Sök i Ratio Lex

Angående understöd åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning

1935-01-16 · 10 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:55, Angående understöd åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 55.

1

Nr 55.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående understöd åt vissa

lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation

förlorat sin anställning; given Stockholms slott

den 16 januari 1935.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16

januari 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg anför därefter

följande:

I en till 1932 års riksdag avlåten proposition, nr 100, anförde min företrädare

i statsrådsämbetet beträffande uppkommen fråga örn statligt understöd

till sådana lärarinnor, vilka varit anställda vid privatläroverkens förberedande

klasser och blivit entledigade på grund av nämnda klassers avveckling

i samband med genomförandet av den år 1927 beslutade omorganisationen

av det högre skolväsendet, följande:

Även örn departementschefen måste i likhet med skolöverstyrelsen och

statskontoret anse det billigt och skäligt, att åtgärder från det allmännas

sida vidtoges för att bereda ifrågavarande lärarinnor något understöd som

ersättning för mistad anställning, ansåge departementschefen sig dock ej

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 55. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 55.

kunna tillstyrka, att förslag till ett mera generellt ordnande av denna angelägenhet

förelädes riksdagen. Lämpligare vore det, att, efter verkställd närmare

utredning, de särskilda fallen bragtes under riksdagens prövning.

I skrivelse den 15 april 1932, nr 107, i anledning av omförmälda proposition

anförde riksdagen, bland annat, att riksdagen i likhet med departementschefen

ansåge lämpligt, att frågan om understöd åt nämnda kategori

av lärare avgjordes från fall till fall.

På förslag av Kungl. Maj:t hava sedermera 1933 och 1934 års riksdagar beviljat

vissa understöd till sammanlagt tre lärarinnor av omförmälda kategori.

I skrivelse den 19 april 1932 avgav skolöverstyrelsen i anledning av en

av centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening gjord framställning

utredning och förslag angående understöd åt biträdande lärare vid

folkskola och lärare vid mindre folkskola, vilka på grund av skolväsendets

omorganisation mist sin anställning.

I häröver den 8 oktober 1932 avgivet utlåtande förordade statskontoret i

anslutning till 1932 års riksdags ovannämnda uttalande beträffande understöd

åt entledigade lärarinnor vid privatläroverkens förberedande klasser,

att jämväl frågan örn understöd åt ifrågavarande lärarinnor vid mindre

folkskolor och biträdande lärarinnor vid folkskolor upptoges till prövning i

enahanda ordning, eller sålunda att varje särskilt fall efter verkställd utredning

bragtes under riksdagens prövning.

Genom beslut den 11 november 1932 fann härefter Kungl. Majit — med

förklarande att Kungl. Majit förutsatte, att skolöverstyrelsen skulle vidtaga

på densamma ankommande åtgärder'' för att understödsfrågor av ifrågavarande

slag från fall till fall bragtes under Kungl. Majits prövning — vad

i omförmälda ärende förekommit icke i dåvarande sammanhang föranleda

någon Kungl. Majits vidare åtgärd.

Sedermera inkommo till Kungl. Majit ansökningar örn understöd från sex

lärarinnor, tillhörande förevarande kategori. Över dessa ansökningar avgåvos

utlåtanden den 22 december 1933 av skolöverstyrelsen och den 25 januari

1934 av statskontoret.

Statskontoret uttalade sig därvid till en början angående omfattningen av

det föreliggande behovet av understöd samt om vilka principiella förutsättningar,

som borde föreligga för understöds beviljande ävensom angående

grunderna för understödsbeloppens beräknande. Härom anförde ämbetsverket

i huvudsak följande:

Statskontoret hade i utlåtande den 8 oktober 1932 uttalat, att det syntes

vara med billighet överensstämmande att sådana lärarinnor, varom nu vore

fråga, i de fall, där verkligt ömmande omständigheter förelåge, finge komma

i åtnjutande av något understöd. Denna uppfattning ansåge sig ämbetsverket

böra vidbliva. Enligt vad i skolöverstyrelsen inhämtats, torde den

personalgrupp, som det här gällde, omfatta högst ett femtiotal lärarinnor,

vilka genom de vidtagna organisationsändringarna inom skolväsendet kunde

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.is proposition Nr 55.

