Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 7 § lagen den 30 augusti 1932 (nr 404) om kyrkofond
6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1935:58, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 7 § lagen den 30 augusti 1932 (nr 404) om kyrkofond
Dokumentets text
Kungl. Ma:jts proposition Nr 58.
1
Nr 58.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 7 § lagen den 30 augusti 1932
(nr 404) om kyrkofond; given Stockholms slott den 1
februari 1935.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande dels av kyrkomötets bifogade
skrivelse den 1 december 1934, nr 25, i anledning av väckt motion angående
beräkningen av avkastningen av sådana utav pastorat förvaltade fonder, som
avses i 7 § lagen örn kyrkofond, dels ock av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 1 februari 1935, föreslå riksdagen
att för dess del antaga härvid fogade förslag till lag angående ändrad
lydelse av 7 § lagen den 30 augusti 1932 (nr 404) örn kyrkofond.
GUSTAF.
Arthur Engberg.
Bihang till riksdagens protokoll 1935.
1 sami.
Nr 58-59.
1
2
Kungl. May.ts proposition Nr 58.
Förslag
till
Lag angående ändrad lydelse av 7 § lagen den 30 augusti 1932 (nr 404)
om kyrkofond.
Härigenom förordnas, att 7 § lagen den 30 augusti 1932 om kyrkofond
skall i nedan angiven del erhålla följande ändrade lydelse:
7 §•
Örn för---att utgöra.
Vid bestämmande av tillskott, som nu sagts, skall löneboställes avkastning
tagas i beräkning med belopp, som fastställts med tillämpning av 9 §
(löneboställets normalavkastning), samt avkastningen av fond, som förvaltas
av pastorat, beräknas till den procent, lägst tre och högst fem, av fondens
kapital, som Konungen bestämmer.
Denna lag skall träda i kraft den dag, Konungen bestämmer.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 58.
3
Kyrkomötets underdåniga skrivelse, nr 25, i anledning av väckt
motion angående beräkningen av avkastningen av sådana
utav pastorat förvaltade fonder, som avses i 7 § lagen
om kyrkofond.
(Kyrkolagsutskottets betänkande nr 23.)
Till Konungen.
I en vid kyrkomötet väckt motion, nr 2, har hemställts, att kyrkomötet
måtte för sin del besluta ändring och tillägg till senare delen av andra
stycket i 7 § lagen örn kyrkofond den 30 augusti 1932 (nr 404), och har
därvid föreslagits
dels följande ''ändrade lydelse:
»samt avkastningen av fond, som förvaltas av pastorat, beräknas till
minst tre, högst fyra procent av fondens kapital»,
dels ock detta tillägg:
»Konungen bestämmer årligen med iakttagande härav räntesatsen.»
I ärendet har kyrkolagsutskottet avgivit betänkande, nr 23, varav tryckt
exemplar bifogas.
Utskottet har över motionen inhämtat statskontorets utlåtande, vilket
fogats såsom bilaga vid dess betänkande.
Under åberopande av utskottets betänkande får kyrkomötet i underdånighet
anmäla, att kyrkomötet för sin del antagit följande förslag till
Lag angående ändrad lydelse av 7 § lagen den 30 augusti 1932 (nr 404)
om kyrkofond.
Härigenom förordnas, att 7 § lagen den 30 augusti 1932 örn kyrkofond
skall i nedan angiven del erhålla följande ändrade lydelse:
7 §■
Om för---att utgöra.
Vid bestämmande av tillskott, som nu sagts, skall löneboställes avkastning
tagas i beräkning med belopp, som fastställts med tillämpning av 9 §
(löneboställets normalavkastning), samt avkastningen av fond, som förvaltas
av pastorat, beräknas till den procent, lägst tre och högst fem, av fondens
kapital, som Konungen bestämmer.
Denna lag skall träda i kraft den dag, Konungen bestämmer.
Stockholm den 1 december 1934.
Underdånigst.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 58.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1
februari 1935.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Schlyter, Wigforss, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman,
Sköld.
