Sök i Ratio Lex

Angående tilläggspension åt vissa i statens tjänst anställda personer

1935-02-01 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:74, Angående tilläggspension åt vissa i statens tjänst anställda personer

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 74.

1

Nr 74.

Kungl. Majus proposition till riksdagen angående tilläggspension åt

vissa i statens tjänst anställda personer; given Stockholms slott

den 1 februari 1935.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen under punkterna l:o—7:o hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 februari 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Schlyter, Wigforss, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman,

Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler uppkomna

frågor örn tilläggspension åt i det följande angivna, i statens tjänst

anställda personer och anför därvid: *

Socialdepartementet

l:o.

Förre t. f. chefen för försäkringsrådet Oskar Fritiof Enbom. Av handlingarna

i ärendet inhämtas,

att Enbom är född den 3 maj 1867 och alltså den 3 maj 1934 uppnått

för honom gällande pensionsålder av 67 år;

Bihang till riksdagens protokoll 19,15. 1 sami. Nr 74.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

att han efter avlagd examen till rättegångsverken antagits till e. o.

notarie i Svea hovrätt den 15 september 1891;

att han biträtt vid göromålen å justitieombudsmannens expedition från

början av år 1892 till omkring mitten av år 1914;

att han tjänstgjort i Stockholms rådhusrätt från den 4 mars 1892 till

slutet av år 1898;

att han antagits till e. o. tjänsteman hos fångvårdsstyrelsen den 14 januari

1898 och tjänstgjort i sådan egenskap till den 16 januari 1899, då

han utnämnts och förordnats att vara registrator och aktuarie hos samma

styrelse;

att han den 24 oktober 1902 av Kungl. Maj;t förordnats att tills vidare

vara sekreterare och ombudsman (enligt instruktionen tillika ledamot) i

riksf örsäkringsanstalten;

att han den 18 juli 1913 av Kungl. Majit utnämnts och förordnats att

från och med den 1 september 1913 vara ledamot i pensionsstyrelsen;

att han den 23 oktober 1914 av Kungl. Majit utnämnts och förordnats

att från och med den 1 januari 1915 vara byråchef i pensionsstyrelsen;

att han enligt förordnande av Kungl. Majit varit ställföreträdare för

generaldirektören och chefen för pensionsstyrelsen från och med den 15

september 1913 till och med den 26 juni 1924;

att han på grund av särskilda, av Kungl. Majit den 20 juni 1924, den

18 juni 1925, den 18 juni 1926, den 18 juni 1927 och den 14 juni 1928 meddelade

förordnanden uppehållit befattningen såsom chef för försäkringsrådet

från och med den 27 juni 1924 till och med den 3 maj 1934, då han

uppnått pensionsåldern, eller alltså under i det närmaste 10 år;

att han sistnämnda dag tillika erhållit avsked från byråchefstjänsten;

att han i egenskap av t. f. chef för försäkringsrådet åtnjutit arvode med

15,000 kronor för år och sålunda i avlöningshänseende varit likställd med

expeditionschef i statsdepartement;

samt att statskontoret genom beslut den 9 april 1934 förklarat Enbom

berättigad att från och med dagen näst efter den, då avgång från byråchefstjänsten

efter den 3 maj 1934 uppnådd levnadsålder av 67 år komme

att äga rum, under återstående livstiden åtnjuta pension till belopp av

6,996 kronor fpr år, motsvarande hel pension såsom byråchef.

Hos Kungl. Majit har Enbom anhållit att komma i åtnjutande av

tilläggspension på grund av sin tjänstgöring såsom chef för försäkringsrådet.

Försäkringsrådet har tillstyrkt tilläggspension åt Enbom och därvid anfört

i huvudsak följande;

I vissa fall (prop. 1925; 25, p. 1; 1931: 52 och 1933: 58) hade, då fråga varit

örn tillerkännande av pension åt ordinarie kansliråd, som under lång

tid innehaft expeditionschefsbefattning, jämförelse skett med den pension,

som författningsenligt tillkomme överdirektör av högre grad. Med hän
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

syn till att det med befattningen såsom expeditionschef förenade arvodet

motsvarade den till en överdirektör av högre grad utgående avlöningen

hade det ansetts billigt att utverka en tilläggspension, avpassad med ledning

av det pensionsunderlag av 7,896 kronor, vilket vore gällande för

sådan överdirektör, som nyss nämnts. Hela skillnadsbeloppet, 900 kronor,

mellan överdirektörspensionen och kanslirådspensionen hade dock ej ansetts

böra utgå i tilläggspension till expeditionschef, utan med hänsyn till

att pensionsavgifter icke erlagts å den högre befattningen hade tilläggspensionen

bestämts till två tredjedelar av nämnda skillnadsbelopp, således

till 600 kronor.

