Sök i Ratio Lex

Angående anslag till domstolen för ekonomiska stridsåtgärder

1935-01-16 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:54, Angående anslag till domstolen för ekonomiska stridsåtgärder

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

1

Nr 54.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

till domstolen för ekonomiska stridsåtgärder; given

Stockholms slott den 16 januari 1935.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för denna dag vill Kungl. Majit härmed föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 16 januari 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Departementschefen, statsrådet Möller anför efter gemensam beredning

med chefen för justitiedepartementet:

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (V. p. 9—10) har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i

ämnet, till domstolen för ekonomiska stridsåtgärder för nästa budgetår beräkna

ett belopp av dels 40,000 kronor för avlöningar, dels 10,000 kronor

för omkostnader.

Sedan Kungl. Majit förut denna dag beslutat till riksdagen avlåta proposition

med förslag till lag örn vissa ekonomiska stridsåtgärder, ber jag att nu

få till slutlig behandling upptaga frågan örn anslag till nämnda domstol.

Bihang till riksdagens protokoll W35. 1 sami. Kr 54.

in sr.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

Enligt berörda förslag skola mål, som avse tillämpningen av ifrågavarande

lag, upptagas och avgöras av en för hela riket gemensam domstol,

benämnd domstolen för ekonomiska stridsåtgärder. Domstolen skall hava

sitt säte i Stockholm samt bestå av ordförande och åtta ledamöter, vilka

förordnas av Konungen för viss tid. Ordföranden och en ledamot, vilken

förordnas att vara vice ordförande, skola vara lagkunniga och i domarvärv

erfarna. En ledamot skall äga särskild insikt och erfarenhet i såväl arbetsförhållanden

som ekonomiska förhållanden i allmänhet. Bland övriga ledamöter

skola finnas företrädare för de viktigaste närings- eller yrkesintressen, som

beröras av lagen. För vice ordföranden och övriga ledamöter förordnar Konungen

ersättare. Domstolen sammanträder på kallelse av ordföranden så

ofta det erfordras för måls handläggning. Där så prövas nödigt, må domstolen

sammanträda å ort utom Stockholm. Domstolen föreslås vara domför

med ordförande och fyra ledamöter. Bland de ledamöter och ersättare, som

företräda särskilda intressen, har ordföranden att tillkalla dem, som i det

särskilda fallet äga största sakkunskap, varvid dock skall iakttagas att motsatta

intressen bliva i lika mån företrädda. Vid domstolen skall tillika

vara anställd en eller, därest så erfordras, flere åklagare med uppgift att

föra talan om ansvar för åsidosättande av förbud eller föreskrift, som meddelats

av domstolen. Åklagare förordnas av Konungen.

Enligt förslaget äger ifrågavarande domstol att under vissa förutsättningar

till prövning upptaga jämväl mål enligt lagen örn kollektivavtal.

Den föreslagna lagen är avsedd att träda i kraft den 1 juli 1935 och gälla

till och med den 31 december 1938.

Kostnaderna för den nya domstolen torde i stort sett kunna uppskattas

med ledning av förhållandena vid arbetsdomstolen, givetvis med beaktande

av de skiljaktigheter, som påkallas av olikheten i domstolarnas uppgifter

och omständigheterna i övrigt. Viss ledning synes ock kunna erhållas av

erfarenheterna från den år 1933 inrättade norska s. k. bojkottdomstolen,

vilken motsvarar den nu föreslagna domstolen. Jag har därför låtit infordra

vissa uppgifter rörande nämnda domstol. Uppenbart är, att då det här

gäller en för landet helt ny och oprövad verksamhet, vars omfattning icke

låter sig med någon grad av säkerhet på förhand bedömas, stor försiktighet

bör iakttagas vid fastställande av stat för den nya domstolen. Lika klart är

emellertid, att arvodena till domstolens ordförande och ledamöter icke få

tillmätas alltför snävt, örn man för dessa befattningar skall kunna påräkna

de högt kvalificerade krafter, som erfordras för att domstolen skall på ett

tillfredsställande sätt fylla sin grannlaga uppgift samt hos båda parterna förvärva

nödig auktoritet.

