Sök i Ratio Lex

Angående ytterligare statsunderstöd till Nedre Åråns regleringsföretag i Jönköpings län

1935-02-01 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:67, Angående ytterligare statsunderstöd till Nedre Åråns regleringsföretag i Jönköpings län

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 67.

15

Nr 67.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare statsunderstöd

till Nedre Åråns regleringsföretag i Jönköpings län:

given Stockholms slott den 1 februari 1935.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 februari 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Schlyter, Wigforss, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman,

Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld anför:

Den 6 maj 1921 anvisade Kungl. Maj:t till reglering av Årån och tillstötande

vattendrag mellan Erlandsdamm och Sölaryd (Nedre Arån) för

torrläggning av vissa vattenskadade marker i Våxtorps och Rydaholms

socknar av Jönköpings län dels statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget

med 39,910 kronor under de i kungörelsen den 28 juli 1916 (nr 376)

angående villkoren för erhållande och tillgodonjutande av statsbidrag

från allmänna avdikningsanslaget stadgade villkor, dels ock lån från odlingslånefonden

med 79,830 kronor under de i kungörelsen den 9 oktober

1914 (nr 278) angående villkoren för lån från odlingslånefonden stadgade

villkor, varjämte Kungl. Maj:t fastställde för företaget upprättad arbetsplan.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 67.

Därjämte beviljade Kungl. Majit den 23 februari 1923 ytterligare lån

från odlingslånefonden med 10,780 kronor.

Genom beslut av 1932 års riksdag (prop. nr 225; K. skr. nr 154) medgavs

uppskov under två år med amortering av de från odlingslånefonden beviljade

lånen med bibehållen skyldighet för delägarna i torrläggningsföre

taget att under uppskovstiden erlägga ränta efter 3.6 procent å oguldna

delar av lånen.

Kungl. Majit har genom beslut den 19 oktober 1934 under enahanda villkor

förlängt uppskovet med amortering av nyssnämnda lån med ett år.

I skrivelse den 2 mars 1934 har hemmansägaren Otto Blomgren i Långstorp

Västergård i egenskap av delägare i torrläggningsföretaget gjort

framställning örn nedsättning med 50 procent av honom åvilande betalningsskyldighet

för omförmälda lån.

Över framställningen hava efter remiss utlåtanden avgivits av lantbruksstyrelsen

den 23 april och den 12 december 1934 samt av statskonto

ret den 15 oktober 1934.

Lantbruksstyrelsen har i samband med avgivandet av sitt första utlåtande

i ärendet överlämnat dels en den 23 mars 1934 dagtecknad till sty

reisen ställd framställning från ifrågavarande torrläggningsföretags ar

betsstyrelse och delägare örn nedskrivning med 50 procent av de till företaget

beviljade lån från odlingslånefonden, dels oek yttrande över sistnämnda

framställning från statens lantbruksingenjör Carl Berner.

Av tillgängliga handlingar inhämtas följande.

Förslag till ifrågavarande företag upprättades vid av lantbruksingenjören

C. B. Carlson åren 1912—1915 hållen syneförrättning enligt lagen den

20 juni 1879 örn dikning m. m.

Företaget omfattar!

åker ....................................................... 5.33 hektar

ängs- och odlingsmark samt annan mark .................. 280.34 »

Summa 285.67 hektar.

Företaget är slutfört. Arbetena hava godkänts av lantbruksstyrelsen

den 11 januari 1926.

Kostnaderna för de låne- och bidragssökandes andelar i företaget beräknades

år 1921 till 119,882 kronor 70 öre och år 1923 till 130,682 kronor

70 öre. Den verkliga kostnaden har uppgått till 157,520 kronor, utgörande,

fördelad på den areal företaget omfattar, omkring 552 kronor per hektar.

Den genom vattenavledningen uppkommande markförhättringen

uppskattades år 1921 till omkring 152,000 kronor.

Såsom förut nämnts har staten för företagets utförande beviljat:

i statsbidrag utan återbetalningsskyldighet .............. kronor 39,910

i lån tillhopa ............................................ » 90,610

statsunderstöd tillhopa kronor 130.520.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts ‘proposition nr 67.

Det beviljade statsbidraget motsvarade vid tiden för beviljandet en

tredjedel av den beräknade kostnaden för företagets utförande.

De beviljade odlingslånen motsvara ett belopp av B17 kronor per hektar.