Då den å försäkringsrådets stat uppförda befattningen såsom president

och chef för försäkringsrådet tillhörde lönegraden A 3 (17,040 kronor),

kunde det ifrågasättas, huruvida icke tilläggspensionen i förevarande fall

borde avpassas med ledning av det pensionsunderlag å 8,496 kronor, som

gällde för ordinarie innehavare av A 3-befattning. Med tillämpning i övrigt

av förut angivna beräkningsgrund skulle i sådant fall tilläggspensionen

uppgå till 1,000 kronor.

Statskontoret har anfört, att då förhållandena i förevarande fall syntes

statskontoret tämligen likartade med omständigheterna i de av försäkringsrådet

åberopade fall, då tilläggspension beviljats på grund av tjänstgöring

såsom expeditionschef, ämbetsverket funne sig böra tillstyrka, att

åt Enbom utverkades en årlig tilläggspension till högst det belopp, vartill

sålunda åt expeditionschef beviljad tilläggspension blivit bestämd, eller

600 kronor.

Även jag anser mig böra tillstyrka, att tilläggspension beredes Enbom

på grund av dennes jämförelsevis långvariga tjänstgöring såsom chef för

försäkringsrådet. Tilläggspensionen synes böra bestämmas till det i statskontorets

utlåtande omförmälda beloppet, 600 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förre t. f. chefen för försäkringsrådet Oskar

Fritiof Enbom må, räknat från och med den 4 maj

1934, under sin återstående livstid uppbära — utöver

honom såsom byråchef i pensionsstyrelsen författningsenligt

tillkommande pension — tilläggspension

från anslaget till diverse pensioner och understöd

m. m. till belopp av 600 kronor för år.

Kommunikationsdepartementet.

2:o.

T. f. byråchefen i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen Erik Johan Richard

Almqvist. Av handlingarna i ärendet inhämtas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

att Almqvist är född den 21 december 1869 och alltså 65 år gammal;

att han avlagt civilingenjörsexamen, filosofie kandidatexamen och kansliexamen;
att

han den 21 februari 1900 av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utnämnts

till notarie i styrelsen;

att han den 30 december 1911 av Kungl. Majit utnämnts och förordnats

att från och med den 1 januari 1912 vara förste byråingenjör i styrelsen:

att Almqvist från och med den 13 september 1921 jämlikt Kungl. Maj:ts

förordnande uppehållit befattningen såsom byråchef å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

järnvägsbyrå, därvid han från och med den 1 juli

1930 åtnjutit avlöning enligt de bestämmelser, som gälla för befattningshavare,

örn vilka förmäles i 33 § av kungörelsen den 26 juni 1925 (nr

356) (lön enligt de s. k. extrastatsreglerna); samt

att Almqvist under senare år dels såsom äldste tjänstgörande byråchef,

dels — jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 23 december 1932 — under tid, då

överdirektörsämbetet i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen varit ledigt,

och dels, från och med den 1 juli 1934, i egenskap av överdirektörens ställföreträdare

vid skilda tillfällen tjänstgjort såsom överdirektör i styrelsen.

Med förmälan att Almqvist, som den 21 december 1934 uppnått den i

civila tjänstepensionsreglementet den 30 juni 1934 föreskrivna pensionsåldern

av 65 år, hos styrelsen anmält, att han icke önskade begagna sig

av den genom övergångsbestämmelserna till nämnda reglemente medgivna

rätten att kvarstå i tjänst efter uppnådd pensionsålder, och alltså syntes

bliva skyldig att avgå i och med reglementets ikraftträdande, har vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen hos Kungl. Majit hemställt, att Almqvist

måtte på grund av förut omförmälda förordnande såsom byråchef komma

i åtnjutande av tilläggspension utöver den honom såsom förste byråingenjör

författningsenligt tillkommande pensionen. Styrelsen har

härvid anfört följande:

