Sök i Ratio Lex

Angående nedsättning av räntan å vissa lån ur lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby

1935-02-01 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:60, Angående nedsättning av räntan å vissa lån ur lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl Majus proposition nr 60.

1

ffr 60.

Kungl. Majits proposition till riksdagen angående nedsättning

av räntan å vissa lån ur lånefonden för

tjänstemannasamhället vid Mörby; given Stockholms

slott den 1 februari 1935.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

P. Albin Hansson.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 1 februari 1935.

Närvarande:

Statsministern Hånsson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Schlyter, Wigforss, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman,

Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

statsministern i egenskap av tillförordnad chef för socialdepartementet.

Till tjänstemannasamhällets vid Mörby egnahem sförening med begränsad

personlig ansvarighet hava med tomträtt upplåtits delar av kronoegendomen

iy8 mantal Mörby nr 1 i Danderyds socken (numera Stocksunds köping) av

Stockholms län. Sålunda hava upplåtits, enligt beslut av 1911 års riksdag,

ett område av 31.77 hektar och enligt beslut av 1920 års riksdag ytterligare

ett område omfattande 16.6 2 hektar. Vidare har 1933 års riksdag medgivit

att ännu ett område av egendomen örn cirka 52,200 kvadratmeter må upplåtas

till föreningen. För att underlätta iordningställandet och bebyggandet

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 60.

218 35

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 60.

av tjänstemannasamhället har upplagts en särskild fond, benämnd lånefonden

för tjänstemannasamhället vid Mörby. Från denna fond, som förvaltas av

statskontoret, må enligt riksdagens vid olika tillfällen lämnade medgivanden

på vissa villkor utlämnas lån dels till anläggning av vägar och öppna platser

samt vatten- och avloppsledningar inom berörda områden (s. k. väglån), dels

ock för bebyggande av tomter, som upplåtits med tomträtt (byggnadslån).

I skrivelse den 6 september 1934 har tjänstemannasamhällets vid Mörby

egnahemsförening med begränsad personlig ansvarighet gjort framställning

örn nedsättning av räntan å vissa av de byggnadslån som beviljats eller

kunde komma att beviljas föreningen.

I skrivelsen har föreningen till en början lämnat följande uppgifter rörande

ifrågavarande byggnadslån.

Lån beviljades till högst 75 procent av byggnadskostnaden, vilken fastställdes

av statens kontrollant rörande tjänstemannasamhället. Intet lån

finge dock överstiga 20,000 kronor.

Storleken av de räntor, som skulle erläggas å från sagda lånefond utlämnade

byggnadslån, framginge av följande sammanställning:

Kantan utgjorde, därest

tomten innehades av

föreningen,

statstjänsteman,

hans annan

änka eller

barn

I. Lån för bebyggande av tomt å område upplåtet

enligt beslut av 1911 års riksdag

a) därest byggnaden påbörjats före den 16 april

1917 ................................................................. 4V2 5

b) därest byggnaden påbörjats efter den 15 april

1917 ................................................................. 5 5''/,

II. Lån för bebyggande av tomt å område upplåtet

enligt beslut av 1920 års riksdag ........................ 5 6

dock att räntan från och med den 1 januari 1929

sänkts till 4l II. III./2 respektive 5V2 procent för lån, som

avsåge byggnader, vilka till huvudsaklig del uppförts

under åren 1921—1924.

III. Lån för bebyggande av tomt å område, upplåtet

enligt beslut av 1933 års riksdag ........................ 5 bl/2

Omkring en tredjedel av tomterna inom egnahem ssamhället innehades

av icke statstjänstemän, och räntan å lån, som av statskontoret beviljats för

bebyggande av sistnämnda tomter, uppginge i flertalet fall till ö1/2 procent.

För år 1933 hade föreningen å det sammanlagda kapital, som av statskontoret

utlämnats i byggnadslån till föreningen, i genomsnitt erlagt en ränta

av 4.91 procent.

Föreningen har härefter erinrat örn de räntenedsättningar, som vid 1934

års riksdag beslutats beträffande vissa byggnadslån. I denna del är föreningens

skrivelse av följande innehåll.