Annuiteten å lånen utgör omkring 21 kronor per hektar.

Länsstyrelsen i Jönköpings''län har genom utslag den 30 augusti 1927

respektive den 29 februari 1928 fastställt fördelningen av de båda för företagets

utförande beviljade lånen. Därav framgår, att lånet å 79,830

kronor skall amorteras under åren 1928—1953 och lånet å 10,780 kronor

under åren 1930—1955.

Arbetsstyrelsen har framhållit i huvudsak följande.

Kapitalanskaffning till underhållskostnader å kanaler och diken hade

den senaste tiden icke varit möjlig, enär ingen delägare ville betala för

någon gemensamhetssak, då icke alla kunde göra det. Detta hade i sin

tur lett till att delägarna icke heller kunnat utföra djkpings- och rensningsarbeten

som de tänkt sig, enär tillfredsställande utlopp för vattnet

saknats. Det återstode ock mycket arbete på vägar och broar, som icke

kunnat utföras på grund av kapitalbrist. Nödiga hus saknades å många

ägolotter, till följd av att ägarna icke kunnat få bostadslån, då ovisshet

rådde huruvida de framgent skulle få behålla sina ägolotter. Under sådana

förhållanden vore det klart, att ingenting i övrigt bleve åtgjort för

höjande av jordbrukets räntabilitet, i synnerhet som all kredit vore

stängd för företagets delägare. Till följd härav bleve förlusterna för

dessa allt större och större. De uppskov, som beretts företagets intressenter

med erläggande av annuiteterna, hjälpte för tillfället för företaget i

dess helhet, men för dem, som måst uppgiva försöket att kämpa sig igenom,

verkade de=ogynnsamt, enär varje fastighetsförsäljning under hand

vore utesluten. Å andra sidan hade de exekutiva försäljningar, som verkställts,

givit skrämmande resultat.

Lantbruksstyrelsen har i sitt yttrande den 23 april 1934 anfört huvudsakligen

följande.

Båtnaden genom torrläggningen hade vid arbetsplanens fastställande

år 1921 uppskattats till 152,041 kronor 20 öre, därvid beräknats, att all i

företaget ingående mark skulle vinna fullständig torrläggning. Detta

torde även i huvudsak blivit fallet under åren närmast efter företagets

utförande. Sedermera hade emellertid sådana förändringar inträffat i

Åråns vattenföring, att flödena ökat i intensitet. Dessa förändringar

torde hava förorsakats huvudsakligen därav, att en omkring 2 mil längre

upp i vattendraget belägen sjö, Rusken, blivit reglerad för kraftändamål.

Enär därigenom inträdande utökning av flödena i Arån icke kunnat förutses

vid dimensioneringen av den .i Åråns regleringsföretag ingående

avloppskanalen och denna sålunda blivit otillräcklig för avledande av

nämnda flöden, bade vid upprepade tillfällen under de senare åren betydande

delar av de i företaget ingående markerna översvämmats och

kännbara förluster drabbat vederbörande jordägare.

Härigenom hade förorsakats en minskning av den båtnad, som i samband

med fastställandet år 1921 av arbetsplan beräknades uppkomma å

do av företaget berörda markerna. Med ledning av lantbruksingenjören

Berners i ärendet avgivna utlåtande torde denna båtnadsminskning med

nikanel till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr tift—68.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majlis proposition nr 67.

tillämpning av i den fastställda arbetsplanen angivna jordvärden kunna

beräknas till omkring 33,000 kronor.

I samma utredning hade kostnaderna för de ytterligare regleringsarbeten

i Årån, som skulle erfordras för åstadkommande av en avloppskanal

av sådana dimensioner, att översvämningar bleve avvärjda och båtnadsföidusten

kunde återvinnas, beräknats till omkring 50,000 kronor.

I det läge, vari företagets delägare råkat till följd av anförda omständigheter,

syntes böra övervägas åtgärder från statens sida för understödjande

av företaget. Dylika åtgärder borde bestå antingen i utförande

medelst statsmedel av ytterligare arbete i sådan omfattning, att ursprungligen

påräknad båtnad till fullo kunde utvinnas, eller ock i skälig minskning

i företagets skuld till staten å erhållna lån från odlingslånefonden.