Att Almqvist icke blivit ordinarie byråchef hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

syntes helt få tillskrivas den omständigheten, att frågan

örn styrelsens omorganisation krävt avsevärd tid för sin lösning. Då en

befattning såsom byråchef år 1925 blivit ledig, hade nämnda fråga varit

under behandling, varför någon utnämning av ny byråchef då icke ansetts

böra ske. Det syntes icke kunna råda tvekan örn, att Almqvist, därest

icke berörda förhållande mellankommit, redan år 1925 skulle hava blivit

utnämnd till byråchef. Då omorganisationsfrågan slutligen under år

1934 vunnit sin lösning, hade Almqvist haft rättighet att kvarstå i tjänst

under allenast ett och ett halvt år, och på grund därav hade han ej kunnat

ifrågakomma till ordinarie byråchefsbefattning.

Vid sin avgång ur statstjänst komme Almqvist att räkna över 35 tjänstår

samt att i en följd hava uppehållit byråchefstjänst under närmare 14

år. På grund härav och då frågan örn väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

omorganisation hindrat hans utnämning till ordinarie byråchef

ävensom med hänsyn till det förtjänstfulla sätt, varpå Almqvist städse

fullgjort sina åligganden, syntes det väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74. 5

endast vara rättvist och billigt, att Almqvist vid sin avgång erhölle byråchefs

pension. Då pensionsunderlaget utgjorde för byråchef 6,996 kronor

och för förste byråingenjör 5,724 kronor, skulle detta innebära en

ökning av Almqvists pensionsförmåner med 1,272 kronor för år. Den omständigheten,

att Almqvist erlagt pensionsavgifter icke såsom byråchef

utan endast i sin egenskap av förste byråingenjör, syntes icke höra lägga

hinder i vägen härför.

På grund av vad sålunda anförts ville väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, att

Almqvist linge från och med dagen näst efter den, då avgång från tjänsten

ägde rum, under sin återstående livstid uppbära full byråchefspension

eller, därest mot förmodan detta icke ansåges kulina ske, att till Almqvist

finge utöver honom författningsenligt tillkommande pension utgå

särskilt pensionstillägg med så stor del av förenämnda belopp, 1,272 kronor,

som vore möjligt.

Statskontoret har i ärendet anfört följande:

Med hänsyn till de konsekvenser, som ett bifall till framställningen

skulle kunna medföra, ansåge sig statskontoret icke kunna tillstyrka, att

åt Almqvist utverkades tilläggspension på sätt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

hemställt.

Därest Kungl. Majit likväl skulle finna övervägande skäl tala för vidtagande

av en dylik åtgärd, syntes, enär Almqvist icke erlagt pensionsavgifter

såsom byråchef, tilläggspensionen ej böra beräknas högre än till

två tredjedelar av skillnaden mellan byråchefs pensionsunderlag, 6,996

kronor, och pensionsunderlaget för förste byråingenjör, 5,724 kronor, vadan

tilläggspensionen sålunda skulle utgöra 848 kronor.

Med hänsyn till de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen åberopade förhållandena

anser jag mig böra förorda, att Almqvist på grund av det av

honom under lång tid bestridda och under senare år med rätt till lön

enligt extrastatsreglerna förenade förordnandet såsom byråchef kommer

i åtnjutande av tilläggspension. I fråga örn storleken av denna förmån

kan jag dock icke biträda väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag,

enligt vilket den sammanlagda pensionsförmånen skulle motsvara hel

pension för ordinarie byråchef. Ej heller anser jag mig böra tillstyrka

statskontorets förslag örn tilläggspensionens bestämmande till två ti*edjedelar

av skillnaden mellan byråchefspension och den Almqvist författningsenligt

tillkommande pensionen såsom förste byråingenjör. Då Almqvists

lön utgått efter de för befattningshavare å extra stat gällande

grunderna, synes tilläggspensionen — i överensstämmelse med beräkningsgrunder,

som tillämpats i ett likartat, vid föregående års riksdag behandlat

fall (prop. nr 247, p. 7) — böra fastställas till två tredjedelar av skillnaden

mellan Almqvists pension såsom förste byråingenjör, 5,724 kronor,

och det pensionsunderlag, 6,684 kronor, som enligt 28 § civila tjänstepensionsreglementet

gäller för manlig icke-ordinarie tjänsteman i 30 :e lönegraden,

eller alltså till 640 kronor, vilket tal för vinnande av delbarhet

med tolv synes höra jämkas till 648 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att t. f. byråchefen i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

förste byråingenjören Erik Johan Richard

Almqvist må från och med dagen näst efter den, då

han avgår ur tjänst med rätt till pension såsom förste

byråingenjör, under sin återstående livstid uppbära

— utöver honom författningsenligt tillkommande pension

— tilläggspension från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. m. till belopp av 648 kronor

för år.