beräknas bliva avskedade från sina tjänster. Av dessa torde dock ett större

eller mindre antal kunna förväntas erhålla sin utkomst med annat arbete

inom skolväsendet eller annorstädes. Det vore givetvis icke rättvist att

lämna ifrågavarande lärarinnor, i den mån annan sysselsättning icke kunde

beredas dem, helt utan understöd, då ämneslärarinnor vid statsunderstödda

privatläroverk och vissa småskollärarinnor vid privatläroverkens förberedande

klasser redan tillerkänts dylik förmån. A andra sidan borde, såsom

av 1933 års riksdag i skrivelse nr 256 framhållits, tillses, att statsverket

icke lämnade hjälp i andra fall än sådana, där billighetsskäl motiverade ett

ingripande från statens sida.

Såsom allmän förutsättning för understöd borde gälla, att i ekonomiskt

hänseende verkligt ömmande omständigheter vore för handen, vilket bland

annat innebure, att understöd till gift lärarinna borde beviljas endast i det

fall att, enligt verkställd utredning, mannen vore urståndsatt att försörja

hustrun och familjen i övrigt.

För att komma ifråga till understöd borde vidare vederbörande i minst

fem år hava varit anställd vid mindre folkskola eller såsom biträdande

lärarinna vid folkskola.

Därest tjänstetiden understege tio år, syntes understödet böra utgå allenast

med ett engångsbelopp, varierande efter tjänstetidens längd, men högst

uppgående förslagsvis till ett års avlöning.

För lärarinnor med tjänstetid av minst tio år borde understödet kunna

bestämmas till ett årligt belopp, varierande efter antalet tjänstår, förslagsvis

sålunda, att understödet utginge vid en tjänstetid av

intill 15 år med 5/12 av senast åtnjuten årslön,

» 20 » » 6/iä » » » » ,

» 25 » » 7/i2 » » » » ,

därutöver » 8/i2 » » » » .

I intet fall borde det årliga understödet utgå med belopp överstigande

1,500 kronor och ej heller under längre tid än intill dess vederbörande

uppnått 60 år, d. v. s. inträdde i pensionsåldern.

Prövningen av understödsfrågor av förevarande art ankomme givetvis på

riksdagen, antingen fråga vore örn engångsbelopp eller om årligt understöd.

Därest emellertid, sedan årligt understöd beviljats, vederbörande erhölle

mera stadigvarande anställning vid statlig eller statsunderstödd läroanstalt,

eller eljest finge sin ekonomiska ställning så ändrad, att förutsättningarna

för understödets åtnjutande icke längre vore för handen, torde understödet

böra i fortsättningen bortfalla eller i varje fall vederbörligen reduceras. Med

hänsyn härtill syntes den anordningen böra träffas, att, sedan understödet

för första året tillgodonjutits, en årlig prövning av understödsbehovet skulle

äga rum genom skolöverstyrelsen, som, i händelse skäl därtill funnes föreligga,

ägde att förklara, att understöd ej vidare skulle utgå, eller att det

skulle på visst sätt nedsättas. För möjliggörande av sådan prövning borde

vederbörande vara skyldig att, därest fortsatt understöd önskades, före

utgången av varje budgetår till skolöverstyrelsen inkomma med ansökning

därom, varvid redogörelse borde lämnas för sökandens anställningsförhållanden

och ekonomiska ställning samt de förändringar däri, som kunde

hava inträtt.

Självfallet vore, att de i det föregående angivna grunderna för understöds

meddelande borde kunna jämkas i såväl ena som andra riktningen, i den

mån särskilda omständigheter därtill föranledde.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts proposition Nr 55.

I anslutning till vad statskontoret sålunda anfört föreslog Kungl. Majit

riksdagen i en den 16 februari 1934 dagtecknad proposition, nr 134, att

medgiva, att från det ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid

folkskolor finge under de närmare villkor och bestämmelser, Kungl. Majit

kunde finna skäl fastställa, utgå vissa understöd till omförmälda lärarinnor.

I skrivelse den 1 juni 1934, nr 293, tillkännagav riksdagen, att riksdagen

bifallit propositionen. I skrivelsen anförde riksdagen därvid bland

annat följande:

Riksdagen ansåge samma skäl, som tidigare åberopats för beredande av

understöd åt lärarinnor vid privatläroverkens förberedande klasser, vilka

blivit entledigade på grund av nämnda klassers avveckling i samband med

genomförandet av den år 1927 beslutade omorganisationen av det högre

skolväsendet, kunna åberopas för nu ifrågavarande lärarinnor och medgåve

därför, att åtgärder vidtoges i enlighet med vad Kungl. Majit föreslagit.