Departementschefen, statsrådet Engberg anför efter gemensam beredning
med chefen för finansdepartementet:
I 7 § lagen den 30 augusti 1932 (nr 404) örn kyrkofond stadgas beträffande
beräkningen av pastorat tillkommande tillskott från kyrkofonden för
gäldande av pastoratets prästlönekostnader följande:
Örn för gäldande av pastorats prästlönekostnader under året åtgår högre
belopp än som täckes dels av avkastningen av pastoratets prästlönetillgångar
— med undantag som i 4 § sägs — dels ock därutöver av ett belopp,
motsvarande en uttaxering för skattekrona inom pastoratet av det
öretal, Konungen för året bestämmer, äger pastoratet för vad ytterligare
erfordras erhålla tillskott av kyrkofonden, dock ej för gäldande av lönebelopp,
som pastoratet enligt 9 eller 10 § lagen om reglering av prästerskapets
avlöning särskilt förbundit sig att utgöra.
Vid bestämmande av tillskott, som nu sagts, skall löneboställes avkastning
tagas i beräkning med belopp, som fastställts med tillämpning av
9 § (löneboställets normalavkastning), samt avkastningen av fond, som förvaltas
av pastorat, beräknas till fyra procent av fondens kapital.
I en vid 1934 års kyrkomöte väckt motion, nr 2, hemställdes, att kyrkomötet
för dess del måtte besluta ändring av andra stycket i nyssnämnda
lagrum av innebörd, att avkastningen av fond, som förvaltades av pastorat,
skulle beräknas till minst tre, högst fyra procent av fondens kapital, samt
att Kungl. Maj:t inom dessa gränser årligen skulle bestämma räntesatsen.
Över motionen avgav statskontoret den 21 november 1934 utlåtande, därvid
ämbetsverket anförde i huvudsak följande:
Den i föreliggande motion ifrågasatta nedsättningen i procenttalet skulle
medföra en minskning av avkastningen av pastoratens prästlönetillgångar
och alltså en motsvarande ökning av tillskotten ur kyrkofonden.
Enligt 8 § kyrkofondslagen skulle tillses, att kyrkofondens inkomster
under året såvitt möjligt bleve lika stora som dess utgifter. En ökning av
fondens utgifter borde sålunda medföra höjning av den del av den all
-
5
Kungl. Maj:ts proposition Nr 58.
männa kyrkoavgiftens grundbelopp, som skulle för året uttagas. Såsom
franninge av vad nedan visades, torde emellertid ifrågavarande inkomstminskning
för kyrkofonden icke vara av större betydelse för de beräkningar,
som lades till grund för allmänna kyrkoavgiftens bestämmande, och på
grund härav endast undantagsvis komma att påverka resultatet av desamma.
Enligt av stiftsnämnderna för ecklesiastikåret 1934/1935 uppgjorda avräkningslängder
utgjorde den efter fyra procent beräknade avkastningen av
fonder tillhörande pastorat, vilka hade att för ecklesiastikåret utbekomma
tillskott av kyrkofonden, i runt tal 263,000 kronor. Avkastningen av samma
fonder beräknad efter tre procent skulle utgöra 197,250 kronor. Skillnaden
mellan dessa belopp, 65,750 kronor, utgjorde alltså det ytterligare tillskottsbelopp,
kyrkofonden skulle hava haft att utbetala, därest ifrågavarande avkastning
för ecklesiastikåret 1934/1935 beräknats efter tre procent.
I sitt den 1 september 1934 avgivna utlåtande angående beräkning av
den allmänna kyrkoavgiften för ecklesiastikåret 1935/1936 m. m. hade
kammarkollegiet och statskontoret beräknat, att kyrkofondens utgifter skulle
för samma ecklesiastikår överstiga dess inkomster med ett belopp av i
runt tal 5,196,000 kronor. Fördelat på skattekronornas antal i hela riket,
39,207,306 kronor, motsvarade detta en utdebitering av 13,24 öre per skattekrona.
I enlighet med ämbetsverkens förslag hade Kungl. Majit den 24
september 1934 bestämt, att allmän kyrkoavgift skulle för ecklesiastikåret
1935/1936 uttagas med 13 öre för skattekrona.
Därest vid ovanberörda kalkyl avkastningen å nu ifrågavarande fonder
beräknats efter tre procent i stället för fyra procent, borde detta hava medfört
en ökning av kyrkofondens utgifter med i stort sett samma belopp
som för ecklesiastikåret 1934/1935 eller 65,750 kronor. Skillnaden mellan
fondens utgifter och inkomster skulle då uppgå till 5,261,750 kronor, vilket
belopp, fördelat på samma antal skattekronor, skulle motsvara en utdebitering
av 13,42 öre per skattekrona. Även i detta fall skulle sannolikt allmänna
kyrkoavgiften hava bestämts till 13 öre per skattekrona.