Ecklesiastikdepartementet.

3:o.

P. d. undervisningsrådet Nils Olov Bruce. Av handlingarna i ärendet

framgår,

att Bruce är född den 25 oktober 1867 och alltså den 25 oktober 1934

uppnått för honom gällande pensionsålder av 67 år;

att Bruce den 21 november 1913 av Kungl. Majit förordnats att under

år 1914 vara undervisningsråd och ledamot av dåvarande folkskolöverstyrelsen

samt den 26 november 1914 av Kungl. Majit utnämnts och förordnats

till undervisningsråd och ledamot av överstyrelsen;

att Kungl. Majit genom beslut den 7 november 1919 föreskrivit, att

Bruce skulle från och med den 1 januari 1920 tjänstgöra å folkskolavdelningen

inom den från och med år 1919 upprättade skolöverstyrelsen;

att Bruce sedermera av Kungl. Majit förordnats dels den 31 december

1925 att under tre ar från och med den 1 januari 1926 vara avdelningschef

å skolöverstyrelsens folkskolavdelning, dels ock den 26 oktober 1928

att tills vidare vara avdelningschef å samma avdelning;

att Kungl. Majit genom beslut den 5 oktober 1934 beviljat Bruce avsked

från och med den 26 i samma månad, vid vilken sistnämnda tidpunkt

Bruce således kunde åberopa en anställningstid i statens tjänst av

20 år 9 månader 25 dagar;

att statskontoret genom beslut den 23 juli 1934 förklarat Bruce berättigad

att från och med dagen näst efter den, då avgång från tjänsten

efter den 25 oktober 1934 uppnådd levnadsålder av 67 år komme att äga

rum, under återstående livstiden åtnjuta avkortad pension till årligt belopp

av 4,008 kronor, motsvarande efter föreskriven avrundning ”/35 av

det för honom gällande pensionsunderlaget, 6,996 kronor;

att Bruce före inträdet den 1 januari 1914 i statstjänst haft sin verksam
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

het förlagd till folkundervisningens område under en sammanlagd tid av

något mer än 25 V* år, nämligen dels som e. o. lärare vid Burlövs folkskola

under tiden 6 september 1888—31 december 1891, därvid han icke

åtnjutit annan tjänstledighet än för fullgörande av värnplikt, dels som

ordinarie lärare vid Åkarps folkskola under tiden 1 januari 1892—31 december

1908, därvid han icke åtnjutit annan tjänstledighet än på grund

av sjukdom samt, under en del av höstterminen 1908, för tjänstgöring som

t. f. föreståndare vid högre folkskola, dels ock som föreståndare och förste

lärare vid Arlövs högre folkskola under tiden 1 januari 1909—31 december

1913, därunder han dock åtnjutit tjänstledighet under tiden 1 oktober

1909—31 december 1913 för offentligt uppdrag, bland annat såsom

sakkunnig inom folkundervisningskommittén och ledamot av samma

kommitté;

samt att för Bruce under 23 år av den tid, varunder han varit anställd

vid folkskola eller högre folkskola, erlagts avgifter till folkskollärarnas

pensionsinrättning, men att Bruce icke är berättigad till pension på

grund av dessa avgifter.

Bruce har hos Kungl. Maj:t anhållit att på grund av nyssnämnda anställning

vid den allmänna folkundervisningen komma i åtnjutande av

tilläggspension till sådant belopp, att hans sammanlagda pension komme

att uppgå till det för bans tjänst gällande pensionsunderlaget, 6,996 kronor,

eller alltså med 2,988 kronor.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt bifall till den av Bruce gjorda ansökningen

och därvid anfört, bland annat, följande:

Enligt överstyrelsens mening kunde ingen tvekan råda därom, att Bruces

ifrågavarande tjänstgöring inom folkundervisningens område varit

av direkt allmännyttig beskaffenhet och till särskilt gagn för Bruces arbete

i statstjänst. Överstyrelsen ville härvid erinra örn att f. d. undervisningsrådet

och ledamoten av skolöverstyrelsen, överdirektören A. W.