Liksom när fråga varit örn understöd åt lärarinnor vid privatläroverken

borde här förevarande understödsfrågor bedömas från fall till fall.

Såsom av statsrådsprotokollet framginge, hade statskontoret framlagt vissa

allmänna riktlinjer att tjäna till ledning vid avgörandet av understödsfrågor

av här förevarande art. De sålunda uppdragna riktlinjerna, åt vilka departementschefen

givit sin anslutning, hade synts riksdagen lämpligt avvägda,

och riksdagen medgåve alltså, att desamma lades till grund för frågornas

bedömande. Givetvis skulle, såsom statskontoret framhållit, prövningen av

understödsfrågorna ankomma på riksdagen, antingen fråga vore om engångsbelopp

eller örn årligt understöd.

De understödsbelopp, som av Kungl. Majit föreslagits för de i propositionen

nr 134 omförmälda sex lärarinnorna, hade beräknats med ledning av

berörda riktlinjer och hade ej givit riksdagen anledning till erinran.

Ytterligare ansökningar örn understöd hava nu inkommit från ett antal

lärarinnor, tillhörande ifrågavarande kategori, däribland från förra lärarinnorna

vid Kuggeboda folkskola i Listerby skoldistrikt Armida Axelina Ernby,

vid Spaksjöns mindre folkskola i Svartnäs skoldistrikt Anna Hermania Eriksson,

född Hilmertz, vid Högfallets • mindre folkskola i Södra Finnskoga skoldistrikt

Sigrid Katarina Andersson, född Hurtig, vid Holmsvattnets mindre

folkskola i Bureå skoldistrikt Jenny Maria Häggström, född Hedström, samt

vid Holmsjöns mindre folkskola i Ljusnarsbergs skoldistrikt Olga Naemi

Charlotta Sandberg, född Karlsson.

Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande:

1. Armida Axelina Ernby har hemställt örn det understöd, som må kunna

tillerkännas henne.

Sökanden, som är född den 6 april 1888, har avlagt småskollärarexamen

i Göteborg år 1911. Efter tjänstgöring vid folk- och småskolor inom olika

skoldistrikt under sammanlagt omkring 21 terminer, har sökanden innehaft

anställning såsom biträdande lärarinna vid Kuggeboda folkskola i Listerby

skoldistrikt under tiden den 15 augusti 1923—den 31 december 1925, då

anställningen upphörde med anledning därav att tjänsten förändrades till

ordinarie manlig folkskollärartjänst. Hennes sammanlagda tjänstgöringstid

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. May.ts proposition Nr 55.

utförde då omkring 27 terminer, därav 9 terminer såsom lärarinna vid

mindre folkskola och biträdande lärarinna vid folkskola. Sedermera har

sökanden innehaft tillfälliga vikariat vid folk- och småskolor under tillhopa

omkring 10 terminer. — Kommunalfullmäktiges ordförande i Tossene socken

har intygat, att sökanden icke åtnjuter annan inkomst än 240 kronor

örn året, utgörande hyresinkomst från en av henne ägd mindre fastighet,

samt att’ sökandens hälsotillstånd icke medgiver henne att utföra något ansträngande

kroppsarbete, och att han ansåge ömmande omständigheter i

detta fall föreligga. .

Sökandens avlöningsförmåner under sista året av hennes anställning som

biträdande lärarinna vid Kuggeboda folkskola utgjorde för år räknat, grun

lön 1 200 kronor, ålderstillägg 300 kronor, värdet av naturaförmånerna bostad

och bränsle 300 kronor samt dyrtidstillägg 524 kronor 40 ore, eller

sammanlagt i avrundat tal 2,324 kronor.

2. Anna Hermania Eriksson, född Hilmertz, har anhållit örn det understöd,

som må kunna beviljas henne.

