000 kronor, varigenom möjliggjordes
för kronan att omedelbart avhända sig hela tomten, kunna från kronans
sida godtagas.
Emellertid funnes två smärre områden av tomten, i fråga örn vilka särskilda
förhållanden förelåge. Sålunda hade till angränsande tomten nr 16 i kvarteret
Engelbrekt, vilken tomt av kronan enligt en år 1854 upprättad handling vore
emot tomtören upplåten till skräddaren Carl F. Grip och nu innehades av
dennes son förre muraren Vilhelm Grip, utan känd rättsgrund och utan gottgörelse
till kronan, kommit att hävdas ett mindre jordstycke av nu ifrågavarande
tomt. På samma sätt hade till tomten nr 15 i samma kvarter, vilken
numera ägdes av Landskrona stad och disponerades av dess fattigvårdsstyrelse,
likaledes utan känd rättsgrund kommit att hävdas ett mindre område av den
ifrågavarande tomten nr 7. Ovan angivna intrång å tomten nr 7, vilka möjligen
tillkommit i god tro, syntes hava ägt rum sedan lång tid tillbaka. Med
hänsyn härtill och till vissa ömmande omständigheter i fråga örn förre muraren
Grip och hans hustru hade departementet ansett det ej böra ifrågakomma att
under dessa makars livstid beröva dem den av dem brukade delen av tomten
nr 7, ävensom att motsvarande hänsyn borde visas stadens fattigvårdsstyrelse.
Å andra sidan hade departementet funnit ofrånkomligt, att möjlighet bereddes
att efter makarna Grips död erhålla en förändrad disposition av ifrågavarande
områden. I syfte att tillgodose angivna önskemål hade stadskamreraren Svensson
i en den 6 augusti 1934 dagtecknad handling förbundit sig att, därest han
förvärvade tomten nr 7, under makarna Grips livstid tillåta makarna och Landskrona
stads fattigvårdsstyrelse att utan avgift bruka de av vederbörande nu
disponerade delarna av tomten. Denna förbindelse hade departementet ansett
täcka makarna Grips och fattigvårdsstyrelsens under förhanden varande förhållanden
skäliga anspråk.
Såsom köpevillkor i övrigt syntes böra gälla, att det skulle åligga köparen
att ensam gälda samtliga kostnader för eventuellt erforderliga mätningsförrättningar
rörande tomten ävensom lagfartskostnaderna.
Beträffande dispositionen av köpeskillingen syntes, på sätt skett enligt
kungl, brev den 20 april 1934, angående riksdagens skrivelse nr 128 i fråga örn
försäljning av vissa kronan tillhöriga markområden i Landskrona, böra föreskrivas,
att köpeskillingsmedlen, efter avdrag av utbetalade mätnings- och
annonskostnader å tillhopa 170 kronor 85 öre, skulle tills vidare av fortifikationsdepartementet
särskilt bokföras för att. efter inhämtande i varje fall av
riksdagens medgivande, användas till markförvärv för lantförsvarets räkning.
Kungl. Majlis proposition nr 46.
5
Under åberopande av det anförda hemställde fortifikationsdepartementet, att
Kungl. efter inhämtande av riksdagens samtycke, måtte dels medgiva,
att den kronan tillhöriga tomten nr 7 i kvarteret Engelbrekt i Landskrona
finge försäljas till stadskamrerare!! Svensson eller hans rättsinnehavare för en
köpeskilling av 15,000 kronor och på villkor i övrigt, att köparen skulle ensam
svara för kostnaderna för eventuellt erforderliga mätningsförrättningar ävensom
för lagfart å tomten, så ock förbinda sig att under förre muraren Vilhelm
Grips och hans hustrus livstid låta dessa personer samt Landskrona stads fattigvårdsstyrelse
utan ersättning disponera de av dem nu innehavda delarna av tomten,
dels ock föreskriva, att inflytande köpeskillingsmedel skulle, efter avdrag av
de utav departementet förskjutna mätnings- och annonskostnader, av fortifikationsdepartementet
tills vidare särskilt bokföras för att, efter inhämtande i varje
fall av riksdagens medgivande, användas till markförvärv för lantförsvarets
räkning.
Över fortifikationsdepartementets förevarande framställning har byggnadsstyrelsen
den 17 januari 1935 avgivit infordrat utlåtande.