Med dessa allmänna utgångspunkter går jag nu att framlägga beräkningar

angående kostnaderna under nästa budgetår för den nya domstolen. I enlighet

med de nya grunderna för riksstatens uppställning torde härvid avlöningskostnaderna

böra beräknas för sig och övriga omkostnader för sig.

Vad då först angår avlöningskostnaderna, torde man, såvitt nu kan be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majus proposition nr 54.

dömas, kunna räkna med, att domstolens samtliga ledamöter, alltså även

ordföranden, skola uppehålla sina befattningar vid sidan av annan verksamhet.

Att på förhand beräkna domstolens arbetsbörda låter sig, som nyss

antytts, av naturliga skäl knappast göra, men till ledning för ett bedömande

härutinnan kan nämnas, att antalet sammanträden under första verksamhetsåret

utgjorde vid arbetsdomstolen 49 samt vid den norska bojkottdomstolen

54, därav 35 med parter och vittnen närvarande. Under andra verksamhetsårets

första kvartal höll sistnämnda domstol emellertid endast 5 sammanträden.

Vid utmätande av arvode åt ordföranden må särskilt beaktas, att den

auktoritet, domstolen kan komma att förvärva, liksom beträffande arbetsdomstolen

i hög grad beror av ordförandens person. Ordföranden bör därför

äga hög juridisk kompetens och besitta förutsättningar att leda en process,

byggd på muntlighets- och omedelbarhetsgrundsatserna. Han bör

tillika äga god kännedom örn förhållandena på arbetsmarknaden och förståelse

för parternas synpunkter. På ordföranden torde även ankomma att

— med biträde av en sekreterare — uppsätta förslag till domstolens domar

och övriga beslut samt övervaka expedieringen av desamma. Med hänsyn

till omöjligheten att på förhand bedöma arbetets omfattning torde avgörande

skäl tala för att ersättningen beräknas utgå med dels ett fast årsarvode,

dels visst arvode för sammanträdesdag. Pastställes det förra till 4,000 kronor

för år och dagarvodet till förslagsvis 100 kronor, skulle med ett genomsnittligt

antal sammanträdesdagar av 45 per år den sammanlagda ersättningen

till ordföranden komma att belöpa sig till 8,500 kronor. En ersättning

enligt dessa grunder synes mig skälig. Till jämförelse må nämnas,

att åt ordföranden i den norska bojkottdomstolen anslagits ett arvode av

7,200 norska kronor per år, dock att ordföranden med hänsyn till en del

extra arbete vid domstolen under första verksamhetsåret uppburit sammanlagt

7,700 kronor.

Jämväl ledamöterna torde, i likhet med arbetsdomstolens ledamöter,

böra erhålla ersättning i form av såväl fast årligt arvode som visst arvode

per sammanträdesdag. Årsarvodet torde kunna bestämmas till 2,000 kronor

för vice ordföranden och 1,000 kronor för envar av övriga sju ledamöter,

medan dagarvodet, i analogi med gällande grunder för arbetsdomstolens ledamöter,

lämpligen kan sättas till 60 kronor för vice ordföranden och dennes

ersättare samt 40 kronor för övriga ledamöter och deras ersättare. Räknas

med ovan angivna antal sammanträdesdagar per år och antages vidare, att

i varje sammanträde deltaga, förutom ordföranden och vice ordföranden, fem

ledamöter, skulle för bestridande av ledamöternas dagarvoden åtgå 11,700

kronor eller i runt tal 12,000 kronor. Lägges härtill det fasta arvodet, skulle

arvodeskostnaderna för domstolens ledamöter (utom ordföranden) och deras

ersättare uppgå till (12,000 + 9,000) 21,000 kronor.

