Sök i Ratio Lex

Angående befrielse för hemmansägaren Gustaf Voltner Svanlund, Avaträsk, från viss betalningsskyldighet

1935-02-01 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:68, Angående befrielse för hemmansägaren Gustaf Voltner Svanlund, Avaträsk, från viss betalningsskyldighet

Dokumentets text

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 68.

21

Nr 68.

Kungl. Majits proposition till riksdagen angående befrielse för hemmansägaren

Gustaf Voltner Svanlund, Avaträsk, från viss betalningsskyldighet;

given Stockholms slott den 1 februari 1935.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 februari

1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Schlyter, Wigforss, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman,

Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:

Den 8 juli 1933 utbröt skogseld å kronoparken Rönnberget i Dorotea socken,

varvid omkring 280 hektar mark — därav cirka 200 hektar skogsmark

— eldhärjades.

Genom Vilhelmina tingslags häradsrätts laga kraftvunna utslag den

19 mars 1934 dömdes hemmansägaren Gustaf Voltner Svanlund i Avaträsk

av Dorotea socken för det han på grund av oförsiktighet varit vållande

till den genom skogsbranden uppkomna skadan att till kronan höta

tjugofem dagsböter, envar om två kronor. Svanlund förpliktigades därjämte

att gottgöra domänstyrelsen värdet av den genom skogselden förorsakade

skadan med 746 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj-.ts proposition nr 68.

I skrivelse den 30 juni 1934 har Svanlund anhållit, att Kungl. Majit

måtte av nåd befria honom från skyldighet att till domänstyrelsen erlägga

det utdömda ersättningsbeloppet. Till stöd för sin anhållan har

Svanlund anfört bland annat följande.

Svanlunds ekonomiska ställning, som redan förut vore mycket svag

och undergrävd, skulle vid ett verkställande av utslaget göra honom nödsakad

att avträda sin egendom till konkurs. Visserligen vore Svanlund

ägare till ett mindre jordbrukshemman, taxerat till 5,100 kronor, men

hemmanet vore för närvarande intecknat till fulla värdet. Sin sammanlagda

skuld beräknade Svanlund till 6,180 kronor. Någon utmätningsbar

lösegendom av så stort värde, att densamma kunde täcka skulden till domänstyrelsen,

ägde han icke. På grund av rådande arbetslöshet och den

kris, vari jordbruksnäringen alltjämt befunne sig, såge han sig icke heller

några möjligheter att genom arbete utom hemmet anskaffa de för

skuldens gäldande erforderliga penningmedlen.

Såsom en för honom förmildrande omständighet ville Svanlund därjämte

framhålla, att han, så snart han varsnat skogselden, vidtagit alla

de åtgärder för eldens bekämpande, som rimligtvis kunde krävas av honom.

Det av honom tillkallade brandmanskapet hade också under natten

till den 9 juli 1933 lyckats begränsa elden, varför större delen av

släckningsmanskapet fått lämna brandplatsen. Då emellertid elden fram

mot morgonen på grund av tilltagande blåst ånyo blossat upp, hade släckningsarbetet

till följd av brandmanskapets fåtalighet icke kunnat bedrivas

med erforderlig effektivitet. Därigenom hade elden erhållit en sådan

spridning, att det eldhärjade området, som vid eldens första begränsning

inskränkte sig till cirka 40 hektar mark, efter verkställd släckning visade

sig omfatta en areal av omkring 280 hektar. Ehuru Svanlund varit vållande

till eldens uppkomst, ansåge han sig dock icke kunna lastas för att

brandmanskapet vid eldens återuppblossande varit otillräckligt. Med

hänsyn till den eldhärjade skogens mindre goda beskaffenhet samt då

största delen av densamma sannolikt blivit avverkad och försåld under

sistlidne vinter, måste vidare den beräknade ersättningen, 746 kronor, anses

vara väl hög.

Över Svanlunds ansökan hava infordrade utlåtanden avgivits den 20

juli 1934 av domänstyrelsen och den 30 november samma år av statskontoret.

Sistnämnda myndighet har vid sitt utlåtande fogat från länsstyrelsen

i Västerbottens län inhämtat yttrande.