Sökanden, som är född den 12 juli 1893, har avlagt småskollärarexamen

i Malmköping år 1913. Därefter har hon — så vitt vid ansökningen fogade

tjänstgöringsbetyg utvisa — tjänstgjort dels inom Björkviks skoldistrikt

såsom biträdande lärarinna vid Laggarbols folkskola omkring 5 h

terminer dels ock inom Svartnäs skoldistrikt i egenskap av lärarinna vid

Spaksjöns mindre folkskola från och med den 1 februari 1923 intill dess

denna mindre folkskola den 8 mars 1931 förändrades till folkskola, eller

omkring 16 terminer. Hennes sammanlagda tjänstgöringstid vid nämnda

båda skolor utgjorde sålunda omkring 21 1 2 terminer. Efter frånträdande!,

av tjänsten vid Spaksjöns mindre folkskola har sökanden innehaft vikariat

vid folkskola omkring 2 terminer ävensom ett kortvarigt vikariat vid mindre

folkskola under höstterminen 1932, varefter hon förgäves sökt vinna anställning

vid folkskoleväsendet. — Enligt intyg av pastorsämbetet 1 Karlstad har

sökanden, som är änka, inga andra inkomster än en livränta a 7o0 kronor

om året. Sökanden har även två omyndiga barn att försörja.

Sökandens avlöningsförmåner under det sista året av hennes anställning

vid Spaksjöns mindre folkskola utgjorde: grundlön 1,200 kronor ålderstilllägg

300 kronor, värdet av naturaförmånerna bostad och bränsle 300 kronor;

provisorisk avlöningsförbättring 150 kronor samt dyrtidstillägg 45o

kronor 61 öre, eller sammanlagt i avrundat tal 2,405 kronor.

3. Sigrid Katarina Andersson, född Hurtig, har anhållit om understöd

med belopp, som Kungl. Majit kan finna skäligt,

Sökanden, som är född den 23 november 1890, har avlagt småskollärarexamen

i Bollnäs år 1910. Efter tjänstgöring vid folk- och småskolor mom

olika skoldistrikt under sammanlagt omkring 16 terminer, har sökanden

innehaft anställning vid Högfallets mindre folkskola i Södra Finnskoga skoldistrikt

18 terminer. Hennes sammanlagda tjänstgöringstid utgjorde dä

omkring 34 terminer, varav omkring 21 terminer vid mindre folkskola.

Hennes tjänstgöring vid Högfallets mindre folkskola upphörde den 1 januari

1930 på grund av skolans förändring till folkskola av tredje B-formen, varefter

sökanden blott innehaft tillfälliga vikariat. Enligt särskilda intyg

av komministern i Nyskoga samt pastorsämbetena i Ljusdal och Sodra

Finnskoga är sökandens och bennes mans, skogsarbetaren J. Andersson,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 * Kungl. Maj:ts proposition Nr 55.

ekonomiska ställning mycket dålig, varför sökanden, som även måst anlita

fattigvården om hjälp, anses vara i stort behov av understöd.

Sökandens avlöningsförmåner under det sista året av hennes anställning

vid Högfallets mindre folkskola utgjorde för år räknat: grundlön 1,200 kronor,

ålderstillägg 450 kronor, värdet av naturaförmånerna bostad och bränsle

300 kronor, dyrtidstillägg 531 kronor 72 öre samt provisorisk avlöningsförbättring

150 kronor, eller i avrundat tal tillhopa 2,631 kronor.

4. Jenny Maria Häggström, född Hedström, har anhållit om det understöd,

som kan beviljas henne på grund av mistad anställning som lärarinna

vid mindre folkskola.

Sökanden, som är född den 22 oktober 1890, har avlagt småskollärarexamen

i Skellefteå år 1910. Därefter har hon enligt vad handlingarna i

ärendet utvisa tjänstgjort dels inom Skellefteå landsförsamlings skoldistrikt

vid mindre folkskola och småskola sammanlagt omkring 16 terminer, dels

ock inom Bureå skoldistrikt såsom lärarinna vid Holmsvattnets mindre folkskola

20 terminer. Hennes sammanlagda tjänstgöringstid utgjorde sålunda

omkring 36 terminer, varav omkring 25 terminer vid mindre folkskola.

Från sin tjänst vid Holmsvattnets mindre folkskola blev sökanden entledigad

med utgången av år 1928 på grund av tjänstens förändring till ordinarie

folkskollärartjänst. Efter entledigandet har sökanden uteslutande ägnat

sig at hemmets vård. Enligt intyg av kyrkoherden i Bureå församling

har sökandens man, arbetaren G. Häggström, haft ringa arbetsmöjligheter

och även en längre tid på grund av sjukdom varit urståndsatt att arbeta.