I förenämnda lagförslag förutsättes, att flere åklagare skola kunna anställas

vid domstolen. Det torde emellertid tillsvidare vara tillräckligt att

i domstolens stat uppföra en åklagarbefattning. Med hänsyn till åklagarens

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

begränsade uppgift — att beivra åsidosättande av förbud eller föreskrift, som

meddelats av domstolen — synes man oek kunna räkna med, att denna befattning

åtminstone till en början handkaves såsom bisyssla. Innehavare av

åklagarbefattning vid domstolen bör vara behörig utöva domarämbete och även

någon tid hava tjänstgjort såsom domare eller åklagare vid allmän domstol.

Helst bör han jämväl äga någon kännedom örn förhållandena på arbetsmarknaden.

Jag föreslår, att för arvode till åklagaren tillsvidare beräknas ett

belopp av 200 kronor per månad eller alltså 2,400 kronor per år.

Utom nu nämnda, i lagförslaget upptagna befattningshavare torde — liksom

vid arbetsdomstolen — böra anställas en sekreterare med uppgift att

biträda ordföranden med uppsättande av förslag till domar, föra protokollet

vid sammanträdena samt ombesörja förekommande kansligöromål. Som

regel bör väl även ifrågavarande sekreterare äga domarkompetens, ehuru

det liksom beträffande arbetsdomstolen kan vara onödigt och olämpligt att

föreskriva dylik kompetens som villkor för erhållande av förordnande å befattningen.

Befattningen torde åtminstone tills vidare kunna skötas vid

sidan av annan verksamhet. Arvodet åt sekreteraren anser jag lämpligen

kunna bestämmas till 3,600 kronor per år, motsvarande ungefär hälften av

den avlöning, som för närvarande tillkommer sekreteraren vid arbetsdomstolen.

Å berörda arvoden, vilka torde få fastställas av Kungl. Majit, bör icke

utgå dyrtidstillägg. Något belopp till ersättning för mistade löneförmåner

torde tillsvidare icke vara påkallat.

Enligt dessa beräkningar skulle alltså för arvoden, bestämda av

Kungl. Majit, upptagas ett sammanlagt belopp av (8,500 + 21,000 + 2,400

+ 3,600) 35,500 kronor.

Liksom vid arbetsdomstolen lärer det ock bliva erforderligt att vid ifrågavarande

domstol anställa en befattningshavare i biträdesgrad med uppgift

att utföra renskrivningsarbete och under sekreterarens ledning sköta expeditionen.

För ändamålet torde i domstolens avlöningsstat böra uppföras en

kanslibiträdestjänst med avlöning enligt 7:e lönegraden i gällande löneplan

för extra ordinarie tjänstemän. Härför erfordras ett belopp av 2,520

kronor per år.

Vidare bör visst belopp avses för ersättning vid vikariat å åklagar-,

sekreterar- och kanslibiträdesbefattningarna samt för vakthållning under

domstolens sessioner. Beloppet torde förslagsvis kunna beräknas till 1,880

kronor. Något belopp för avlöningsförhöjningar torde däremot tills vidare

icke behöva upptagas.

För avlöningar åt icke-ordinarie personal skulle alltså åtgå ett belopp

av (2,520 + 1,880) 4,400 kronor. Posten torde tillsvidare böra upptagas

förslagsvis.

Slutligen bör såsom särskild löneförmån till icke-ordinarie tjänsteman

beräknas ett belopp av förslagsvis 100 kronor, avsett till dyrortstillägg

åt kanslibiträdet.

Hela avlöningsstaten skulle enligt nu angivna beräkningar sluta å (35,500

+ 4,400 + 100) 40,000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majus proposition nr 54.

Vad härefter angår omkostnaderna, torde man få räkna med att domstolen

i vissa fall kommer att sammanträda å ort utom Stockholm. Vidare lärer

åklagaren stundom behöva göra särskilda resor för verkställande av utredning.

