Angående ytterligare statsunderstöd till Nedre Åråns regleringsföretag i Jönköpings län
1935-02-01 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1935:67, Angående ytterligare statsunderstöd till Nedre Åråns regleringsföretag i Jönköpings län
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 67.
15
Nr 67.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare statsunderstöd
till Nedre Åråns regleringsföretag i Jönköpings län:
given Stockholms slott den 1 februari 1935.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 februari 1935.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Schlyter, Wigforss, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman,
Sköld.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld anför:
Den 6 maj 1921 anvisade Kungl. Maj:t till reglering av Årån och tillstötande
vattendrag mellan Erlandsdamm och Sölaryd (Nedre Arån) för
torrläggning av vissa vattenskadade marker i Våxtorps och Rydaholms
socknar av Jönköpings län dels statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget
med 39,910 kronor under de i kungörelsen den 28 juli 1916 (nr 376)
angående villkoren för erhållande och tillgodonjutande av statsbidrag
från allmänna avdikningsanslaget stadgade villkor, dels ock lån från odlingslånefonden
med 79,830 kronor under de i kungörelsen den 9 oktober
1914 (nr 278) angående villkoren för lån från odlingslånefonden stadgade
villkor, varjämte Kungl. Maj:t fastställde för företaget upprättad arbetsplan.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 67.
Därjämte beviljade Kungl. Majit den 23 februari 1923 ytterligare lån
från odlingslånefonden med 10,780 kronor.
Genom beslut av 1932 års riksdag (prop. nr 225; K. skr. nr 154) medgavs
uppskov under två år med amortering av de från odlingslånefonden beviljade
lånen med bibehållen skyldighet för delägarna i torrläggningsföre
taget att under uppskovstiden erlägga ränta efter 3.6 procent å oguldna
delar av lånen.
Kungl. Majit har genom beslut den 19 oktober 1934 under enahanda villkor
förlängt uppskovet med amortering av nyssnämnda lån med ett år.
I skrivelse den 2 mars 1934 har hemmansägaren Otto Blomgren i Långstorp
Västergård i egenskap av delägare i torrläggningsföretaget gjort
framställning örn nedsättning med 50 procent av honom åvilande betalningsskyldighet
för omförmälda lån.
Över framställningen hava efter remiss utlåtanden avgivits av lantbruksstyrelsen
den 23 april och den 12 december 1934 samt av statskonto
ret den 15 oktober 1934.
Lantbruksstyrelsen har i samband med avgivandet av sitt första utlåtande
i ärendet överlämnat dels en den 23 mars 1934 dagtecknad till sty
reisen ställd framställning från ifrågavarande torrläggningsföretags ar
betsstyrelse och delägare örn nedskrivning med 50 procent av de till företaget
beviljade lån från odlingslånefonden, dels oek yttrande över sistnämnda
framställning från statens lantbruksingenjör Carl Berner.
Av tillgängliga handlingar inhämtas följande.
Förslag till ifrågavarande företag upprättades vid av lantbruksingenjören
C. B. Carlson åren 1912—1915 hållen syneförrättning enligt lagen den
20 juni 1879 örn dikning m. m.
Företaget omfattar!
åker ....................................................... 5.33 hektar
ängs- och odlingsmark samt annan mark .................. 280.34 »
Summa 285.67 hektar.
Företaget är slutfört. Arbetena hava godkänts av lantbruksstyrelsen
den 11 januari 1926.
Kostnaderna för de låne- och bidragssökandes andelar i företaget beräknades
år 1921 till 119,882 kronor 70 öre och år 1923 till 130,682 kronor
70 öre. Den verkliga kostnaden har uppgått till 157,520 kronor, utgörande,
fördelad på den areal företaget omfattar, omkring 552 kronor per hektar.
Den genom vattenavledningen uppkommande markförhättringen
uppskattades år 1921 till omkring 152,000 kronor.
Såsom förut nämnts har staten för företagets utförande beviljat:
i statsbidrag utan återbetalningsskyldighet .............. kronor 39,910
i lån tillhopa ............................................ » 90,610
statsunderstöd tillhopa kronor 130.520.
17
Kungl. Maj:ts ‘proposition nr 67.
Det beviljade statsbidraget motsvarade vid tiden för beviljandet en
tredjedel av den beräknade kostnaden för företagets utförande.
De beviljade odlingslånen motsvara ett belopp av B17 kronor per hektar.