Statskontoret funne i likhet med motionärerna skäl tala för att den ränta,
varom nu vore fråga, någorlunda anpassades efter läget på den allmänna
lånemarknaden. Enligt ämbetsverkets förmenande skulle detta önskemål
lämpligast tillgodoses därigenom, att befogenhet lämnas Kungl. Majit att
med hänsyn tagen till vid olika tider rådande allmänna förhållanden besluta
den ändring i räntesatsen, som kunde av dessa anses betingad. Att, såsom
i motionen föreslagits, uppdraga vissa gränser för den ränta, som kunde
förekomma, och i lag bestämma dessa till tre och fyra procent syntes statskontoret
icke böra i första hand förordas.
Med denna uppfattning i den föreliggande frågan skulle statskontoret
vilja föreslå, att de i 7 § andra stycket lag örn kyrkofond den 30 augusti
1932 förekommande orden »beräknas till fyra procent av fondens kapital»
utbytas mot orden »beräknas till den procent av fondens kapital, vilken
Konungen bestämmer».
Skulle emellertid motionärernas förslag att vissa gränser böra bestämmas
för räntesättningen anses vara att föredraga, syntes det statskontoret, att,
därest minimigränsen fastställdes till tre procent, gränsen uppåt samtidigt
borde sättas till fem procent.
I betänkande den 23 november 1934 i anledning av ovannämnda motion
anförde kyrkolagsutskottet i huvudsak följande:
Departe
mentschefen.
6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 58.
Skulle ett pastorat icke lyckas placera sina ifrågavarande fonder till fyra
procents ränta, nödgades pastoratet självt täcka ränteskillnaden med egna
tillgångar eller, i sista hand, med uttaxerade medel. Det vore uppenbart,
att det nu rådande låga ränteläget och den förefintliga tendensen till ytterligare
räntesänkning gjorde det ytterst vanskligt för jiastoraten att ernå den
av lagen förutsatta förräntningen av fyra procent. Åtskilliga pastorat med
större prästlönefonder torde därför redan nu årligen lida förluster på grund
av ifrågavarande föreskrift. I likhet med motionärerna och statskontoret
ansåge därför utskottet det vara önskvärt, att den i kyrkofondslagen föreskrivna
räntesatsen för prästlönefonderna gjordes rörlig. Av statskontorets
utlåtande framginge, att hänsyn till kyrkofondens ekonomiska ställning icke
förhindrade införandet av en sådan anordning.
Då det tillkomme Kungl. Maj:t att bestämma såväl det i 7 § kyrkofondslagen
omförmälda öretalet (»maximum för församlingsavgifterna») som den
allmänna kyrkoavgiften, syntes det böra överlämnas åt Kungl. Majit att
fastställa jämväl nu förevarande räntesats.
Beträffande slutligen frågan, huruvida räntesatsens rörlighet borde vara
fullständig eller örn gränser därför borde i lagen utstakas, ansåge utskottet,
att i såväl pastoratens som kyrkofondens intresse vissa gränser för räntesatsens
variationer borde föreskrivas. I sådant avseende anslöte sig utskottet
till statskontorets alternativa förslag örn rörlighet mellan tre och fem procent.
Utskottet, som upprättat lagförslag i ämnet, hemställde, att kyrkomötet
måtte för sin del antaga detta förslag, vilket sålunda innebär, att ifrågavarande
fondavkastning skulle beräknas till den procent, lägst tre och högst
fem, av fondens kapital, som Konungen bestämde.
Detta lagförslag blev av kyrkomötet antaget.
Sedan kyrkomötets skrivelse i ämnet remitterats till kammarkollegiet och statskontoret,
hava ämbetsverken i gemensamt utlåtande den 10 januari 1935 förklarat
sig icke hava något att erinra mot det av kyrkomötet antagna lagförslaget.
En uppmjukning av gällande bestämmelser beträffande ränteberäkning å
pastorats prästlönefonder synes mig påkallad av förhållandena. I likhet med
ämbetsverken har jag icke funnit någon erinran mot att förslaget underställes
riksdagen.
Föredragande departementschefen uppläser härefter förslag till lag angående
ändrad lydelse av 7 § lagen den 30 augusti 1932 (nr 404) örn kyrkofond
samt hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för dess
del antaga förslaget.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Majit Konungen bifalla, samt förordnar, att
proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
E. Hedenlund.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- 1LU 1935:24 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 7 % lagen den 30 augusti 1932 s. 1 i texten