Byggnadsstyrelsen har därvid erinrat, att styrelsen i sitt förut omförmälda
yttrande den 16 april 1931 framhållit, att styrelsen för sin del icke hade något
att erinra mot, att ifrågavarande område försåldes, samt att styrelsen, i likhet
med lantförsvarets markkommitterade, ansåge, att försäljningen skulle kunna
ske med större ekonomisk fördel för kronan, därest området uppdelades i flera
tomter i stället för att försäljas odelat. I anslutning härtill har nu styrelse!!
meddelat, att förslag till ändring av stadsplanen, avseende en dylik uppdelning
av området, blivit upprättat samt att detta förslag, enligt vad styrelsen under
hand erfarit, numera vore antaget av stadsfullmäktige i Landskrona.
Med anledning av vad fortifikationsdepartementet anfört i fråga örn beräkningen
av områdets försäljningsvärde har byggnadsstyrelsen framhållit, att
det av markkommitterade angivna priset av fem kronor per kvadratmeter
knappast torde kunna påräknas för hela den till 4,400 kvadratmeter angivna
delen av området, som skulle kunna försäljas såsom tomtmark. Enligt nyssnämnda
stadsplaneförslag skulle nämligen omkring 1,000 kvadratmeter tomtmark
såsom gärdsmark tilläggas utmed gata belägna tomter, vilka icke tillhörde
kronan. Denna gärdsmark torde icke kunna åsättas ett högre värde än
omkring tre kronor per kvadratmeter. Med tillämpning beträffande deli övriga
tomtmarken av det utav markkommitterade angivna ä-priset skulle alltså det
till försäljning nu avsedda området representera ett värde av omkring 20,000
kronor (3,400 X 5 + 1,000 X 3).
Byggnadsstyrelsen har slutligen meddelat, att styrelsen med hänsyn till de
synpunkter, som fortifikationsdepartementet anfört till stöd för en omedelbar
försäljning av tomten i dess helhet, ävensom i betraktande av de mindre gynnsamma
förhållanden, som, enligt vad styrelsen under hand erfarit, numera vore
rådande å fastighetsmarknaden i Landskrona, funne sig icke böra avstyrka,
att hela tomten nu försåldes till ett pris av 15,000 kronor.
Ifrågavarande tomt, i areal innehållande 4,895.3 kvadratmeter, har under de Dopartementssenare
åren varit utarrenderad till trädgård mot en mindre avgäld; tomtens clwfonnuvarande
arrendator är förbemälde stadskamrerare!! Svensson.
6
Kungl. Majlis proposition nr 46.
Då tomten icke erfordras för försvarsväsendets räkning och ej heller eljest
behov föreligger att utnyttja densamma för statligt ändamål, har jag ej något
emot att tomten försäljes.
Av utredningen i ärendet synes mig framgå, att det utav Svensson erbjudna
priset för tomten, 15,000 kronor, torde vara det högsta, som under nuvarande
förhållanden står att erhålla. På grund härav och med åberopande av vad
myndigheterna anfört till stöd för en omedelbar försäljning av tomten i dess
helhet anser jag mig böra tillstyrka godtagande av den sålunda erbjudna köpeskillingen.
I övrigt torde för försäljningen böra uppställas de villkor, som
innefattas i fortifikationsdepartementets förslag.
Beträffande dispositionen av köpeskillingen anser jag mig ej böra biträda
fortifikationsdepartementets framställning, att den behållna delen därav måtte
få reserveras för att framdeles användas till markförvärv för lantförsvarets
räkning. Jag föreslår i stället, att behållningen, i överensstämmelse med vad
såsom regel är fallet beträffande inflytande försäljningsmedel för lantförsvarets
fastigheter, tillgodoföres lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål.
Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att tomten nr 7 i kvarteret Engelbrekt i Landskrona, i areal
innehållande 4,895.3 kvadratmeter, må försäljas till stadskamreraren
Edvin Svensson eller hans rättsinnehavare för en köpeskilling
av 15,000 kronor och i övrigt på de av arméförvaltningens
fortifikationsdepartement föreslagna villkor, samt
att köpeskillingen må, efter avdrag av försäljningskostnaderna,
tillgodoföras lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga vid
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Alf Eiverlof.
Stockholm 1935. K. L. Beckmans Boktr.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1935:245 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av en kronan tillhörig tomt i Landskrona. a1 i texten
- JoU 1935:73 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av en kronan tillhörig tomt i Landskrona jämte i ämnet väckt motion. s. 1 i texten