Annuiteten å lånen utgör omkring 21 kronor per hektar.
Länsstyrelsen i Jönköpings''län har genom utslag den 30 augusti 1927
respektive den 29 februari 1928 fastställt fördelningen av de båda för företagets
utförande beviljade lånen. Därav framgår, att lånet å 79,830
kronor skall amorteras under åren 1928—1953 och lånet å 10,780 kronor
under åren 1930—1955.
Arbetsstyrelsen har framhållit i huvudsak följande.
Kapitalanskaffning till underhållskostnader å kanaler och diken hade
den senaste tiden icke varit möjlig, enär ingen delägare ville betala för
någon gemensamhetssak, då icke alla kunde göra det. Detta hade i sin
tur lett till att delägarna icke heller kunnat utföra djkpings- och rensningsarbeten
som de tänkt sig, enär tillfredsställande utlopp för vattnet
saknats. Det återstode ock mycket arbete på vägar och broar, som icke
kunnat utföras på grund av kapitalbrist. Nödiga hus saknades å många
ägolotter, till följd av att ägarna icke kunnat få bostadslån, då ovisshet
rådde huruvida de framgent skulle få behålla sina ägolotter. Under sådana
förhållanden vore det klart, att ingenting i övrigt bleve åtgjort för
höjande av jordbrukets räntabilitet, i synnerhet som all kredit vore
stängd för företagets delägare. Till följd härav bleve förlusterna för
dessa allt större och större. De uppskov, som beretts företagets intressenter
med erläggande av annuiteterna, hjälpte för tillfället för företaget i
dess helhet, men för dem, som måst uppgiva försöket att kämpa sig igenom,
verkade de=ogynnsamt, enär varje fastighetsförsäljning under hand
vore utesluten. Å andra sidan hade de exekutiva försäljningar, som verkställts,
givit skrämmande resultat.
Lantbruksstyrelsen har i sitt yttrande den 23 april 1934 anfört huvudsakligen
följande.
Båtnaden genom torrläggningen hade vid arbetsplanens fastställande
år 1921 uppskattats till 152,041 kronor 20 öre, därvid beräknats, att all i
företaget ingående mark skulle vinna fullständig torrläggning. Detta
torde även i huvudsak blivit fallet under åren närmast efter företagets
utförande. Sedermera hade emellertid sådana förändringar inträffat i
Åråns vattenföring, att flödena ökat i intensitet. Dessa förändringar
torde hava förorsakats huvudsakligen därav, att en omkring 2 mil längre
upp i vattendraget belägen sjö, Rusken, blivit reglerad för kraftändamål.
Enär därigenom inträdande utökning av flödena i Arån icke kunnat förutses
vid dimensioneringen av den .i Åråns regleringsföretag ingående
avloppskanalen och denna sålunda blivit otillräcklig för avledande av
nämnda flöden, bade vid upprepade tillfällen under de senare åren betydande
delar av de i företaget ingående markerna översvämmats och
kännbara förluster drabbat vederbörande jordägare.
Härigenom hade förorsakats en minskning av den båtnad, som i samband
med fastställandet år 1921 av arbetsplan beräknades uppkomma å
do av företaget berörda markerna. Med ledning av lantbruksingenjören
Berners i ärendet avgivna utlåtande torde denna båtnadsminskning med
nikanel till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr tift—68.
2
18
Kungl. Majlis proposition nr 67.
tillämpning av i den fastställda arbetsplanen angivna jordvärden kunna
beräknas till omkring 33,000 kronor.
I samma utredning hade kostnaderna för de ytterligare regleringsarbeten
i Årån, som skulle erfordras för åstadkommande av en avloppskanal
av sådana dimensioner, att översvämningar bleve avvärjda och båtnadsföidusten
kunde återvinnas, beräknats till omkring 50,000 kronor.
I det läge, vari företagets delägare råkat till följd av anförda omständigheter,
syntes böra övervägas åtgärder från statens sida för understödjande
av företaget. Dylika åtgärder borde bestå antingen i utförande
medelst statsmedel av ytterligare arbete i sådan omfattning, att ursprungligen
påräknad båtnad till fullo kunde utvinnas, eller ock i skälig minskning
i företagets skuld till staten å erhållna lån från odlingslånefonden.