Domänstyrelsen har, under framhållande att Svanlund, enligt vad av

rättegångsprotokollen framginge, ägde tillgångar utöver skulderna till

ett värde av omkring 1,000 kronor samt med hänsyn till den icke obetydliga

skadegörelse av ifrågavarande slag, som årligen av ren vårdslöshet

åsamkades kronans skogar, ansett sig sakna anledning tillstyrka den av

Svanlund gjorda framställningen. Därest emellertid Kungl. Majit skulle

finna densamma behjärtansvärd och förtjänt av beaktande, har styrelsen

hemställt, att Svanlund i allt fall icke måtte helt befrias från erläggande

av skadeståndet utan att hälften därav eller 373 kronor måtte uttagas

och tillställas styrelsen.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

Länsstyrelsen i Västerbottens län tiar med stöd av i ärendet infordrade

yttranden från landsfogden i länet och landsfiskalen i Dorotea distrikt

funnit sig böra tillstyrka, att Svanlund av nåd befriades från skyldighet

att till domänstyrelsen utgiva något utöver det belopp, som kunde komma

att inflyta vid försäljning av viss egendom, som enligt berörda yttranden

redan tagits i mät till gäldande av ifrågavarande skadeståndsfordran.

Ur innehållet i de av länsstyrelsen åberopade yttrandena må anföras följande.

Svanlund, som vore född den 2 december 1902, bade tre barn i åldern

10, 8 och 4 år. Å den Svanlund tillhöriga fastigheten 1/64 mantal Avaträsk

nr 3 i Dorotea socken vinterföddes tre kor och skördades årligen omkring

tio tunnor potatis och tre tunnor korn. Genom utsyning av skog från

fastigheten bade Svanlund enligt egen uppgift vart tredje år förskaffat

sig en nettoförtjänst av omkring 350 kronor. Sina skulder bade Svanlund

uppgivit för närvarande uppgå till 6,017 kronor. Då arbetstillfällena å

orten vore få, kunde Svanlund genom arbete utom hemmet allenast förtjäna

smärre belopp.

Sedan bos Svanlund till gäldande av domänstyrelsens skadeståndsfordran

tagits i mät två kor samt diverse jordbruksredskap, tillhopa värderade

till 415 kronor, utgjordes den av Svanlund innehavda icke utmätta

lösegendomen huvudsakligen av en ko, en på avbetalning köpt bäst samt

för jordens brukande oundgängligen nödiga redskap.

På grund av Svanlunds synnerligen svaga ekonomiska ställning ansåge

landsfiskalen i Dorotea distrikt, att det icke läte sig göra att av Svanlund

uttaga något belopp utöver det, som den redan utmätta egendomen

vid en försäljning kunde inbringa.

Statskontoret bar funnit starka billigbetsskäl tala för att den utdömda

skadeersättningen efterskänktes. I allt fall borde Svanlund befrias från

betalningsskyldighet till domänstyrelsen för det ersättningsbelopp, som

efter den utmätta egendomens försäljning bomme att kvarsta oguldet.

Av den i ärendet förebragta utredningen synes framgå, att till följd

av Svanlunds ekonomiska ställning ett uttagande bos honom av det

utdömda skadeståndsbeloppet skulle medföra, att han bleve urståndsatt

att vidare bedriva sitt jordbruk. På grund härav och med hänsyn till

övriga föreliggande ömmande omständigheter finner jag Svanlunds framställning

böra bifallas. Erinras må, att Svanlund genom det honom ådömda

bötesstraffet — vilket för en man med hans svaga ekonomi torde vara

tämligen kännbart — likväl icke helt undgår påföljd för sitt vårdslösa

förfarande. Frågan torde emellertid böra underställas riksdagens prövning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att hemmansägaren Gustaf Voltner Svanlund, Avaträsk,

må befrias från betalningsskyldighet till domänstyrelsen

för honom genom Vilhelmina tingslags

Departements
chefen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. May.ts proposition nr 68.

häradsrätts utslag den 19 mars 1934 ådömt skadestånd.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan lämnar Hans Majit Konungen

bifall samt förordnar, att proposition i

ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

3&0262. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1935.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:69 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att godtaga ackord å kronans fordringar för försålda kro a1 i texten
  2. JoU 1935:30 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för hemmansägaren Gustaf Voltner Svanlund, Avaträsk, från viss betalningsskyldighet. s. 11 i texten