Falk genom beslut av 1929 års riksdag (prop. nr 27, p. 6; riksd. skr. nr

215, p. 71) beviljats tilläggspension, grundad på tillgodoräknande av 2/a

av tiden för tjänstgöring såsom lärare vid icke-statlig läroanstalt. Vidare

ville överstyrelsen framhålla, att riksdagen i åtskilliga fall på förslag

av Kungl. Majit medgivit statliga befattningshavare — bland andra

flera folkskolinspektörer — rätt att i pensionshänseende tillgodoräkna intill

*/* ov tjänstetid vid statsunderstödd kommunal läroanstalt före anställningen

i statstjänst.

Därest Bruce tillgodoräknades 2U av tiden för förut omförmälda tjänstgöring

utom statens tjänst, komme hans sammanlagda tjänstetid att överstiga

37 år, i följd varav han borde komma i åtnjutande av hel pension,

6,996 kronor.

Jämväl statskontoret har tillstyrkt ansökningen.

I likhet med skolöverstyrelsen och statskontoret finner jag mig böra

tillstyrka, att tilläggspension beredes Bruce till sådant belopp, att totala

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

pensionsförmånen, kommer att motsvara full pension för den av honom

innehavda befattningen såsom undervisningsråd och ledamot av skolöverstyrelsen.

Jag vill härvid även erinra, att, därest det nya civila

tjänstepensionsreglementet varit tillämpligt å Bruce, tjänstår för pension

enligt reglementets bestämmelser skulle hava för Bruce beräknats jämväl

för tid, under vilken enligt vad förut nämnts avgift erlagts till folkskollärarnas

pensionsinrättning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att f. d. undervisningsrådet Nils Olov Bruce må,

räknat från och med den 26 oktober 1934, under sin

återstående livstid uppbära — utöver honom författningsenligt

tillkommande pension — tilläggspension

från anslaget till diverse pensioner och understöd

m. m. till belopp av 2,988 kronor för år.

4:o.

F. d. läroverksadjunkten Gustaf Alfred Ringselle. Av handlingarna i

ärendet inhämtas,

att Ringselle är född den 1 oktober 1868 och alltså den 1 oktober 1933

uppnått för honom gällande pensionsålder av 65 år;

att han tjänstgjort såsom lärare vid allmänna läroverk under en tid

av något över 28 år 8 månader, nämligen under tiden 22 april—7 juni

1894, från och med den 8 december intill höstterminens slut år 1899, under

vårterminen 1900 samt under tiden 8 juni 1906—30 juni 1934, därav

såsom ordinarie adjunkt vid högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm

från och med höstterminen 1909;

att statskontoret genom beslut den 12 april 1934 förklarat Ringselle berättigad

att från och med månaden näst efter den, varunder avgång från

tjänsten komme att äga rum, åtnjuta avkortad pension, att utgå enligt

bestämmelserna i 1907 års civila pensionslag, till årligt belopp av 3,400

kronor, motsvarande 28/33 av det för honom gällande pensionsunderlaget,

4,000 kronor;

att Ringselle dels under sex månader av tiden januari—juli 1895 bestritt

tjänstgöring såsom vikarie för ordinarie läraren vid Askersunds

landsförsamlings fasta folkskola vid kyrkan, dels under läsåren 1895/

1896—1897/1898 innehaft anställning såsom föreståndare och lärare vid

Falkenbergs elementarskola, dels ock under läsåren 1900/1901—1905/1906

tjänstgjort såsom föreståndare och lärare vid Hedemora samskola;

att Ringselle under sin anställning vid nyssnämnda icke-statliga läroanstalter

haft full tjänstgöring samt icke åtnjutit annan tjänstledighet

än sjukledighet;

samt att Hedemora samskola men däremot icke Falkenbergs elementar
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74. 9

skola åtnjutit statsunderstöd under tiden för Ringselles anställning därstädes.