Sökanden själv hade också varit sjuklig. I hemmet hade därför varit rådande

verklig fattigdom och nöd, varför i detta fall mycket ömmande omständigheter

måste anses föreligga. Kommunalnämndens ordförande i Bureå

socken intygar, att makarna Häggström måst under åren 1930 och 1931

för sitt uppehälle anlita fattigvården och att deras ekonomi fortfarande är

mycket svag.

Sökandens avlöningsförmåner under sista året av hennes anställning vid

Holmsvattnets mindre folkskola utgjorde: grundlön 1,200 kronor, ålderstilllägg

450 kronor, värdet av naturaförmånerna bostad och bränsle 300 kronor

samt dyrtidstillägg 543 kronor 18 öre, eller sammanlagt i avrundat tal

2,493 kronor.

5. Olga Naemi Charlotta Sandberg, född Karlsson, har anhållit om det

understöd, som kan beviljas henne på grund av mistad anställning vid

mindre folkskola.

Sökanden, som är född den 16 oktober 1896, har avlagt småskollärarexamen

i Skara år 1915. Därefter har hon, enligt vad ett för henne utfärdat

tjänstgöringsbetyg utvisar, tjänstgjort vid Salbofalls och Holmsjöns

mindre folkskola i Ljusnarsbergs skoldistrikt sammanlagt 20 terminer. Från

nämnda tjänst blev hon entledigad i juli månad 1926 på grund därav att

skolan indrogs i samband med omorganisation av distriktets skolväsende.

Efter entledigandet har hon tjänstgjort vid småskola och mindre folkskola

under tillhopa omkring 3 terminer. — Enligt ett i Ljusnarsbergs kommunalkontor

utfärdat intyg har varken sökanden eller hennes man, vilken emellertid

är ägare till en mindre jordbruksfastighet till ett taxeringsvärde av

4,600 kronor, i senaste taxeringslängd upptagits till någon beskattning för

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Marits proposition Nr 55.

inkomst eller kapital. Dessutom intygas, att ingen utsikt finnes för makarna

att i orten kunna förvärva sig någon avsevärd inkomst. Komministern

E. Ihrmark i Ljusnarsberg har den 26 oktober 1934 intygat, att sökandens

man sedan flera år tillbaka är klen och därför ej kan i någon större

mån bidraga till hemmets försörjning samt att sökanden är i största behov

av understöd. Av vid ansökningen fogat läkarbetyg framgår dessutom, att

sökandens arbetsförmåga på grund av nervsjukdom är nedsatt.

Sökandens avlöningsförmåner under sista året av hennes anställning som

lärarinna vid Holmsjöns mindre folkskola utgjorde, för år räknat: grundlön

1,200 kronor, ålderstillägg 300 kronor, värdet av naturaförmånerna bostad

och bränsle 300 kronor samt dyrtidstillägg 510 kronor 60 öre, eller sammanlagt

i avrundat tal 2,310 kronor.

I ärendet hava utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen den 23 och den

30 november 1934 samt av statskontoret den 14 december 1934.

Skolöverstyrelsen har i sina utlåtanden anfört i huvudsak följande:

Vid prövning av ansökningarna bade överstyrelsen såsom riktlinjer att

tjäna till ledning vid understödsfrågornas avgörande följt de av statskontoret

i utlåtande den 25 januari 1934 framlagda och av riksdagen godkända

riktlinjerna.

Enligt dessa skulle ett av grundvillkoren för erhållande av understöd

vara, att vederbörande i minst 5 år varit anställd vid mindre folkskola

eller såsom biträdande lärare vid folkskola.

Samtliga ifrågavarande sökande uppfyllde detta villkor utom Ernby, som

innehaft sådan anställning under allenast 4 V2 år. Med hänsyn till Ernbys

jämförelsevis långa tjänstetid i övrigt (18 V2 terminer), hennes tämligen

höga ålder (46 år) samt hennes svaga ekonomiska ställning, ville dock överstyrelsen

för sin del förorda henne till erhållande av understöd, varvid överstyrelsen

erinrade därom, att statskontoret vid uppställandet av ovanberörda

riktlinjer jämväl uttalat, att de av ämbetsverket angivna grunderna för

understöds meddelande borde kunna jämkas i såväl ena som andra riktningen,

i den mån särskilda omständigheter därtill föranledde.

