Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 7 § lagen den 30 augusti 1932 (nr 404) om kyrkofond

6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:58, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 7 § lagen den 30 augusti 1932 (nr 404) om kyrkofond

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma:jts proposition Nr 58.

1

Nr 58.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändrad lydelse av 7 § lagen den 30 augusti 1932

(nr 404) om kyrkofond; given Stockholms slott den 1

februari 1935.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande dels av kyrkomötets bifogade

skrivelse den 1 december 1934, nr 25, i anledning av väckt motion angående

beräkningen av avkastningen av sådana utav pastorat förvaltade fonder, som

avses i 7 § lagen örn kyrkofond, dels ock av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 1 februari 1935, föreslå riksdagen

att för dess del antaga härvid fogade förslag till lag angående ändrad

lydelse av 7 § lagen den 30 augusti 1932 (nr 404) örn kyrkofond.

GUSTAF.

Arthur Engberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1935.

1 sami.

Nr 58-59.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts proposition Nr 58.

Förslag

till

Lag angående ändrad lydelse av 7 § lagen den 30 augusti 1932 (nr 404)

om kyrkofond.

Härigenom förordnas, att 7 § lagen den 30 augusti 1932 om kyrkofond

skall i nedan angiven del erhålla följande ändrade lydelse:

7 §•

Örn för---att utgöra.

Vid bestämmande av tillskott, som nu sagts, skall löneboställes avkastning

tagas i beräkning med belopp, som fastställts med tillämpning av 9 §

(löneboställets normalavkastning), samt avkastningen av fond, som förvaltas

av pastorat, beräknas till den procent, lägst tre och högst fem, av fondens

kapital, som Konungen bestämmer.

Denna lag skall träda i kraft den dag, Konungen bestämmer.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 58.

3

Kyrkomötets underdåniga skrivelse, nr 25, i anledning av väckt

motion angående beräkningen av avkastningen av sådana

utav pastorat förvaltade fonder, som avses i 7 § lagen

om kyrkofond.

(Kyrkolagsutskottets betänkande nr 23.)

Till Konungen.

I en vid kyrkomötet väckt motion, nr 2, har hemställts, att kyrkomötet

måtte för sin del besluta ändring och tillägg till senare delen av andra

stycket i 7 § lagen örn kyrkofond den 30 augusti 1932 (nr 404), och har

därvid föreslagits

dels följande ''ändrade lydelse:

»samt avkastningen av fond, som förvaltas av pastorat, beräknas till

minst tre, högst fyra procent av fondens kapital»,

dels ock detta tillägg:

»Konungen bestämmer årligen med iakttagande härav räntesatsen.»

I ärendet har kyrkolagsutskottet avgivit betänkande, nr 23, varav tryckt

exemplar bifogas.

Utskottet har över motionen inhämtat statskontorets utlåtande, vilket

fogats såsom bilaga vid dess betänkande.

Under åberopande av utskottets betänkande får kyrkomötet i underdånighet

anmäla, att kyrkomötet för sin del antagit följande förslag till

Lag angående ändrad lydelse av 7 § lagen den 30 augusti 1932 (nr 404)

om kyrkofond.

Härigenom förordnas, att 7 § lagen den 30 augusti 1932 örn kyrkofond

skall i nedan angiven del erhålla följande ändrade lydelse:

7 §■

Om för---att utgöra.

Vid bestämmande av tillskott, som nu sagts, skall löneboställes avkastning

tagas i beräkning med belopp, som fastställts med tillämpning av 9 §

(löneboställets normalavkastning), samt avkastningen av fond, som förvaltas

av pastorat, beräknas till den procent, lägst tre och högst fem, av fondens

kapital, som Konungen bestämmer.

Denna lag skall träda i kraft den dag, Konungen bestämmer.

Stockholm den 1 december 1934.

Underdånigst.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 58.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1

februari 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Schlyter, Wigforss, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman,

Sköld.