Det förstnämnda alternativet syntes emellertid icke tillrådligt, enär det
genom erforderligt ytterligare arbete i Arån påräknade båtnadsvärdet,
33,000 kronor, skulle komma, att avsevärt understiga kostnaden för nämnda
arbete, 50,000 kronor.
Vad åter beträffade det andra alternativet framhölles, att riksdagen
i ett tidigare liknande fall, som avsåge Säveåns regleringsföretag i Älvsborgs
län (prop. nr 223/1932; R. skr. nr 152/1932) medgivit nedskrivning
av till företaget beviljat lån från odlingslånefonden med så stort belopp,
som svarade mot en till följd av särskilda förhållanden, varöver låntagarna
icke kunnat råda, uppkommen minskning av den genom företaget
ursprungligen påräknade båtnaden. I anslutning härtill syntes delägarna
i Åråns regleringsföretag böra bispringas på sådant sätt, att till företaget
beviljade lån från odlingslånefonden nedskreves med så stort belopp,
som svarade mot den vid företaget uppkomna båtnadsminskningen, eller
med 33,000 kronor. För detta ändamål torde till företaget böra beviljas
statsbidrag från statens avdikningsanslag med nämnda belopp, dock under
iakttagande att detsamma icke inräknades i det anslagsbelopp, som
Kungl. Majit enligt riksdagens medgivande ägde för visst år jämlikt gällande
bestämmelser bevilja.
Sedan på dylikt sätt kompensation lämnats företaget för utebliven båtnad
av det verkställda regleringsarbetet, borde ytterligare mellankomst
från statens sida för understödjande av företaget icke kunna av vederbörande
delägare sättas i fråga.
Lantbruksingenjör en Berner s utlåtande innehåller följande;
Av Berner hade uppgjorts ett förslag till förbättrad torrläggning av
markerna inom företaget. Därest detta förslag bleve utfört, skulle
markerna ej alls översvämmas vid normal högflod medan däremot vid
exceptionell högflod en del marker fortfarande skulle översvämmas någon
kortare tid. Denna översvämning skulle dock ej skada markerna något
avsevärt. Kostnaderna för förslagets genomförande skulle ställa sig
på följande sätt vid en timpenning av 60 öre:
uppgrävning av s. k. hjälpkanal inklusive ersättningar .... kronor 26,000
kompletteringsgrävningar i själva ån ovanför hjälpkanalen » 24,000
summa kostnader kronor 50,000.
En del av kompletteringsgrävningarna syntes emellertid hava bort ingå
i arbeten enligt den fastställda arbetsplanen. Utöver de i arbetsplanen
upptagna kostnaderna syntes erfordras 40 000 till 45,000 kronor för verkställande
av arbeten för undvikande av risk för översvämning vid normal
högflod. Därest absolut torrläggning skulle önskas, torde arbeten för ytterligare
25,000 kronor erfordras.
Kungl. Majlis proposition nr 67.
19
Den minskning'' av den enligt arbetsplanen påräknade båtnaden, som
på grund av att det med företaget avsedda torrläggningsresultatet icke
ernåtts, vore svår att med till buds stående uppgifter ens approximativt
beräkna. En ungefärlig beräkning av båtnadsminskningen hade givit följande
osäkra resultat. Av de i företaget ingående 163 hektar åker, äng
och odlingsmark skadades omkring lil hektar av översvämningarna, 38
hektar dock så obetydligt att båtnadsminskningen för desamma endast beräknades
till 10 procent, medan båtnadsminskningen för återstående 73
hektar beräknades variera mellan 20 och 75 procent samt i medeltal uppgå
till omkring 40 procent. På övriga i företaget ingående 123 hektar
s. k. »annan duglig mark» inverkade översvämningen ej alls eller högst
obetydligt. Minskningen i hela den enligt arbetsplanen beräknade båtnaden
beräknades till omkring 22 procent. Härvid hade båtnaden å översvämmade
respektive icke översvämmade ägofigurer beräknats efter värderingslängdens
värden. Justerades dessa värden efter nuvarande förhållanden
och hänsyn alltså toges till det odlingsarbete o. d., som nedlagts
i huvudsakligen de översvämmade ägofigurerna, borde minskningen sättas
till omkring 30 procent.
