Angående pension åt rytt mästar en i förutvarande Skånska husarregementets reserv N. E. L. P:son Henning
1935-01-25 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1935:47, Angående pension åt rytt mästar en i förutvarande Skånska husarregementets reserv N. E. L. P:son Henning
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 47.
1
Nr 47.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pension
åt rytt mästar en i förutvarande Skånska husarregementets
reserv N. E. L. P:son Henning; given
Stockholms slott den 25 januari 1935.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det
förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Ivar Vennerström.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 25 januari 1935.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.
Departementschefen, statsrådet Vennerström, anför:
Enligt förordningen den 15 november 1912 (nr 413) angående arméns reserver
av befäl och civilmilitär personal, vilken förordning numera ersatts av förordningen
den 27 september 1927 (nr 364) angående befäl och civilmilitär personal
i arméns reserver men fortfarande gäller beträffande viss äldre reservpersonal,
utgöres officerspersonalen i regementes reserv av, bland annat, officerare, som
vid eller efter avgång från beställning på stat utan rätt till fyllnadspension på
ansökan vunnit inträde i regementes reserv. Enligt § 4 mom. 3 i förstnämnda
förordning äro dessa officerare skyldiga att fullgöra en repetitionsövning minst
vart tredje år intill utgången av det kalenderår, då de uppnå 40 års ålder.
Bihang till riksdagens protokoll 1935, 1 sami. Nr 47,
254 85
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 47.
Dylik repetitionsövning skall enligt § 4 mom. 4 i samma förordning fullgöras
första gången senast tredje året efter det, då vederbörande såsom fast anställd
sista gången deltog i regementsövning. Jämlikt § 17 jämförd med § 16 mom. 3
i förordningen utgår till den, som fullgjort stadgad tjänstgöring, efter uppnåendet
av 55 års ålder pension med 300 kronor för år, varvid vederbörande
blir skyldig att kvarstå i reserven intill fyllda 65 år. Å det sålunda angivna
pensionsbeloppet utgå därjämte vissa tilläggsförmåner.
Uti skrivelse till Kungl. Majit den 18 oktober 1934 bar chefen för Skånska
kavalleriregementet gjort framställning örn beviljande av pension åt ryttmästaren
i förutvarande Skånska husarregementets reserv N. E. L. P:son Henning
och därvid anfört i huvudsak följande.
Vid granskning av Hennings tjänstgöringsförhållanden i och för dennes berättigande
att komma i åtnjutande av pension vid under år 1935 uppnådda 55
års ålder hade det ådagalagts, att Henning, vilken den 2 november 1917 inträdde
i Skånska husarregementets reserv och sålunda haft skyldighet att jämlikt
förordningen den 15 november 1912 angående arméns reserver av befäl
och civilmilitär personal fullgöra en repetitionsövning senast under år 1920,
då han den 2 mars uppnådde 40 års ålder, icke varit i tjänst eller blivit inbeordrad
till tjänstgöring vid Skånska husarregementet. Då så icke skett, hade
från regementets sida uppenbarligen ett fel blivit begånget. Anledningen härtill
hade icke kunnat utrönas, vare sig den varit beroende på förbiseende eller
på missuppfattning av förordningens mening, i det att Henning redan i början
av år 1920 uppnått 40 levnadsår.
Henning, som utnämnts till officer den 7 december 1900, hade kvarstått på
stat till den 16 oktober 1915, då han erhållit tillstånd att kvarstå lönlös i regementet
under två år. Den 2 november 1917 hade han erhållit avsked med tillstånd
att såsom ryttmästare inträda i regementets reserv. Ehuru han varit
på och över stat under 17 år och därunder fullgjort honom åliggande regementsövningar,
skulle han sålunda genom ovan anförda, av honom oberoende
förhållanden till följd av en icke fullgjord repetitionsövning bliva utestängd
från möjligheten att erhålla pension.
Vid jämförelse med andra officerare i reserven, vilka fullgjort stadgad
tjänstgöring för erhållande av reservpension, torde framgå, att Henning fullgjort
flera repetitionsövningar än mången annan pensionstagare.
Under sådant förhållande och för att Henning oförskyllt ej måtte gå miste
om pensionsförmånen hemställde regementschefen, antingen att Henning av
nåd måtte få anses hava fullgjort all honom författningsenligt åliggande tjänstgöring
för att komma i åtnjutande av pension såsom ryttmästare i reserven
eller att han måtte få inbeordras till fullgörande av den repetitionsövning örn
42 dagar, som han författningsenligt borde hava fullgjort under år 1920.
Av en handlingarna i ärendet bifogad avskrift av en den 10 oktober 1934
dagtecknad skrivelse från arméförvaltningens civila departement till chefen för
Skånska kavalleriregementet framgår, att departementet — enär Henning icke
fullgjort den repetitionsövning, som det jämlikt § 4 mom. 4 i 1912 års reservbefälsförordning
ålegat honom att efter inträdet i reserven fullgöra före utgången
av år 1920 — genom beslut nyssnämnda dag funnit sig icke kunna
bifalla en av Henning gjord framställning örn erhållande av pension.
3
Kungl. Majus proposition nr 47.