Det förstnämnda alternativet syntes emellertid icke tillrådligt, enär det

genom erforderligt ytterligare arbete i Arån påräknade båtnadsvärdet,

33,000 kronor, skulle komma, att avsevärt understiga kostnaden för nämnda

arbete, 50,000 kronor.

Vad åter beträffade det andra alternativet framhölles, att riksdagen

i ett tidigare liknande fall, som avsåge Säveåns regleringsföretag i Älvsborgs

län (prop. nr 223/1932; R. skr. nr 152/1932) medgivit nedskrivning

av till företaget beviljat lån från odlingslånefonden med så stort belopp,

som svarade mot en till följd av särskilda förhållanden, varöver låntagarna

icke kunnat råda, uppkommen minskning av den genom företaget

ursprungligen påräknade båtnaden. I anslutning härtill syntes delägarna

i Åråns regleringsföretag böra bispringas på sådant sätt, att till företaget

beviljade lån från odlingslånefonden nedskreves med så stort belopp,

som svarade mot den vid företaget uppkomna båtnadsminskningen, eller

med 33,000 kronor. För detta ändamål torde till företaget böra beviljas

statsbidrag från statens avdikningsanslag med nämnda belopp, dock under

iakttagande att detsamma icke inräknades i det anslagsbelopp, som

Kungl. Majit enligt riksdagens medgivande ägde för visst år jämlikt gällande

bestämmelser bevilja.

Sedan på dylikt sätt kompensation lämnats företaget för utebliven båtnad

av det verkställda regleringsarbetet, borde ytterligare mellankomst

från statens sida för understödjande av företaget icke kunna av vederbörande

delägare sättas i fråga.

Lantbruksingenjör en Berner s utlåtande innehåller följande;

Av Berner hade uppgjorts ett förslag till förbättrad torrläggning av

markerna inom företaget. Därest detta förslag bleve utfört, skulle

markerna ej alls översvämmas vid normal högflod medan däremot vid

exceptionell högflod en del marker fortfarande skulle översvämmas någon

kortare tid. Denna översvämning skulle dock ej skada markerna något

avsevärt. Kostnaderna för förslagets genomförande skulle ställa sig

på följande sätt vid en timpenning av 60 öre:

uppgrävning av s. k. hjälpkanal inklusive ersättningar .... kronor 26,000

kompletteringsgrävningar i själva ån ovanför hjälpkanalen » 24,000

summa kostnader kronor 50,000.

En del av kompletteringsgrävningarna syntes emellertid hava bort ingå

i arbeten enligt den fastställda arbetsplanen. Utöver de i arbetsplanen

upptagna kostnaderna syntes erfordras 40 000 till 45,000 kronor för verkställande

av arbeten för undvikande av risk för översvämning vid normal

högflod. Därest absolut torrläggning skulle önskas, torde arbeten för ytterligare

25,000 kronor erfordras.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 67.

19

Den minskning'' av den enligt arbetsplanen påräknade båtnaden, som

på grund av att det med företaget avsedda torrläggningsresultatet icke

ernåtts, vore svår att med till buds stående uppgifter ens approximativt

beräkna. En ungefärlig beräkning av båtnadsminskningen hade givit följande

osäkra resultat. Av de i företaget ingående 163 hektar åker, äng

och odlingsmark skadades omkring lil hektar av översvämningarna, 38

hektar dock så obetydligt att båtnadsminskningen för desamma endast beräknades

till 10 procent, medan båtnadsminskningen för återstående 73

hektar beräknades variera mellan 20 och 75 procent samt i medeltal uppgå

till omkring 40 procent. På övriga i företaget ingående 123 hektar

s. k. »annan duglig mark» inverkade översvämningen ej alls eller högst

obetydligt. Minskningen i hela den enligt arbetsplanen beräknade båtnaden

beräknades till omkring 22 procent. Härvid hade båtnaden å översvämmade

respektive icke översvämmade ägofigurer beräknats efter värderingslängdens

värden. Justerades dessa värden efter nuvarande förhållanden

och hänsyn alltså toges till det odlingsarbete o. d., som nedlagts

i huvudsakligen de översvämmade ägofigurerna, borde minskningen sättas

till omkring 30 procent.