Enligt beslut av 1934 års riksdag (riksdagens skrivelser nr 210 och 211)

hade räntan nedsatts för byggnadslån inom statens järnvägars egnahems
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

samhällen vid Ulriksdal och Notviken från 43/4 procent till 4x/4 procent och

för byggnadslån inom statens vattenfallsverks egnahemssamhällen vid Trollhättan"

och Porjus från 4*/2 och 5 procent likaledes till 4''/4 procent. Beträffande

sistnämnda egnahemssamhällen gällde dock, att å lån, som beviljats

eller beviljades andra än kroppsarbetare och med dem likställda, skulle, där

låntagare ej vore befattningshavare i statens tjänst, erläggas ränta efter 43/4

procent för år. Lån beviljades inom statens järnvägars egnahemssamhällen

till 90 procent och inom statens vattenfallsverks egnahemssamhällen till 75

procent av byggnadsvärdet.

Vidare hade riksdagen enligt skrivelse den 25 april 1934, nr 209, medgivit,

att räntan å lån ur statens bostadslånefond finge nedsättas från 5 till

4V2 procent.

I anslutning härtill anför föreningen vidare.

Ledan före de sålunda verkställda räntesänkningarna, vore de räntor, som

erlades för byggnadslån från lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby

högre än räntorna för liknande av staten utlämnade lån, och numera syntes

skillnaden vara oskäligt stor särskilt som den säkerhet, vilken lämnades för

lån från Mörbyfonden, torde vara synnerligen betryggande. Förutom inteckningar,

liggande inom fastställt belåningsvärde, skulle nämligen jämlikt av

Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter lämnas skuldförbindelse av tjänstemannasamhällets

vid Mörby egnahemsförening. Jämte det föreningen hade

åtskilliga fonder, som i fall av behov kunde anlitas vid fullgörandet av föreningens

förpliktelser, vore i § 6 i de av Kungl. Majit den 28 juli 1911

fastställda stadgarna för föreningen föreskrivet, att medlem av föreningen

skulle åtaga sig personlig ansvarighet för föreningens förbindelser intill ett

belopp, motsvarande 2 procent av det fastställda värdet av byggnad, som

uppförts för hans räkning. Då det fastställda värdet av byggnaderna inom

tjänstemannasamhället nu tillhopa uppginge till omkring 4,900.000 kronor,

framginge, att den säkerhet, som lämnades för av statskontoret till föreningen

utlämnade byggnadslån vore synnerligen god.

Billighet och rättvisa syntes alltså fordra, att även egnahemsbyggare inom

tjänstemannasamhället vid Mörby komme i åtnjutande av räntesänkning försina

byggnadslån.

Körande det sätt, varpå den ifrågasatta räntesänkningen borde äga rum,

ävensom rörande de ekonomiska konsekvenserna av en dylik åtgärd har föreningen

uttalat sig på följande sätt.

Enär, såsom meddelats i 1934 års statsverksproposition, räntan å av

staten upplånat kapital nu kunde beräknas uppgå till omkring 4.4 procent,

ville föreningen icke ifrågasätta så stor räntesänkning för byggnadslånen

inom tjänstemannasamhället vid Mörby, som riksdagen medgivit beträffande

statens järnvägars och statens vattenfallsverks egnahemssamhällen, utan räntesänkningen

syntes kunna inskränkas till 472 procent för statstjänstemän

och 5 procent för andra egnahemsbyggare. Därigenom skulle man återgå

till de räntesatser, som ursprungligen tillämpades inom tjänstemannasamhället.

och villkoren för lån till de olika kategorierna tomträttsliavare skulle

bliva lika inom hela samhället.

Genom en dylik räntesänkning skulle minskningen i avkastningen från lånefonden

för tjänstemannasamhället vid Mörby icke bliva av någon större betydelse

för budgeten. Det lånebelopp, å vilket räntan nu utginge med 5 procent, utgjorde

den 31 december 1933 omkring 660,000 kronor, och en räntesänkning av l/2 procent

å detta belopp utgjorde 3,300 kronor. Det lånebelopp, å vilket tilläggsräntan

för icke statstjänstemän utginge med 1 procent, uppgick den 31 december

1933 till omkring 216,000 kronor, och en räntesänkning av 1/2 procent å

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

detta kapital utgjorde 1,0^0 kronor. Sammanlagda räntesänkningen skulle

alltså belöpa sig till något över 4,000 kronor.