Departementschefen, statsrådet Engberg anför efter gemensam beredning

med chefen för finansdepartementet:

I 7 § lagen den 30 augusti 1932 (nr 404) örn kyrkofond stadgas beträffande

beräkningen av pastorat tillkommande tillskott från kyrkofonden för

gäldande av pastoratets prästlönekostnader följande:

Örn för gäldande av pastorats prästlönekostnader under året åtgår högre

belopp än som täckes dels av avkastningen av pastoratets prästlönetillgångar

— med undantag som i 4 § sägs — dels ock därutöver av ett belopp,

motsvarande en uttaxering för skattekrona inom pastoratet av det

öretal, Konungen för året bestämmer, äger pastoratet för vad ytterligare

erfordras erhålla tillskott av kyrkofonden, dock ej för gäldande av lönebelopp,

som pastoratet enligt 9 eller 10 § lagen om reglering av prästerskapets

avlöning särskilt förbundit sig att utgöra.

Vid bestämmande av tillskott, som nu sagts, skall löneboställes avkastning

tagas i beräkning med belopp, som fastställts med tillämpning av

9 § (löneboställets normalavkastning), samt avkastningen av fond, som förvaltas

av pastorat, beräknas till fyra procent av fondens kapital.

I en vid 1934 års kyrkomöte väckt motion, nr 2, hemställdes, att kyrkomötet

för dess del måtte besluta ändring av andra stycket i nyssnämnda

lagrum av innebörd, att avkastningen av fond, som förvaltades av pastorat,

skulle beräknas till minst tre, högst fyra procent av fondens kapital, samt

att Kungl. Maj:t inom dessa gränser årligen skulle bestämma räntesatsen.

Över motionen avgav statskontoret den 21 november 1934 utlåtande, därvid

ämbetsverket anförde i huvudsak följande:

Den i föreliggande motion ifrågasatta nedsättningen i procenttalet skulle

medföra en minskning av avkastningen av pastoratens prästlönetillgångar

och alltså en motsvarande ökning av tillskotten ur kyrkofonden.

Enligt 8 § kyrkofondslagen skulle tillses, att kyrkofondens inkomster

under året såvitt möjligt bleve lika stora som dess utgifter. En ökning av

fondens utgifter borde sålunda medföra höjning av den del av den all
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 58.

männa kyrkoavgiftens grundbelopp, som skulle för året uttagas. Såsom

franninge av vad nedan visades, torde emellertid ifrågavarande inkomstminskning

för kyrkofonden icke vara av större betydelse för de beräkningar,

som lades till grund för allmänna kyrkoavgiftens bestämmande, och på

grund härav endast undantagsvis komma att påverka resultatet av desamma.

Enligt av stiftsnämnderna för ecklesiastikåret 1934/1935 uppgjorda avräkningslängder

utgjorde den efter fyra procent beräknade avkastningen av

fonder tillhörande pastorat, vilka hade att för ecklesiastikåret utbekomma

tillskott av kyrkofonden, i runt tal 263,000 kronor. Avkastningen av samma

fonder beräknad efter tre procent skulle utgöra 197,250 kronor. Skillnaden

mellan dessa belopp, 65,750 kronor, utgjorde alltså det ytterligare tillskottsbelopp,

kyrkofonden skulle hava haft att utbetala, därest ifrågavarande avkastning

för ecklesiastikåret 1934/1935 beräknats efter tre procent.

I sitt den 1 september 1934 avgivna utlåtande angående beräkning av

den allmänna kyrkoavgiften för ecklesiastikåret 1935/1936 m. m. hade

kammarkollegiet och statskontoret beräknat, att kyrkofondens utgifter skulle

för samma ecklesiastikår överstiga dess inkomster med ett belopp av i

runt tal 5,196,000 kronor. Fördelat på skattekronornas antal i hela riket,

39,207,306 kronor, motsvarade detta en utdebitering av 13,24 öre per skattekrona.

I enlighet med ämbetsverkens förslag hade Kungl. Majit den 24

september 1934 bestämt, att allmän kyrkoavgift skulle för ecklesiastikåret

1935/1936 uttagas med 13 öre för skattekrona.

Därest vid ovanberörda kalkyl avkastningen å nu ifrågavarande fonder

beräknats efter tre procent i stället för fyra procent, borde detta hava medfört

en ökning av kyrkofondens utgifter med i stort sett samma belopp

som för ecklesiastikåret 1934/1935 eller 65,750 kronor. Skillnaden mellan

fondens utgifter och inkomster skulle då uppgå till 5,261,750 kronor, vilket

belopp, fördelat på samma antal skattekronor, skulle motsvara en utdebitering

av 13,42 öre per skattekrona. Även i detta fall skulle sannolikt allmänna

kyrkoavgiften hava bestämts till 13 öre per skattekrona.