Statskontoret har ifrågasatt huruvida delägarna i torrläggningsföretaget
icke vore berättigade till ersättning i annan ordning för den skada,
som förorsakats företaget genom förut berörda sjöreglering. Enligt statskontorets
uppfattning borde frågan, huruvida statlig hjälp till företaget
borde lämnas, icke upptagas till bedömande, innan berörda spörsmål blivit
klarlagt. Därest emellertid statsbidrag med hänsyn till föreliggande
omständigheter skulle anses böra utgå för nedbringande av de beviljade
statslånen, ansåge statskontoret bidraget på sätt lantbruksstyrelsen föreslagit
böra beräknas i förhållande till den uppkomna båtnadsminskningen.
Statskontoret ville emellertid framhålla, att den båtnadsminskning,
som kunde belöpa å fastigheten V8 mantal litt. C Sölaryd södra nr 2 (25)
i Voxtorps socken, icke borde medtagas vid denna beräkning, emedan
nämnda fastighet, som den 4 november 1932 å exekutiv auktion inropats
för statens avdikningsfonds räkning, den 29 juni 1933 försålts fri från
lån ur fonden.
Lantbruksstyrelsen har med anledning av statskontorets utlåtande i sitt
yttrande den 12 december 1934 anfört, att den skada, som till följd av
regleringsåtgärderna i sjön Rusken uppkommit å den torrlagda marken
vid Arån, vore att hänföra till sådan vid meddelandet av beslut örn ifrågavarande
regleringsåtgärder icke förutsedd skada, varom förmäles i 3
kap. 11 § och 7 kap. 57 § vattenlagen. Enligt vad lantbruksstyrelsen inhämtat
torde emellertid i nämnda lagrum angiven tid för framställande
av anspråk på ersättning för dylik skada i förevarande fall vara försutten.
Örn, på sätt statskontoret funnit, och vilket enligt lantbruksstyrelsens
uppfattning vore riktigt den båtnadsminskning, som belöpte å
fastigheten Vs mantal litt. C. Sölaryd södra nr 2, icke medtoges, uppginge
båtnadsminskningen för företaget i dess helhet till i runt tal 29,500 kronor.
Styrelsen hemställde, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att för nedbringande av det till ifrågavarande företag den 6 maj 1921
Departementschefen.
20 Kungl. Maj:ts proposition nr 67.
beviljade lånet från odlingslånefonden finge från statens avdikningsanslag
tagas i anspråk ett belopp av sistnämnda storlek.
Av utredningen torde framgå, att båtnaden av ifrågavarande torrläggningsföretag
på grund av omständigheter, över vilka delägarna icke kunnat
råda, blivit avsevärt mindre än den vid företagets påbörjande beräknade.
På sätt lantbruksstyrelsen framhållit torde någon möjlighet att, såsom
statskontoret ifrågasatt, erhålla gottgörelse för de skador, som genom
översvämningar orsakats av den efter företagets slutförande verkställda
vattenregleringen i sjön Rusken, numera icke förefinnas. I betraktande
av berörda omständigheter och med hänsyn till den ekonomiskt svåra belägenhet,
vari torrläggningsföretagets delägare på grund av angivna förhållanden
råkat, synas hillighetsskäl tala för att ytterligare statsunderstöd
beredes företaget. I enlighet med vad lantbruksstyrelsen föreslagit torde
statsunderstödet böra få form av bidrag för minskning i skälig grad av
företagets skuld till staten å det den 6 maj 1921 beviljade lånet från odlingslånefonden.
Bidraget torde böra beräknas i förhållande till den uppkomna
båtnadsminskningen och bestämmas till det av lantbruksstyrelsen senast
föreslagna beloppet 29,500 kronor. För utlämnande av detta bidragsbelopp
erfordras riksdagens medgivande. Beloppet torde böra utgå ur statens
avdikningsanslag; det bör därvid icke inräknas i det belopp, som Kungl.
Maj:t enligt riksdagens medgivande äger för visst år bevilja jämlikt gällande
bestämmelser för anslagets användning.
På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen medgiva,
att till nedskrivning av det till reglering av Arån
och tillstötande vattendrag mellan Erlandsdamm
och Sölaryd i Jönköpings län den 6 maj 1921 beviljade
lån från odlingslånefonden må från statens avdikningsanslag
till företaget anvisas ett statsbidrag
av 29,500 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen
bifall samt förordnar, att proposition i
ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Rune Thygesen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1935:90 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statsunderstöd till Nedre Åråns regleringsföretag i Jönköpings län. a1 i texten
- JoU 1935:37 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statsunderstöd till Nedre Åråns regleringsföretag i Jönköpings län. a1 i texten