Ringselle har hos Kungl. Maj:t anhållit att i pensionshänseende få tillgodoräkna

sig tjänstgöringen vid förenämnda enskilda läroanstalter.

Skolöverstyrelsen har hemställt, att Ringselle måtte för erhållande av

tilläggspension få tillgodoräkna sig 2/a av den till 6 V* år uppgående tid,

varunder han tjänstgjort vid folkskola eller statsunderstödd enskild läroanstalt,

eller 4 år 4 månader. Under sådan förutsättning skulle Ringselles

sammanlagda för statspension beräkneliga tjänstetid uppgå till 33

år, till följd varav han borde komma i åtnjutande av pension till sammanlagt

belopp, motsvarande det för honom gällande pensionsunderlaget,

4,000 kronor. Vid bifall härtill skulle tilläggspensionen, enär den Ringselle

författningsenligt tillkommande pensionen uppginge till ett belopp

av 3,400 kronor, utgöra 600 kronor. Å sammanlagda pensionsförmånen

syntes böra utgå pensionsförhöjning enligt kungörelsen den 18 juni 1925

(nr 280).

Statskontoret har anslutit sig till skolöverstyrelsens hemställan.

I enlighet med ämbetsverkens förslag hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att f. d. adjunkten vid högre latinläroverket å

Norrmalm i Stockholm Gustaf Alfred Ringselle må,

räknat från och med den 1 juli 1934, under sin återstående

livstid uppbära — utöver honom författningsenligt

tillkommande pension — tilläggspension från

anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

till belopp av 600 kronor för år, med rätt att å sammanlagda

pensionsförmånen åtnjuta förhöjning enligt

kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).

5:o.

P. d. änmeslärarinnan Lydia Rådström. Av handlingarna i ärendet

inhämtas,

att Rådström är född den 11 oktober 1874;

att hon från och med den 1 september 1910 till och med den 11 oktober

1934, då hon vid uppnådd pensionsålder avgått ur tjänst, eller således

under en tid av något över 24 år tjänstgjort såsom ordinarie ämneslärarinna

vid samrealskolan (tidigare samskolan) i Filipstad;

att statskontoret genom beslut den 6 september 1934 förklarat Rådström

berättigad att från och med månaden näst efter den, varunder avgång

från tjänsten efter uppnådd pensionsålder lcomme att äga rum, åtnjuta

Bihang till riksdagens protokoll 1\935. 1 sami. Nr 74.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

avkortad pension enligt bestämmelserna i 1907 års civila pensionslag

till årligt belopp av 2,160 kronor, motsvarande 24Ao av det för henne gällande

pensionsunderlaget, 2,700 kronor;

att Bådström före inträdet i statstjänst under en tid av 10 år innehaft

anställning med full tjänstgöring vid statsunderstödd enskild läroanstalt,

nämligen under läsåren 1897/1898—1906/1907 såsom ämneslärarinna vid

Filipstads elementarskola för flickor, och därunder icke åtnjutit annan

tjänstledighet än ledighet på grund av sjukdom;

samt att hon från pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges

högre skolor för kvinnlig ungdom uppbär en årlig pension av 185 kronor.

Rådström har hos Kungl. Majit anhållit örn tilläggspension på grund

av förenämnda tjänstgöring vid Filipstads elementarskola för flickor.

Skolöverstyrelsen har — under erinran att Kungl. Majit och riksdagen

tidigare bifallit liknande ansökningar — hemställt örn tilläggspension

åt Rådström till belopp av 355 kronor för år och därvid anfört i huvudsak

följande:

Rådströms tjänstgöring vid Filipstads elementarskola för flickor måste

anses hava varit av direkt allmännyttig beskaffenhet och syntes hava

varit till stort gagn för hennes följande arbete i statens tjänst. I anledning

härav funne skolöverstyrelsen billigt, att åt Rådström beviljades tillläggspension.