Vid beräkning av understödsheloppens storlek såsom beroende på tjänstgöringens

omfattning hade överstyrelsen liksom tidigare medräknat förutom

vederbörandes tjänstgöring vid mindre folkskola eller såsom biträdande

lärare vid folkskola även övrig av vederbörande fullgjord tjänstgöring vid

folkskoleväsendet före tidpunkten för entledigandet.

Beträffande sökandenas behov av sådant understöd, varom nu vore fråga,

ansåge överstyrelsen för sin del att dylikt behov förelåge för samtliga sökandena.

Vad angår sökanden Anna Hermania Eriksson syntes emellertid, med

hänsyn därtill att hon uppbure en årlig livränta å 750 kronor, det understödsbelopp,

som eljest skulle kunna för henne ifrågakomma, nämligen omkring

1,000 kronor, böra i någon mån reduceras. Då emellertid sökanden,

så vitt handlingarna utvisade, vore för sitt uppehälle helt beroende av dels

ifrågavarande livränta, dels det understöd, som kunde komma att tillerkännas

henne, borde enligt överstyrelsens mening den ifrågasatta reduceringen

icke överstiga ett belopp, motsvarande hiilfteu av den årliga livräntan. Överstyrelsen

föresloge därför, att understödet reducerades med högst 375 kronor.

Överstyrelsen ville slutligen framhålla, att överstyrelsen vid beräkningen

av understödsheloppens storlek icke tagit hänsyn till den sänkning av index

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 55.

för dyrtidstilläggs bestämmande, som inträtt efter sökandenas avgång ur

tjänst, och att överstyrelsen sålunda icke heller med hänsyn till nämnda

förhållande vidtagit någon reducering av ifrågavarande belopp.

Med tillämpning av här ovan angivna beräkningsgrunder hade överstyrelsen

kommit till följande resultat i fråga örn de understödsbelopp, som

skulle kunna tillerkännas en var av sökandena, nämligen åt Ernby, med

en sammanlagd tjänstetid av omkring 13 l * * */a år, 5/i2 av 2,324 kronor, eller

968 kronor, Eriksson, med en sammanlagd tjänstetid av omkring 10 Va år,

5/ia av 2,405 kronor, eller 1,020 kronor, som överstyrelsen dock med hänsyn

till hennes innehav av livränta ansett böra reduceras till 645 kronor,

Andersson, med en sammanlagd tjänstetid av 17 år, 6 * * * */12 av 2,631 kronor,

eller 1,315 kronor, Häggström, med en sammanlagd tjänstetid av omkring

18 år, 6/12 av 2,493 kronor, eller 1,246 kronor, samt Sandberg, med en

sammanlagd tjänstgöringstid av 10 år, 5/12 av 2,310 kronor, eller 962 kronor.

På grund av vad sålunda anförts har överstyrelsen hemställt, att Kungl.

Majit täcktes föreslå riksdagen medgiva, att ovannämnda understöd måtte,

under de närmare villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kunde finna skäligt

fastställa, utgå från förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor.

Statskontoret slutligen har i två särskilda utlåtanden anfört i huvudsak

följande:

Statskontoret funne i likhet med skolöverstyrelsen sådana förhållanden

vara för handen, att understöd enligt de av riksdagen godkända grunderna

torde böra utgå till nu ifrågavarande sökande.

Mot skolöverstyrelsens beräkningar av understödsbeloppens storlek hade

statskontoret intet att erinra. Att härvid hänsyn tagits jämväl till annan

tjänstgöring inom folkskoleväsendet än vid mindre folkskola eller såsom biträdande

lärare vid folkskola funne även statskontoret rimligt. Ämbetsverket

ansåge emellertid, att understödsbeloppen, i likhet med vad som tidigare

skett, borde bestämmas till avrundade tal, och finge i sådant avseende, då

avrundningen syntes böra ske nedåt, föreslå, att understöden fastställdes till

för Ernby 950 kronor, Eriksson 600 kronor, Andersson 1,250 kronor, Häggström

1,200 kronor och Sandberg 950 kronor för år.

I detta sammanhang har statskontoret liksom föregående år förordat, att

ifrågavarande understöd måtte bestridas från ett för ändamålet i riksstaten

särskilt uppfört anslag.