Statskontoret funne i likhet med motionärerna skäl tala för att den ränta,

varom nu vore fråga, någorlunda anpassades efter läget på den allmänna

lånemarknaden. Enligt ämbetsverkets förmenande skulle detta önskemål

lämpligast tillgodoses därigenom, att befogenhet lämnas Kungl. Majit att

med hänsyn tagen till vid olika tider rådande allmänna förhållanden besluta

den ändring i räntesatsen, som kunde av dessa anses betingad. Att, såsom

i motionen föreslagits, uppdraga vissa gränser för den ränta, som kunde

förekomma, och i lag bestämma dessa till tre och fyra procent syntes statskontoret

icke böra i första hand förordas.

Med denna uppfattning i den föreliggande frågan skulle statskontoret

vilja föreslå, att de i 7 § andra stycket lag örn kyrkofond den 30 augusti

1932 förekommande orden »beräknas till fyra procent av fondens kapital»

utbytas mot orden »beräknas till den procent av fondens kapital, vilken

Konungen bestämmer».

Skulle emellertid motionärernas förslag att vissa gränser böra bestämmas

för räntesättningen anses vara att föredraga, syntes det statskontoret, att,

därest minimigränsen fastställdes till tre procent, gränsen uppåt samtidigt

borde sättas till fem procent.

I betänkande den 23 november 1934 i anledning av ovannämnda motion

anförde kyrkolagsutskottet i huvudsak följande:

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 58.

Skulle ett pastorat icke lyckas placera sina ifrågavarande fonder till fyra

procents ränta, nödgades pastoratet självt täcka ränteskillnaden med egna

tillgångar eller, i sista hand, med uttaxerade medel. Det vore uppenbart,

att det nu rådande låga ränteläget och den förefintliga tendensen till ytterligare

räntesänkning gjorde det ytterst vanskligt för jiastoraten att ernå den

av lagen förutsatta förräntningen av fyra procent. Åtskilliga pastorat med

större prästlönefonder torde därför redan nu årligen lida förluster på grund

av ifrågavarande föreskrift. I likhet med motionärerna och statskontoret

ansåge därför utskottet det vara önskvärt, att den i kyrkofondslagen föreskrivna

räntesatsen för prästlönefonderna gjordes rörlig. Av statskontorets

utlåtande framginge, att hänsyn till kyrkofondens ekonomiska ställning icke

förhindrade införandet av en sådan anordning.

Då det tillkomme Kungl. Maj:t att bestämma såväl det i 7 § kyrkofondslagen

omförmälda öretalet (»maximum för församlingsavgifterna») som den

allmänna kyrkoavgiften, syntes det böra överlämnas åt Kungl. Majit att

fastställa jämväl nu förevarande räntesats.

Beträffande slutligen frågan, huruvida räntesatsens rörlighet borde vara

fullständig eller örn gränser därför borde i lagen utstakas, ansåge utskottet,

att i såväl pastoratens som kyrkofondens intresse vissa gränser för räntesatsens

variationer borde föreskrivas. I sådant avseende anslöte sig utskottet

till statskontorets alternativa förslag örn rörlighet mellan tre och fem procent.

Utskottet, som upprättat lagförslag i ämnet, hemställde, att kyrkomötet

måtte för sin del antaga detta förslag, vilket sålunda innebär, att ifrågavarande

fondavkastning skulle beräknas till den procent, lägst tre och högst

fem, av fondens kapital, som Konungen bestämde.

Detta lagförslag blev av kyrkomötet antaget.

Sedan kyrkomötets skrivelse i ämnet remitterats till kammarkollegiet och statskontoret,

hava ämbetsverken i gemensamt utlåtande den 10 januari 1935 förklarat

sig icke hava något att erinra mot det av kyrkomötet antagna lagförslaget.

En uppmjukning av gällande bestämmelser beträffande ränteberäkning å

pastorats prästlönefonder synes mig påkallad av förhållandena. I likhet med

ämbetsverken har jag icke funnit någon erinran mot att förslaget underställes

riksdagen.

Föredragande departementschefen uppläser härefter förslag till lag angående

ändrad lydelse av 7 § lagen den 30 augusti 1932 (nr 404) örn kyrkofond

samt hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för dess

del antaga förslaget.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Majit Konungen bifalla, samt förordnar, att

proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

E. Hedenlund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. 1LU 1935:24 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 7 % lagen den 30 augusti 1932 s. 1 i texten