Vid bestämmandet av tilläggspensionen syntes Rådström i

enlighet med vad som medgivits i tidigare liknande fall böra tillgodoräknas

2/ä av den till 10 år uppgående tid, under vilken hon tjänstgjort

vid förenämnda statsunderstödda läroanstalt, eller 6 hela år. Under sådan

förutsättning skulle Rådströms sammanlagda för statspension beräkneliga

tjänstetid komma att uppgå till 30 år, i följd varav sammanlagda

pensionsbeloppet borde motsvara det för henne gällande pensionsunderlaget,

2,700 kronor. Den tilläggspension, som skulle kunna ifrågakomma,

syntes alltså, enär den Rådström författningsenligt tillkommande

pensionen uppginge till 2,160 kronor, utgöra 540 kronor. I överensstämmelse

med riksdagens tidigare beslut i liknande ärenden — t. ex. 1933

års riksdags beslut rörande f. d. första lärarinnan vid samrealskolan i

Vadstena Augusta Maria Lybeck — borde emellertid detta belopp minskas

med beloppet av den Rådström tillkommande pensionen från pensionsinrättningen

för lärarinnor vid Sveriges högre skolor för kvinnlig

ungdom eller 185 kronor. Tilläggspensionen borde i enlighet härmed bestämmas

till ett belopp av 355 kronor. Pensionsförhöjning enligt kungörelsen

den 18 juni 1925 (nr 280) och dyrtidstillägg syntes böra beräknas å

ett sammanlagt pensionsbelopp av 2,700 kronor.

Statskontoret har anslutit sig till skolöverstyrelsens förslag.

Under åberopande av vad i ärendet förekommit hemställer jag, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att f. d. ämneslärarinnan vid samrealskolan i

Filipstad Lydia Rådström må, räknat från och med

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

den 1 november 1934, under sin återstående livstid

uppbära — utöver henne författningsenligt tillkommande

pension — tilläggspension från anslaget till

diverse pensioner och understöd m. m. till belopp av

355 kronor för år,

dels ock att pensionsförhöjning enligt kungörelsen

den 18 juni 1925 (nr 280) och dyrtidstillägg må för

Lydia Rådström beräknas å ett sammanlagt belopp

av 2,700 kronor.

6:o.

F. d. första lärarinnan Hanna Tobiaeson. Av handlingarna i ärendet

inhämtas,

att Tobiaeson är född den 13 mars 1876 och alltså 58 år gammal;

att Tobiaeson innehaft anställning — senast såsom ordinarie ämneslärarinna

och första lärarinna — vid samrealskolan (tidigare samskolan)

i Filipstad under en tid av något över 27 år, nämligen under tiden från

och med den 25 augusti 1906 till och med den 10 januari 1934, med vilken

dag Tobiaeson, som befunnits skyldig avgå från sin tjänst på grund av

bestämmelsen i 6 § c) i 1907 års civila pensionslag, av skolöverstyrelsen

beviljats avsked;

att statskontoret genom beslut den 21 december 1933 förklarat Tobiaeson

berättigad att från och med månaden näst efter den, varunder avgång

från tjänsten komme att äga rum, åtnjuta avkortad pension till årligt

belopp av 2,430 kronor, motsvarande 27 Uo av det för henne gällande pensionsunderlaget,

2,700 kronor;

att Tobiaeson före inträdet i statstjänst under en tid av 7 år innehaft

anställning med full tjänstgöring vid statsunderstödd enskild läroanstalt,

nämligen under läsåren 1899/1900—1905/1906 såsom ämneslärarinna vid

Filipstads elementarskola för flickor, och därunder icke åtnjutit någon

tjänstledighet;

samt att hon från pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges

högre skolor för kvinnlig ungdom sedan den 1 april 1931 uppbär en årlig

pension av 125 kronor.

Tobiaeson har i en till Kungl. Majit ställd, den 22 juni 1934 till skolöverstyrelsen

inkommen skrift anhållit örn tilläggspension på grund av

förenämnda tjänstgöring vid Filipstads elementarskola för flickor.

Skolöverstyrelsen har på skäl, som anförts i överstyrelsens under nästföregående

punkt återgivna utlåtande, och med tillämpning av i samma

utlåtande angivna grunder för tilläggspensions beräknande hemställt, att

åt Tobiaeson måtte utverkas tilläggspension till belopp av (2,700 — 2,430 —

125 =) 145 kronor för år, att utgå från och med den 1 februari 1934.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

Statskontoret har i avgivet utlåtande förklarat sig icke hava annat att

erinra mot skolöverstyrelsens förslag än att, då ansökning om tilläggspension

icke gjorts i samband med avskedstagandet, tilläggspensionen

syntes böra utgå först från och med den 1 januari 1935.