På sätt skett beträffande de av chefen för finansdepartementet i statsverkspropositionen

till 1934 års riksdag föreslagna och av riksdagen medgivna

räntesänkningarna för lån från vissa statens utlåningsfonder, syntes det,

i händelse den nu ifrågasatta nedsättningen av räntorna beviljades, böra föreskrivas

att låntagare, som kommit i åtnjutande av dylik nedsättning, skulle

vara skyldig att framdeles vidkännas den höjning av räntefoten, som Kungl.

Majit med hänsyn till den effektiva medelräntan å den fonderade statsskulden

prövade påkallad.

Under åberopande av det anförda har föreningen hemställt örn utverkande

av riksdagens medgivande att med tillämpning från och med den 1 januari

1935, räntan å byggnadslån, som av statskontoret, enligt Kungl. Majits bemyndigande,

utlämnats efter en räntefot överstigande 4''/2 respektive 5 procent

eller komme att utlämnas för uppförande av byggnader å tomter inom

tjänstemannasamhället vid Mörby, finge tills vidare utgå med 41/, procent

örn året, därest byggnadslånet belöpte å tomt, vilken innehades av egnahemsföreningen

eller statstjänsteman eller sådan tjänstemans änka eller barn,

samt efter 5 procent, därest byggnadslånet belöpte å annan tomt.

Häröver har statskontoret den 3 oktober 1934 avgivit utlåtande, däri ämbetsverket

anfört i huvudsak följande.

I utlåtande den 9 november 1933 angående utredning rörande ändrade

grunder för beräkning av räntan vid utlåning från statens utlåningsfonder

hade statskontoret framlagt förslag örn nedsättning av räntefoten från 5 procent

till 4V2 procent beträffande flertalet av de under ämbetsverkets förvaltning

stående utlåningsfonderna. Därvid hade emellertid framhållits, att

någon nedsättning av motsvarande eller högre räntesats, i vad det gällde

lån från lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby och statens bostadslånefond

icke borde ifrågakomma, enär redan gällande ränta för dessa

lån måste anses väl avvägd med hänsyn till arten av den fastighetskredit,

varom här vore fråga.

I proposition (nr 1, utgifter för kapitalökning, sid. 1 — 7 och 20) till 1934

Ars riksdag hade _ därefter Kungl. Majit, i enlighet med vad statskontoret

hemställt, föreslagit, att riksdagen måtte medgiva, att beträffande lån, som

beviljats eller kunde komma att beviljas från vattenkraftslånefonden, luftfartslånefonden,

kraftledningslånefonden, hemslöjdslånefonden, kolonisternas

kreaturs- och redskapslånefond, hantverkslånefonden, rederilånefonden, industrilånefonden

eller statens kalkbrukslånefond, den årliga räntan finge

från och med den 1 juli 1934 tills vidare utgå efter 472 procent, med iakttagande

av vissa av föredragande departementschefen förordade villkor.

Riksdagen hade bifallit (skrivelse nr 209 och 266) vad Kungl. Majit sålunda föreslagit.

_ I anledning av i ämnet väckta motioner hade emellertid riksdagen

samtidigt medgivit, att räntan å lån från statens bostadslån ef ond jämväl

finge nedsättas till 4% procent.

Med hänsyn till 1934 års riksdags nyssberörda beslut, varigenom räntesänkning

medgivits beträffande lån från statens bostadslånefond, ävensom

till de i föreliggande framställning omförmälda besluten av 1934 års riksdag

angående nedsättning av räntan för egnahemslån till statens järnvägars personal

vid Notviken och Ulriksdal samt å vissa egnahemslån från statens

vattenfallsverk ville statskontoret icke motsätta sig bifall till förevarande

framställning. Statskontoret förutsatte därvid, att de villkor, som enligt

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majlis proposition nr 60.

vad förut nämnts förbundits med riksdagens beslut örn räntesänkning å

vattenkrafts- m. fl. lånefonder, även uppställdes i fråga örn lån från fonden

för tjänstemannasamhället vict Mörby samt att för lånen fastställda annuiteter

efter räntenedsättningen skulle reduceras på så sätt, att ändring icke skedde

i fråga örn den för lånen bestämda amorteringstiden.