Uti utlåtande i ärendet den 26 oktober 1934 har arméförvaltningens civila
departement anfört följande.
Civila departementet finge erinra därom, att departementet den 30 oktober
1925 prövat en av förtidsavgångne fanjunkaren i Göta livgardes reserv A. L.
Svensson gjord ansökning örn pension icke kunna bifallas, enär Svensson icke
fullgjort en honom efter inträdet i reserven författningsenligt åliggande repetitionsövning.
I anledning av en inom andra kammaren väckt motion (nr 13)
hade emellertid 1927 års riksdag (riksdagens skrivelse nr 214) — med hänsyn
till att Svensson icke erhållit inkallelse till nämnda repetitionsövning samt till
hans långa anställningstid i statens tjänst — medgivit, att den omständigheten,
att Svensson icke i allo fullgjort den militära tjänstgöring, som ^enligt 1912
års reservbefälsförordning erfordrades för erhållande av pension såsom underofficer
i reserven, icke skulle utgöra hinder för honom att komma i åtnjutande
av den pension, vartill han enligt bestämmelserna i nämnda förordning eljest
kunde finnas berättigad.
Henning hade, i likhet med Svensson, utan eget förvållande icke blivit inkallad
till en repetitionsövning. På grund härav och då i övrigt omständigheter
liknande dem, som föranlett riksdagens ovannämnda medgivande, syntes föreligga
beträffande Henning, ansåge departementet det vara med rätt och billighet
överensstämmande, att denne komme i åtnjutande av den pension, som skulle
tillkommit honom, därest han efter inträdet i reserven fullgjort den omförmälda
repetitionsövningen.
Departementet finge alltså hemställa, att Kungl. Maj :t .mätte föreslå riksdagen
medgiva, att den omständigheten, att Henning icke i allo fullgjort den
militära tjänstgöring, som enligt 1912 års reservbefälsförordning .skolat av
honom fullgöras för erhållande av pension såsom officer i reserven, icke måtte
utgöra hinder för honom att komma i åtnjutande av den pension, vartill han
eljest kunde finnas berättigad.
Statskontoret, som ävenledes hörts över den gjorda framställningen, har i
yttrande den 7 januari 1935, under åberopande av vad arméförvaltningens civila
departement anfört i sitt nyss omförmälda utlåtande den 26 oktober 1934, förklarat
sig icke vilja göra erinran mot bifall till den i samma utlåtande gjorda
hemställan.
Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Henning, som är född den 2 mars
1880, den 26 oktober 1917 erhållit tillstånd att från och med den 2 påföljande
november såsom rjJtmästare inträda i Skånska husarregementets reserv efter
att förut sedan den 7 december 1900 hava tillhört samma regemente såsom
officer på eller över stat. Före inträdet i reserven har han såsom fast anställd
senast under år 1917 deltagit i regementsövning. Jämlikt § 4 mom. 3 och 4 i
reservbefälsförordningen den 15 november 1912, vilken förordning är å Henning
tillämplig, har Henning varit skyldig att senast under år 1920 fullgöra ytterligare
en repetitionsövning. Denna repetitionsövning har icke av Henning fullgjorts.
Genom sin uraktlåtenhet i förevarande avseende har Henning icke uppfyllt
de villkor beträffande tjänstgöring, som i 1912 års reservbefälsförordning
föreskrivas för erhållande av reservbefälspension, och arméförvaltningens civila
departement har på grund härav förklarat sig icke kunna tillerkänna honom
dylik pension.
Departements
chefen.
4
Kungl. Majus proposition nr 47.
Da emellertid Hennings uraktlåtenhet att fullgöra ifrågavarande repetitionsövning
icke beror på någon försumlighet från hans sida utan på den omständigheten,
att vederbörande militära myndigheter underlåtit att inkalla
honom till tjänstgöringen i fråga, anser jag det obilligt, att han till följd därav
skall gå miste örn den reservbefälspension, som eljest skulle hava tillkommit
honom, i synnerhet som han i övrigt fullgjort militär tjänstgöring i betydligt
större utsträckning än flertalet av de officerare i reserven, vilka erhålla dylik
pension. T anslutning till de i ärendet hörda myndigheternas förslag finner jag
mig därför böra tillstyrka, att Henning tillerkännes rätt till pension enligt bestämmelserna
i 1912 års reservbefälsförordning utan hinder av, att han icke
i allo fullgjort den militära tjänstgöring, som enligt föreskrifterna i nämnda
förordning erfordras för pensions erhållande.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen medgiva,
att den omständigheten, att ryttmästaren i förutvarande
Skånska husarregementets reserv N. E. L. P ison Henning icke
i allo fullgjort den militära tjänstgöring, som enligt förordningen
den 15 november 1912 angående arméns reserver av befäl och
civilmilitär personal skolat av honom fullgöras för erhållande av
pension såsom officer i reserven, icke må utgöra hinder för
honom att komma i åtnjutande av dylik pension.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga vid
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Alf Ewerlöf.
Stockholm 1935. K. L. Beckmans Boktr.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- BU 1935:45 Bankoutskottets utlåtande Nr 45 s. 6 i texten