Statskontoret har ifrågasatt huruvida delägarna i torrläggningsföretaget

icke vore berättigade till ersättning i annan ordning för den skada,

som förorsakats företaget genom förut berörda sjöreglering. Enligt statskontorets

uppfattning borde frågan, huruvida statlig hjälp till företaget

borde lämnas, icke upptagas till bedömande, innan berörda spörsmål blivit

klarlagt. Därest emellertid statsbidrag med hänsyn till föreliggande

omständigheter skulle anses böra utgå för nedbringande av de beviljade

statslånen, ansåge statskontoret bidraget på sätt lantbruksstyrelsen föreslagit

böra beräknas i förhållande till den uppkomna båtnadsminskningen.

Statskontoret ville emellertid framhålla, att den båtnadsminskning,

som kunde belöpa å fastigheten V8 mantal litt. C Sölaryd södra nr 2 (25)

i Voxtorps socken, icke borde medtagas vid denna beräkning, emedan

nämnda fastighet, som den 4 november 1932 å exekutiv auktion inropats

för statens avdikningsfonds räkning, den 29 juni 1933 försålts fri från

lån ur fonden.

Lantbruksstyrelsen har med anledning av statskontorets utlåtande i sitt

yttrande den 12 december 1934 anfört, att den skada, som till följd av

regleringsåtgärderna i sjön Rusken uppkommit å den torrlagda marken

vid Arån, vore att hänföra till sådan vid meddelandet av beslut örn ifrågavarande

regleringsåtgärder icke förutsedd skada, varom förmäles i 3

kap. 11 § och 7 kap. 57 § vattenlagen. Enligt vad lantbruksstyrelsen inhämtat

torde emellertid i nämnda lagrum angiven tid för framställande

av anspråk på ersättning för dylik skada i förevarande fall vara försutten.

Örn, på sätt statskontoret funnit, och vilket enligt lantbruksstyrelsens

uppfattning vore riktigt den båtnadsminskning, som belöpte å

fastigheten Vs mantal litt. C. Sölaryd södra nr 2, icke medtoges, uppginge

båtnadsminskningen för företaget i dess helhet till i runt tal 29,500 kronor.

Styrelsen hemställde, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att för nedbringande av det till ifrågavarande företag den 6 maj 1921

s. 20 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 67.

beviljade lånet från odlingslånefonden finge från statens avdikningsanslag

tagas i anspråk ett belopp av sistnämnda storlek.

Av utredningen torde framgå, att båtnaden av ifrågavarande torrläggningsföretag

på grund av omständigheter, över vilka delägarna icke kunnat

råda, blivit avsevärt mindre än den vid företagets påbörjande beräknade.

På sätt lantbruksstyrelsen framhållit torde någon möjlighet att, såsom

statskontoret ifrågasatt, erhålla gottgörelse för de skador, som genom

översvämningar orsakats av den efter företagets slutförande verkställda

vattenregleringen i sjön Rusken, numera icke förefinnas. I betraktande

av berörda omständigheter och med hänsyn till den ekonomiskt svåra belägenhet,

vari torrläggningsföretagets delägare på grund av angivna förhållanden

råkat, synas hillighetsskäl tala för att ytterligare statsunderstöd

beredes företaget. I enlighet med vad lantbruksstyrelsen föreslagit torde

statsunderstödet böra få form av bidrag för minskning i skälig grad av

företagets skuld till staten å det den 6 maj 1921 beviljade lånet från odlingslånefonden.

Bidraget torde böra beräknas i förhållande till den uppkomna

båtnadsminskningen och bestämmas till det av lantbruksstyrelsen senast

föreslagna beloppet 29,500 kronor. För utlämnande av detta bidragsbelopp

erfordras riksdagens medgivande. Beloppet torde böra utgå ur statens

avdikningsanslag; det bör därvid icke inräknas i det belopp, som Kungl.

Maj:t enligt riksdagens medgivande äger för visst år bevilja jämlikt gällande

bestämmelser för anslagets användning.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att till nedskrivning av det till reglering av Arån

och tillstötande vattendrag mellan Erlandsdamm

och Sölaryd i Jönköpings län den 6 maj 1921 beviljade

lån från odlingslånefonden må från statens avdikningsanslag

till företaget anvisas ett statsbidrag

av 29,500 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen

bifall samt förordnar, att proposition i

ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:90 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statsunderstöd till Nedre Åråns regleringsföretag i Jönköpings län. a1 i texten
  2. JoU 1935:37 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statsunderstöd till Nedre Åråns regleringsföretag i Jönköpings län. a1 i texten