Jag tillstyrker, att tilläggspension beredes Tobiaeson med belopp, som

ifrågasatts av skolöverstyrelsen och statskontoret. Tilläggspensionen synes

böra utgå från och med den 1 juli 1934 eller månaden näst efter den,

då ansökning därom av Tobiaeson ingivits. Jag hemställer alltså, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att f. d. första lärarinnan vid samrealskolan i

Filipstad Hanna Tobiaeson må, räknat från och med

den 1 juli 1934, under sin återstående livstid uppbära

— utöver henne författningsenligt tillkommande

pension — tilläggspension från anslaget till diverse

pensioner och understöd m. m. till belopp av

145 kronor för år, ''

dels ock att pensionsförhöjning enligt kungörelsen

den 18 juni 1925 (nr 280) och dyrtidstillägg må för

Hanna Tobiaeson beräknas å ett sammanlagt belopp

av 2,700 kronor.

7:o.

F. d. ämneslärarinnan Agda Frigell. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Frigell är född den 26 september 1873 och alltså den 26 september

1933 uppnått för henne gällande pensionsålder av 60 år;

att hon från och med höstterminen 1906 intill utgången av juni 1934, då

hon avgått ur tjänst, eller alltså under en tid av omkring 27 år 10 månader

varit anställd vid statliga läroanstalter, därav från den 28 april

1910 såsom ordinarie ämneslärarinna vid samrealskolan (tidigare samskolan)

i Örnsköldsvik;

att statskontoret genom beslut den 15 mars 1934 förklarat Frigell berättigad

att från och med månaden näst efter den, varunder avgång från

tjänsten komme att äga rum, åtnjuta avkortad pension enligt bestämmelserna

i 1907 års civila pensionslag till årligt belopp av 2,430 kronor, motsvarande

27/s0 av det för henne gällande pensionsunderlaget, 2,700 kronor;

att Frigell före inträdet i statstjänst innehaft anställning vid enskilda

läroanstalter under 7 läsår, därav under läsåren 1902/1908—1904/1905, alltså

under 3 läsår, såsom ämneslärarinna med full tjänstgöring vid Piteå

statsunderstödda enskilda flickskola;

samt att Frigell icke är delägare vare sig i svenska lärarinnornas pen
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

13

sionsförening eller i pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges

högre skolor för kvinnlig ungdom.

Frigell har hos Kungl. Majit anhållit om tilläggspension, grundad på

tillgodoräknande av tid, varunder hon tjänstgjort vid statsunderstödd enskild

läroanstalt.

Skolöverstyrelsen har hemställt, att Frigell måtte för erhållande av

tilläggspension få tillgodoräkna sig 2/3 av den till 3 år uppgående tid,

under vilken hon tjänstgjort vid förenämnda statsunderstödda enskilda

läroanstalt, eller 2 år. Under sådan förutsättning skulle Frigells sammanlagda

för statspension beräkneliga tjänstetid uppgå till 29 år och

hennes årliga pension till 29/3o av 2,700 kronor eller 2,610 kronor. Vid bifall

härtill skulle tilläggspensionen, enär den Frigell författningsenligt

tillkommande pensionen uppginge till ett belopp av 2,430 kronor, utgöra

180 kronor. Pensionsförhöjning enligt kungörelsen den 18 juni 1925 (nr

280) syntes höra utgå å sammanlagda beloppet av den författningsenliga

pensionen och tilläggspensionen.

Statskontoret har biträtt skolöverstyrelsens hemställan.

I enlighet med ämbetsverkens förslag hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att f. d. ämneslärarinnan vid samrealskolan i Örnsköldsvik

Agda Frigell må, räknat från och med den

1 juli 1934, under sin återstående livstid uppbära —

utöver henne författningsenligt tillkommande pension

— tilläggspension från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. m. till belopp av 180 kronor för år,

med rätt att å sammanlagda pensionsförmånen åtnjuta

förhöjning enligt kungörelsen den 18 juni 1925

(nr 280).

Vad departementschefen under punkterna lio

—7io hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter

instämma, bifaller Hans Majit Konungen

samt förordnar, att proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet!

Bernt Nilsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 74.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1935:28 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts två särskilda propositioner angående tilläggspension åt vissa i statens tjänst anställda eller förut anställda personer. s. 1 i texten