Medel torde ock böra avses för rese- och traktamentsersättning åt ersättare för

domstolens ledamöter vid sammanträde i Stockholm. Under hithörande

resor torde rese- och traktamentsersättning böra utgå enligt allmänna

resereglementets klass I A åt ordföranden, klass I B åt övriga ledamöter

samt klass II C åt sekreteraren och åklagaren. Att på förhand uppskatta

kostnaderna för ifrågavarande resor är givetvis i hög grad vanskligt. Jag

föreslår emellertid, att för ändamålet beräknas ett belopp av 7,000 kronor.

Expenserna torde med ledning av motsvarande utgifter för arbetsdomstolen

kunna uppskattas till 3,000 kronor.

Utgifterna för lokalhyra torde böra bestridas från det i statsverkspropositionen

för nästa budgetår under femte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget

till ersättning till statens allmänna fastighetsfond. Önskvärt är, att ifrågavarande

domstol och arbetsdomstolen inrymmas i gemensamma lokaler. Det

samarbete, som erfordras med hänsyn till att de båda domstolarnas kompetensområden

i vissa fall gripa in i varandra, skulle härigenom i hög grad

underlättas. Vidare skulle domstolarnas expenser kunna något minskas.

Dessutom skulle sekreteraren och kanslibiträdet kunna tagas i anspråk för

utförande av arbete åt arbetsdomstolen, därest domstolen för ekonomiska

stridsåtgärder icke skulle kunna bereda dem tillräcklig sysselsättning. Härigenom

skulle givetvis viss besparing kunna uppnås i arbetsdomstolens

kostnader för ersättning åt extra tjänstemän och övriga biträden. Enligt

upplysning från arbetsdomstolen medgiva emellertid domstolens nuvarande

lokaler ej utrymme jämväl för den nya domstolen. Samtliga lokaler i fastigheten

äro nämligen upptagna för annat ändamål. Därest den ifrågasatta

domstolen för ekonomiska stridsåtgärder kommer att inrättas, torde frågan

om anordnande av gemensamma lokaler för denna och arbetsdomstolen få

upptagas till närmare prövning.

Omkostnaderna för domstolen för ekonomiska stridsåtgärder skulle i enlighet

härmed beräknas sålunda

1. Reseersättningar, förslagsvis................................................... kronor 7,000

2. Expenser, förslagsvis.............................................................. » 3,000

Summa kronor 10,000.

Skilda anslag torde böra anvisas för avlöningskostnaderna och för omkostnaderna.

Avlöningsstat lärer böra fastställas i enlighet med samma grunder,

som i statsverkspropositionen föreslagits för arbetsdomstolen. För användningen

av omkostnadsanslaget torde Kungl. Majit i sinom tid få fastställa

stat.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för domstolen för ekonomiska

stridsåtgärder, att tillämpas tillsvidare från och med

budgetåret 1935/1936:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majus proposition nr 54.

Avlöningsstat.

1. Arvoden, bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis kronor 35,500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

.............................................................. » 4,400

3. Särskild löneförmån till viss icke-ordinarie

tjänsteman, förslagsvis................................... » 100

Summa förslagsanslag kronor 40,000;

dels till Domstolen för ekonomiska stridsåtgärder:

Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett

förslagsanslag av...................................................... kronor 40,000;

dels ock till Domstolen för ekonomiska stridsåtgärder:

Omkostnader för budgetåret 1935/1936

anvisa ett förslagsanslag av................................... » 10,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt förordnar,

att proposition av den lydelse bilaga vid detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Bertil Wirseen.

Stockholm 1935. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:355 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Ma.j:ts proposition angående anslag till domstolen för ekonomiska stridsåtgärder. s. 6 i texten
  2. SU 1935:162 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till domstolen för ekonomiska stridsåtqärder. a1 i texten