I likhet med de hörda myndigheterna och i enlighet med förut tillämpade

principer anser jag, att ifrågavarande lärarinnor, som alla mistat sina an
ställningar

vid folkskola eller mindre folkskola på grund av skolorganisa
toriska

åtgärder och numera sakna annat förvärvsarbete, böra beredas

något understöd. Jag vill därvid beträffande storleken av de understöd,

som synas böra utgå, ansluta mig till vad statskontoret i sådant avseende

föreslagit.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att i samband med beslut örn

understödens utbetalande meddela närmare villkor och bestämmelser därför

i huvudsaklig överensstämmelse med vad i sådant avseende föreskrivits i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 55. 9 .

fråga om motsvarande tidigare meddelade understöd till lärarinnor av ifrågavarande

kategori.

Vad angår frågan om bestridande av ifrågavarande understöd, vill jag

erinra, att de förra året beviljade understöden enligt riksdagens beslut utgå

från ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor, vilket

i det framlagda förslaget till riksstat för nästkommande budgetår motsvaras

av förslagsanslaget till bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor. I enlighet

med grunderna för den nya riksstatsuppställningen böra utgifterna för

sådana understöd, varom här är fråga, icke bestridas från sistberörda anslag,

utan för ändamålet bör ett särskilt riksstatsanslag uppföras. Från detta

anslag, vilket bör vara av förslagsanslags natur och lämpligen torde kunna

benämnas »Understöd åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets

omorganisation förlorat sin anställning», böra utgå ej blott de nu föreslagna

understöden utan även de av fjolårets riksdag beviljade. Sammanlagda

beloppet av dessa årliga understöd utgör 10,850 kronor, vadan anslaget

ifråga torde böra upptagas med ett avrundat belopp av 10,900 kronor. I

statsverkspropositionen hava särskilda anslagsmedel icke beräknats för ändamålet.

Enligt vad chefen för finansdepartementet meddelat bör emellertid

täckning för det nu ifrågasatta anslaget kunna beredas å riksstatsförslaget.

Jag vill i detta sammanhang slutligen anmäla, att framställning gjorts angående

understöd åt förra lärarinnan vid Ytterviks mindre folkskola i Bureå

skoldistrikt Maria Lovisa Wiklund, född Forsberg. Framställningen, som

förordats av skolöverstyrelsen, har emellertid avstyrkts av statskontoret, som

framhållit, att i detta fall så ömmande omständigheter knappast kunde

anses föreligga, som angivits såsom allmän förutsättning för understöd.

Jag ansluter mig till denna statskontorets uppfattning. I

I anslutning till vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

dels medgiva, att under de närmare villkor och bestämmelser,

Kungl. Majit kan finna skäl fastställa, må från och

med budgetåret 1935/1936 årligen tillsvidare utgå följande

understöd åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets

omorganisation förlorat sin anställning, nämligen

till

a) förra lärarinnan vid Kuggeboda folkskola i Listerby

skoldistrikt Armida Axelina Ernby 950 kronor;

b) förra lärarinnan vid Spaksjöns mindre folkskola i

Svartnäs skoldistrikt Anna Hermania Eriksson, född Hilmertz,

600 kronor;

c) förra lärarinnan vid Högfallets mindre folkskola i

Södra Finnskoga skoldistrikt Sigrid Katarina Andersson,

född Hurtig, 1,250 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 55.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 55.

d) förra lärarinnan vid Holmsvattnets mindre folkskola i

Bureå skoldistrikt Jenny Maria Häggström, född Hedström,

1,200 kronor;

e) förra lärarinnan vid Holmsjöns mindre folkskola i

Ljusnarsbergs skoldistrikt Olga Naemi Charlotta Sandberg,

född Karlsson, 950 kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa lärarinnor,

som på grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin

anställning, för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag

av .........................kronor 10,900;

dels ock besluta, att de årliga understöd, vilka må utgå

jämlikt riksdagens i skrivelse den 1 juni 1934, nr 293, anmälda

beslut, skola bestridas från nämnda anslag.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt, behagar

Hans Majit Konungen bifalla samt förordnar, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gösta Lagergrehn.

Stockholm 1935, Ivar Haggström» Boktryckeri A. B.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:187 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner angående dels understöd åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisatio s. 5 i texten
  2. SU 1935:72 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner angående dels understöd åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin s. 1 i texten