I skrivelse den 2 oktober 1934 bar vidare Mörbyföreningen anfört väsentligen

följande.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet bade riksdagen i skrivelse

den 19 maj 1933, nr 225, medgivit, att ur ifrågavarande lånefond finge beviljas

Mörbyföreningen ett lån å högst 69,000 kronor att användas till anläggning

av vägar och öppna platser samt vatten- och avloppsledningar

inom viss del av kronoegendomen Mörby, avsedd att med tomträtt upplåtas

till föreningen, med skyldighet för föreningen att å lånet erlägga ränta

efter 5 procent örn året.

Omförmälda lån hade ännu icke upptagits, emedan för upplåtelse av

nämnda område krävdes ändringar i den för Stocksunds köping gällande

stadsplanen, vilka ändringar ännu icke kommit till stånd.

Räntan å de lån, som av Kungl. Maj:t beviljats för anläggning av vägar

m. m. inom tjänstemannasamhället, hade alltid bestämts till samma procent

som räntan å byggnadslån till statstjänstemän. Egnahemsföreningen

finge därför anhålla, att, därest föreningens framställning av den 6 september

1934 angående räntesänkning för vissa byggnadslån bifölles, räntan å det

lån, som enligt riksdagens medgivande i skrivelsen den 19 maj 1933 kunde

komma att beviljas egnahemsföreningen för anläggning av vägar m. m. finge

utgå med 4?/2 procent.

Till följd av remiss har statskontoret yttrat sig över sistnämnda framställning

den 23 oktober 1934. Statskontoret har däri — under erinran om sitt

utlåtande i anledning av föreningens framställning beträffande ränten edsättning

för byggnadslånen — uttalat, att ämbetsverket icke funnit anledning att

motsätta sig att räntan å nu ifrågavarande lån bestämdes till 4x/2 procent,

dock med skyldighet för föreningen att framdeles vidkännas den höjning av

räntefoten, som Kungl. Majit med hänsyn till den effektiva medelräntan å

den fonderade statsskulden prövade påkallad.

I en den 17 december 1934 dagtecknad skrift har härefter Mörbyföreningen

ifrågasatt ytterligare nedsättning av räntan å de från Mörbyfonden utlämnade

lånen. Föreningen har i sådant hänseende anfört bland annat följande.

Sedan föreningen ingivit sin den 6 september 1934 dagtecknade framställning

örn räntesänkning hade räntorna i den allmänna lånemarknaden

ytterligare väsentligt nedgått. Med hänsyn till det nuvarande ränteläget

för statens upplåning vore det måhända ej uteslutet, att vid 1935 års riksdag

framställningar bomme att göras örn ytterligare sänkning av räntan å

lån från allmänna bostadslånefonden eller å lån för uppförande av byggnader

inom statens järnvägars eller statens vattenfallsverks egnahemssamhällen.

Därest sådan sänkning komme till stånd, syntes motsvarande sänkning

böra tillkomma även tjänstemannasamhällets medlemmar. Jämväl

oberoende därav kunde det, särskilt med hänsyn till den högre ränta, som

betalades för byggnadslån till icke statstjänstemän inom samhället, befinnas

skäligt att sänka räntan å lån från Mörbyfonden utöver vad föreningens

ifrågavarande framställning avsåge.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

Föreningen ansåge sig därför böra ifrågasätta, att i en eventuell proposition

till riksdagen i anledning av styrelsens förenämnda skrivelse, Kungl.

Maj:t ej föresloge riksdagen fastställa någon viss ränta å lån från Mörbyfonden

utan att åt Kungl. Majit måtte överlämnas att bestämma räntan,

dock att den aldrig finge understiga riksgäldskontorets effektiva medelränta.

Av det anförda framgår, att 1934 års riksdag under vissa villkor medgivit

nedsättning av räntan från 5 till 472 procent beträffande lån från flertalet

av de under statskontorets förvaltning stående utlåningsfonderna, bland

dem statens bostadslånefond, varjämte viss nedsättning av räntan medgivits

jämväl beträffande vissa bostadslån, som av statsmedel beviljats tjänstemän

vid kommunikationsverken. Genom dessa nedsättningar hava utlåningsräntorna

för respektive lån anpassats efter statens egna räntekostnader.

Med hänsyn till de räntesänkningar, som sålunda medgivits och vilka

genomförts från och med den 1 juli 1934, finner jag det skäligt, att en nedsättning

av räntan äger rum jämväl beträffande de lån från Mörbyfonden,

som avses i föreliggande framställningar. För en dylik åtgärd talar särskilt

det förhållandet att ifrågavarande lån äro jämförliga med de från statens

bostadslånefond utlämnade lånen.

Körande det sätt, varpå räntenedsättningen bör ske, kan jag icke ansluta

mig till Mörbyföreningens senast gjorda hemställan örn bemyndigande för

Kungl. Majit att på egen hand bestämma räntefoten. I enlighet med hittills

tillämpade grunder torde det medgivande, som lärer böra inhämtas av

riksdagen, böra avse nedsättning av räntan till en av riksdagen bestämd

räntefot.

Beträffande räntenedsättningens storlek biträder jag det förslag, som av

Mörbyföreningen framlagts i dess skrivelser den 6 september och den 2 oktober

1934. Jag förordar alltså, att räntan å de byggnadslån, som ur lånefonden

utlämnats efter en räntefot överstigande 472 procent eller ock må

komma att utlämnas, må tills vidare få utgå efter 472 procent örn året, därest

lånet belöper å tomt, vilken innehaves av Mörbyföreningen eller statstjänsteman

eller sådan tjänstemans änka eller barn, samt efter 5 procent, därest

lånet belöper å annan tomt. Vidare tillstyrker jag, att räntan å det lån,

som enligt riksdagens år 1933 lämnade medgivande kan komma att beviljas

Mörbyföreningen för anläggning av vägar m. m., må utgå efter 472 procent.

Nedsättningen av räntan bör vara förknippad med skyldighet för låntagaren

att framdeles vidkännas den höjning av räntefoten, som Kungl. Majit med

hänsyn till den effektiva medelräntan å den fonderade statsskulden prövar

påkallad. En dylik räntehöjning torde dock, såvitt angår äldre lån, ej böra

gå utöver de bestämmelser rörande räntefoten, som gällde, då lånet beviljades.

Räntesänkningen torde böra få gälla från och med 1935 års ingång.

De nu förordade räntesänkningarna böra icke föranleda nedsättning av

sådan ränta, som enligt av Kungl. Majit meddelad föreskrift skall utgå för

den händelse till betalning förfallet belopp icke av föreningen i föreskriven

ordning erlägges.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majus proposition nr 60.

Därest räntesänkningarna genomföras, bör, såsom statskontoret påpekat,

jämväl nedsättning av de årliga annuiteterna äga rum. Dessa annuiteter

böra därvid bestämmas på sådant sätt, att lånen komma att vara återbetalade

vid den tidpunkt, som förutsatts vid deras utlämnande. Det torde få ankomma

på Kungl. Majit att tillse, att erforderliga föreskrifter härutinnan

bliva i vederbörlig ordning meddelade.

Örn de av mig förordade räntenedsättningarna komma till stånd, blir därav

en följd, att statens ränteinkomster från Mörbyfonden för de närmaste åren

komma att nedgå med omkring 4,500 kronor. Enligt vad jag inhämtat av

chefen för finansdepartementet behöver emellertid detta förhållande icke

medföra någon ändring i uppskattningen av statsverkets inkomster för nästkommande

budgetår av räntor från berörda fond.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva

dels att räntan å de byggnadslån, som ur lånefonden för

tjänstemannasamhället vid Mörby utlämnats efter en räntefot

överstigande 4''/2 procent eller ock framdeles må komma att

utlämnas, må, med iakttagande av de av mig i det föregående

förordade villkoren, räknat från och med den 1 januari 1935

tills vidare utgå efter 4x/2 procent örn året, därest lånet belöper

å tomt, vilken innehaves av tjänstemannasamhällets vid Mörby

egnahemsförening med begränsad personlig ansvarighet, statstjänsteman

eller statstjänstemans änka eller barn, samt efter

5 procent örn året, därest lånet belöper å annan tomt;

dels och att räntan å det lån, som enligt riksdagens år 1933

lämnade medgivande må ur samma fond komma att beviljas

nämnda förening för anläggning av vägar och öppna platser

samt vatten- och avloppsledningar må, med iakttagande av omförmälda

villkor, tills vidare utgå efter 4x/2 procent örn året.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Viking Nilsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:191 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående nedsättning av räntan å vissa lån ur lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby. s. 6 i texten
  2. SU 1935:81 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående nedsättning av räntan å vissa lån ur lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby jämte en i ämnet s. 15 i texten